Kategoriarkiv: Forskningsprojekt

Virtuell verklighet för underhållning

Det tyska startupföretaget holoride som nyttjar virtuell verklighet (VR) för att skapa underhållning för resor i (självkörande) fordon har nu avslutat en Serie A finansieringsrunda och fått in 10 miljoner Euro [1]. Finansieringsrundan har letts av det svenska företaget Terranet som utvecklar teknologi för förarstödssystem (ADAS).

Holorides VR-underhållning använder sig av fordonets accelerationer och rörelser för att stimulera användaren. Utryckt på ett annat sätt, det man ser i VR-glasögonen synkroniseras med det man fysiskt upplever i fordonet. Det blir som ett lager av gamification på verkligheten. Holoride har nyligen också vunnit en pitchtävling inom kategorin Entertainment, Gaming & Content som anordnas årligen av South By Southwest, en festival med fokus på media och underhållning [2].

Om vi skiftar fokus ifrån underhållning till säkerhet, så har forskare från Cambridges Universitet, Oxfords Universitet och University College London i Storbrittanien testat en 3D head-up-display som via förstärkt verklighet visar föraren information från LiDAR [3]. Syftet är att möjliggöra för föraren att ”se igenom” objekt för att bättre kunna undvika olyckor vid skymd sikt, eller detektera trafikskyltar som är skymda. Planen är att anpassa systemet så att det får plats i ett fordon och sedan testa det i fordon, vilket ännu inte gjorts.

Egen kommentar

Både virtuell och förstärkt verklighet är attraktiva teknologier som utforskats ganska länge. Ingen av dem har dock varit tillräckligt mogen för storskalig användning i fordonsbranschen. Men nu tycks dessa tekniker mognat något, och det är inte osannolikt att de får en viktig roll i autonoma fordon. Många aktörer i underhållningsbranschen ser nämligen autonoma fordon som en stor affärsmöjlighet.

Källor

[1] holoride. holoride Completes Series A Funding Round. 2021-04-22 Länk

[2] holoride. WE WON! holoride Honored at 13th Annual SXSW Pitch. 2021-03-22 Länk

[3] University of Cambridge. 3D holographic head-up display could improve road safety. 2021-04-26 Länk

Acceptans kring autonoma fordon

Den Europeiska Kommisionens e-tidning har publicerat en artikel kring acceptans av autonoma fordon [1]. Den är i huvudsak baserad på intervjuer med forskningsprojektet Trustonomys projektkoordinator Stefano Bianchi från italienska företaget algoWatt och forskningsprojektet BRAVEs projektkoordinator Ingrid Skogsmo från VTI.

Stefano Bianchi belyser utmaningen med olika målgruppers syn på autonoma fordon och att personer som är tidiga med att ta till sig ny teknik (early adopters) kan uppvisa en för stor tillit till autonoma fordon och ta för stora risker med automatiserade körfunktioner vilket i sin tur leder till olyckor och mindre tillit för autonoma fordon i resten av befolkningen. I Trustonomy-projektet utvecklar de kurser för förare där deltagarna får utbildning kring förmågorna och begränsningarna i autonoma fordon och man hoppas kunna använda sig av det här i framtiden för exempelvis yrkesförare.

Ingrid Skogsmo berättar om BRAVE-projektet där forskare samlat in enkätsvar från 7000 personer från sju länder och som bland annat visat att deltagarna litar mer på mänskliga förare än autonoma fordon. Ungefär 30% av deltagarna konstaterade att hade känt sig otrygga med att gå över vägen om ett autonomt fordon närmade sig. Studien visade också att det viktigaste för övriga trafikanter är att veta vad fordonet ska göra och när det ska göra det. Vidare så diskuteras vikten av regelverk som ett stöd till att argumentera för teknologin i autonoma fordon och skapa större förståelse.

I en annan relevant studie som nyligen publicerats undersökte forskare hur kunskap och erfarenhet av adaptiv farthållare (ACC) och filhållningsstöd (LKA) påverkade tillit till dessa system[2]. Resultaten visade bland annat:

  • Att ägare till fordon med ACC och LKA inte hade bättre kunskap om funktionernas förmågor och begränsningar än personer som inte ägde fordon med ACC och LKA.
  • Att de som ägde fordon med ACC och LKA tenderade att överskatta förmågan hos dessa system.
  • Att icke-ägare med mer kunskap litade mindre på ACC och LKA.
  • Att varken kunskap om eller inställning till ACC och LKA påverkade tillit hos ägare av fordon med dessa system.

Egen kommentar

Det intressanta som framgår av de två sista punkterna från artikeln ovan är att kunskap kring förmågor och begränsningar hos förarstödssystem inte nödvändigtvis påverkar förarans tillit till dessa system, i alla fall inte i den här studien. Forskarna föreslår därför att en översiktlig förklaring att systemen inte är felfria kan vara tillräckligt för att stötta de initiala interaktionerna som användare har med systemen.

En annan observation från min sida är att det verkar som att transparens i form av extern kommunikation skulle kunna vara ett sätt att uppnå acceptans, åtminstone när det gäller direkt interaktion mellan fotgängare och autonoma fordon. Sedan kan utbildning och informationsspridning vara en lösning på ett generellt plan. Gällande det sistnämnda så är det viktigt att ta reda på vad för information och hur mycket information som behövs, vilket delvis adresseras i den sista artikeln som presenterades ovan.

Källor

[1] Burke, F., Horizon Magazine. Do you trust automated cars? If not, you’re not alone. 2021-04-20 Länk

[2] Deguzman, C., & Donmez, B., Accident Analysis and Prevention. Knowledge of and trust in advanced driver assistance systems. 2021-04-18 Länk

PAV: Planning for Autonomous Vehicles

PAV, eller på engelska Planning for Autonomous Vehicles, är ett relativt nytt projekt som syftar till att stimulera upptagningen av eldrivna, delade autonoma fordon i samhället genom att utveckla strategier för grön transport och fysisk planering som tar sådana fordon i beaktandet.

Projektet involverar fyra lokala transportmyndigheter från Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Sverige, samt fyra universitet och fyra nätverksorganisationer. Från Sverige är det Varbergskommun och Högskolan i Halmstad som deltar. Projektet finansieras av Interreg North Sea Region Programme. 

Här kan ni höra mer om det hela, och blir ni ännu mer nyfikna kan ni besöka projektets hemsida här.  

Tyskt projekt för AD mobilitetslösning

Ett nyligen påbörjat projekt i Tyskland med en budget på 10,9 miljoner Euro ska utveckla en mobilitetstjänst med självkörande skyttelbussar för invånarna i Kelheim [1].

Projektet är finansierat av German Federal Ministry of Transport and Digital Infrastructure (BMVI) och leds på pappret av Tysklands Federal Agency for Administrative Tasks (BAV). Konsultbolaget P3 Group leder projektet i praktiken och i konsortiet finns även Kelheimdistriktet, The Department of Traffic System Planning and Traffic Telematics ifrån Universitet i Berlin, trafikföretaget Via, teknologiföretaget EasyMile och testningsföretaget TÜV Rheinland.

Målet med projektet är att utveckla en mobilitetslösning baserat på EasyMiles självkörande och eldrivna skyttelbussar EZ10 som ska klara av alla väderförhållanden och som ska integreras med den existerande kollektivtrafiken.

Projektet kommer pågå till slutet av 2023.

Källor

[1] Easymile. Nearly €11 million for South of Germany to Become Center of Autonomous Mobility. 2021-03-29 Länk

[2] Stone, T., Traffic Technology Today. South Germany to become a center for autonomous mobility. 2021-04-05 Länk

Robotar och leveranser under pandemin

Små självkörande leveransfordon testas på gatorna i Punggol i Singapore [1, 2]. Testerna ska pågå i ett år och leds av statliga Infocomm Media Developmen Authority (IMDA) tillsammans med Housing & Development Board (HDB), Land Transport Authority (LTA), Urban Redevelopment Authority (URA), logistikföretaget CM Logistics, matvarukedjan NTUC FairPrice och teknologiföretaget OTSAW.

Fordonen som är tillverkade av OTSAW ska leverera paket och livsmedel till konsumenter som kan boka och ta emot leveranser med hjälp av en mobilapplikation.

Målet är att utvärdera teknologiska och infrastrukturella aspekter samt affärsmodeller relaterat till små självkörande leveransfordon.

Här kan ni se hur roboten ser ut.

Egen kommentar

Vi ser en ökning av robotar och små självkörande fordon under pandemin. En studie som gjordes i somras på Pompeu Fabra universitetet i Barcelona i Spanien undersöktes tillämpningen av 195 robotar och små självkörande fordon som satts i bruk under pandemin [3]. Av dessa fanns det 94 fall där det handlade om robotar och små självkörande fordon som utförde leveranser. En annan stor kategori var sociala robotar som möjliggör för sjuka patienter på sjukhus att ha kontakt med sina nära och kära.

Det blir spännande att se vad allmänheten tycker om robotar och små självkörande fordon efter pandemin, med tanke på behovet och den breda användningen som finns just nu.

Källor

[1] IMDA. Autonomous Robots Trial to Provide on-demand Parcel and Grocery Delivery to Punggol Residents. 2021-03-11 Länk

[2] Wheeler, P., Movemnt. Singapore trials autonomous robot parcel and grocery deliveries. 2021-03-23 Länk

[3] Wiggers, K., VentureBeat. Study finds 195 robot deployments worldwide in response to the pandemic. 2020-07-14 Länk

Effekter av självkörande fordon

Forskare från Imperial College i London har försökt svara på hur självkörande fordon ska användas bäst inne i städer [1]. Arbetet är del av det brittiskt finansierade projektet SHIFT.

Studien bygger på data från verklig trafik. Denna har sedan använts för att simulera olika slags användning av självkörande fordon: Hur fordonen styrs, var de placeras, etc. Resultaten ger svar på hur trängsel, utsläpp, kollektivtrafik och samåkningstjänster kan komma att påverkas.

Slutsatserna kan bli viktiga för formandet av affärsmodeller och stadsutveckling. De finns att läsa i (den 25 sidor korta) delrapporten SHIFT Autonomous Vehicle Deployment Report. Bland annat visas det att uppkopplade självkörande fordon kommer leda till en ökad energianvändning per rest kilometer.

Källor

[1] Dunning, H., Imperial College London. Simulation of self-driving fleets brings their deployment in cities closer. 2021-03-15 Länk

Automated Vehicles konferens

Del två av Automated Vehicles konferensen som hålls av Chartered Institute of Ergonomics & Human factors ägde rum nyligen och fokuserade på villkorad automatiserad körning dvs. nivå tre enligt SAE-automationsskalan. Vi ska här kort återberätta några intressanta delar av innehållet i konferensen som vi följde.

När det gäller villkorad automatiserad körning så ligger den största diskussionen kring överlämning av kontroll mellan förare och fordon. Presentatörer och deltagare på konferensen diskuterade bl.a. tid för att ta över, typer av signaler för överföring av kontroll, och körförmåga efter att föraren tagit tillbaka kontrollen.

När det gäller ”tid för att ta över” och ”typer av signaler” så presenterade Christian Janssen ifrån Utretch universitet i Nederländerna resultat från en doktorand Remo Van der Heidens och hans kollegors resultat där man sett en minskning i förarens hjärnaktivitet som ska motsvara upptäckandet och bearbetandet av ljudsignaler när hen åkte autonomt i en körsimulator. Vidare så noterades ännu större minskning i den relevanta hjärnaktiviteten när föraren utförde en sekundär uppgift i samband med att åka autonomt i simulator. För att undvika den här effekten nämnde Janssen att en ljudsignal inte räcker, att 10 sekunders tidsmarginal kanske inte heller räcker, och att en gradvis ökande frekvens av ljudsignalen kan tillämpas.

Alexander Eriksson från Volvo Cars diskuterade bl.a. problemen med att anta att fordonet i alla situationer inser att den inte klarar av situationen och hinner be föraren att ta över [1]. Han betonade också att kvalitén av körförmågan efter att föraren tagit tillbaka kontrollen beror dels på trafiksituationens förutsägbarhet och dels på tidsmarginalen föraren haft för att ta över.

Emily Shaw från universitetet i Nottingham i England berättade om en studie där deltagare fick köra fordon med villkorad automation och där överföring av kontroll skedde med 60 sekunders tidsmarginal under vilken deltagarna skulle förbereda sig för att ta över [2]. Deltagarna fick köra vid fem olika tillfällen under fem dagar. Resultaten visade att ju mer erfarenhet som deltagarna fick desto mer nyttjade de tidsmarginalen för sekundära uppgifter istället för att förbereda sig för kontrollövertagandet.

Källor

[1] de Winter, J., Stanton, N., & Eisma, Y. B. Is the take-over paradigm a mere convenience? 2021-01 Länk

[2] Large, D.R., Burnett, G., Salanitri, D., Lawson, A., Box, E. A Longitudinal Simulator Study to Explore Drivers. Behaviour in Level 3 Automated Vehicles in Automotive User Interfaces and Interactive Vehicular Applications. 2019-09 Länk

Vävd Värld

Toyota fortsätter på vävtemat. I våras skrev vi om Toyotas och NTTs satsning på dataplattform för den smarta staden Woven City. För någon månad sedan meddelande Toyota att de skapat en investeringsfond på motsvarande över sex miljarder kronor med namnet Woven Capital. Fonden ligger under forskningsinstitut som nu bytt namn till Woven Planet [3].

Nu presenterar Toyota planerna på att erbjuda världens säkraste mobilitetslösning. Detta ska ske med helt självkörande fordon och mobilitetslösningar som tjänst, MaaS [1]. En presentation av sina helt självkörande prototypfordon lovades inom en snar framtid. Ett system för kontroll och optimering av sådan fordonsflotta i den vävda staden har också presenterats [2].

Källor

[1] Tao, M., Robotics & Automation News. Toyota demonstrates autonomous shuttle for ‘mobility as a service’ applications. 2021-01-26 Länk

[2] Yamamitsu, E., Reuters. New Toyota tech unit promises world’s safest drive. 2021-01-29 Länk

[3] Flaherty, N., eeNews Europe. Toyota Research launches $800m investment fund in move to Woven Planet. 2020-09-10 Länk

Tyska projektet Accord

I det tyska projektet ACCorD ska forskare testa hur framtidens kommunikation kommer se ut mellan autonoma fordon och infrastruktur [1, 2].

Mer specifikt så skall konsortiet skapa en digital tvilling av testområdet som kommer användas för att planera och simulera scenarion för att sedan kunna testas i verkligheten. Projektet planerar bl.a. undersöka nätverk mellan uppkopplade fordon och uppkopplade trafikljus.

Projektet är finansierat av tyska Federal Ministry of Transport and Digital Infrastructure, och med i konsortiet finns Institute for Automotive Engineering (ika), Institute of Highway Engineering (ISAC), företaget e.GO MOOVE, fordonstillverkaren Ford, telekommunikationsföretaget Vodafone, ZF Friedrichshafen, North Rhine-Westphalia och Aachens stad.

Projektet började i januari 2020 och avslutas i september 2021.

Källor

[1] Schmidt, S., PTV Group. Research: Safe infrastructure for connected autonomous vehicles. 2021-01-13 Länk

[2] ika. Research Projects – Automated Driving ACCoRD. Länk

Renault avslutar sitt Tornado

Fordonstillverkaren Renault har i samarbete med Rambouillet Territoires, Lacroix City, Avairx, Exoskills, 4D-Virtualiz, EasyMile, Gustave Eiffel university, Compiègne University of Technology, Institut Pascal, INRIA, UPPA, Mov’eo, ViaMéca och Aerospace Valley avslutat ett treårigt projekt som heter Tornado [1]. Projektets fokus har varit på utmaningarna för självkörande fordon kopplat till väginfrastruktur.

Inom ramen för projektet gjordes bland annat två tester. Det ena gick ut på att skapa en bildelningstjänst för en 13 km lång sträcka mellan Gazerans tågstation och Bel Air-La Forets business park i Paris. Det andra gick ut på att erbjuda transport med en självkörande skyttel i samma Bel Air-La Forets business park. De här områdena valdes specifikt för de utmaningar som vägen består av för självkörande fordon som exempelvis rondeller eller brist på väglinjer.

Målet med projektet var att ha ett eldrivet och självkörande fordon som klarar av den 13 km långa sträckan. Fokus var också på att kunna hantera situationer när GPS signalen förloras som exempelvis ofta händer i tunnlar, samt att fordonet skulle kunna köra i acceptabla hastigheter i landsvägstrafiken (70 km/h).

Renault meddelar att fordonet klarade av körningen i hastigheter som vardagliga förare skulle finna acceptabelt. Vidare så lyckades de även koppla upp det självkörande fordonet till smart infrastruktur i form av trafikljus med kameror.

Källa

[1] Evans, J., Pa Media: Motoring. Renault completes three-year autonomous research project. 2020-11-20 Länk