Kategoriarkiv: Samhällspåverkan

Mer om smarta korsningar

Förra veckan skrev vi om Hondas lösning för smarta korsningar. Och även Continental tittar på smarta korsningar med V2X-uppkoppling [1].

Eftersom ungefär 43% av alla trafikolyckor i USA sker i eller i närheten av korsningar så finns det mycket att vinna. Problemet är ofta dålig sikt, vilket gäller både för vanliga förare och för fordonsbaserade sensorer. Med kommunikation mellan fordon, infrastruktur och kanske också oskyddade trafikanter som fotgängare och cyklister skulle man kunna undvika många olyckor.

Men problemet är vem som ska betala. För fordonsbaserade lösningar kan ju kunden betala, men de vill knappast betala på samma sätt för infrastrukturinvesteringar som ju är samhällets uppgift. Samhället skulle kunna betala om man härigenom får ta del av data om trafikflöden, störningar etc. Fotgängare och cyklister skulle då vara uppkopplade via sina mobiler. Men det skulle då kräva att trafikanterna vill ge bort sina data vilket i dessa dagar av ökat medvetande om integritet kan vara svårt. Dock skulle data kunna vara anonyma vilket borde underlätta.

Källa

[1] Xavier Boucherat: The safe, seamless intersection: smart infrastructure will save lives and keep cities moving, Automotive World 2018-10-17 Länk

Distraktion och ouppmärksamhet

Under veckan hölls International Conference on Driver Distraction and Inattention i Göteborg med SAFER Vehicle and Traffic Safety Centre vid Chalmers som värd. Konferensen hade runt 200 deltagare från olika delar av världen och uppmärksammades av bland andra SVT.

Här kan ni höra SAFERs föreståndare Magnus Granström berätta om konferensen och vikten av forskning kring distraktion och ouppmärksamhet i trafiken, och inte minst i automatiserade fordon (börjar vid 2:21).

Publikationer från konferensen är tillgängliga via konferensens hemsida. Här är titlar på några av studier utförda av svenska forskare:

  • Stress and sleepiness in city bus drivers — an explorative study on real roads within the ADAS&ME project. VTI.
  • What were they thinking? Subjective experiences associated with automation expectation mismatch. Volvo Cars.
  • Using counterfactual simulations to evaluate the impact of drivers’ glance behaviors on safety: A study of between-driver variability. Chalmers, Volvo Cars.
  • Texting while driving with Level 2 automation: A distraction or an opportunity? AB Volvo, Volvo Cars, Semcon, RISE.
  • Driving with kids: distracted and unsafe? Chalmers.
  • Smartphone logging – A new way to gain insight about smartphone usage in traffic. VTI.
  • Bicyclists’ adaptation strategies when receiving text messages in real traffic. VTI, Linköpings universitet.
  • Intra-individual difference in sleepiness and the effect on driving performance – a three-times repeated driving simulator study. VTI.
  • Speedometer monitoring before and after speed warnings and speed zone transitions. Chalmers.
  • What were they thinking? Subjective experiences associated with automation expectation mismatch. Volvo Cars.
  • Do individual differences explain crash involvement in highly-reliable Supervised Autonomous Driving? Volvo Cars.

Barn och automatiserade fordon

Organisationen Safe Kids Worldwide har publicerat en rapport med titel Children in Autonomous Vehicles [1].

Den belyser vikten av att ta hänsyn till barn vid utveckling av automatiserade fordon. Det handlar inte enbart om färden i fordonet utan också om resan mellan hemmet och fordonet.

Vidare uppmanas utvecklarna att vidta följande åtgärder.

  • Utveckla säkerhetsstandarder och testprotokoll som tar hänsyn till barn. Till det hör också att se till att barnsäkerhetssystem kan användas på likartat sätt mellan olika fordon med olika automationsnivåer.
  • Utföra användarstudier med barn och familjer som transporterar flera barn. Utöver det bör det finnas lättillgänglig, användarvänlig och standardiserad språk och information kring barnsäkerhetssystem och annan relevant redskap i fordonet, speciellt med tanke på om inredningen har en design som tillåter en sittställning som vi inte är vana vid idag.
  • Anamma en inkluderande design i början av utvecklingen. Detta för att säkerställa att man inkluderar och bemöter behov av barn i olika åldersgrupper och att man reducerar oavsiktliga negativa konsekvenser.
  • Bidra till utveckling av regler och ”best practice” i takt med teknologiutvecklingen. En del i detta är att definiera rätt nivå av vuxenövervakning vid färd i och till automatiserade fordon.
  • Se till att all marknadsföring och reklam visar familjer fordonets förmåga och vad som gäller på ett tydligt sätt.

Egen kommentar

Att automatiserade fordon kommer förbättra mobilitet för bland annat barn har man hört många gånger. Men jag har inte sett så mycket forskning som belyser den här problematiken och den här rapporten är på så sätt inte en dag försenad. En möjlig förklaring är att studier med barn är extra känsliga och kräver en hel del resurser (exempelvis etikprövning).

Vi på RISE Viktoria har ihop med Twente University gjort en liten studie om samverkan mellan automatiserade fordon och barnfotgängare. En av våra slutsatser är att barn har kommunikationsbehov som skiljer sig från behov som identifierats i studier med vuxna fotgängare. Studien är publicerad med titel: Children’s views on identification and intention communication of self-driving vehicles.  

Källor

[1] Safe Kids Worldwide, Bleu Ribbon Panel. Children in Autonomous Vehicles. Oktober 2018. Länk

Att mäta säkerheten

RAND Corporation, som är en icke-vinstdrivande forskningsorganisation, har publicerat en ny rapport kallad Measuring Automated Vehicle Safety: Forging a Framework [1].

I den föreslås ett ramverk för hur man definierar, mäter och pratar om säkerheten av automatiserade fordon. Tanken är att ramverket ska kunna användas av företag, myndigheter och allmänheten.

Utgångspunkten i studien har varit att olika aktörer behöver ett standardiserat sätt att handskas med säkerheten. Det är något som kommer gynna alla då det kommer bidra till ökad acceptans av automatiserade fordon i samhället.

En slutsats är att aktörerna behöver dela mer data.

Studien initierades av Uber Advanced Technologies Group för ett år sedan.

Källor

[1] Fraade-Blanar et al., RAND. Measuring Automated Vehicle Safety: Forging a Framework. 2018-10-11 Länk

Uppdaterade riktlinjer i USA

Det amerikanska departementet för transport, USDOT, har publicerat uppdaterade riktlinjer för automatiserade fordon med titel Preparing for the Future of Transportation: Automated Vehicles 3.0 [1].

I grova drag fortsätter riktlinjerna att förespråka frivillig rapportering och publicering av säkerhetsrapporter. Vidare klargörs det att en förare kan vara en människa eller en robot och att fordon inte nödvändigtvis behöver ha en ratt.

Ett viktigt tillägg är att riktlinjerna  nu även omfattar kommersiella fordon.

Källor

[1] U.S. Departmenet of Transportation. USDOT Automated Vehicles 3.0 Activities. 2018-10-04 Länk

Förarstödssystem rankade

Under september utvärderade den amerikanska konsumentorganisationen Consumer Reports fyra förarstödsystem tillgängliga på marknaden [1]. Utvärderingen gjordes med avseende på trafiksäkerheten där följande kriterier var i fokus:

  • Hur kapabelt är systemet?
  • Hur lätt är systemet att använda?
  • Är det tydligt för föraren när systemet kan användas?
  • Säkerställer systemet att föraren är uppmärksam?
  • Hur agerar systemet när föraren inte kan/vill agera?

Systemen som ingick i utvärderingen inkluderar: Cadillacs ”Super Cruise” (testades i Cadillac CT6), Teslas ”Autopilot” (testades i Tesla S/X/3), Nissans ”ProPilot Assist” (testades i Infiniti QX50/Nissan Leaf) och Volvo Cars ”Pilot Assist” (testades i Volvo XC40/XC60).

Resultaten visar stora skillnader mellan de testade systemen. I grova drag var det Cadillacs system som vann ligan, följt av Teslas och Nissans system. Volvo Cars system hamnade på sista plats och fick framförallt kritik för hur det hanterade situationer då föraren inte var aktiv. När systemet upptäcker att föraren inte ger någon styrinput via ratten stängs systemet av, medan de andra systemen ger olika typer av varningar och signaler.

Super Cruise ansågs vara det bästa alternativet eftersom tekniken visste sina begränsningar. Det visade tydligt när det var säkert för föraren att använda det och hade bra koll på om föraren var uppmärksam. Det var även det enda systemet som i god tid gav varningar för när trafiksituationen började bli för svår.

Utvärderingen genomfördes av Consumer Reportsförare på en testanläggning samt på motorvägar i den amerikanska delstaten Connecticut. Cadillacs system gick dock inte att testa på anläggningen då det kan endast användas på förbestämda motorvägar.

Källor

[1] Olsen, P., Consumer Reports. Cadillac Tops Tesla in Consumer Reports’ First Ranking of Automated Driving Systems. 2018-10-04 Länk

Ford efterfrågar en interaktionsstandard

Vi har vid flera tillfällen rapporterat om att samverkan mellan automatiserade fordon och andra trafikanter som fotgängare och cyklister aktualiserats.

Ford har nu gått ut med en uppmaning till alla aktörer som satsar på automationsnivå 4 att förena krafter och tillsammans utveckla en universal standard som skulle underlätta samverkan med omgivande trafikanter [1]. Man hoppas kunna enas om placeringen och designen av signaler vars syfte är att kommunicera fordonets intentioner till omgivningen.

För tillfället pågår det arbete inom International Organization of Standardization (ISO) och Society of Automotive Engineers (SAE) på det här temat.

Källor

[1] Shutko, J., Ford. Seeing the Light: Our Call for a Standard Self-Driving Car Language to Communicate Intent. 2018-10-02 Länk

FN-resolution om automatiserade fordon

I mitten av september antog FN:s arbetsgrupp för trafiksäkerhet en ny resolution om införande av högt eller fullt automatiserade fordon i vägtrafiken [1].

Syftet med den nya resolutionen är att erbjuda de stater som anslutit sig till någon av FN:s vägtrafikkonventioner vägledning, när det gäller ett säkert införande av automatiserade fordon i trafiken. Den ska utgöra ett komplement till konventionerna, och innehåller bland annat rekommendationer för vad ett automatiserat körsystem ska behärska och vad som krävs för att uppnå ett säkert samspel med andra trafikanter.

Resolutionen kommer inom kort att publiceras på FN:s hemsida. Representanter från Näringsdepartementet och Transportstyrelsen har varit delaktiga i detta.

Egen kommentar

Som ni säkert känner till har FN:s arbetsgrupper för trafiksäkerhet (WP.1) och fordonsreglementen (WP.29) stor betydelse för harmonisering av regler för trafik och fordon. Den nya resolutionen är således av stor vikt och kommer att bidra till mer harmoniserad syn på hur man säkerställer att automatiserade fordon är säkra att framföras, inte bara i ett land utan också i olika länder.

Källor

[1] Regeringskansliet. Ny FN-resolution om automatiserade vägfordon. 2018-09-27 Länk

Kommer lastbilsförare bli arbetslösa?

En grupp forskare vid UC Berkeley Center for Labor Research and Education har nyligen publicerat en rapport som diskuterar huruvida automatiserade fordon kommer att eliminera föraryrket och göra lastbilsförare arbetslösa [1]. Rapporten återspeglar amerikanska förhållanden.

I rapporten presenteras och diskuteras flera olika scenarier för hur framtiden skulle kunna se ut. En övergripande slutsats är att automatiserade lastbilar skulle kunna ersätta så många som 294 000 långdistansförare, men också samtidigt skapa många nya jobb för korthållstransporter.  Risken är dock att dessa nya jobb kommer att bli mindre avlönade och ge sämre villkor för lastbilsförare.

För att säkerställa att införandet av automatiserade lastbilar inte skapar nya eller förvärrar de problem som redan förekommer i vissa segment av industrin är det viktigt att utveckla rätt policy.

Källor

[1] Viscelli, Steve. Driverless? Autonomous Trucks and the Future of the American Trucker. Center for Labor Research and Education, University of California, Berkeley, and Working Partnerships USA. September 2018. Länk

Göteborg på tapeten

CNBC har nyligen gjort ett reportage om Göteborg och hur staden arbetar för eldrivna och automatiserade transporter [1].

Där förklarar stadsplaneraren Monica Wincentso att staden ser flera fördelar med automatiserade fordon, bland annat i form av säkerhet, jämnt trafikflöde och energibesparingar. Samarbetet mellan stadsplanerare och fordonstillverkare är oerhört viktigt, men hittills har det varit lite samarbete och det är något som måste bli bättre.

Monica påpekar också att vi inom två-tre år kommer att nå en brytpunkt för elbilar – massproduktionen av batterier kommer att leda till att elbilar blir mycket billigare.

I samma reportage påpekar Malcolm McCulloch från University of Oxford att den största utmaningen med att integrera automatiserade fordon i stadskärnor blir interaktionen med fotgängare och cyklister.

Om ni klickar på länken nedan kan ni också se en video.

Källor

[1] Frangoul, A., CNBC. This major European city wants to embrace autonomous cars . 2018-09-27 Länk