Alla inlägg av Azra Habibovic

Ljusföroreningar

För närvarande står gatu- och parkeringsbelysning för cirka 90% av all utomhusbelysning i den industrialiserade världen. Ungefär 2% av all energi som används i EU går åt för detta, och fordonsstrålkastare förbrukar ca 3% av fordonets bränsle. Mycket av denna energi är bortkastad och orsakar ljusföreoreningar som har negativ effekt för både djur och människor. 

En grupp forskare från Delft University of Technology föreslår i en nyligen publicerad artikel att automatiserade fordon bör utformas för att minska ljusföroreningar i städer [1].

Förslaget baseras på en moralisk bedömning av automatiserade fordon med följande två argument:

  • Automatiserade fordon är en teknik under utveckling, vilket innebär att designen av både fordonen och den omgivande infrastrukturen är öppen. Design för värden (design for values) är en väg framåt. Enligt den bör man sträva efter att införliva etiska och moraliska värden under utvecklingsfasen av den nya tekniken. 
  • Nattbelysning bör vara ett självklart värde som tas med i beaktandet under utvecklingsfasen av automatiserade fordon. En betydlig minskning av ljusföroreningar och en bättre balans mellan ljus och mörker kan uppnås genom utformning av framtida automatiserade fordon. 

Studien exemplifierar problematiken och hur dessa två argument kan tillämpas i två fallstudier, parkeringsplatser och motorvägar. 

Summa samarium:At the least, autonomous vehicles should be designed to reduce the adverse effects of light pollution. More radically, they can strive to create darker nights and play a role in re-imagining urban nightscapes.

Egen kommentar

Möjligheterna med automation är oändliga. Själv tycker jag att det är intressant att man släpper det ständigt diskuterade moraliska trolley-dilemmat och visar på att det finns fler viktiga etiska och moraliska frågor att ta hänsyn till. 

Något annat intressant i sammanhanget är hur ljusföroreningar skulle påverkas av de nya visuella externa fordonsgränssnitt som föreslagits av flera aktörer för att stödja samspelet mellan automatiserade fordon och andra trafikanter. Kan vinsten med dessa gränssnitt i termer av tillit och säkerhet övervinna de negativa effekterna i termer av ljusföroreningar? 

Källor

[1] Stone et al., Science and engineering ethics. Driving in the Dark: Designing Autonomous Vehicles for Reducing Light Pollution. 2019-03-22 Länk

Självkörande bussar i Stockholm och Göteborg

I förra nyhetsbrevet skrev vi en rubrik ”många bäckar små”. Här fortsätter temat med två positiva nyheter från hemmaplan.

Sedan oktober 2018 trafikerar självkörande minibussar (skyttlar) linje 549 i Barkarbystaden strax utanför Stockholm. Det är världens första reguljära busslinje som körs med självkörande bussar. Nu har satsningen fått en internationell utmärkelse som Most Advanced Real-Life Testing & Simulation Techniques in Autonomous Driving, vilken delades ut på konferensen Automotive Tech.AD Award i Berlin [1]. Grattis Barkabystaden och alla involverade parter! 

I Göteborg är det så äntligen dags för en ny pilotsträcka inom ramen för S3-projektetsom också testar självkörande bussar [2]. Bussen kommer att gå mellan Polstjärnegatans parkeringsplats och Kuggen, Lindholmen Science Park, vardagar mellan 07:00 och 18:00. Resan är gratis och premiären är den 24 april som inleds med en infofrukost i Älvrummet kl 8. Lycka till S3!

Källor

[1] Bussmagasinet. Internationellt pris till Barkarbys självkörande bussar. 2019-04-11 Länk

[2] RISE. Självkörande minibuss på Lindholmen – premiärtur 24 april. 2019-04 Länk

Effekten av subtila automationsfel

En grupp forskare från University of Leeds och företaget Seeing Machines har publicerat en studie där de undersökt hur förare reagerar på subtila (silent) automationsfel utan att de fått någon förvarning eller förfrågan om att ta över kontrollen [1]. Dessutom har de undersökt sambandet mellan sådana fel och förares engagemang i visuella uppgifter. 

Studien genomfördes i en körsimulator med 30 förare. Varje förare fick uppleva följande två testfall med sex subtila fel var: 

  1. Föraren behöver övervaka trafiken och hålla utkik efter variabla trafikskyltar (VMS)
  2. Föraren behöver övervaka trafiken och hålla utkik efter variabla trafikskyltar (VMS) samt engagera sig i en visuell icke-körrelaterad uppgift.

Automationen gestaltades av adaptiv farthållare och körfälthållare. Automationens status (tillgänglig/på/av/manuell kontroll) visades via ett gränssnitt i kontrollpanelen. Subtila automationsfel infördes genom att avaktivera automationen och övergå till manuell kontroll. Felen sammanföll med en mycket subtil sidoförflyttning av fordonet (0,2 graders offset i rattvinkel). Ett förarövervakningssystem användes för att studera förarnas ögonbeteende och uppmärksamhet.

Resultaten visade att i båda testfallen upptäckte och reagerade alla förare på samtliga subtila automationsfel så småningom. Att engagera sig i en visuell icke-körrelaterad uppgift när det subtila felet inträffade resulterade dock i betydligt fler körfältsavvikelser och längre övertagningstid. Det ändrade distributionen av förarnas visuella uppmärksamhet före och efter felet samt hur de fördelade uppmärksamheten mellan trafiken och gränssnittet som visade automationens status. 

Resultaten antyder att subtila fel kan trigga förarreaktionen. Detta i kombination med förarövervakningssystem kan användas som ett verktyg att hålla förare alerta och med i kontroll-loopen. 

Egen kommentar

Under de senaste åren har mycket fokus gått åt studier om kontrollöverlämning mellan automation och mänskliga förare. Däremot är effekten av subtila automationsfel ett mindre utforskat område. Något som också studeras i FFI-projektet HARMONISE.

Här kan man också dra paralleller till logiken som vissa fordonstillverkare indikerat att de använder sig av: att medvetet göra förarstödsystem lite skakiga så att förarna behöver hålla händerna på ratten. Det räcker inte med att visa varningar till förare utan man behöver också känna vad som händer, t.ex. att man håller på att glida utanför körfältet. 

Källor

[1] Louw, T., et al., 2019. Engaging in NDRTs affects drivers’ responses and glance patterns after silent automation failures. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour. Länk

Bilens förmåga och förarens uppfattning om den

En forskargrupp bestående av forskare från University of Wisconsin-Madison och Toyota Collaborative Safety Research Center har utforskat hur förorenas uppfattning om fordonets förmåga påverkar deras uppmärksamhet mot mötande trafik [1]. 

Studien genomfördes i en körsimulator och involverade 75 förare i åldrarna 25-55 år. Varje förare fick testa någon av följande tre förarstödsfunktioner: körfältscentrering (lane centering, deadband 0), körfältshållning (lane keeping, deadband ca 30 cm) eller adaptivhållning (kombination av dessa två, deadband 0 – 30 cm).

Beskrivningen av vem som hade ansvaret varierades också: vissa förare fick instruktioner om att de hade ansvaret, medan andra fick instruktioner om att fordonet hade ansvaret. Funktionerna betedde sig dock likadant i båda fallen. Dessutom varierades mängden mötande trafik under resans gång. Under resan kunde förarna engagera sig i en e-post-sorteringsuppgift via en surfplatta placerad nära mittpanelen i bilen. 

Genom att studera förarnas ögonbeteende kom forskarna fram till att det finns ett samband mellan förarnas uppmärksamhet mot den omgivande trafiken och ansvars-instruktionerna. Förarna som körde den adaptiva varianten och som hade fått instruktioner om att de själva hade ansvaret var betydligt mer uppmärksamma mot mötande trafik jämfört med förarna som körde med samma funktion men som hade blivit informerade om att fordonet hade ansvaret.  

Egen kommentar

Kort sagt så visar studien att vår uppfattning om systemens förmåga kan påverka vår tillit till systemet. Har man fel uppfattning om systemets förmåga kan det leda till övertillit eller undertillit, och båda två kan ha negativa konsekvenser i termer av säkerhet, upplevelse, och i slutändan acceptansen.

Studien stärker därmed tesen att det är viktigt att informera förarna om systemens verkliga förmåga.

Källor

[1] Priece et al., 2019. Effect of Automation Instructions and Vehicle Control Algorithms on Eye Behavior in Highly Automated Vehicles. International Journal of Automotive Engineering. Länk

Förslag på regler för distributionsfordon

I fredags presenterade kaliforniska departementet för motorfordon (DMV) ett förslag till regler för testning av lätta automatiserade lastbilar på allmänna vägar i Kalifornien [1]. Lastbilar som väger mindre än 10 001 pund (ca 4,5 ton) omfattas av detta och inkluderar minivans, pickupbilar, nyttofordon och skåpbilar. 

De aktörer som vill testa lastbilar i denna klass skulle behöva ansöka om testtillstånd från DMV. En förutsättning är att de inte tar ut en leveransavgift. 

Allmänheten har nu 45 dagar på sig att kommentera förslaget.

Egen kommentar

De nya reglerna gynnar framförallt de företag som satsar på mindre leveransfordon. Det ses dock som ett viktigt steg mot att så småningom tillåta testning av större lastbilar (Class 8) i Kalifornien. Flera aktörer inklusive Waymo som påstås testa sin lastbil i Atlanta skulle nog uppskatta detta. 

Källor

[1] DMV, State of California. DMV Takes Next Step To Allow Light-Duty Autonomous Delivery Vehicles. 2019-04-12 Länk

Inspiration: många bäckar små

Efter så mycket hype om automatiserade fordon är det många som undrar om/när automatiserade fordon kommer börja ge synliga positiva effekter i samhället. 

Nu har det kommit information om att en familj i Arizona gett upp sin andra familjebil tack vare Waymo One (Waymos självkörande taxitjänst). Informationen är inofficiell så man måste ta det med en nypa salt, men om det stämmer så är de först med detta.

Intressanta reflektioner om ”fenomenet” ges av Google-veteranen Brad Templeton i hans Forbes-artikel som ni hittar här.

Mer om SOTIF

Förra veckan skrev vi om den nya säkerhetsstandarden ISO 21448: Safety of the Intended Functionality (SOTIF).

Här kan ni läsa några reflektioner kopplade till ämnet skrivna av veteranen inom branschen Peter Els. Han menar att oavsett standarder så måste automatiserade fordon i slutändan uppfylla allmänhetens förväntningar på säkerhet: And by conforming to the Safety of the Intended Functionality, AVs may just live up to human expectations regarding safety… [1].

Källor

[1] Els, P., Automotive iQ, Rethinking Autonomous Vehicle Functional Safety Standards: An Analysis of SOTIF and ISO 26262. 2019-03-25 Länk

Färdplaner för transporter på väg, järnväg och vatten

Direktoratet för forskning och innovation vid EU-kommissionen har publicerat en rapport med färdplaner för väg-, järnvägs- och vattenburna transporter kallat STRIA Roadmap on Connected and Automated Transport: Road, Rail and Waterborne[1]. Den har tagits fram i samarbete mellan industri, akademi och myndigheter. 

Färdplanerna identifierar nuläget för tekniken för uppkopplade automatiserade transporter, vilka hinder det finns och hur dessa kan övervinnas för att uppnå EU:s mål. De tar hänsyn till både tekniska och icke-tekniska områden inom respektive transportslag. I linje med detta pekas ut vilken forskning och innovation som är nödvändig på kort sikt (fram till 2023), medellång sikt (fram till 2030) och lång sikt (efter 2030) samt vilka andra åtgärder som kan påskynda implementeringen av den nya tekniken. 

Bland rekommendationerna och slutsatserna för vägtransporter nämns:

  • Harmoniserat arbete inom EU och internationellt.
  • Innovationen kan påskyndas genom agila innovationsmetoder som co-creation, partnerskap och living labs.
  • EU bör utveckla en agenda för testning. 
  • EU bör skapa ett ramverk för för-implementerings program. 
  • EU bör upprätta en ”watchdog” som förutser och förebygger cyber-attacker.
  • EU bör stödja utveckling av en ”validation toolbox” som inkluderar godtagbart fordonsbeteende, användarskydd, typgodkännande, lagstiftning och delning av testscenarier.
  • EU bör stödja fälttester (FOT), demonstrationer och living labs, framförallt de som fokuserar på små bussar, platooning och ”last mile”-leveranser. 

Rapporten diskuterar också tekniköverföringsmöjligheter mellan de olika transportslagen och nya möjligheter som uppstår i samband med detta.

Källor

[1] European Comission. STRIA Roadmap on Connected and Automated Transport: Road, Rail and Waterborne. April 2019. Länk

Konsortium för säkerhet

SAE International, Ford, General Motors (GM) och Toyota har bildat ett säkerhetskonsortium för automatiserade fordon av nivå 4 och 5 [1]. Konsortiet heter Automated Vehicle Safety Consortium (AVSC).

Målet är att informera och påskynda utvecklingen av industristandarder. AVSC kommer att utveckla ett ramverk för säkerhet med automatiserade fordon så att tekniken kan utvecklas och implementeras på ett ansvarsfullt sätt. Det kommer också att harmonisera liknande arbeten från andra konsortier och standardiseringsorgan.

Som ett första steg kommer AVSC att ta fram en färdplan med prioriteringar som stöd för utvecklare, tillverkare och de som integrerar tekniken. Den kommer att fokusera på datadelning, interaktion mellan automatiserade fordon och andra trafikanter samt riktlinjer för säker testning. 

Egen kommentar

Utan att ha direkt insyn i det planerade arbetet tycker jag att detta är ett bra initiativ. Oavsett vad lagar och regler säger så bör det vara tillverkarnas ansvar att se till att tekniken utvecklas och testas på ett ansvarsfullt sätt. På samma sätt bör samhället efterfråga ansvarsfull utveckling av produkter och tjänster och på det viset sätta press på tillverkarna. I slutändan kan ”ansvarsfullhet” vara en avgörande faktor för vilken tillverkare som lyckas bäst med automatiserade fordon. 

Källor

[1] SAE International, Ford, General Motors and Toyota Announce Formation of Consortium to Address Autonomous Vehicle Safety. 2019-04-03 Länk

Europeisk rättslig implementationsplan

Inom ramen för EU-projektet Sohjoa Baltic har det publicerats en rapport med titel European Legal Implementation Roadmap [1]. 

Precis som titeln indikerar ger rapporten en översikt över de rättsliga utmaningar som kan uppstå vid implementering av automatiserade små bussar (skyttlar) i ordinarie kollektivtrafik. 

Utgångspunkten är i nuvarande lagar och regler i Tyskland, Danmark, Polen, Finland, Sverige, Estland och Lettland. Fokus ligger på lagar och regler som inte är gemensamma för alla länder i EU. Följande områden behandlas: fordonsregistreringslagar, passagerartransportlagar, lagkrav för fordonsoperatörer (säkerhetsförare), dataskyddslagar, författningsrätt och strafflagar.

På det viset ger rapporten ger en insikt i de krav som måste uppfyllas i varje deltagande land innan en automatiserad buss kan användas på allmänna vägar.

Egen kommentar

Som ni säkert minns genomfördes förra året en omfattande utredning om lagar och regler för testning och implementering av automatiserade fordon i Sverige. Det resulterade i ett lagförslag – hur det gått med det hela vet vi för tillfället inte, det har varit oerhört tyst om detta från regeringssidan.

Källor

[1] Ainsalu et al. European Legal Implementation Roadmap. 2019-04 Länk