Etikettarkiv: Scania

FFI Trafiksäkerhet och Automatiserade Fordon resultatkonferens 2018

Igår hölls årets resultatkonferens i FFIs delprogram Trafiksäkerhet och Automatiserade Fordon. Här kommer några korta referat.

Utblick från Bryssel

Ingrid Skogsmo från SAFER berättade om vad som hänt senaste året inom EU vad gäller uppkopplade och automatiserade fordon. Man pratar om att implementera lågt hängande frukter, s.k. ”Day 1 technologies” vilket är förarstödssystem som automatbromsning men också ITS-system som koppling fordon-fordon, fordon-infrastruktur etc, där de tekniska lösningarna finns framme.

EUs plan för automatiserade fordon som publicerades i våras visar att man väntar sig vissa  automatiserade fordon på marknaden efter 2020 och helt självkörande först efter 2030.

Ingrid påpekade också vikten av att synas i Bryssel, och att Sverige inte varit så bra på det jämfört med exempelvis Tyskland, Nederländerna och Spanien. Däremot när vi syns så uppskattas vårt arbete och våra åsikter högt.

iQMatic framtidens autonoma transportsystem

Lars Hjort från Scania berättade om iQMaticprojektet, där man studerat automatiserade transporter i avlysta områden som grustag och gruvor. Man har bland annat utvecklat system för uppdrags- och banplanering och bland annat skannat ett underjordiskt vägsystem vilket varit mycket lärorikt. Man har inte använt sig av självlärande algoritmer, för att säkerställa ett konsekvent beteende.

Vid försöken har det framkommit att det är svårt att vara säkerhetsförare, speciellt när systemen för det mesta fungerar som de skall. Det är svårt att hålla sig alert, samtidigt som kraven på reaktionstid är mycket korta, ca 1 sekund, om något går sönder. En annan svårighet är samverkan med det automatiserade fordonet sett utifrån.

Det är lätt att räkna hem en affär på att automatisera fordon i sådana här miljöer, men samtidigt är det mycket arbete som återstår innan det kan gå i vanlig drift.

Harmonise – säker förarinteraktion med olika grad av automation i samma fordon

Emma Johansson från AB Volvo beskrev arbetet med förarinteraktion, som är mer komplex i verkligheten än som det beskrivs i SAE-skalan. Människor tänker och agerar olika i olika situationer och vad som är orsak och verkan när något gått fel är inte så lätt att avgöra. Det kan lätt uppstå ”mode confusion” om vilken mod man egentligen är i: in-the-loop, on-the-loop eller out-of-the-loop. Svårigheten blir extra påtaglig eftersom det finns flera olika system i ett och samma fordon.

Man kan ändå konstatera att människan, som ju ofta i dessa sammanhang sägs orsaka problem, och är bra på att t.ex. prediktera vad andra trafikanter kommer att göra.

Liksom i Scaniastudien visar även denna att det är svårt att övervaka system, speciellt sådana som sällan ger upphov till att man ska göra ett ingrepp. Det räcker inte med signaler utan man behöver också känna vad som händer.

Statusrapport från Drive Me-forskningsplattformen

Marcus Rothoff m.fl. från Volvo Cars föredrog exempel på projektresultat från Drive Me, som är en forskningsplattform med ett 20-tal projekt:

  • Processen för analys av säkerhetseffekter behöver ändras från den traditionella retrospektiva metoder (vad hände och hur åtgärdar vi det) till prediktiva (vad kan hända).
  • Man jobbar med prediktiva olyckförebyggande algoritmer, så att fordonet alltid har stora säkerhetsmarginaler.
  • Man har utvecklat en experimentplattform där försökspersoner upplever att de åker i en förarlös bil men där föraren egentligen sitter dold i baksätet.
  • Det har visat sig att påminnelser om att t.ex. hålla händerna på ratten fungerar för just detta, men påverkar inte förmågan att ta hand om en olyckssituation.
  • Man har simulerat energieffektiviteten vid körning med automatiserade fordon på Drive Me-slingan och kommit fram till att automatisering visserligen kan ge en lugnare och mer energisnål körstil, men att med många sådana fordon som är försiktiga och kräver mer utrymme så kan trängseln öka och därmed och energiåtgången.
  • I projektet Trust Me tittar man på hur man kan bevisa att ett självkörande fordon kan klara alla situationer med föraren out-of-the-loop. Traditionella statistiska metoder räcker inte då det skulle ta allt för lång tid att testa. Positioneringsnoggrannheten är en väsentlig parameter att känna till.

Nuläge och prioriterade insatsområden

Matteo Rizzi från Trafikverket beskrev utvecklingen avseende trafiksäkerhet i Sverige. Vi ligger generellt bra till men kurvorna pekar i flera fall åt fel håll, t.ex. avseende hastighetsöverskridelse och trafikonykterhet. Det är lika många allvarligt skadade cyklister per år som personbilister, de flesta av cyklisterna skadas i singelolyckor.

Aktiv humanmodell för prediktering av mänsklig rörelse

Lotta Jakobsson från VCC berättade om arbetet med att ta fram en skalbar modell av en människa att använda vid utvecklingsarbetet. Med modellen kan man titta på olika typer av åkande, barn, män, kvinnor etc, och sittande på olika sätt etc. och prediktera skador vid en krock. Modellens rörelsemönster vid t.ex. inbromsning och kurvtagning har validerats med frivilliga försökspersoner.

Vehicle Driver Monitoring – Sleepiness and Cognitive Load

Bo Svanberg från VCC föredrog hur man i laboratorieförsök och körsimulator testat olika ”vanliga” förare i olika ”tråkiga” situationer som följts av en kritisk situation. Det visar sig bland annat att man klarar situationer bättre om man varit aktiv, t.ex. kört i en lite svårare trafikmiljö som landsvägskörning.


Till sist höll jag själv en spaning om säkerhet med automatiserade fordon men den lämnar vi därhän.

Presentationsmaterialet kommer att finnas tillgängligt på FFIs hemsida.

Scania nyfiken på nya affärsmodeller

Scania kommer att bidra till ett nytt forskningscenter vid Handelshögskolan i Stockholm under de kommande tio åren [1]. Samarbetet går ut på att utforska nya affärsmodeller för det framtida transportsystemet.

Det nya forskningscentret kommer att heta Scania Center of Innovation and Operational Excellence.

Källor

[1] Scania Pressrum. Scania and Stockholm School of Economics in new partnership. 2018-09-10 Länk

Geofencing på tapeten

För lite mer än ett år sedan fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram förslag för ett geofencing system. Geofencing avser en geografisk zon där inträde, hastighet och bränsleanvändning av uppkopplade fordon styrs digitalt enligt fördefinierade regler, eller utryckt på ett enkelt sätt ett digitalt staket.

I början av veckan visades en lösning för säker utbyte av data mellan fordon och digital infrastruktur som tagits fram i samarbete med Göteborgs stad, Stockholms stad, Scania, Veoneer, Volvo Cars och Volvo Group [1]. Molninfrastrukturen dit data till och från fordonen skickas och behandlas har tagits fram av Ericsson. Lastbilar, bussar och personbilar ingick i demonstrationen där flera  geofencingzoner med olika egenskaper hade byggts på vägarna runt om campusområdet på KTH.

Ett viktigt syfte med demonstrationen var att visa hur geofencing upplevs. Som Ola Boström från Veoneer förklarade: ”Man säger ju inte till sina vänner att man ska gå till ett inhängnat område när man går på Liseberg, men inhägnaden är ju en förutsättning. Vi visade att något så tråkigt klingande som geofencing är en användarupplevelse som dessutom skapar trygghet.”

Detta anses vara ett viktigt utvecklingssteg för att skapa ett uppkopplat transportsystem med digital infrastruktur och gemensamma gränssnitt.  Planen är att förbättra och vidareutveckla lösningen för att på sikt kunna implementera den.

Till hösten väntas Trafikverket presentera en implementeringsplan och hur lösningen ska skalas upp.

Egen kommentar

Den här tekniken kan fungera och underlätta både för individer och samhället givet att den är tålig mot  utomstående intrång. Den förutsätter också  att fordon har GPS eller liknande positionsverktyg installerat för att  fordon ska kunna identifieras och styras. Frågan är om hur stor del av fordonsflottan behöver utrustas för att se effekter i samhället?

Källor

[1] Trafikverket. Svensk kraftsamling med geofencing för säkrare och smartare stadsmiljöer. 2018-05-28 Länk

Vehicle Electronics & Connected Services 2018 – Del 2

Vi fortsätter vår bevakning av Vehicle Electronics & Connected Services 2018.

Här kommer några korta referat från den 13 April.

Ireri Ibarra, Functional Safety Assessor, Volvo Cars gav en intressant presentation om de utmaningar Volvo Cars idag ställs inför när de försöker förmedla att deras fordon är säkra. Hon berörde den senaste tidens olyckor och nämnde att en av anledningarna att de står inför dagens  utmaningar är på grund av att  det inte finns någon standardisering kring autonoma fordon. Hon berörde också de viktigaste delarna av automation: sensorer, reglering och aktivering.  Vad gäller sensordelen förklarade hon att ett av problemen är att dagens sensorer inte är tillräckligt känsliga för att hantera alla typer av väderförhållanden och vägscenarion. För att hantera detta behövs  ett närmare samarbete mellan OEM:er och leverantörer.

Helmut Assmayr, Head of Autonomous Driving & Vehicle Controls, AVL pratade om utmaningarna att bygga en valideringsmiljö som går från virtuell miljö till den verkliga världen. De konventionella sätten att skriva testfall fungerar inte längre och valideringsprocessen kommer att genomgå betydande förändringar i samband med utvecklingen av autonoma funktioner. Användning av simuleringsverktyg sparar både tid och resurser, men olika verktyg, modeller och sekvenser gör det svårt att bygga en sömlös valideringsmiljö som går från den virtuella miljön till den verkliga världen. Målet med ett testfall bör också vara att finna svagheter i systemet under själva testet. I Tyskland har man tagit fram ett förslag om att skapa en myndighet som samlar in data om farliga trafiksituationer, lagra denna data i en databas och genomdriva att de organisationer som vill testa måste kunna bevisa att de kan hantera de beskrivna scenarierna.

 Dr. Rolf Johansson, Senior Safety Architect, Zenuity pratade om vad säkra användargränssnitt (HMI) är för autonoma fordon och vilken typ av säkerhetskrav som behövs för att möjliggöra dessa. Användargränssnittet är kontaktpunkten mellan fordonet och användaren.  Enligt Wienkonvektionen ska föraren alltid ska kunna ta kontroll över fordonet och även om det inte är svensk lag, så har den principen transfererats hit genom att Sverige har sagt att vi kommer göra vissa åtgärder för att tillämpa detta.  En viktig aspekt för att det autonoma fordonet och användaren inte ska missförstå varandra är att möjliggöra att de alltid har en gemensam bild av vem det är som har kontrollen. Det måste finnas ett användarvänligt gränssnitt som tydligt visar när överlämnandet av kontroll sker. Det behövs också någon form av redundans som säkerställer att användaren menar vad som efterfrågas. Föraren måste alltid veta vilket läge fordonet befinner sig i. Dessutom ska fordonet inte tillåtas byta läge till autonom körning innan fordonet säkerställt att föraren har förstått vad fordonet ska göra. Det får inte ske några orättvisa överlämningar, varje överlämning bör vara resultatet av ett avtal mellan det autonoma fordonet och användaren.

 Lawrence Humm, Global Advanced Chief Engineer Perception & Features, Aptiv gav ett personligt perspektiv på aktiva säkerhetssystem (ADAS-system) och vad kan AD kan lära av dem. Han pratade om vikten av att kunna hantera osäkerhet och samtidigt hålla fokus på att göra framsteg. När det gäller några av utmaningarna för AD är 100% positiv prestation nödvändig medan negativ prestation betonats i samband med utvecklingen av ADAS.
När det gäller validering (vilket är ett kritiskt element) inträffar sällsynta händelser sällan men ändå alltför ofta. Den dramatiska ökningen av antalet sensorer, algoritmisk komplexitet och informationshantering kräver också ett nytt tillvägagångssätt där stora team behöver arbeta mer agilt.  Sensorsystemet kommer alltid att vara bristfälligt, så nya funktioner som utvecklas måste anpassa sig till detta faktum. ADAS-systemen existerar till stor del på grund av team som strävat efter att känna till bredden och djupet av systemet och maximerat samarbete och kommunikation. Detta kommer också att vara absolut nödvändigt för utvecklingen av AD. För att lyckas snabbt behövs ett smart arbetssätt som effektivt utnyttjar samarbeten och den befintliga teknologi som finns tillgänglig.

 Thomas Gustafsson, Software Architect,  Software Quality and Tool Chain, Scania –talade om hur passiv testning kan användas för AD-testning och vilka potentiella fördelar som kommer med det. Majoriteten av alla testaktiviteter är baserade på aktiv testning (stimulering av systemet och sedan kontroll av systemets förväntade respons). Fördelarna med detta sättet att testa är att testarna är vana vid detta sätt att tänka. Nackdelen är att när man testar för AD måste så många teststimuli som möjligt tillföras. Passiv testning är ett bra komplement till aktiv testning. De potentiellt positiva fördelarna med passiv testning innefattar att testen blir effektivare och mer realistisk (eftersom sådana är baserade på loggfiler). Testerna kan också delas upp i mindre enheter som teststimuli inte kommer att vara en del av. Förutom att få en djupare förståelse för systemet kan tester som använts på lägre nivåer återanvändas i testning på högre nivåer.

Egen kommentar:

Ett effektivt transportsystem är en konkurrenskraftig fördel. Alla trender pekar på mer transporter trots att det inte är hållbart ur ett miljöperspektiv. Automation, uppkoppling och elektrifiering kommer att  påverka mest, men det när man kombinerar dessa  då vi får ett paradigmskifte. Det kan också vara därför de är så högt upp på agendan hos många av de organisationer som presenterade.

Ubers patent för kommunikation med fotgängare

Uber har nyligen tagit patent på hur automatiserade fordon kan kommunicera sina avsikter till fotgängare [1]. Systemet, som kallas Light Output System, är kopplat till systemet som reglerar det automatiserade fordonets beteende. Beroende på vad fordonet avser göra kan det använda sig av olika ytor och gränssnitt för att kommunicera detta till fotgängare i dess närhet. Det kan handla om både visuella och ljudbaserade signaler.

Egen kommentar

Under 2013 inledde vi på RISE ihop med industriaktörer Volvo Cars, AB Volvo, Scania och Autoliv ett forskningsprojekt om kommunikation mellan just automatiserade fordon och omgivande fotgängare. Projektet resulterade bland annat i ett externt gränssnitt kallat AVIP som består av en ljusslinga som informerar fotgängare om fordonet i fråga framförs i autonomt läge, om det ämnar ge företräde och när det ämnar köra vidare efter att ha lämnat företräde. I början var intresset för dessa frågor generellt sett vagt, men några år senare fick det en hel del uppmärksamhet och inspirerade många andra aktörer att utforska ämnet, däribland Ford som visat ett snarlikt gränssnitt. Det har också bidragit till att en ISO-grupp börjat titta på om sådan kommunikation behöver standardiseras. Under tiden har vi också utökat projektet till att utforska kommunikation med andra trafikanter och fått sällskap av fler svenska aktörer. Hör av er om ni är intresserade av våra artiklar!

Källor

[1] Light Output System for a Self-Driving Vehicle. 2018-03-15 Länk

Drive Swedens årsmöte och forum 2018

I torsdags hade det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden årsmöte ihop med sitt årliga forum. Forumet lockade ca 150 deltagare till AB Volvos huvudkontor i Göteborg. Fyra partners fick där möjlighet att presentera sig samt större projekt. Regeringens Samverkansprogram Nästa Generations Resor och Transporter har initierat två stora satsningar inom Drive Sweden – KRABAT och KOMPIS – som också presenterades på forumet.

Drive Sweden är alltså en samverkansplattform med ett drygt 60-tal partners. Finansieringen av de projekt och initiativ som är kopplade till Drive Sweden kan komma från olika håll. Budskapet från Drive Sweden är att ”Det handlar inte bara om förarlösa fordon – det handlar om ett helt nytt synsätt på mobilitet. Vi är i början av utvecklingen, och den går snabbt. På bara några år kommer vi att förändra världen, utveckla hållbara städer och se hela branscher arbeta med helt nya affärsmodeller.”

Här några korta referat från några av forumets presentationer.

Torbjörn Holmström, tidigare CTO på Volvo GTT och Jan Hellåker, director för Drive Sweden hälsade välkomna med inledningsanföranden där resp. organisation presenterades utifrån utmaningar och möjligheter med framtida mobilitet.

Stefan Myhrberg och Stefan Moritz från Ericsson berättade om Drive Sweden Innovation Cloud, som hanterar uppkoppling och intelligens placerad utanför fordonen. Information och data kan behöriga komma åt via en Partner Connect-portal.

Fyra delprojekt inom KRABAT presenterades på forumet. Peter Hafmar, Nobina, berättade om Sveriges första pilot med självkörande minibussar som nyligen startat i Kista. Flera RISE Viktoria-medarbetare presenterade också KRABAT-projekt. Sigma Dolins berättade om hur ett stort antal intressenter i S3-projektet arbetar med hur små, självkörande, eldrivna bussar skall kunna användas för delade transporter i en stadsdel. I en snar framtid startar pilottest på Chalmers Johannebergs campus. Johan Östling leder ett projekt för koppla upp trafiksignaler till Drive Sweden Innovation Cloud. Detta är ett viktigt steg för att digitalt koppla fordon och infrastruktur som handlar lite om teknik och mycket om organisation, affärsmodeller och drivkrafter. Maria Schnurr talade om Policy Labs, regelverksinnovation till stöd för KRABAT-projekten. RISE Viktoria tillämpar metodik från design thinking för att identifiera problem med regelverk och tillsammans med aktörerna utforma lösningar.

Birger Löfgren berättade att det finns stort intresse runt om i Sverige att utforska möjligheterna med tidig tillämpning av självkörande fordon med låga hastigheter. I ABC – Autonomous Base Camp – har RISE uppdraget fånga detta intresse och hjälpa till med konkreta planer samt att orkestrera konsortier. Ett exempel man arbetar med är att ihop med IKEA Kållered ha självkörande skyttlar mellan järnvägsstationen i Kållered till varuhuset.

Maria Schnurr presenterade Drive Sweden Outlook, en gemensam bedömning av när nya tjänster, fordon och andra förutsättningar är färdiga för tillämpning under den närmaste 10 års-perioden. Denna ”Outlook” skall hjälpa aktörer till en gemensam förståelse om hur automatiseringen kan komma att tillämpas. Maria kommer att fortsätta kontinuerligt uppdatera.

Sofie Vennersten, Lindholmen Science Park, berättade om de många projekt som CLOSER-arenan driver inom transport- och logistikområdet.

Kristina Andersson från Regeringskansliet berättade att regeringsutredningen om fordonssutomation levereras 7/3 10:00 till ministern, finns då för nerladdning.

Stefan Tilk från NEVS berättade om företagets målsättning. NEVS vill erbjuda en total optimerad mobilitets-ekosystem, inte bara göra bilar. Man har etablerat ett samarbete med Didi och även med kinesiska eldistributören State Grid.

Marie Ljungberg från Scania berättade om Scania Sustainable City Solutions, en multimodal molnbaserad mobilitetstjänst för persontransporter med bussar inom Scania Södertälje men också från Stockholm till Södertälje. Tanken är att testa ”hemma” först och sedan sälja åtminstone delar av systemet.

Emilia Ljungström, COO på Einride berättade om företagets vision om att inte vara en fordonstillverkare utan ett teknikbolag som vill omvandla världens vägtransporter. Komponenter man arbetar med är självkörning och fjärrstyrning, batterireglering, ett transporthanteringssystem och de självkörande transportbärarna, s.k. T-pods, som man dock ej kommer att tillverka själva. Första kund är Lidl och man kommer att starta testverksamhet under året med tillstånd från Transportstyrelsen

Mats Fägerhag, VD på CEVT berättade om deras framtida utmaningar inom automatiserade fordon och nya affärsmodeller. Geely kommer att starta fler R&D centra i Europa och vill alltid utsätta varje team för intern konkurrens. Kompetens är en kritisk resurs. Sverige ligger efter! Kulturen är den viktigaste svenska fördelen. CEVTs strategi är att öka samverkan, och jobba mer med data och machine learning.

Scania i samarbete med Haylion Technologies

I slutet av förra veckan blev det offentligt att Scania inleder ett samarbete med kinesiska Haylion Technologies [1]. Samarbetet går ut på att fram lösningar för eldrivna och autonoma transporter. Stadsbussar kommer vara i fokus.

Det gemensamma målet är att påskynda kommersialiseringen av teknik för autonoma och hållbara transporter.

Som vi rapporterat om innan bedriver Haylion Technologies utveckling och testning av bussar i Kina ihop med Shenzhen Bus Group.

Källor

[1] Scania PR. Scania and Haylion Technologies Partner in Developing Autonomous and Electrified Vehicles. 2018-02-02 Länk

Sweden4Platooning

Scania, AB Volvo, Research Institutes of Sweden (RISE), Kungliga Tekniska Högskolan, (KTH), Schenker AB och Trafikverket arbetar i ett forskningsprojekt om kolonnkörning på allmänna vägar med fordon från olika tillverkare [1, 2].

Projektet väntas bland annat generera en standardiserad platooningapplikation för olika lastbilsmärken, öka kunskap om behov och ekonomiska värden för olika platooningrelaterade tjänster samt bygga kunskap om relevanta affärsmodeller. En pilotstudie med kooperativ adaptiv farthållare (CACC) med endast longitudinell styrning är också planerad att utföras. Utöver det kommer projektet att generera en licentiatavhandling och en doktorsavhandling.

Projektet startade i januari 2017 och kommer att pågå till december 2019. Det delfinansieras av Fordonsstrategisk Forsning och Innovation (FFI).

Källor

[1] Volkswagen News. Scania takes part in multi-brand platooning project. 2017-10-19 Länk

[2] VINNOVA. Sweden 4 Platooning. Länk

FFI Trafiksäkerhet & automatiserade fordon: Knö dej in!

I onsdags hölls årets resultatkonferens inom FFI-programmet Trafiksäkerhet & automatiserade fordon. Programmet har tills nu finansierat 143 projekt, varav 39 pågår. Budgeten totalt är ca 130 Mkr/år varav ca 66 Mkr/år i statliga bidrag.

Här kommer en kort sammanfattning om det som berörde automatiserade fordon.

Driver-centred motion control of heavy trucks
Kristoffer Tagesson, Volvo Lastvagnar, presenterade sitt doktorandarbete om reglering av tunga fordonskombinationers rörelser i både längs- och sidled, för att hjälpa föraren i kritiska situationer.

The potential of electric propulsion in collision avoidance functions
Aditha Arikere från eAAMs projekt handlar om att reglera fordonsrörelser med hjälp av elmotorerna i elbilar, som ju har snabbare respons och är mer reglerbara än förbränningsmotorer.

Noggrann satellitbaserad fordonspositionering med lågkostnadskomponenter
Per Sahlholm från Scania har utvärderat om lågkostnads GNSS (GPS/GLONASS/GALILEI)-mottagare, ihop med befintliga referensstationer samt tröghetssensorer för död räkning i t.ex. tunnlar, kan ge tillräcklig positionering för automatiserade fordon. Resultaten visar att det går att nå ca 5 cm noggrannhet med komponenter som kostar några hundra kronor, så länge som signalen inte uteblev längre sträckor än 45 m åt gången. Testerna gjordes med en enkanals-mottagare, men för att få tillräcklig uppstartstid (t.ex. när man kommer ut ur en tunnel) behövs en tvåkanalsmottagare.

Traffic safety: confined area to public road
Johan Tofeldt från Volvo Lastvagnar presenterade ett projekt där man maxutrustat en lastbil med sensorer, för att kunna självköra inom ett avgränsat område på en godsterminal. Det visade sig vara svårare än man hade trott av flera skäl. Man använde sig i praktiken huvudsakligen av GPS/RTK-mottagare i kombination med LIDAR.

Virtual method to optimize system for cleaning performance
Farin Daryosh från Volvo Cars beskrev arbetet med att ta fram beräkningsmetoder för nedsmutsning av t.ex. kameror och andra sensorer på utsatta ställen. Syftet är att designa form och position för sensorer för bästa prestanda samtidigt som man kan minimera användandet av rengöringsmedel. Arbetet inkluderade studier på mikronivå av partiklar och hur smuts fastnar på ytor.

A-Drive
Julia Nilsson från Zenuity presenterade sin doktorsavhandling som handlar om att optimera fram trajektorier (fordonsbanor) för självkörande fordon, genom att i förväg identifiera luckor i tid och rum som fordonet kan förflytta sig mellan t.ex. vid en omkörning. Fördelen är att man i förväg vet hur förflyttningen mellan dessa luckor kan ske och också när man senast kan avbryta en manöver. För körning i tät trafik uppstår kanske inga luckor, och då kan man istället ”knö sig in” genom att glida mellan filer och inte se omgivande fordon och luckor som bara rektanglar; ungefär som en mänsklig förare får göra.
En kommentar från publiken var att ISO-arbete med att standardisera automatiserade filbyten har påbörjats.

Säkerhet och självkörande personbilar
Lotta Jakobsson och Trent Victor från Volvo Cars avslutade med att spana in i framtiden. Två viktiga budskap var:

  1. Människan är dålig på att övervaka, så automatiserade bilar måste klara att hantera situationer utan förarens ingripande. Det går snabbt att (över)förlita sig på systemen.
  2. Dagens skyddssystem (säkerhetsbälten, strukturer, airbags) är gjorda för upprätt sittande passagerare som är vända rakt fram. I framtidens självkörande bilar kan passagerarna ligga, halvligga, sitta vända åt annat håll vilket då gör att åkandeskyddssystemen måste konstrueras om från grunden. Man kan inte förutsätta att automatiserade fordon aldrig krockar (de kan t.ex. bli påkörda)!

Trafikvarningar från Autodrive och NordicWay

Inom ramen for det brittiska Autodrive-projektet har en rad tester utförts på en testanläggning (Horiba Mira), och fler tester kommer att utföras i verklig trafik senare under 2017 och under 2018 [1].

Bland systemen som testats är varning för utryckningsfordon (Emergency Vehicle Warning), korsningsvarning (Intersection Collision Warning) och trafikinformation (In-Vehicle Signage). Principen är för dessa system är densamma: bilen varnar och informerar föraren via olika gränssnitt i bilen när en fara eller annan relevant information upptäckts. Många av dem är baserade på trådlöskommunikation mellan fordon och/eller infrastrukturen.

Autodrive utförs i samarbete mellan flera olika aktörer däribland Jaguar Land Rover, Ford och Tata Motors.

Liknande tester har också utförts på hemmaplan inom projektet NordicWay där bland annat Ericsson, Trafikverket, Volvo Cars och Scania deltar [2].

Här kan ni få en överblick över diverse system som demonstrerats inom Autodrive och NordicWay.

Egen kommentar

Inom kort kommer en ny liknande studie att inledas på hemmaplan. Av specifikt intresse är hur Volvo Cars automatiserade fordon som ingår i Drive Me-projektet ska kunna samverka med utryckningsfordon.

Källor

[1] UK Autodrive. UK Autodrive completes proving ground trials. 2017-06-22 Länk

[2] NordicWay. Länk