Kategoriarkiv: Samverkan människa – maskin

Personbilar, Samverkan människa - maskin, Tester och demonstrationer

Resultat från Euro NCAPs utvärdering

European New Car Assessment Program (Euro NCAP) har utvecklat och utfört sina första tester som är specifikt utformade för förarstödssystem (ADAS) som hjälper föraren vid motorvägskörning, s.k. Highway Assist [1, 2].

Utvärderingen fokuserar huvudsakligen på två aspekter där den ena är balansen mellan systemets tekniska förmåga och dess förmåga att hålla föraren engagerad i trafiken, och den andra är hur väl fordonet hanterar kritiska situationer.

Utvärderingen omfattade tio fordonsmodeller. Av dessa fick Mercedes-Benz GLE, BMW 3 Series och Audi Q8 betyget ’Very good’, där Mercedes-Benz GLE fick ett väldigt bra betyg på att hålla föraren engagerad i trafiken (85) och hamnade på första plats. Teslas Model 3 fick däremot inte lika bra betyg i just den kategorin (36) med betyget ’Moderate’, och hamnade på en sjätte plats.

Ni kan se hur det gick för alla fordonsmodeller här.

Källor

[1] Euro NCAP. Euro NCAP Launches Assisted Driving Grading. 2020-10-01 Länk

[2] Europe Autonews. Tesla Autopilot gets low score for driver focus in European safety rating. 2020-10-01 Länk

Flyg, Samverkan människa - maskin

Collaborative robots in the Aviation Industry

Automation is still under development the automotive industry, while it has been part of the aviation industry for decades. Still, automation is a highly current topic in aviation as increased collaboration between humans and robots are considered as important to improve aircraft construction, testing, and maintenance, but also to function as co-pilots.

The UR3 collaborative robotic arm is to be used by Boeing as a robotic co-pilot and will add new levels of automation to aircraft and reduce crew requirements [1]. The system includes sensors, a tablet used as a human interface, and flight-control and mission software. The collaborative robot allows the system to interact with cockpit controls designed for humans. The goal is to keep the human pilots performing at peak capacity, i.e. to perform the tasks best suited to humans, while the automation can handle the tasks best for automation.

Another benefit of the cockpit automation system is its ability to rapidly train on a new aircraft as it can acquire extensive knowledge of flight dynamics, aircraft procedures, and general airmanship, e.g. by machine vision (visually gathering information) without the need for access to aircraft avionics.

Source

[1] RIA Robotics Online Blog. How Cobots are Automating the Aviation Industry. Link

Personal comment

It is interesting to look at how automation is approached in different industries. For example, the predominant vision of automation in the automotive industry is to replace the driver for the sake of safety and efficiency. However, there are several human factors problems associated with the higher levels of automation where the driver is taken out of the driving loop, such as skill degradation and loss of situational awareness. 

In the aviation industry, though, automated systems are not designed to replace the pilot, but instead to keep the pilots active and to co-operate with the automated system during the flight. The article above presents a concept with a collaborative robot, a “Cobot”, that is installed in the cockpit and should work as co-pilot together with the human pilot. 

The development of Collaborative robots, Cobots, is interesting, not only from a technical point of view but also from Human factors perspective (roles and tasks, trust & acceptance). In the automotive industry the concept of Collaborative driving is suggested as a viable approach to vehicle automation, i.e. instead of taking the driver out of the driving loop the driver and the system operate in parallel and have a continuous two-way communication (as opposed to current ADAS’ one-way communication) that enable them to work together. For example, the system communicates what it can and cannot do, why it acts the way it does, and adjusts the type of alerts in response to driver’s state and to the driving context. For example, Veoneer’s concept “LIV” is based on these principles of collaborative driving. 

On what principles the collaboration between the Cobot and the pilot are based is not clear in the article.

Read also: 

  • Collaborative Robots Market Experiencing Exponential Growth. Link
  • Veoneer Learning Intelligent Vehicle. Link
  • Human-Robot Interaction — An Introduction. Link
  • Haptic Lane-Keeping Assistance for Truck Driving: A Test Track Study. Link
Samverkan människa - maskin, Tester och demonstrationer

Ord spelar roll

Den amerikanska organisationen för bilägare, American Automobile Association (AAA), har gjort en studie där de undersökt hur benämningen och beskrivningen av förarstödssystem påverkar förarnas upplevelse, beteende och tillit till systemen [1, 2]. 

Studien omfattade 90 förare från Washington D.C. Inför testtillfället fick de alla samma generella information om det förarstödsystem som de skulle testa (läs: att det kunde hantera longitudinell och lateral styrning utan förarens stöd under vissa förhållanden).

På testdagen fick hälften av deltagarna information om att systemet heter AutonoDrive. Detta följdes av en genomgång av systemet i en produktionsbil antingen via information i en broschyr, video eller personlig demonstration. Betoningen var på systemets förmåga och dess bekvämlighet för föraren. 

De resterande deltagarna fick information om att systemet heter DriveAssist. Detta följdes av en genomgång av systemet på samma sätt och i samma bil som för den andra gruppen. Betoning var dock på systemets begränsningar och föraransvar. 

Efter genomgången fick båda deltagargrupperna testa att använda systemet på en motorväg (ca 50 km). Systemet som testades var GMs Super Cruise med mjukvaran från 2018. 

Resultaten visar att nästan alla deltagare förstod korrekt att de måste vara ständigt uppmärksamma på köruppgiften när de använder systemet. Skillnaderna i deltagarnas förståelse och tillit till systemet som observerades mellan de två deltagargrupperna före körningen kvarstod efter körningen. Resultaten visar vidare att:

  • Deltagarna som fick information om AutonoDrive hade större tillit, och i vissa fall övertillit, till systemet än de som fick information om DriveAssist.
  • Efter avslutad träning och körning av testfordonet tyckte 42% av deltagarna som fått information om AutonoDrive att systemets namn får det att låta mer kapabelt än vad det egentligen är. Motsvarande siffran för de som fick information om DriveAssist var 11%.
  • Deltagarna som fick information om AutonoDrive var mer benägna att felaktigt tro att systemet kunde upptäcka och reagera på faror, som exempelvis vägarbetare som stod vid vägen eller ett fordon kommandes från sidan, än de som fick information om DriveAssist. Detta trots att informationsmaterialet angav uttryckligen att systemet inte hade dessa förmågor. 
  • Deltagarna som fick information om AutonoDrive tillbringade mer tid under körningen med händerna borttagna från ratten och fötterna borttagna från pedalerna än de som fick information om DriveAssist. 
  • Deltagarna som fick information om AutonoDrive tog längre tid på sig att reagera på systemets begäran att ta tillbaka kontrollen än de som fick information om DriveAssist.

Slutsatsen är att namnet och informationen som föraren får om ett system påverkar dennes upplevelse, beteende och tillit till systemet. Sättet på vilket förarna får information spelar också roll – personlig demonstration är mest fördelaktig. 

Baserat på detta varnar AAA att en felaktig uppfattning av systemens förmåga kan skapas av dagens marknadsföringskampanjer, vilket i sig kan leda till farliga trafiksituationer.

Vidare så rekommenderar de att fordonstillverkarna bör ge konsumenter information som inte bara är tekniskt korrekt utan också balanserad när det gäller att skapa rätt förväntningar. Bilhandlare har ett ansvar att utbilda bilköpare om dessa nya system utan att ”försköna” bilden för försäljningssyften. Till slut varnar de bilköparna: Don’t Buy the Hype.

Egen kommentar

Dessa resultat är inte förvånande men det är bra att göra sig påmind om att ordvalet och paketeringen av information till användarna spelar stor roll. Resultaten är också ganska mycket i linje med det som AAA tryckt på innan: benämningen av förarstödssystemen kan vara vilseledande och behöver blir mer enhetlig. 

Källor

[1] AAA. AAA Cautions Consumers: Don’t Buy the Hype. 2020-09 Länk

[2] Jeremiah Singer, James W. Jenness, AAA. Impact of Information on Consumer Understanding of a Partially Automated Driving System. 2020-09 Länk

Funktionell säkerhet, Kartor, Samverkan människa - maskin

TomTom kategoriserar vägens lämplighet

Felaktigt användande av system för förarstöd och självkörning leder till olyckor och död. Det holländska kartföretaget TomTom har lanserat en lösning för fordonstillverkare som behöver stöd i att hitta tydliga gränser för var och när olika automatiseringsnivåer är lämpliga.

Lösningen baseras på TomToms HD-kartor och identifierar under vilka förhållanden som vägar kan antas vara bra nog. Produkten kallas RoadCheck och tar bland annat hänsyn till GPS-signalstyrka, väder och vägskick [1].

RoadCheck ska komma att inkluderas i en produktionsmodell av en ledande global biltillverkare i USA år 2021 [2].

Kommentar

Gränsdragningen för var olika automatiseringsteknologier är lämpliga är svår. Mer om kravställning kan bland annat hittas i första delen av veckans avsnitt av youtubekanalen Only GNSS.

TomTom kommer troligen inte vilja ta juridiskt ansvar för gränsdragningarna men lösningen har ändå potential att spara liv om den leder till att fordonstillverkare tvingar sina förare att använda förarstödsfunktionerna på bättre sätt.

Källor

[1] Mendoza, N. F., TechRepublic. TomTom releases new tech for autonomous vehicles to better manage roads and weather. 2020-09-03. Länk

[2] TomTom. TomTom Launches RoadCheck: A Pioneering Product for Safer Autonomous Driving. 2020-09-03. Länk

Affärsmodeller, Artificiell intelligens, Distributionsfordon, Elektronik och processorer, Forskningsprojekt, Infrastruktur, Kooperativa system, Lagstiftning och regelverk, Mjukvara, Personbilar, Samverkan människa - maskin, Sensorer

Detta har hänt under sommaren: Del III

Skrivet av Daban Rizgary och Azra Habibovic

Regelverk och tillstånd

AutoX får tillstånd i Kalifornien. Kinesiska AutoX har fått tillstånd att testa autonom körning utan förare bakom ratten i Kalifornien. Detta ska kunna ske vid rimliga väderförhållanden och i hastigheter upp till ca 70 km/h (45 mph) i ett förutbestämt område i San Jose i närheten av företagets huvudkontor. Ett liknande tillstånd har tidigare utfärdats till Waymo och Nuro. Länk

Storbritannien blickar mot nya regler. Det brittiska transportdepartementet efterlyser information från fordonstillverkarna som kan hjälpa departimentet att utforma regler kring användning av innovativa system på landets vägar. Framförallt är man nyfikna på Automated Lane Keeping System (ALKS) och huruvida fordon med sådana system bör definieras som ”autonoma” enligt lagen om automatiserade och eldrivna fordon (Automated and Electric Vehicles Act 2018). Där är definitionen av ”autonom” att fordonet kan köra självt utan någon övervakning. Fordonstillverkarna har fram till slutet av oktober på sig att förse departementet med information, och efter det kommer allmänheten att få möjligheten att kommentera det hela. Länk

NHTSA ska granskas. Uppskattningsvis har ungefär 36 000 människor mist livet på amerikanska vägar under 2019. För att säkerställa att den statliga trafiksäkerhetsorganisationen NHTSA gör allt i dess makt för att minska antalet dödade och skadade har nu det amerikanska transportdepartementet initierat en granskning av NHTSA. I mars föreslog NHTSA omfattande förändringar av amerikanska säkerhetskrav för passagerarsäkerhet. Undra om granskningen har något med det att göra, eller faktumet att det ofta tar år för NHTSA att ta fram och verkställa nya säkerhetsstandarder?

Klagomål i Kalifornien. Som vi vet sedan tidigare så måste de som genomför testning av självkörande fordon på allmänna vägar i Kalifornien ha ett tillstånd och varje år redovisa till myndigheterna bl.a. hur långt de kört och hur många gånger som systemet frånkopplats under körningen. Allt fler aktörer har börjat höja sin röst mot redovisningen och dess implikationer. Nu senast klargjorde Waymo sin ståndpunkt: metoden är missvisande och särskiljer inte systemfrånkopplingar orsakade av andra förare i trafiken från de som uppstår på grund av brister i systemets prestanda. Länk

Regler i Tyskland. Ett lagramverk för automatiserade fordon är under granskning hos tyska transportministeriet. Tanken är att detta ska skapa förutsättningar för drift av fordon utan mänskliga förare på allmänna vägar inom geografiskt begränsade områden. Om allt går som planerat kan detta vara på plats till nästa sommar, och tyskarna hoppas kunna vara först i Europa med att tillåta sådana fordon. Till detta kan också tillägas att en domstol i Tyskland beslutat att förbjuda Tesla att använda orden ”Autopilot” och ”full potential for autonomous driving” vid marknadsföring av sina förarstödsystem. Detta då dessa begrepp är vilseledande och kan leda till potentiellt farligt missbruk av dessa. Länk Länk

Människan i fokus

Personer med funktionshinder. University of Pittsburgh har fått en miljon dollar ifrån USAs Department of Transportation för att undersöka hur automatiserade fordon kan bli ett stöd för personer med funktionshinder. Studien kommer att bestå av en litteraturöversikt om tillgängligheten av transporter samt en enkätundersökning med konsumenter och fordonstillverkare. Baserat på detta ska projektet ta fram riktlinjer med personer med funktionshinder i åtanke som sedan ska kunna användas av fordonstillverkarna. Länk1 Länk2

JLR vill bota åksjuka. Sedan ett par år tillbaka har Jaguar Land Rover pratat om teknik som skulle kunna hjälpa till att minska åksjuka. Nu verkar företaget ha kommit en bit på vägen med utvecklingen och meddelar att dess framtida (självkörande) bilar ska hjälpa till att motverka åksjukan med upp till 60 procent. För att lyckas med detta ska bromsning, acceleration och placering i vägens fil samarbeta och få ned de faktorer som orsakar att du blir illamående (se här). För att landa i en ”optimal” kombination av acceleration, inbromsning och rattrörelser har man samlat in data med hjälp av biometriska sensorer. Testpersonerna fick utföra en uppgift under färden för att på så sätt framkalla åksjuka och utifrån detta har företaget utvecklat ett slags ”välmående-index” som beräknar hur känsliga passagerarna är genom att även läsa av deras hälsostatus med kameror som kombineras med data om fordonets rörelser. På så sätt ska bilen kunna räkna ut att passagerarna håller på att bli åksjuka innan de själva känner det. Mjukvaran som inkluderar maskininlärningsalgoritmer ska ha tränats med hjälp av både simulatorexperiment och verkliga data. Länk

Farliga körbeteenden. En grupp amerikanska forskare har skapat verktyg för analys och illustration av farliga körbeteenden. Analysen utgår från data som samlats in inom ramen för projektet Safety Pilot Model Deployment. Länk

Leveransrobotar och drönare

Ny affärsmodell på Kiwibot. Det amerikanska startupföretaget Kiwibot som utvecklar leveransrobotar lanserar en ny B2B affärsmodell. Tanken är att nya kunder ska kunna erbjuda Kiwibots tjänster genom att lägga till ett API till sin försäljningsplattform. Kiwibot ska också börja leverera i delar av San Jose i Kalifornien, och har även fått två nya kunder, Shopify och Ordermark. Länk

Amazon utökar robotleveranserna. Amazons utökar sin korthållsleveranstjänst med Scout Robot till två nya städer i USA, Atlanta i Georgia och Franklin i Tennessee. Scout Robot har hittills varit aktiv i Irvine i Kalifornien och Snohomish County i Washington. Dessa robotar övervakas av mänskliga operatörer som Amazon kallar Scout Ambassadors. Länk

Fängelsebevakning. Australiensiska Stealth Technologies, som tillverkar självkörande säkerhetsrobotar, ska bemanna ett fängelse i Australien. Deras säkerhetsrobotar som kallas AxV ska användas för patrullering av fängelsets yttre stängsel, ett jobb som idag görs av två patrulleringsvakter. Planen är att AxV ska integreras med patrullerande drönare. Länk

Uppkoppling och infrastruktur

Mest sofistikerad väg? Det amerikanska företaget Cavnue, som är en avknoppning från Alphabets Sidewalk Infrastructure Partners, har fått i uppdrag av Michigan Department of Transportation att anlägga en 64 km lång testkorridor mellan Downtown Detroit och Ann Arbor. Projektet ska pågå i två år och ska undersöka och testa om stödjande infrastruktur kan bidra till att snabbt få ut självkörande och uppkopplade fordon i trafiken. Planen är att kombinera innovationer inom fysisk och digital infrastruktur samt lösningar för trafikkoordinering och drift. En referensgrupp bestående av representanter från Ford, GM, Argo AI, Arrival, BMW, Honda, Toyota, TuSimple och Waymo kommer att tillsättas. Enligt guvernören i Michigan kommer detta att vara världens mest sofistikerad väg. Vad det hela kommer att kosta och vem som kommer att stå för notan framgår dock inte. Länk

Digitalt bälte. Ett startupföretag vid namn !Important från Kalifornien föreslår en lösning för att minska olyckor mellan automatiserade fordon och andra trafikanter. Lösningen, som de själva beskriver som ”digitalt bilbälte”, består av en applikation för mobiltelefoner och fordon som med hjälp av platsinformation kan beräkna hastigheter och avstånd för att varna om potentiella kollisioner i trafiken innan de händer. Appen ska också kunna integreras i relevanta fordonssystem för att bromsa fordon vid kritiska situationer. Det har genom årens lopp visats en del liknande lösningar som inte fått någon större spridning, av en del olika anledningar inklusive dålig positioneringsnoggrannhet. Frågan är om !Important har en lösning som slår sina föregångare? Länk

Uppkopplat trafiksystem. I Honolulu på Hawaii ska ett område tillägnas för ett fyra år långt pilotprojekt inom uppkoppling av trafiksystem. I projektet ska trafikdata samlas med hjälp av V2X (Vehicle-to-Everything) uppkoppling. Planen är bland annat att kunna skicka trafikinformation till allmänheten angående kollisioner och köbildning i korsningar. Projektet utförs genom ett samarbete mellan Hawaii Department of Transportation, Federal Highway Administration, University of Hawaii och ett flertal techföretag.  Länk

5G i fokus. ERTICO med partners inleder två nya projekt kring uppkopplade fordon via 5G. Det ena heter 5G-LOGINNOV och ska utvärdera och visa upp mervärdet av 5G-teknik för logistik och hamnverksamhet i tre Living Labs (Aten, Hamburg och Luka Koper). Det andra projektet heter 5G-META och handlar om licensering av delade fordonsdata. Länk

Fjärrkontroll. Voyage har under sommaren introducerat sin version av ett fjärrkontrollcenter. Det ser ut som en podd (en liten bil) som är utrustad med pedaler, en ratt och skärmar för övervakning. Från podden ska man kunna övervaka och få information om ett fordon i trafiken, ge “diskreta” instruktioner till fordonet, och även fjärrköra fordonet. Mer om diverse fjärrlösningar kan ni läsa om här. Länk

Superdatorer och processorer

Baidus superdator. Baidu har utvecklat klart sin Apollo Computing Unit, som de själva refererar till som ”världens första produktionsklara dator för autonom körning”. Den är baserad på Xilinx-processorer, har mikrokontroller från chiptillverkaren Infineon och kan bland annat hantera data från fem kameror och 12 ultraljudssensorer. Den kommer ingå i Apollo Valet Parking som lanseras senare under året. Och på tal om Baidu så har de under förra veckan lanserat Apollo Go Robotaxi i centrala Cangzhou som är öppen för allmänheten. Länk Länk

Continentals superdator. Continental har utvecklat en ny (ej namngiven) superdator för fordonsindustri, som påstås vara världens snabbaste. Den består av mer än 50 Nvidia DGX-noder ihopkopplade med Nvidia Mellanox InfiniBand och är baserad på Nvidia DGX SuperPOD referensarkitektur. DGX-noderna är specialbyggda för AI. Till skillnad från Baidus dator kommer inte denna att sitta i något fordon utan kommer att användas för snabbare simuleringar för självkörande fordon. Länk

Tesla HW4.0? Teslas VD Elon Musk har sagt ett och annat om Teslas egna processor och nästa generations hårdvara, dock utan att avslöja några detaljer. Här kan ni läsa obekräftade uppgifter om denna.

Sensorer och detektering

  • Tyska ZF har lanserat en ny kamera för användning i förarstödssystem som Automatic Emergency Braking for Pedestrians. Den kallas S-Cam 4.8 och erbjuder 100-graders synfält. Länk
  • Huawei planerar att utveckla en kostnadseffektiv lidar för smarta bilar. Förhoppningen är att den ska kosta ungefär 100 dollar, som är betydligt billigare än dagens lidarsensorer. Länk
  • Forskare från University of Glasgow har utvecklat en ny teknik som använder AI för att ta temporär information från fotoner och skapa 3D-bilder. Länk
  • En grupp forskare vid Harvard University har identifierat en länk i hjärnan mellan seende och rörelse som kan hjälpa att skapa bättre AI för självkörande fordon. Länk
  • IBEO (och dess huvudägare ZF) kommer att förse kinesiska Great Wall Motor Company (GWM) med ibeoNEXT Solid State LiDAR. Denna ska användas för automatiserad körning motsvarande nivå 3 enligt SAE-skalan, som kommer utvecklas av GWMs dotterbolag Haomo Technology. Länk
  • En grupp forskare vid Princeton University har utvecklat ett radarbaserat system som kan upptäcka objekt som bilar och cyklister runt hörn. De använder sig av existerande radarsensorer, trixet ligger i signalbehandlingen. Länk
Bussar, Lastbilar, Mobilitetstjänster, Personbilar, Samverkan människa - maskin, Tester och demonstrationer, Trafiksäkerhet

Detta har hänt under sommaren – Del I

Idag går vi igenom två ämnesområden: säkerhet och testning.

Säkerhet

ADAS är inte helt pålitliga. Den amerikanska organisationen för bilägare, American Automobile Association (AAA), har genomfört en studie med förarstödsystem som erbjuder automatiserat styrning och inbromsning i verklig trafik. Studien omfattade totalt 6400 km (4000 amerikanska mil) i verklig trafik och fann att fordon utrustade med sådana system stöter på någon typ av problem i genomsnitt var 13:e km. Framförallt handlar det om att systemen kopplas ur med kort förvarning och ”nästan omedelbart” överlämnar all kontroll till föraren. Systemen har också svårt att hantera stillastående fordon. Baserat på studien drar AAA slutsatsen att systemen agerar inkonsekvent och att de inte är helt pålitliga. De rekommenderar därmed fordonstillverkarna att öka omfattningen av testning av förarstödssystem samt begränsa lansering av sådana system på marknaden tills funktionaliteten förbättrats för att ge en mer konsekvent och säkrare förarupplevelse. Följande bilar ingick i studien: BMW X7 2019 med ”Active Driving Assistant Professional”, Cadillac CT6 2019 med ”Super Cruise”, Ford Edge från 2019 med ”Co-Pilot360”, Kia Telluride 2020 med ”Highway Driving Assist” och 2020 Subaru Outback med ”EyeSight”. Länk

Tesla Vehicle Safety Report. Tesla har publicerat sin säkerhetsrapport för det andra kvartalet 2020 som visar följande statistik gällande Autopilot och andra förarstödsystem: Länk

  • 1 olycka sker var 4,53 miljoner amerikanska mil när Autopilot är aktiverad. 
  • 1 olycka sker var 2,27 miljoner amerikanska mil när Autopilot inte är aktiverad men andra förarstödsystem är aktiva. 
  • 1 olycka sker var 1,56 miljoner amerikanska mil utan Autopilot och utan andra förarstödsystem.
  • 1 olycka sker var 479 000 amerikansk mil i USA i genomsnitt. 

Reparationskrav för ADAS. Försäkrings- och forskningsorganisationen Thatcham har publicerat riktlinjer och krav för reparation av förarstödsystem, Insurance Industry Requirements (IIR). Dessa krav bör följas vid alla tillfällen där något av följande ingår i reparations-, service- eller underhållsförfarandet: ADAS-sensorer, delar som troligtvis kommer att påverka ADAS-sensorns funktion och funktionalitet eller fordonsgeometri. I sådana fall bör inspektion, justering och kalibrering och testning utföras efter reparationen för att bekräfta att ADAS fungerar inom fordonstillverkarens tekniska specifikationer. Länk

Plus.AI på oberoende utvärdering. Startupföretaget Plus.AI har ingått ett avtal med Transportation Research Center (TRC) enligt vilket TRC ska genomföra oberoende utvärdering av företagets teknik för självkörande lastbilar. Testningen kommer ske på en testanläggning i Ohio och kommer bland annat att utvärdera förmågan hos Plus.ai lastbilar att konsekvent hantera scenarier med flera fordon. Länk Länk

Tester

Aurora planerar att testa tunga fordon. Startuppföretaget Aurora planerar att utöka sin testning med Pacifica minibussar och klass 8 lastbilar till Texas. Auroras självkörande system Driver sägs kunna tillämpas på flera former av motorfordon, men Aurora har tidigare haft mest fokus på passagerarfordon. Det ska bli intressant att se om det blir ett fortsatt fokus på självkörande lastbilar från och med nu. Till det bör tillägas att Aurora precis anställt en rådgivare med gedigen bakgrund inom logistik på FedEx, Gloria Boyland. Länk Länk Länk

Yandex inleder testning i Michigan. Efter att ha inlett testning av sin robotaxi i Moskva och Tel Aviv, har nu Yandex börjat testa i staden Ann Arbor i Michigan. Främsta anledningen till att de valt just Michigan ska vara delstatens öppenhet och framsteg kring lagstiftningen. Här kan ni se hur det hela går till. Yandex har inte avslöjat sina planer för USA i mer detalj, men räknar i alla fall med att lansera sin taxitjänst i Moskva år 2024. Länk Länk

Locomation slutfört platooningstest. Startuppföretaget har i samarbete transportföretagen Aon och Wilson Logistics genomfört sitt första kommersiella platooningstest med lastbilar. Det handlar om två lastbilar som körandes i kolonn fraktade gods. Testet varade i 8 dagar och lastbilarna ska ha kört runt 2700 km i självkörande läge på motorväg. Länk

Med Autobahns fart. Mobileye, som ägs av Intel, inleder testning av sin teknik för automatsierad körning i Tyskland. Detta efter att företagets system godkänts av den oberoende prövningsorganisationen TÜV SÜD och efter att företaget fått tillstånd från tyska myndigheter för alla typer av allmänna vägar, inklusive Autobahn. Förutsättningen är att det finns en säkerhetsförare bakom ratten. Testerna inleds omgående och kommer i första hand att genomföras i München-området. Förhoppningen är att skala upp testningen till andra delar av landet mot slutet av året. Länk

Navya utan säkerhetsförare ombord. Navya har i samarbete med Keolis lanserat en skytteltjänst motsvarande automationsnivå 4 enligt SAE vid National Shooting Sport Centre i staden Châteauroux i Frankrike. Skytteln, som kallas Autonom Shuttle Evo, transporterar besökare och idrottare från parkeringsplatsen till receptionen. Sträckan som den åker på är ca 1,8 km och dess maximala tillåtna hastighet är 18 km/h. Det som är nytt i det hela är att transporten sker utan någon säkerhetsförare ombord. Istället övervakas skytteln från ett fjärrcenter.  Länk

WeRide utan säkerhetsförare ombord. Startupföretaget WeRide, som stöttas av Nissan, Renault och Mitsubishi, har börjat transportera passagerare i sina robotaxi i kinesiska staden Guangzhou. Detta sker på allmänna vägar och utan några säkerhetsförare bakom ratten. Precis som i Navyas fall ovan så övervakas fordonet från ett fjärrcenter. WeRide ska vara först med detta i Kina då dess rivaler Pony.ai, Baidu Inc och Didi Chuxing alla har en eller flera säkerhetsförarer i bilen. Resan kostar lika mycket som en vanlig taxiresa. Länk

Kooperativa system, Samverkan människa - maskin, Sensorer

Gott och blandat från forskningen

Säkerhetsutmaningar utan uppkoppling. Förra veckan skrev vi om en studie från IIHS som kommit fram till att automatiserade fordon bara kommer kunna undvika en tredje del av dagens alla olyckor. Lite på samma tema så har nu en annan forskargrupp från University of California – Berkeley med hjälp av teoretiska modeller och empiriska data kommit fram till att det behövs uppkoppling för att kunna undvika en större andel olyckor: Vår säkerhet beror inte bara på våra egna handlingar utan också på hur omgivande trafikanter beter sig och var de befinner sig, och utan uppkoppling (V2V eller V2I) kan dessa faktorer förbli okända i flera trafiksituationer som exempelvis där fotgängare eller andra fordon är dolda eller där någon trafikant kör mot rött. Länk

Mode confusion. Under överskådlig framtid kommer det finnas fordon som möjliggör både manuell och automatiserad körning. Det är också ganska givet att dessa fordon kommer innehålla funktioner med olika automationslägen som fungerar under olika förutsättningar. Då är det viktigt att kommunikationen med föraren är utformad på rätt sätt och att det är tydligt för föraren vilket automationsläge som fordonet befinner sig i. Annars kan föraren bli förvirrad kring vad som gäller, vilket i sig kan medföra säkerhetsrisker och påverka tillit till automationen samt leda till att automationen inte används. En studie från Seeing Machines i Australien har utforskat just detta i en studie som genomförts på allmän väg med 21 förare. Länk

Detektering av tomrum med lidar. En grupp forskare från Carnegie Mellon University har undersökt nyttan med att ta hänsyn till tomrum när det gäller 3D objektdetektering med hjälp av lidarsensorer på självkörande bilar. Att ta tomrum i beräkenskap är en teknik som används vid framställning av digitala kartor. En initial utvärdering av den nya metoden visade att den var bättre på att detektera bilar, fotgängare, lastbilar, bussar och långtradare än den tidigare toppresterande metoden för dataseende med 11%, 5%, 7% respektive 16%. Studien beskrivs i artikeln What You See is What You Get: Exploiting Visibility for 3D Object Detection och presenteras vid konferensen Computer Vision and Pattern Recognition (CVPR) som pågår den 13-19 juni 2020. Länk

Inspiration, Samverkan människa - maskin

Framtida interaktion med robotar

Förra veckan hölls ett kortare seminarie i en serie med temat: Human computer interaction (HCI) and the future of work and wellbeing. Seminariet – med titeln Robots everywhere?!? Interacting with robots in tomorrow’s society – tog upp ett antal frågeställningar kopplat till utveckling och implikationer av robotar av olika slag (inklusive autonoma fordon). Mer information om innehåll och medverkande nås via refererad länk. 

Några saker som nämndes var vikten av lättförståeliga, transparenta system, kontinuerlig förståelse för människor i dess närhet samt de tydliga sociala komponenterna när det kommer till mer och mer självständiga system. Det togs upp hur tanken på robotar såklart är starkt påverkat av science-fiction och redan i tidigt skede jämförs med mänskliga normer och attribut (antropomorfism), vilket inte alltid är önskvärt när det till exempel kommer till säkerhetskritiska system (eller utsikten att uppfylla högt ställda förväntningar). Det är alltså viktigt att försöka balansera förväntningar och tillit och anpassa specifika lösningar efter kontext för att på sikt nå system som på bäst sätt är integrerade i vår sociala verklighet.     

Källor 

[1] Shaer et al. Future of Work Conversations. 2020-06-04 Länk. 

HMI, Konferenser, Samverkan människa - maskin

Design för välmående

Förra veckan var Högskolan i Halmstad värd för seminariet What’s the fun in parking? – Wellbeing, Interaction Design and Cars med Marc Hassenzahl, som är professor inom Ubiquitous Design / Experience and Interaction vid Universiteit of Siegen. Presentationen sammanfattades i följande fem punkter [1]:

  • All teknologi formar oundvikligen vårt välmående genom försedd funktionalitet och interaktion.
  • Välmående (eng. wellbeing) bör vara startpunkt för all design. Vi behöver mer ”value-fiction” och mindre ”science-fiction”, alltså mer social innovation och mindre rent tekniskt baserad innovation.
  • Utmaningen att designa för välmående är att identifiera, förstå, omformulera eller uppfinna positivt vardagligt handlande, och materialisera detta genom interaktion och form; ”Towards a humanistic approach to technology design”.
  • Designers behöver vara medvetna om normativa påföljder och det ansvar de har för att forma människors välmående.
  • Vi behöver hitta svar på hur vi bäst designar för ”otherware” (dvs. teknik med interaktiva AI-komponenter).

Egen kommentar

Prof. Hassenzahl lyckas bra med att exemplifiera teori om upplevelsedesign och välmående med konkreta exempel. Han betonar vikten att (produkt)utveckling bör följa en viss ordning, enligt aspekterna: 1) Varför (upplevelse/behov), 2) Vad (aktivitet) och 3) Hur (interaktion). De som är med och utvecklar produkter och tjänster (och styr dessa aspekter) har stora möjligheter och likaså ansvar vad gäller utfallet, även om det sedan är mer situationsspecifika aspekter (t.ex. vem/var/när) som formar upplevelser i stunden.

Det ges härmed en tydlig rekommendation att ta del av seminariet i sin helhet. Jag kan också tipsa om två andra ”Zoom-inars” (i härligt amerikanskt debattformat) med teman The driverless new normal och The future of public roadway transit [2].  

Källor

[1] Halmstad Högskola Colloquium. 2020-05-24 Länk

[2] Fishkin, F. Pyle, K. Bino, M. Jeremiah, L.  Zoom-Tank. 2020. Länk

Forskningsprojekt, Funktioner, Samverkan människa - maskin

Mentala modellers påverkan på körsäkerhet

Forskare ifrån University of Iowa i USA har undersökt hur personers mentala modeller om adaptiv farthållare (ACC) påverkar förarbeteende i riskfyllda trafiksituationer [1].

Inför experimentet sorterades de 78 deltagarna utefter deras mentala modell, dvs. förkunskap och förståelse för ACC, i två grupper: starka mentala modeller och svaga mentala modeller. Nivån av mentala modeller bestämdes med hjälp av ett frågeformulär och sorteringen i starka mentala modeller och svaga mentala modeller syftar på hög respektive låg förkunskap och förståelse för ACC.

Experimentet utfördes vid National Advanced Driver Simulator (NADS) i körsimulatorn NADS-1. Innan det verkliga experimentet fick de 78 deltagarna utföra en träningssession där de kunde bekanta sig med den aktuella ACC funktionen. Sedan använde forskarna ytterligare ett frågeformulär (Mental Model Assessment) för att stärka att sorteringen av mentala modeller var korrekt.

I det verkliga experimentet fick deltagarna använda ACC i en körrunda innehållande fem olika riskfyllda trafiksituationer som t.ex. motorvägskörning där ett annat fordon kommer ifrån en påfart och ska ansluta till motorvägen.

I resultaten visade det sig att personer med starka mentala modeller reagerade snabbare på att avaktivera ACC och ta över den longitudinella kontrollen i riskscenariona. Detta tyder på att mentala modeller haft en påverkan på körprestation och körsäkerhet i den här studien. Förklaringen till resultatet är att personer med svaga mentala modeller hade svårare att bedöma ACC-funktionens beteende i riskfyllda situationer.

Källa

[1] Gaspar, J., Carney, C., Shull, E., AAA Foundation for Traffic Safety, SAFER-SIM. The Impact of Driver’s Mental Models of Advanced Vehicle Technologies on Safety and Performance. 2020-05 Länk