Kategoriarkiv: Forskningsprojekt

Första vätgasdrivna autonoma skyttelbussen

Estlands president Kersti Kaljulaid fick bli den första officiella passageraren i en autonom skyttelbuss som drivs av vätgas, som visades upp nyligen för allmänheten. Den autonoma skyttelbussen har utvecklats i ett samarbete mellan University of Tartu som tillverkat bränslecellerna och teknikföretaget Auve Tech vars fokus ligger på att utveckla autonom teknologi i fordon [1].

Källa

[1] University of Tartu. The first autonomous hydrogen vehicle in the world showcased in Tartu. 2021-07-05 Länk

Tyskt projekt kring informationssäkerhet

Freemove är ett nytt tyskt projekt där man ska undersöka sekretess- och anonymiseringsaspekter av mobilitetsdata i smarta städer. Projektet är finansierat av det tyska utbildnings- och forskningsministeriet, och parterna i projektet är Technical University of Berlin, Berlin University of Technology and Economics, German Aerospace Center (DLR), Berlin University of the Arts och Free University of Berlin [1].

Projektet kommer fokusera på användningsområdena för mobilitetsdata och den balansen som finns mellan användning av datat och behovet av dataskydd och datasäkerhet. Ett antal fokusfrågor har listats i projektbeskrivningen:

  • Hur kan risken för avanonymisering av data bedömas på ett tillförlitligt sätt?
  • Hur kan tekniska tillvägagångssätt för anonymisering av data förmedlas till allmänheten?
  • Hur kan man ta hänsyn till individers integritet när de gör sin data tillgänglig?

Projektet kommer att pågå fram till 2024.

Källor

[1] Internationales Verkehrswesen. freemove: Smarte Mobilitätsdaten für Smart Cities bereitstellen. 2021-06-10 Länk

[2] Freemove. Länk

Autonoma lastbilar i Hässleholm

En hubb till hubb lösning med autonoma lastbilar på allmän väg utforskas just nu i Hässleholm i ett samarbetsprojekt med bl.a. ingenjörs- och designföretaget Afry, energikoncernen E.ON, matvarukedjan Bergendahls Food, logistikföretaget Autoport och lastbil- och busstillverkaren Scania [1].

I projektet ska man använda eldrivna autonoma lastbilar för att leverera livsmedel mellan Bergendahls Food och Autoports logistikcenter i Hässleholm. Projektet är uppdelat i tre steg där det första är en förstudie, och där steg 2 och 3 fokuserar på lokal samt regional tillämpning av lösningen.

Man ska också ta fram juridiska och ekonomiska ramverk för den här helhetslösningen som andra aktörer i Sverige kan nyttja.

Källa

[1] Bergendahls Food. Sveriges första helhetskoncept för självkörande transporter utvecklas i Hässleholm. 2021-05-28 Länk

Automatiserade eldrivna bussars samhällseffekter

Det Trafikverksfinansierade projektet ABE Södertörn har publicerat sin slutrapport. Projektet syftade till att utforska och kartlägga vilka fysiska och digitala åtgärder som krävs för autonom framdrift av fullstora bussar. Utgångspunkten var det expanderande området Södertörn men tanken var att slutsatserna skulle kunna vara generella.

Arbetet och slutsatserna bygger på tre (relativt extrema) scenarion: ”Bus Driver Plus”, ”Automation with Adaption” och ”Automation Utopia”. En av slutsatserna är att introduktionen av automatiserade fullängdsbussar kan komma att dröja längre än tidigare bedömningar givit vid handen. Däremot bedömdes det finnas stora potentiella samhälleliga vinster bara av att göra bussresan mer bekväm med hjälp av högautomatiserade förarstödsystem.

Projektpartners var ITRL (KTH), Sweco, Trafikverket, Volvo, Keolis, och Scania. Rapporten finns att ladda ner gratis i sin helhet.

Källor

[1] KTH. ABE Södertörn releases report on autonomous buses. 2021-05-24 Länk

Virtuell verklighet för underhållning

Det tyska startupföretaget holoride som nyttjar virtuell verklighet (VR) för att skapa underhållning för resor i (självkörande) fordon har nu avslutat en Serie A finansieringsrunda och fått in 10 miljoner Euro [1]. Finansieringsrundan har letts av det svenska företaget Terranet som utvecklar teknologi för förarstödssystem (ADAS).

Holorides VR-underhållning använder sig av fordonets accelerationer och rörelser för att stimulera användaren. Utryckt på ett annat sätt, det man ser i VR-glasögonen synkroniseras med det man fysiskt upplever i fordonet. Det blir som ett lager av gamification på verkligheten. Holoride har nyligen också vunnit en pitchtävling inom kategorin Entertainment, Gaming & Content som anordnas årligen av South By Southwest, en festival med fokus på media och underhållning [2].

Om vi skiftar fokus ifrån underhållning till säkerhet, så har forskare från Cambridges Universitet, Oxfords Universitet och University College London i Storbrittanien testat en 3D head-up-display som via förstärkt verklighet visar föraren information från LiDAR [3]. Syftet är att möjliggöra för föraren att ”se igenom” objekt för att bättre kunna undvika olyckor vid skymd sikt, eller detektera trafikskyltar som är skymda. Planen är att anpassa systemet så att det får plats i ett fordon och sedan testa det i fordon, vilket ännu inte gjorts.

Egen kommentar

Både virtuell och förstärkt verklighet är attraktiva teknologier som utforskats ganska länge. Ingen av dem har dock varit tillräckligt mogen för storskalig användning i fordonsbranschen. Men nu tycks dessa tekniker mognat något, och det är inte osannolikt att de får en viktig roll i autonoma fordon. Många aktörer i underhållningsbranschen ser nämligen autonoma fordon som en stor affärsmöjlighet.

Källor

[1] holoride. holoride Completes Series A Funding Round. 2021-04-22 Länk

[2] holoride. WE WON! holoride Honored at 13th Annual SXSW Pitch. 2021-03-22 Länk

[3] University of Cambridge. 3D holographic head-up display could improve road safety. 2021-04-26 Länk

Acceptans kring autonoma fordon

Den Europeiska Kommisionens e-tidning har publicerat en artikel kring acceptans av autonoma fordon [1]. Den är i huvudsak baserad på intervjuer med forskningsprojektet Trustonomys projektkoordinator Stefano Bianchi från italienska företaget algoWatt och forskningsprojektet BRAVEs projektkoordinator Ingrid Skogsmo från VTI.

Stefano Bianchi belyser utmaningen med olika målgruppers syn på autonoma fordon och att personer som är tidiga med att ta till sig ny teknik (early adopters) kan uppvisa en för stor tillit till autonoma fordon och ta för stora risker med automatiserade körfunktioner vilket i sin tur leder till olyckor och mindre tillit för autonoma fordon i resten av befolkningen. I Trustonomy-projektet utvecklar de kurser för förare där deltagarna får utbildning kring förmågorna och begränsningarna i autonoma fordon och man hoppas kunna använda sig av det här i framtiden för exempelvis yrkesförare.

Ingrid Skogsmo berättar om BRAVE-projektet där forskare samlat in enkätsvar från 7000 personer från sju länder och som bland annat visat att deltagarna litar mer på mänskliga förare än autonoma fordon. Ungefär 30% av deltagarna konstaterade att hade känt sig otrygga med att gå över vägen om ett autonomt fordon närmade sig. Studien visade också att det viktigaste för övriga trafikanter är att veta vad fordonet ska göra och när det ska göra det. Vidare så diskuteras vikten av regelverk som ett stöd till att argumentera för teknologin i autonoma fordon och skapa större förståelse.

I en annan relevant studie som nyligen publicerats undersökte forskare hur kunskap och erfarenhet av adaptiv farthållare (ACC) och filhållningsstöd (LKA) påverkade tillit till dessa system[2]. Resultaten visade bland annat:

  • Att ägare till fordon med ACC och LKA inte hade bättre kunskap om funktionernas förmågor och begränsningar än personer som inte ägde fordon med ACC och LKA.
  • Att de som ägde fordon med ACC och LKA tenderade att överskatta förmågan hos dessa system.
  • Att icke-ägare med mer kunskap litade mindre på ACC och LKA.
  • Att varken kunskap om eller inställning till ACC och LKA påverkade tillit hos ägare av fordon med dessa system.

Egen kommentar

Det intressanta som framgår av de två sista punkterna från artikeln ovan är att kunskap kring förmågor och begränsningar hos förarstödssystem inte nödvändigtvis påverkar förarans tillit till dessa system, i alla fall inte i den här studien. Forskarna föreslår därför att en översiktlig förklaring att systemen inte är felfria kan vara tillräckligt för att stötta de initiala interaktionerna som användare har med systemen.

En annan observation från min sida är att det verkar som att transparens i form av extern kommunikation skulle kunna vara ett sätt att uppnå acceptans, åtminstone när det gäller direkt interaktion mellan fotgängare och autonoma fordon. Sedan kan utbildning och informationsspridning vara en lösning på ett generellt plan. Gällande det sistnämnda så är det viktigt att ta reda på vad för information och hur mycket information som behövs, vilket delvis adresseras i den sista artikeln som presenterades ovan.

Källor

[1] Burke, F., Horizon Magazine. Do you trust automated cars? If not, you’re not alone. 2021-04-20 Länk

[2] Deguzman, C., & Donmez, B., Accident Analysis and Prevention. Knowledge of and trust in advanced driver assistance systems. 2021-04-18 Länk

PAV: Planning for Autonomous Vehicles

PAV, eller på engelska Planning for Autonomous Vehicles, är ett relativt nytt projekt som syftar till att stimulera upptagningen av eldrivna, delade autonoma fordon i samhället genom att utveckla strategier för grön transport och fysisk planering som tar sådana fordon i beaktandet.

Projektet involverar fyra lokala transportmyndigheter från Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Sverige, samt fyra universitet och fyra nätverksorganisationer. Från Sverige är det Varbergskommun och Högskolan i Halmstad som deltar. Projektet finansieras av Interreg North Sea Region Programme. 

Här kan ni höra mer om det hela, och blir ni ännu mer nyfikna kan ni besöka projektets hemsida här.  

Tyskt projekt för AD mobilitetslösning

Ett nyligen påbörjat projekt i Tyskland med en budget på 10,9 miljoner Euro ska utveckla en mobilitetstjänst med självkörande skyttelbussar för invånarna i Kelheim [1].

Projektet är finansierat av German Federal Ministry of Transport and Digital Infrastructure (BMVI) och leds på pappret av Tysklands Federal Agency for Administrative Tasks (BAV). Konsultbolaget P3 Group leder projektet i praktiken och i konsortiet finns även Kelheimdistriktet, The Department of Traffic System Planning and Traffic Telematics ifrån Universitet i Berlin, trafikföretaget Via, teknologiföretaget EasyMile och testningsföretaget TÜV Rheinland.

Målet med projektet är att utveckla en mobilitetslösning baserat på EasyMiles självkörande och eldrivna skyttelbussar EZ10 som ska klara av alla väderförhållanden och som ska integreras med den existerande kollektivtrafiken.

Projektet kommer pågå till slutet av 2023.

Källor

[1] Easymile. Nearly €11 million for South of Germany to Become Center of Autonomous Mobility. 2021-03-29 Länk

[2] Stone, T., Traffic Technology Today. South Germany to become a center for autonomous mobility. 2021-04-05 Länk

Robotar och leveranser under pandemin

Små självkörande leveransfordon testas på gatorna i Punggol i Singapore [1, 2]. Testerna ska pågå i ett år och leds av statliga Infocomm Media Developmen Authority (IMDA) tillsammans med Housing & Development Board (HDB), Land Transport Authority (LTA), Urban Redevelopment Authority (URA), logistikföretaget CM Logistics, matvarukedjan NTUC FairPrice och teknologiföretaget OTSAW.

Fordonen som är tillverkade av OTSAW ska leverera paket och livsmedel till konsumenter som kan boka och ta emot leveranser med hjälp av en mobilapplikation.

Målet är att utvärdera teknologiska och infrastrukturella aspekter samt affärsmodeller relaterat till små självkörande leveransfordon.

Här kan ni se hur roboten ser ut.

Egen kommentar

Vi ser en ökning av robotar och små självkörande fordon under pandemin. En studie som gjordes i somras på Pompeu Fabra universitetet i Barcelona i Spanien undersöktes tillämpningen av 195 robotar och små självkörande fordon som satts i bruk under pandemin [3]. Av dessa fanns det 94 fall där det handlade om robotar och små självkörande fordon som utförde leveranser. En annan stor kategori var sociala robotar som möjliggör för sjuka patienter på sjukhus att ha kontakt med sina nära och kära.

Det blir spännande att se vad allmänheten tycker om robotar och små självkörande fordon efter pandemin, med tanke på behovet och den breda användningen som finns just nu.

Källor

[1] IMDA. Autonomous Robots Trial to Provide on-demand Parcel and Grocery Delivery to Punggol Residents. 2021-03-11 Länk

[2] Wheeler, P., Movemnt. Singapore trials autonomous robot parcel and grocery deliveries. 2021-03-23 Länk

[3] Wiggers, K., VentureBeat. Study finds 195 robot deployments worldwide in response to the pandemic. 2020-07-14 Länk

Effekter av självkörande fordon

Forskare från Imperial College i London har försökt svara på hur självkörande fordon ska användas bäst inne i städer [1]. Arbetet är del av det brittiskt finansierade projektet SHIFT.

Studien bygger på data från verklig trafik. Denna har sedan använts för att simulera olika slags användning av självkörande fordon: Hur fordonen styrs, var de placeras, etc. Resultaten ger svar på hur trängsel, utsläpp, kollektivtrafik och samåkningstjänster kan komma att påverkas.

Slutsatserna kan bli viktiga för formandet av affärsmodeller och stadsutveckling. De finns att läsa i (den 25 sidor korta) delrapporten SHIFT Autonomous Vehicle Deployment Report. Bland annat visas det att uppkopplade självkörande fordon kommer leda till en ökad energianvändning per rest kilometer.

Källor

[1] Dunning, H., Imperial College London. Simulation of self-driving fleets brings their deployment in cities closer. 2021-03-15 Länk