Kategoriarkiv: Forskningsprojekt

Projekt inom förarövervakning

I Australien påbörjas nu ett projekt där lastbilsföreningen Queensland Trucking Association och försäkringskommisionen Motor Accident Insurance Commission (MAIC) samarbetar för att utvärdera säkerhetseffekten av förarövervakningssystem (Driver Monitoring System, DMS) i lastbilar [1].

Det är MAIC som finansierar projektet och det är totalt tolv fraktföretag med lastbilsfrakt som deltar i projektet. Lastbilarna från dessa företag skall utrustas med ett förarövervakningssystem: Seeing Machines Guardian Gen 2 som har förmågan att upptäcka förardistraktion och trötthet.

Källa

[1] Big Rigs. Fatigue and distraction project begins. 2020-06-23 Länk

Förändrade resevanor med mer automation?

En forskare från University of California Institute of Transportation Studies har publicerat en rapport som berör förändringar i resvanor hos ägare av fordon med villkorad automation [1, 2].

I arbetet intervjuades 36 amerikaner som äger Teslafordon utrustade med Autopilot som (trots allt) är ett förarstödssystem där fordonet under vissa omständigheter kan överta longitudinell och lateral styrning, men där den mänskliga föraren alltid har ansvaret och är i kontroll.

Från intervjun framkom det att deltagarna upplever att de är mindre trötta och stressade, är mer benägna att utföra icke körrelaterade aktiviteter samt känner sig säkrare. Angående resvanor visar det sig att deltagarna reser längre och mer, och är mer benägna att köra i tät trafik.

Anledningar till dessa förändringar i resvanor undersöks också i studien med hjälp av existerande litteratur. Några av möjliga anledningar eller förklaringar är:

  • Minskad resekostnad
  • Minskad stress och trötthet, samt ökad bekvämlighet
  • Förmåga att utföra icke-kör-relaterade uppgifter

Egen kommentar

Det skulle vara intressant att veta till vilken grad som förarstödssystemet bidrar till förändrade resevanor och till vilken grad faktumet att det är en eldriven bil spelar roll. Jag kan också tänka mig att dessa olika egenskaper skiljer sig geografiskt på grund av sociokulturella faktorer. Deltagarna i den här studien var från norra Kalifornien, och den största orsaken till att köpa en Tesla-bil enligt intervjuerna var just att den var eldriven.

Att ökad automation i fordon kan leda till mer resande har vi rapporterat om vid flera tillfällen, och den utmaningen kvarstår. En förhoppning är att delade mobilitetstjänster ska hålla antalet fordon i ”schack”, men där handlar det också om att få folk att ändra sitt resebeteende och övergå från privatbilägande till delade tjänster.

Ni kan också se ett seminarium där arbetet presenteras här samt presentationsmaterialet här.

Källa

[1] Hardman, S., Escholarship: ITS Reports. Travel Behavior Changes Among Users of Partially Automated Vehicles. 2020-05 Länk

[2] Hardman, S., Escholarship: Policy Briefs. Drivers of Partially Automated Vehicles are Making More Trips and Traveling Longer Distances. 2020-05 Länk

Israel satsar

Den Israeliska regeringen meddelade i söndags att de kommer satsa motsvarande över 310 miljoner kronor på forskning och utveckling inom teknik och infrastruktur de kommande tre åren [1].

Satsningen fördelas på tre konsortier varav ett kommer fokusera på att utveckla teknik för kontroll och reglersystem för självkörande fordon i stadsmiljö. Detta kommer möjliggöra realtidsintervention och fjärrkontroll av fordon vid behov med hjälp av artificiell intelligens samt mänskliga operatörer.

Detta konsortium kommer inkludera flera olika sorters företag såsom till exempel LiveU (tv- och filmstreaming), mPrest (stridsledningssystem), RGO Robotics (smarta robotar), DriveU (mjukvara för fjärrstyrning), Cognata (simuleringsmjukvara), Israel Aerospace Industries (försvar och flyg), och Elbit Systems (försvarsteknologi) samt forskargrupper från akademien.

Egen kommentar

Utveckling av fjärrkontroll har blivit ett populärt ämne då aktörerna har svårt att förlita sig på den självkörande tekniken helt och hållet. Det har genomförts flera teknikorienterade projekt kring detta i Sverige. Just nu pågår ett projekt kallat REDO där flera aktörer är involverade. I ett annat projekt som precis avslutats har Scania och RISE kartlagt forskningsgap gällande mänskliga faktorer vid fjärrstyrning av tunga självkörande fordon. Resultaten redovisas den 10 juni i ett SAFER-event.

Källa

[1] NoCamels. Israel Innovation Authority Approves $34M Budget for Three R&D Consortiums 2020-06-08 Länk

Mentala modellers påverkan på körsäkerhet

Forskare ifrån University of Iowa i USA har undersökt hur personers mentala modeller om adaptiv farthållare (ACC) påverkar förarbeteende i riskfyllda trafiksituationer [1].

Inför experimentet sorterades de 78 deltagarna utefter deras mentala modell, dvs. förkunskap och förståelse för ACC, i två grupper: starka mentala modeller och svaga mentala modeller. Nivån av mentala modeller bestämdes med hjälp av ett frågeformulär och sorteringen i starka mentala modeller och svaga mentala modeller syftar på hög respektive låg förkunskap och förståelse för ACC.

Experimentet utfördes vid National Advanced Driver Simulator (NADS) i körsimulatorn NADS-1. Innan det verkliga experimentet fick de 78 deltagarna utföra en träningssession där de kunde bekanta sig med den aktuella ACC funktionen. Sedan använde forskarna ytterligare ett frågeformulär (Mental Model Assessment) för att stärka att sorteringen av mentala modeller var korrekt.

I det verkliga experimentet fick deltagarna använda ACC i en körrunda innehållande fem olika riskfyllda trafiksituationer som t.ex. motorvägskörning där ett annat fordon kommer ifrån en påfart och ska ansluta till motorvägen.

I resultaten visade det sig att personer med starka mentala modeller reagerade snabbare på att avaktivera ACC och ta över den longitudinella kontrollen i riskscenariona. Detta tyder på att mentala modeller haft en påverkan på körprestation och körsäkerhet i den här studien. Förklaringen till resultatet är att personer med svaga mentala modeller hade svårare att bedöma ACC-funktionens beteende i riskfyllda situationer.

Källa

[1] Gaspar, J., Carney, C., Shull, E., AAA Foundation for Traffic Safety, SAFER-SIM. The Impact of Driver’s Mental Models of Advanced Vehicle Technologies on Safety and Performance. 2020-05 Länk

Förarbeteende hos arga bilister

En grupp forskare från Liaoning Normal University i Kina har nyligen publicerat en studie kring beteenden hos förare med ilsken körstil [1].

Totalt ingick 35 förare i studien. För att bestämma om förarna hade en ilsken körstil fick förarna skatta sitt körbeteende med hjälp av en reviderad version av utvärderingsverktyget Multidimensional Driving Style Inventory (MDSI). I ett nästa steg bearbetades blickdata med hjälp av blickspårningsverktyget Tobii och korrelerades mot skattningen samt körbeteendet i givna trafiksituationer.

Man har mer specifikt tittat på blickfixering hos förarna vid filbyte med olika risknivåer. Låg risk exemplifieras av en situation där man kör på en påfart till en motorväg där ens enda uppgift är att bedöma om det är säkert att byta fil. En situation med hög risk exemplifieras av en situation där en förare är på väg att göra en omkörning från mittfilen samtidigt som en bakomliggande bil accelererar med avsikt att köra om föraren. Utöver filtyp användes även avstånd till andra fordon för att bestämma risknivån.

Forskarna kom fram till att förare med ilsken körstil fokuserade sin blick framåt mer än icke ilskna förare. Vidare så visade det sig att ju ilsknare förarna var desto snabbare var de på att fatta beslut om en omkörning i situationer som bedömdes vara av hög risk. En annan slutsats är att ju längre en förare fixerade blicken framåt desto kortare blev beslutstiden för filbytet.

Kort sagt: Studien visade att förare med ilsken körstil riktar mer visuell uppmärksamhet framåt och har en kortare beslutstid i situationer som kräver mer bearbetning. Ett sådant körbeteende kan klassas som impulsivt och riskfyllt.

Egen kommentar

Studier kring emotion och personlighetsdrag kopplat till säkerhetskritiskt beteende är oerhört intressanta ur ett förarstödssperspektiv.

Ni som är intresserade kan läsa min masteruppsats på ett väldigt relaterat ämne: improvisationsförmåga och motivationsbeteende ifrån ett human factors perspektiv här.

Källa

[1] Huo, D., Ma, J., Chang, R. Transportation Research. Lane-changing-decision characteristics and the allocation of visual attention of drivers with an angry driving style. 2020-03 Länk

Autism och automatiserade fordon

I en rapport från Mineta Transportation Institute (MTI) i Kalifornien undersöker forskaren Caroline Rodier hur olika nivåer av fordonsautomation kan stötta personer med autism när de kör bil [1].

Individer diagnostiserade med autism har till olika grad svårighet med beslutstagande, social perception, motorik, sensorisk perception och sensomotorisk integration, och det antas därmed att det kan påverka deras förmåga att köra bil.

Hon har vidare gjort en teoretisk undersökning kring hur och till vilken nivå olika förarstödssystem kan stötta personer med autism när de kör bil. Exempel på system som hon undersökt inkluderar varningssystem, styrningsstöd och bromssystem.

Slutsatsen är att fordon med automationsnivå SAE 2-4 och givetvis 5 kan vara till hjälp för personer med autism. Som ett nästa steg föreslås en praktisk utvärdering av stödet som dessa system kan ge till personer med autism för att sedan kunna tillgängliggöra finansiering av sådana fordon till personer med autism.

Egen kommentar

Eftersom autism är ett väldigt brett begrepp så kan jag tänka mig att det är utmanande för forskare att generalisera sina resultat kring körförmåga och autism.

Det behövs nog en undersökning på individnivå för att dra slutsatser om en person kan bli hjälpt av nämnda stödfunktioner, och det är just det som författaren föreslår.

Källa

[1] Rodier, C., MIT. The Potential for Autonomous Vehicle Technologies to Address Barriers to Driving for Individuals with Autism. 2020-04 Länk

Studie om alkohol och autonoma fordon

I en ny enkätstudie om alkohol och självkörande fordon visar resultaten att det finns en risk för mer alkoholkonsumption för människor i framtiden när självkörande fordon är tillgängliga [1].

Av de 1334 personer som deltog i studien så visade det sig att hälften kunde tänka sig att åka i ett självkörande fordon efter alkoholkonsumtion. Vidare konstaterade en tredjedel att de kunde tänka sig dricka mer alkohol om de planerade att använda ett självkörande fordon.

Studien har genomförts av en grupp forskare från Curtin University i Australien och finns publicerad under titeln The potential effects of autonomous vehicles on alcohol consumption and drink-driving behaviours [2].

Egen kommentar

Framtida ”uppgifter” för passagerare i självkörande fordon skulle kunna bli att till exempel kommunicera med nödhjälp eller fjärrövervakare. Hur ska det då fungera om någon är totalt onykter?

Källor

[1] Mirage News. Study finds driverless cars reduce drink-driving but lift binge drinking. 2020-03-30 Länk

[2] Booth, L., Norman, R., & Pettigew, S., Wiley: Drug and Alcohol Review. The potential effects of autonomous vehicles on alcohol consumption and drink‐driving behaviours. 2020-03 Länk

Sova i självkörande bilar?

En enkätstudie utförd av SavvySleeper, ett amerikanskt forskningsföretag med fokus på sömn, undersökte om människor kan tänka sig att sova i självkörande bilar [1].

Av de 1000 deltagande i studien så visade det sig att ca 34% var villiga att sova i självkörande bilar, medan ca 41% svarade att de aldrig skulle sova i en självkörande bil, och ca 13% svarade att de skulle vara bekväma med att göra det.

Anledningen till att inte vilja sova i självkörande fordon rapporteras vara bristen på kontroll över fordonet och brist på trilltro för andra bilister.

Egen kommentar

Frågan om att sova i en självkörande bil är delvis lik frågan om att vara alkoholpåverkad i en självkörande bil. Det är i min mening inte säkert att självkörande fordon kan hantera precis alla uppgifter och att passagerare inte har något ansvar alls.

Ni som har tillgång till Wall Street Journal kan också läsa en annan artikel på samma tema – där intervjuas Mikael Ljung Aust, forskare och säkerhetsexpert vid Volvo Cars.

Källa

[1] Connected Automated Driving. Are you willing to sleep in your self driving car? 2020-04-09 Länk

Nya projekt vid Virginia Tech

Virginia Tech Transportation Institute (VTTI) har ihop med 16 andra aktörer inlett ett nytt projekt med fokus på lastbilar, Automated Trucks and Mixed Fleets [1]. Syftet är att förse lastbilsindustrin, myndigheter och allmänheten med praktiska riktlinjer för integrering av automatiserade körsystem.

Riktlinjerna kommer att omfatta bästa praxis för driftsättning av den nya teknologin, förarutbildning, installation och underhåll, inspektionsförfaranden, försäkring, väginfrastruktur, data och cybersäkerhet. I projektet kommer man framförallt att beakta system för integrering i befintliga fordon. Systemen väntas vara av olika automationsnivå.

Projektet kommer att pågå i fyra år. Det finansieras av U.S. Department of Transportation via Automated Driving System Demonstration Grants program (ca 7,5 miljoner dollar) samt av Virginia Department of Transportation och projektmedlemmar. Totala summan anges inte. 

De involverade aktörerna är: Virginia Department of Transportation, Nebraska Department of Transportation, Pennsylvania Department of Transportation, Tennessee Department of Transportation, West Virginia Division of Highways, Wyoming Department of Transportation, I-95 Corridor Coalition, Pronto, Peloton, Schneider National, Hub Group, National Private Truck Council, Penske Truck Leasing/Penske Logistics, Travelers, MRIGlobal och Commercial Vehicle Safety Alliance.

Parallellt med detta kommer VTTI att bedriva ett annat forskningsprojekt kallat Automated Driving Systems and Public Safety som också fått 7,5 miljoner dollar i finansiering från U.S. Department of Transportation [2]Där kommer man utforska och demonstrera hur fordon med hög automationsgrad kan implementeras utan att ha negativ påverkan på allmänhetens säkerhet. Som ett konkret exempel anges samverkan mellan sådana fordon och tillsynsmyndigheter som polisen vid olyckor på motorväg. Bland deltagarna nämns Transurban, Virginia Department of Transportation, Global Center for Automotive Performance, ett konsortium av fordonstillverkare samt olika säkerhetsmyndigheter. 

Egen kommentar

Som ni kan se är det en imponerande lista med involverande aktörer i båda projekten, och förhoppningsvis kan de tillsammans snabba på implementering av den nya tekniken. 

Själv har jag stora förhoppningar på lastbilsprojektet, speciellt med tanke på att de fokuserar på eftermarknadslösingar. Som de själva beskriver finns det mycket att vinna på där, både från säkerhets- och från effektiviseringsperspektivet. Givet aktörsammansättningen kommer projektet att titta på både system för enskilda fordon och fordon som kör i kolonn (platoon), och därmed täcka ett brett behovsområde. 

VTTI är onekligen rätt aktör att leda sådana här initiativ. Genom åren har de genomfört flera stora projekt kring lastbilar, däribland Strategic Highway Research Program (SHRP2) där forskarna från SAFER Vehicle and Traffic Safety Centre at Chalmers fick en viktig roll för datainsamling och analys. De har också varit ansvariga för den ökända studien om förarbeteende i personbilar, 100-Car Naturalistic Driving Study. VTTI får årligen forskningssponsring på över 45 miljoner dollar, har en infrastruktur som är värd över 110 miljoner dollar och bedriver forskning med mer än 100 privata och offentliga partners inom transportsektor. 

Källor

[1] VTTI. $7.5 million study to develop operational plan for mixed truck fleets. 2020-03-31 Länk

[2] VTTI. Virginia Tech Transportation Institute awarded grants for automated vehicle research. 2019-09-18 Länk

Denso startar forskningscenter

Världens näst största underleverantör till fordonstillverkarna, japanska Denso, har meddelat att de sjösatt ett femårigt samarbete med det prestigefyllda Tokyo Kogyo-universitetet [1].

Satsningen kallas DENSO Mobility Collaborative Research Center och kommer bemannas av personal från både Denso och Tokyo Kogyo-universitetet. Det enda namngivna forskningsområdet är värmeavledning för fordonskomponenter. Vid sidan av detta nämns att undersöka möjligheter till samarbete inom elektronik, halvledare, elkraft, mekanik samt kommunikation.

Satsningen presenterades samtidigt som Densos samarbete med samma universitet inom maskininlärning drar igång [2].

Egen kommentar

Den tillgängliga informationen verkar på det hela relativt vag. Väldigt lite om specifika satsningar eller vilken storleksordning det rör sig om har framgått. Att Denso har muskler nog för att göra skillnad står dock bortom tvivel.

Källor

[1] Green Car Congress. DENSO and Tokyo Tech establish DENSO Mobility Collaborative Research Center. 2020-04-03 Länk

[2] DENSO. DENSO and Tokyo Tech Establish DENSO Mobility Collaborative Research Cluster. 2020-04-01 Länk