Kategoriarkiv: Forskningsprojekt

EU projektet L3Pilot avslutas

Det europeiska projektet L3Pilot där man testat fordon med automationsnivå (enligt SAE-skalan) 3 och 4 på allmänna vägar i Europa har avslutats med presentationer och demonstrationer på ITS World Congress 2021 i Hamburg [1].

Projektet som pågått i fyra år har letts av Volkswagen AG och finansierats av den Europeiska Kommisionen med en budget på över 46 miljoner euro, och med totalt 34 projektpartners. Några svenska aktörer var också med i projektet: Volvo Cars, Chalmers, och Veoneer.

I projektet har man totalt utrustat 70 fordon med automationsteknologi och kört 400 000 km på motorväg varav 200 000 km i automatiserat läge, och 24 000 km i stadstrafik i automatiserad läge. Automatiserat läge i det här fallet innebär longitudinell och lateral styrning utan händerna på ratten, men med överlämningar av kontroll mellan fordon och förare. Man har också kört utan överlämning av kontroll i vissa begränsade scenarion exempelvis på parkeringsområden.

Totalt har man utfört olika studier med 600 deltagare i projektet, och de generella resultaten ifrån projektet är att ökad säkerhet är den största fördelen med SAE automationsnivå 3. Man har också insett att fördelen av den här teknologin på samhällsnivå överväger kostnaden för att installera teknologin.

Källa

[1] L3Pilot Press Release. 2021-10-11 Länk

ASU och Waymos studie på robotaxi

I augusti publicerades en rapport av amerikanska Federal Transit Administration (FTA) där man presenterade en studie som gjorts i Arizona där personer från allmänheten fått testa robotaxi [1].

Projektet har finansierats av FTA och utförts i samarbete med Arizona State University (ASU) och Waymo. 51 äldre individer (65+) och personer med funktionshinder har fått utvärdera sin upplevelse med Waymos robotaxi med säkerhetsförare innan, under och efter sex månaders tillgänglighet mellan 2019 och 2020. Man har samlat datan ifrån städerna Chandler, Mesa, Tempe och Phoenix.

Resultaten från studien visade b.la att:

  • Deltagarna kände att de vill se fler AV på vägarna, att AV förbättrade säkerheten på vägarna, och att AV tillfredställer allas mobilitetsbehov.
  • De upplevde att Waymos robotaxi var mer bekväm att använda än deras traditionella icke-autonoma färdtjänst som hette RideChoice med avseende på väntetid, resetid, och kostnad.
  • 59% av deltagarna sa att de reste mer sedan möjligheten att åka med Waymos robotaxi fanns.
  • 70-80% av deltagarna svarade att de kunde tänka sig åka utan säkerhetsförare.

Ni kan läsa hela rapporten här.

Källa

[1] ASU News. ASU transportation study supports expanded autonomous vehicle use. 2021-09-22 Länk

Acceptans och förväntningar på AD

Förväntningar är en viktig faktor för att förare ska ta till sig och börja använda AD-teknik i sin körning. I en nyligen publicerad artikel har forskare ifrån University of Michigan i USA undersökt individuella skillnader när det gäller förväntningar på automatiserade fordon [1].

I enkätstudien med 443 deltagare undersöks bland annat demografiska- och personlighetsfaktorer för att se hur dessa påverkar förväntningarna på AD. Studiens resultat visar att förväntningarna skiljer sig åt beroende av bland annat ålder, kön, etnicitet, utbildningsnivå, civil status, inkomst, hur ofta personen kör bil, körerfarenhet, och personlighetsdrag.

Högst förväntningar på tekniken har unga, ogifta, välutbildade och icke-latinamerikanska män som ofta kör bil. De med höga förväntningar tenderar också att vara mer extroverta, tillmötesgående, samvetsgranna, och emotionellt stabila.

För att förare ska ta till sig tekniken är det viktigt med rätt nivå av förväntningar. För låga förväntningar leder till att tekniken inte används, och för höga förväntningar kan leda till att föraren slutar använda tekniken om den inte lever upp till förväntningarna.

Egen kommentar

Då förväntningar är en viktig del för att tekniken ska tas emot av den breda massa och få genomslag i transportsystemet känns det angeläget att ägna en tanke eller två kring vem vi designar och utvecklar AD för, samt hur vi kommunicerar tekniken för att kalibrera förväntningarna. En mer inkluderande design och kommunikation, genom exempelvis individanpassning, skulle potentiellt kunna få en bredare grupp i samhället att ta till sig tekniken och därmed realisera en rad positiva effekter som AD kan erbjuda.

Källa

Zhang, Q., Yang, X. J., P. Robert Jr, L., International Journal of Human–Computer Interaction. Individual Differences and Expectations of Automated Vehicles. 2021-09 Länk

Bosch AEB forskning

Bosch har presenterat resultat från sin forskning på automatisk nödbroms (Automatic Emergency Braking – AEB) som visat att en tredjedel av de olyckor där involverade personer blivit antingen skadade eller avlidit i USA hade gått att undvika med hjälp av AEB [1].

I undersökningen har man använt olycksdata ifrån USAs transportdepartement som man tillämpat en modell på för att estimera vilken påverkan AEB hade kunnat ha i scenariona från datat, givet att AEB funktionaliteten används fullt ut.

I beräkningarna kom man fram till att AEB hade kunnat undvika 594 000 av de 1,8 miljoner olyckor där de involverade personerna blivit skadade eller avlidit i USA år 2018. Ytterligare 36 000 och 19 000 olyckor hade gått att undvika om man haft AEB med fotgängar- respektive cyklistdetektion.

Källa

[1] Bosch. One-third of US vehicle crashes with injuries or fatalities could be avoided or mitigated with AEB. 2021-09-14 Länk

Fördelar med förarstöd i bussar

Inom Drive Swedens projekt KRABAT har Volvo bussar tillsammans med Chalmers genomfört en studie av hur chaufförerna upplever ett förarstödsystem som tar över inkörningen till hållplatserna [1]. Systemet reglerar bussens hastighet och styrning för att uppnå en komfortabel inbromsning samt att dörrarna hamnar i rätt position i relation till hållplatsläget.

Chaufförernas upplevelse av systemet har utvärderats av forskare på Chalmers, både genom att filma deras beteende medan systemet var aktivt samt genom intervjuer och enkäter. Överlag var chaufförerna positiva och upplevde att systemet avlastade dem då de kunde fokusera på omgivande trafik och passagerarnas säkerhet. Det finns också indikationer på att ergonomin förbättrades med mindre spänningar i axlar och nacke.

Egen kommentar

Projektet är ett intressant exempel på att smarta funktioner och fordons autonomi inte nödvändigtvis innebär en risk för yrkeschaufförer. Förbättrad ergonomi och mindre kognitiv belastning är faktorer som direkt påverkar arbetsmiljön positivt. Det hade varit intressant att se hur mycket av förarstödssystemet kan återutnyttja existerande sensorer och mjukvara, eller i vilken utsträckning funktionen driver nya kostnader, för att relatera dessa mot vinster såsom lägre sjukfrånvaro och mindre skav på fordon.

Källa

[1] Volvo. BUSSFÖRARE SER MÅNGA FÖRDELAR MED AUTONOMT FÖRARSTÖD. 2021-09-07 Länk

Detta har hänt under sommaren – del III

Vetenskapliga studier, datainsamlingar och undersökningar

Äldre är positivt inställda till Robotaxi. Välgörenhetsorganisationen The National Council on Aging i USA har tillsammans med Volkswagen Group gjort en studie kring äldre individers tankar kring robotaxi-tjänster. I studien, som skedde under augusti-september 2020, tillfrågades 2500 deltagare äldre än 55 år. Frågorna rörde robotaxi och andra färdtjänster som är viktiga för äldre individer som eventuellt slutar köra bil själva. Resultaten ifrån enkäten visade att över 70% av deltagarna ansåg sig kunna lita på autonoma fordon, och att de ansåg att det skulle hjälpa dem med sina ärenden utanför hemmet. Länk

Fotgängares acceptans till AV. Forskare ifrån Queensland University of Technology i Australien har undersökt fotgängares acceptans av autonoma fordon, genom att använda tre olika mått för att förutse fotgängares vilja att gå över vägen framför ett autonomt fordon. Resultaten visade att två faktorer bäst förutsåg en individs avsikt att gå över vägen: självförtroende i ens förmåga att klara av uppgiften, och uppfattningen av andra människors (som man anser är viktiga) godkännande av beteendet, d.v.s. att man känner att andra hade gjort likadant. Länk

Skillnaden mellan manuell körning och förarstödssystem. Forskare ifrån University of Utah och Salt Lake City University i USA har publicerat en artikel där de undersöker skillnaden mellan manuell körning och körning med förarstödssystem i relation till retning (arousal) och kognitiv belastning (cognitive demand). Retning mättes med hjärtslag och kognitiv ansträngning mättes med ett variationer i hjärtslag (RMSSD) och Detection Response Task (DRT) som innebär att individen får trycka på en knapp som är fäst på fingret varje gång ett vibrationsstimuli upplevs. Deltagare delades in i åldergrupper med 39 unga deltagare och 32 medelålders deltagare. Deltagarna fick köra fyra olika fordon på som var utrustade med förarstödssystem i form av filhållningsstöd och adaptiv farthållare på motorvägen. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan manuell körning och körning med förarstödssystem för någon av måtten och inte heller för någon av åldersgrupperna. Länk

Första vätgasdrivna autonoma skyttelbussen

Estlands president Kersti Kaljulaid fick bli den första officiella passageraren i en autonom skyttelbuss som drivs av vätgas, som visades upp nyligen för allmänheten. Den autonoma skyttelbussen har utvecklats i ett samarbete mellan University of Tartu som tillverkat bränslecellerna och teknikföretaget Auve Tech vars fokus ligger på att utveckla autonom teknologi i fordon [1].

Källa

[1] University of Tartu. The first autonomous hydrogen vehicle in the world showcased in Tartu. 2021-07-05 Länk

Tyskt projekt kring informationssäkerhet

Freemove är ett nytt tyskt projekt där man ska undersöka sekretess- och anonymiseringsaspekter av mobilitetsdata i smarta städer. Projektet är finansierat av det tyska utbildnings- och forskningsministeriet, och parterna i projektet är Technical University of Berlin, Berlin University of Technology and Economics, German Aerospace Center (DLR), Berlin University of the Arts och Free University of Berlin [1].

Projektet kommer fokusera på användningsområdena för mobilitetsdata och den balansen som finns mellan användning av datat och behovet av dataskydd och datasäkerhet. Ett antal fokusfrågor har listats i projektbeskrivningen:

  • Hur kan risken för avanonymisering av data bedömas på ett tillförlitligt sätt?
  • Hur kan tekniska tillvägagångssätt för anonymisering av data förmedlas till allmänheten?
  • Hur kan man ta hänsyn till individers integritet när de gör sin data tillgänglig?

Projektet kommer att pågå fram till 2024.

Källor

[1] Internationales Verkehrswesen. freemove: Smarte Mobilitätsdaten für Smart Cities bereitstellen. 2021-06-10 Länk

[2] Freemove. Länk

Autonoma lastbilar i Hässleholm

En hubb till hubb lösning med autonoma lastbilar på allmän väg utforskas just nu i Hässleholm i ett samarbetsprojekt med bl.a. ingenjörs- och designföretaget Afry, energikoncernen E.ON, matvarukedjan Bergendahls Food, logistikföretaget Autoport och lastbil- och busstillverkaren Scania [1].

I projektet ska man använda eldrivna autonoma lastbilar för att leverera livsmedel mellan Bergendahls Food och Autoports logistikcenter i Hässleholm. Projektet är uppdelat i tre steg där det första är en förstudie, och där steg 2 och 3 fokuserar på lokal samt regional tillämpning av lösningen.

Man ska också ta fram juridiska och ekonomiska ramverk för den här helhetslösningen som andra aktörer i Sverige kan nyttja.

Källa

[1] Bergendahls Food. Sveriges första helhetskoncept för självkörande transporter utvecklas i Hässleholm. 2021-05-28 Länk

Automatiserade eldrivna bussars samhällseffekter

Det Trafikverksfinansierade projektet ABE Södertörn har publicerat sin slutrapport. Projektet syftade till att utforska och kartlägga vilka fysiska och digitala åtgärder som krävs för autonom framdrift av fullstora bussar. Utgångspunkten var det expanderande området Södertörn men tanken var att slutsatserna skulle kunna vara generella.

Arbetet och slutsatserna bygger på tre (relativt extrema) scenarion: ”Bus Driver Plus”, ”Automation with Adaption” och ”Automation Utopia”. En av slutsatserna är att introduktionen av automatiserade fullängdsbussar kan komma att dröja längre än tidigare bedömningar givit vid handen. Däremot bedömdes det finnas stora potentiella samhälleliga vinster bara av att göra bussresan mer bekväm med hjälp av högautomatiserade förarstödsystem.

Projektpartners var ITRL (KTH), Sweco, Trafikverket, Volvo, Keolis, och Scania. Rapporten finns att ladda ner gratis i sin helhet.

Källor

[1] KTH. ABE Södertörn releases report on autonomous buses. 2021-05-24 Länk