Etikettarkiv: MIT

MIT studie: fjärroperatör-till-AV-kvot

Forskare från Massachusetts Institute of Technology (MIT) har publicerat en vetenskaplig artikel kring hur fjärrkontroll kan öka säkerhet och pålitlighet i autonoma fordon [1].

Man kom b.la fram till att fler autonoma fordon i omgivningen kan bidra till att kräva färre snarare än fler fjärroperatörer, eftersom man kan koordinera samarbete, vid exempelvis scenariot att ’ansluta till motorväg’ (eng: merge).

Det togs fram två matematiska formler. Den ena för att beräkna sannolikheten för att ett antal fjärroperatörer skulle misslyckas med att klara av alla merges och den andra för att beräkna den påverkan som ett andel samarbetande autonoma fordon i trafiken kan ha på sin omgivning i hur de bidrar till lyckade merges.

De provade sina formler med utgångspunkten att 30% av omgivande trafik bestod av autonoma fordon som samarbetade, och kom fram till en uppskattning på att en fjärroperatör per 47 autonoma fordon kan täcka 99,9999% av alla merge-fall. När de räknade bort samarbete mellan de autonoma fordonen föll siffran under 99%.

Ni kan läsa den vetenskapliga artikeln här.

Egen kommentar

Det låter rimligt att behovet av fjärroperatörer är som högst i blandad (autonom och mänsklig) trafik, och att ju högre andel autonoma fordon, ju färre fjärroperatörer behövs. Dels för att man kan koordinera autonoma fordon med hjälp av fordon-till-fordon kommunikation, men också för att autonoma fordon förhoppningsvis kör mer förutsägbart än mänskliga förare.

En del svenska forskningsprojekt har gjorts inom det här området, exempelvis HAVOC, REDO och REDO2

Slutsatsen från HAVOC projektet kring frågan om fjärroperatör-till-fordons-kvot var att det kommer bero på samband mellan mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer så som: operatörers färdigheter, människa-maskin-gränssnitt, fordonens förmågor, m.m. Kvoter på 1:1, 1:10 eller 1:100 kommer ställa varierande krav på designen i människa-maskin systemet, och det krävs därför en tydlig definition av vad man designar systemet för om man vill kunna ge en uppskattning på kvoten.

Källa

[1] Turner, M., MIT News. Exploring new methods for increasing safety and reliability of autonomous vehicles. 2023-05-23 Länk

MIT använder reflektioner för maskinseende

Forskare ifrån Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Rice University i USA har utvecklat en teknik för att nyttja reflektioner från objekt för att exempelvis få en bättre bild av omgivningen i autonoma fordon [1].

Tekniken som heter Objects as Radiance-Field Cameras (ORCa) går ut på att använda maskininlärning för att särskilja vad som är objektets egna egenskaper så som form och färg, från det som objektet reflekterar. Det finns också algoritmer som kan kompensera för den förvrängning som sker p.g.a objektets egenskaper, samt beräkna djup och avstånd. En beskrivning som forskarna ger är att man gör reflektiva objekt till virtuella sensorer.

Det finns många tillämpningar för den här tekniken, och en av dem är autonoma fordon, där man exempelvis kan se runt hörn och i riktningar som fordonets fysiska sensorer inte hade kunnat.

Ni kan läsa den vetenskapliga artikeln där forskarna presenterar en utvärdering av metoden här.

Egen kommentar

Det här är väldigt spännande med tanke på att det görs med kamera som är en relativt billig sensor. Det borde finnas gott om reflektioner i trafiken från andra fordon.

Källa

[1] Zewe, A., MIT News Office. Using reflections to see the world from new points of view. 2023-05-10 Länk

ServCitys sista pilot är färdig

Det brittiska projektet ServCitys robotaxi-pilot på allmän väg är färdigställd och resultaten visar bland annat att trafikljus kan bli föråldrade med autonoma fordon [1].

Projektet leds av Nissan och har gått ut på att påskynda tillämpning och skalbarhet av automatiserade fordon i städer. Vi har tidigare skrivit om projektet här. Den senaste piloten, där man som del av arbetet utrustat 270 kameror längs rutten som de två Nissan Leaf fordonen kört autonomt, skrev vi om här.

Rutten som körts ska enligt projektmedlemmarna varit utmanande, med hög trängsel och med fler fotgängare och övergångsställen än de piloter som utförs med autonoma fordon i USA och Japan.

Projektet drar också slutsatser kring framtidens infrastruktur där man ser att trafikljus förmodligen inte kommer att behövas.

Egen kommentar

Slutsatsen kring trafikljus är egentligen inget nytt. Man menar att autonoma fordon kommer kommunicera med sensorer i infrastrukturen eller direkt med varandra, vilket skulle göra att trafikljus inte behövs. Vi skrev nyligen om en annan studie från MIT där man föreslagit en ytterligare färg i trafikljusen. De kontrasterande resultaten har att göra med olika tidshorisonter: Studien från MIT refererar till en mer snar framtid där man har blandad manuell och autonom trafik, medan studien från ServCity refererar till en framtid där alla fordon är autonoma.

Källa

[1] Hope, G., IoT World Today. Self-Driving Trial Suggests Traffic Lights Could Become Obsolete. 2023-02-20 Länk

MIT lanserar VISTA 2.0

Forskare ifrån amerikanska universitetet MIT har lanserat nya versionen av sin simulator för utveckling av automatiserad körteknologi, vid namn VISTA 2.0 [1].

Simulatorn vars källkod är öppet tillgänglig har förmågan att använda sensordata från den verkliga världen och omvandla det till fotorealistiska digitala miljöer. Dessa miljöer kan sedan användas för att träna neurala nätverk på att handskas med olika trafiksituationer.

Vi skrev om när första versionen av den här simulatorn lanserades här.

Källa

[1] Wessling, B., The Robot Report. MIT CSAIL releases open-source simulator for autonomous vehicles. 2022-06-22 Länk

J.D. Powers årliga acceptansstudie

Det amerikanska konsumentföretaget J.D. Power har publicerat en itererad version av sin årliga Mobility Confidence Index (MCI) studie [1].

I studien som utfördes mellan Juni och Juli 2021 tog man med enkätsvar ifrån 4000 amerikanska individer över 18 år. I en del av enkäten fick deltagarna välja bland sju olika beskrivningar av autonoma fordon som var baserade på Society of Automotive Engineers (SAE)s definitioner av automationsnivå 4 och 5, exempelvis ’The system can help with speed control or steering but not both at the same time’. Två av dessa sju beskrivningar var korrekta.

Resultaten visade att 37% av deltagarna valde de korrekta beskrivningarna, medan 55% av deltagarna valde alternativ som motsvarade förarstödsteknologi. Det visade sig också att andelen korrekta svar minskade bland individer som ansåg sig själva ha kunskap om autonoma fordon, av dem hade 32% svarat korrekt, medan 37% av de som ansåg sig inte veta någonting alls om autonoma fordon svarade korrekt. Resultat ifrån en annan del av enkäten visade att 19% av deltagare trodde självkörande fordon finns att köpa eller leasa.

På en skala för acceptans av autonoma fordon som J.D. Power använder i den årliga studien så fick svaren ifrån i år ett index på 42 (1-100). Tidigare år har den siffran varit 36 och 34 för 2019 respektive 2020.

Den här studien har gjorts i samarbete med Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Partners for Automated Vehicle Education (PAVE).

Ni kan få tillgång till rapporten via länken här.

Källa

[1] J.D. Power. J.D. Power Study on Fully Automated Self-Driving Vehicles: Consumers Don’t Know What They Don’t Know. 2021-11-30 Länk

Autonom båt i Amsterdam

I det sista av en serie av tre projekt som pågått under fyra års tid har nu en grupp ifrån Massachusetts Institute of Technology, Artificial Intelligence Laboratory (CSAIL), Senseable City Laboratory och Amsterdam Institute for Advanced Metropolitan Solutions (AMS Institute) ifrån Nederländerna pilotat två autonoma båtar i Amsterdams kanaler [1].

Båtarna som de kallar för Roboat är eldrivna och kan transportera upp till fem personer, samla upp skräp, och leverera gods.

Bilder och video finns i Reuters artikel nedan.

Källor

[1] Gordon, R., MIT. One autonomous taxi, please. 2021-10-27 Länk

[2] Sterling, T., Reuters. Self-driving ”Roboats” ready for testing on Amsterdam’s canals. 2021-10-27 Länk

Safer Seminarie: Människor och automatiserade fordon

På ett Safer Thursday Webinar den 19 november presenterades forskning och resultat från två projekt inom området människor och automatiserade fordon.

Den första presentationen gavs av forskaren Alberto Morando från Massachussets Institute of Technology (MIT) som varit med i The Advanced Vehicle Technology (AVT) projektet lett av MITs AgeLab. I konsortiet finns bl.a. Volvo Cars, Veoneer och Aptiv, och i projektet har man fokuserat på att undersöka hur människor använder de förarstödssystem och automatiserade körfunktioner som finns på marknaden idag.

I presentationen fick man veta om en studie [1] inom projektet där bl.a. videodata samlats in från naturligt körbeteende hos förare av Tesla-bilar. Datat bestod av ungefär 33 800 km som körts av 27 olika förare i sina privata Tesla-bilar. Resultaten visar att förarna hade mindre fokus på vägen, dvs. mindre blicktid på vägen, när förarstödssystemet Autopilot var aktiverat. Blicktid i nedre mitten av synfältet ökade med autopilot aktiverat vilket indikerar aktiviteter så som mobiltelefonanvändning. Det visade sig också att förare hade händerna mindre på ratten, och dessutom körde många förare med händerna helt borta från ratten.

Alberto Morando och hans kollegor har också jobbat med modellering av blickbeteende för att kunna prediktera blickbeteende, så som exempelvis när förare inte tittar på vägen. Metoden som används är bayesiansk modellering, och målet är att nu göra en studie inom förarövervakning för riskutvärdering med hjälp av blickmodellering.

Forskaren Emma Tivesten från Volvo Cars Safety Center presenterade resultat från det Vinnova-finansierade projektet Autonomous Driving Effects on Sustainable Transportation (ADEST) som drivits av forskningsplattformen Drive Me och utförts av Volvo Cars och Trafikverket. Presentationen fokuserade på det som gjorts i projektet inom området driver engagement in assisted automation.

Tre studier har gjorts på testbanan AstaZero med hjälp av en Wizard of Oz uppsättning, dvs. att körningen upplevs vara automatiserad men styrs i själva verket av exempelvis en person i baksätet, vilket var fallet i dessa studier. Automationsnivån motsvarade det som Volvo Cars refererar till som ”oövervakad automatiserad körning” (SAE-nivå 4). I studierna varierades tre faktorer: instruktioner om systemets begränsningar, påminnelser om blick på vägen samt händer på ratten, och automatisk broms i sista momentet. I slutet av alla tre studier fanns det ett kritiskt moment där fordonet kör mot ett stillastående objekt [2, 3, 4].

I första studien behövde deltagarna inte ha händerna på ratten. De fick inte påminnelser om att hålla blicken på vägen, och fordonet bromsade automatiskt vid det sista momentet. Resultaten visade att alla deltagare hade blicken borta från vägen i mer än två sekunder, och en tredjedel av deltagarna hade blicken borta från vägen mer än åtta sekunder. Vidare så var tre av 30 deltagare extremt trötta och en av dem somnade under körningen.

I den andra studien fick deltagarna mer instruktioner om fordonets begränsningar, samt påminnelser om att hålla blicken vägen i två nivåer: visuell och auditiv. Förarna blev instruerade att inte ha händerna på ratten, och det fanns ingen automatisk inbromsning vid det sista momentet. Resultaten visade att påminnelserna om blicken på vägen minskade tiden som deltagarna hade blicken från vägen, men att en tredjedel av förarna ändå krockade i det sista momentet.

I den tredje studien blev hälften av deltagarna instruerade att hålla händerna på ratten. De fick också mer instruktioner om begränsningarna av fordonet, hade ingen automatisk inbromsning vid det sista momentet, samt fick både påminnelser om att hålla blicken på vägen och händerna på ratten. Resultaten visade här att deltagarna krockade i samma utsträckning i det sista momentet som i det andra experimentet. De som krockade hade hög tillit till att fordonet skulle klara den kritiska situationen, eller åtminstone varna föraren vid det kritiska tillfället. De som inte krockade hade en tydligare uppfattning om förarens ansvar och var mer medvetna om fordonets förmågor.

Övergripande slutsatsen från dessa studier är att påminnelser var effektiva men inte tillräckligt för att förhindra krockar i experimentet.

Framöver är planerna att genomföra studier med liknande experimentupplägg fast med lägre automationsnivå. Planen är att göra ett pilotprojekt med villkorad automation [5], samt undersöka förarövervakning med detektion av allvarliga nedsättningar så som extrem trötthet och alkoholpåverkan.

Källa

[1] A. Morando., P. Gershon., B. Mehler., & B. Meyler., AutomotiveUI ’20: 12th International Conference on Automotive User Interfaces and Interactive Vehicular Applications. Driver-initiated Tesla Autopilot Disengagements in Naturalistic Driving. 2020-09 Länk

[2] Victor, W T., Tivesten, E., Gustavsson, P., Johansson, J., Sangberg, F., & Ljung Aust. M. Human Factors. Automation Expectation Mismatch: Incorrect Prediction Despite Eyes on Threat and Hands on Wheel. 2018-11 Länk [3] Gustavsson, P., Victor, T. W., Johansson, J., Tivesten, E., Johansson, R., & Aust, M. L.Proceedings of the 6th Driver Distraction and Inattention conference, Gothenburg, Sweden. What  were  they  thinking? Subjective experiences associated  with automation expectation mismatch. 2020 18 [4] Tivesten, E., Victor, T. W., Gustavsson P., Johansson J.,  and Ljung Aust, M. (2019) Out-of-the-loop crash prediction: the automation expectation mismatch (AEM) algorithm, in IET Intelligent Transport Systems, vol. 13, no. 8, pp. 1231-1240, 8 2019. Länk [5] Pipkorn, L.; Victor, T. W., Dozza, M., & Tivesten, E. (2020) Driver conflict response during supervised automation: do hands on wheel matter? Transport Research Part F. Länk

Självkörande färjor och båtar

Trafikverket Färjerederiet satsar på klimatsmarta vägfärjor med en upphandling på fyra primärt eldrivna färjor till Stockholms skärgård [1].

Dessa färjor kommer åka Ljusteröleden och Vaxholmsleden och har förutom elmotorer även diesel- eller HVO-motorer. Dessutom kommer färjorna utföra lossning, åkning och förtöjning autonomt. Färjorna får plats med 60 bilar.

Upphandlingen pågår fram till 19 mars 2021.

I en annan nyhet har Zeabus, ett norskt företag, utvecklat en självkörande och eldriven färja till Trondheim i Norge [2].

Båten kan transportera upp till 12 personer inklusive cyklar, och skall kunna hämta passagerare från ena sidan av kanalen till den andra genom ett knapptryck från respektive sida.

En tredje nyhet på samma tema är att forskarna från MIT presenterat en ny båtprototyp ämnad för användning i Amsterdam [3]. Båten heter Roboat II, är självkörande och är både tyngre och längre än dess föregångare. Den kan därmed transportera passagerare.

Källor

[1] Kullenberg Rothvall, C., Sjöfartstidningen. Färjerederiet upphandlar fyra nya vägfärjor. 2020-10-21 Länk

[2] Cairns, R., CNN. Norway pioneered electric ferries. Now it’s making them self-driving. 2020-10-23 Länk

[3] Gordon, R., MIT News. Autonomous boats could be your next ride. 2020-10-26 Länk

Kommer självkörande taxi vara billigare och bra för alla?

Nej, snarare tvärtom. I alla fall enligt en ny studie från en grupp forskare från Harvard, MIT och McGill University som kommit fram till att hela konceptet med självkörande taxi kommer att bli dyrare i fattiga delar av samhället än att äga en konventionell bil. 

Forskarna jämförde kostnaderna för en resa med en självkörande taxi och att äga en konventionell begagnad bil i stadsmiljö. De tog hänsyn till bilkostnaderna så som inköp, registrering, skatt, försäkring, rutinmässigt underhåll och drivmedel. Slutsatsen blev att självkörande taxibilar skulle kosta minst 1,58 dollar per 1,6 km (eller en amerikansk mil), medan den totala kostnaden för traditionellt fordonsägande blev 52 cent per 1,6 km. Dessa uppskattningar är baserade på data från San Francisco.  

Studien är publicerad under titel The Price Isn’t Right: Autonomous Vehicles, Public Health, and Social Justice och finns att tillgå i sin helhet här.

På tal om taxi så kan ni passa på att se en taxifilm.

Smått och gott

Zoox och Tesla hittat en lösning. Förra året lämnade Tesla in en stämningsansökan mot Zoox där fyra f.d. Tesla-anställda som numera arbetar för Zoox anklagades att ha lämnat över konfidentiell information till sin nya arbetsgivare. Men nu verkar de ha hittat en lösning utan att behöva gå till en rättegång: Zoox kommer att betala en okänd summa till Tesla. Länk

Självkörande fordon ”flera decennier bort”. I alla fall enligt professor Bryan Reimer från MIT som forskar i transport och logistik. Han menar att helt självkörande bilar ställer stora krav på både teknikutvecklingen och på infrastrukturella förändringar och kan därmed vara ”flera decennier bort”. Länk

Varför är självkörande fordon fula? Ja, det kan man verkligen undra. Enligt BMWs designchefen Domagoj Dukec är det svårt att hitta en bra balans mellan sitt designarv som hos många sitter så djupt och ett nytt designspråk som tar hänsyn till system för självkörande fordon. Länk