Kategoriarkiv: Infrastruktur

Drive Sweden Forum 2019

I går 12 september gick årets Drive Sweden Forum av stapeln med ca 270 deltagare. Drive Sweden är ju ett av 17 strategiska innovationsprogram (SIP) som finansieras av Vinnova, FORMAS och Energimyndigheten. Lindholmen Science Park är värdorganisation med Sofie Vennersten som programledare och Jan Hellåker som ordförande och har mer än 120 partners från 13 länder – 4 nya medlemmar presenterades på konferensen. Programmet blir alltmer internationellt, med samverkan såväl i EU- finansiering som gemensamma projekt. Man har också nu en person i Silicon Valley och har samarbete med Singapore.

Drive Sweden finansierar lite mer banbrytande projekt inom hållbar mobilitet, som exempelvis KOMPIS, LIMA och KRABAT. Man ger också ut nyhetsbrevet Smart Mobility samt har ett antal andra aktiviteter. Man gör nu ett omtag och lanserar en ny struktur, med delarna Society Planning, Digital Infrastructure, Policy Development, Business Models och Public Engagement, med fokus på såväl person- som godstransporter. Man har nu en öppen utlysning Innovationer för ett digitaliserat och automatiserat transportsystem för människor och gods som stänger 5 november.

Här korta sammanfattningar från några av konferensens föredrag.

David Green från Lynk & Co pratade om företagets vision att förändra mobilitet med hjälp av digitalisering för att ge en bättre kundupplevelse. För detta krävs samverkan med externa parter och man har skapat en öppen samverkansplattform colab.lynkco.com.

Ulrik Janusson och Marie Bemler från Scania visade några framtida möjliga scenarios för digitalisering inom godstransporter. Två viktiga parametrar är öppenhet i delning av data och hur mycket klimatfrågan slår igenom.

Hur kan man samverka med allmänheten när man designar framtida mobilitetstjänster och därmed nå en bättre acceptans för till exempel självkörande fordon? Detta har Vaike Fors från Högskolan i Halmstad studerat. En lärdom är att man måste gå bortom att bara titta se ”användare” och ”stadsinvånare” till att se alla som människor med olika behov, kunskaper och värderingar.

Våra kollegor Kent Eric Lång och Håkan Burden från RISE Viktoria berättade om policy-labbprojektet PLATT som tittar på möjliga strategier för att underlätta för självkörande fordon även från nya aktörer. En viktig strategi är att kunna bygga förtroende, trust, istället för tidigare typgodkännande-rutiner. Projektet är snart slut och man söker nu nya initiativ runt policy-utveckling.

Samtidigt måste samhället kunna hantera både att skapa goda näringslivsförutsättningar för ny teknologi och också bibehålla och förbättra säkerheten i trafikmiljön och därmed bygga förtroende, vilket Anna Fridén från KOMET, Kommittén för teknologiskt innovation och etik som den svenska regeringen tillsatt, berättade om.

Stefan Myhrberg från Ericsson talade om digital infrastruktur för automatiserade fordon, där man bland annat etablerat Drive Sweden Innovation Cloud, där Drive Sweden-medlemmar kan lagra och dela data från fordon, infrastruktur, parkeringsplatser, kameror etc. 5G är då en möjliggörare för att tillräckligt snabbt hantera de stora datamängderna som krävs när många enheter blir uppkopplade.

Olof Johansson från Trafikverket visade en ny färdplan för ett uppkopplat och automatiserat vägsystem. Färdplanen har identifierat 20 åtgärder i 4 kluster: Ökad kunskap om automatiseringens effekter (t.ex. tester och demonstrationer), Effektivt utnyttjande av kapacitet (t.ex. MaaS), Hållbart och säkert transportsystem genom digitalisering (t.ex. miljözoner) och Nya planeringsstöd för ökad användbarhet (t.ex. simuleringsmodeller). Nästa steg är att implementera åtgärderna. Suzanne Andersson från Trafikkontoret i Göteborg pratade om några utmaningar som då uppstår för samhällsplanerarna, som att städer utvecklas långsamt och man måste ta hänsyn till kommungränser.

En svårighet är att hitta och välja rätt affärsmodell för nya mobilitetslösningar. Rami Darwish från KTH berättade om ett affärsmodell-labb som man jobbar med inom ITRL ihop med Sustainable Innovation. I en paneldiskussion med Li Höglund från SnappCar, Stina Wärn från Folksam, Ulf Hammarberg från DHL och Mikael Rönnholm från CEVT, ledd av Roland Elander från Sustainable innovation, diskuterades detta. En nyckel är att lyssna till användarna och att vara beredd att göra snabba ändringar. Data från fordon och tjänster är också viktiga informationskällor. Men informationen måste då skyddas från intrång. Även regelverken måste kunna anpassas snabbt, med elsparkcyklar som ett aktuellt exempel. E-handel är ett annat område där affärsmodellerna behöver anpassas att bli både mer hållbara men ändå lönsamma. För industrin behöver affärsmodeller och leverantörskedjor också bli mer öppna att inkludera även lösningar från små entreprenörsföretag. Utvecklingen går både fortare och långsammare, beroende på område, än vad många tror. Man måste alltså jobba både kort- och långsiktigt.

Martin Svensson från AI Innovation of Sweden pratade om AI i det framtida transportsystemet, på komponent-, system- och samhällsnivå. Det finns stora möjligheter men mycket återstår att göra. Mats Nordlund från Zenuityvisade exempel på hur de använder AI och maskininlärning i sin verksamhet.

Joakim Jonsson från Volvo Bussar berättade om arbetet med autonoma stadsbussar som är kopplat till KRABAT-projektet. Man kan inte börja med att köra helt autonomt utan har identifierat 3 möjliga användningsfall: hållplatskörning, busståg och rangering i bussdepå. Se filmen nedan.

Är städer redo för AD?

En ny amerikansk studie som publicerats under titeln Are Cities Prepared for Autonomous Vehicles?: Planning for Technological Change by U.S. Local Governments undersöker om amerikanska städer börjat göra sig redo för en automatiserad framtid. Svaret är nej, väldigt få av de 25 städer som ingick i undersökningen börjat tänka i dessa banor och skapa planer som tar hänsyn till automatiserade fordon. 

Varför inte? Lite av olika anledningar. De flesta svarande var överens om att självkörande teknik kräver nya regler. Men de flesta konstaterade också att de väntar på att högre myndighetsinstanser ska definiera regelverket.

Mindre städer med begränsade resurser, som exempelvis El Pas i Texas och Jacksonville i Florida, var i allmänhet mindre förberedda än större och rikare städer som New York, Washington, D.C. och San Francisco.  Man tror helt enkelt att introduktion av automatiserade fordon kommer kosta städerna, något som fattigare städer har svårt avsätta pengar för. 

Källor

[1] Bliss, L., CityLab. Why Aren’t Cities Getting Ready for Autonomous Vehicles? 2019-05-30 Länk

Hur påverkas framkomligheten?

Inom pågående EU-projektet CoEXist utforskar VTI och Göteborg stad hur mixen av olika typer av självkörande fordon påverkar framkomligheten i delade miljöer där olika trafikslag behöver samsas om utrymmet [1]. En del av studien fokuserar också på hur framkomligheten påverkas under tiden som staden arbetar med stora infrastrukturförändringar.

CoEXist bygger på tre pelare, varav VTI leder arbetet för de två senare:

  • Utveckling och uppdatering av trafikmodeller.
  • Utveckling av verktyg för att bedöma hur redo vägutformning eller annan infrastruktur är. 
  • Planering inför de kommande förändringarna av infrastrukturen. Åtta befintliga infrastrukturutformningar utvärderas med de uppdaterade trafikmodellerna och det speciellt utvecklade verktyget. 

Våren 2019 kommer forskarna inom CoEXist att ägna sig åt fallstudier, hösten åt analys, sedan återstår några månader åt att färdigställa slutrapporten.

Projektet CoEXist bekostas med 3,5 miljoner euro inom Horizon 2020. Utöver Göteborg stad deltar också städerna Helmond i Nederländerna, Milton Keynes i Storbritannien och Stuttgart i Tyskland. Varje stad har tagit fram två tillämpningsfall, där verkliga problem studeras när det gäller effektivitet och säkerhetsaspekter i trafiken.

Källor

[1] VTI. Så ska automatiserade fordon samsas med övrig trafik. 2019-05- Länk

Kartläggning av väginfrastrukturen

Storbritanniens nationella kartföretag Ordnance Survey och teknikföretaget Mobileye har inlett ett pilotprojekt som går ut på att skapa en detaljerad nationell vägdatabas [1]. 

Databasen kommer att innehålla data med hög precision om bland annat vägar, vägmarkeringar, elskåp, trafikljus, vägskyltar, gatubelysning och brunnsskydd. Data samlas in av fordon utrustade med Mobileyes kamerasystem som sedan valideras av Ordnance Survey med hjälp av befintliga data. Insamlingen görs inledningsvis i London, Manchester och i nordöstra delarna av landet.

Målet är att leverera kartdata med hög precision till företag över flera sektorer och därmed främja utvecklingen av smarta fordon och annan AI-driven teknologi. Bland dem som väntas ha stor nytta av den nya databasen finns också diverse infrastrukturföretag. VA-bolaget Northumbrian Water Group har därför gått med i projektet och kommer hjälpa till med datainsamlingen genom att installera Mobileyes system på sina fordon. 

Egen kommentar

I Sverige har vi en nationell vägdatabas (NVDB) som anses vara bland de bästa i sin klass. Däremot innehåller den inte högprecisionsdata och dess värde för just självkörande fordon i nuvarande form är begränsad.

Förra året gjorde vi på RISE ett projekt på uppdrag av Transportstyrelsen just om detta och kom fram till digitalisering av trafikregler kan vara en förutsättning för storskalig implementation av självkörande fordon. Företag som i det här fallet MobilEye kommer skapa sina egna kartor men dessa behöver valideras mot en pålitlig databas. På det viset är arbetet som Storbritannien påbörjat av strategiskt värde.

Källor

[1] Ordinance Survey, Ordnance Survey and Mobileye begin trials to map Britain’s roadside infrastructure. 2019-05-07 Länk

Dedicerad motorväg för autonoma fordon

Kina kommer att bygga en ny 10 mil lång motorväg mellan Beijing och Xiongan New Area, där två av filerna designas specifikt för autonoma fordon [1]. Bygget kommer att starta i år och innehålla funktioner för intelligent infrastruktur och smarta vägtullar.

När motorvägen är klar kommer den att korta restiden med en timme till 1,5 timmar.

Egen kommentar:

Xiongan New Area är ett nytt område som ska samla universitet, forskningsinstitut, sjukhus etc. Det skulle kunna jämföras med Milton Keynes som grundades på 1960-talet norr om London.

Källa:

[1] Zhang Yu: Area preparing for self-driving cars, China Daily 2019-04-01 Länk

Städer behöver bygga en data-infrastruktur

För att anpassa sig till en värld med självkörande fordon behöver städer inte bara förbereda den fysiska infrastrukturen utan även bygga en IT/data-infrastruktur för att samla, lagra, skydda och analysera data från autonoma fordon, men också för att kunna förse fordonen med data från infrastrukturen [1].

På detta sätt kan fordonen avlastas en del av dataanalysen ombord, samtidigt som de kan fungera som sonder i trafiksystemet, där de skulle kunna detektera vägskador, fordon som bryter mot trafiklagar, mäta trafikflöden etc.

Källa:

[1] Mike Beevor: Driving autonomous vehicles forward with intelligent infrastructure, SmartCitiesWorld 2019-04-11 Länk

Blockchain-marknad för datautbyte

Med morgondagens uppkopplade och automatiserade fordon genereras stora mängder data. Mycket av denna data skulle kunna vara av värde för andra trafikanter, men än så länge så finns det ingen riktig drivkraft att ge bort den och inte heller någon marknadsplats för fungerar för att köpa och sälja data i realtid. Blockchain skulle kunna hjälpa till att skapa en sådan marknad [1].

Med en fungerande sådan marknad skulle man kunna sälja och köpa information om t.ex. vägskador eller mötande trafik ”bakom hörnet”. Städer skulle också kunna prissätta olika vägsträckor eller göra det dyrare att använda bil än kollektivtrafik. Har man bråttom skulle man kunna köpa sig fri väg.

Konsortiet Mobility Open Blockchain Initiative (MOBI) med bland andra BMW, GM, Ford, Bosch, Denso, IBM och World Economic Forum har nyligen lanserat en tävling i att bygga blockchain-nätverk för detta ändamål.

Egen kommentar

Det finns kanske en risk att de med pengar kan köpa sig fria från köer medan vanliga människor sitter fast i köer. Men samtidigt så skapar man ju en möjlighet för städer att i realtid reglera trafikflödet med prissättning.

Källa

[1] Alison MacCauley: Self-driving cars could soon navigate the world via micropayments, VentureBeat 2019-03-10 Länk

Audi lanserar GLOSA i USA

Diskussioner och forskning om grönvågssystem eller Green Light Optimized Speed Advisory (GLOSA) har pågått länge. Nu har Audi lanserat sitt GLOSA- system i USA [1].

Systemet baseras på att bilen är uppkopplad mot stadens centrala system för trafiksignaler via mobilnätsuppkoppling (4G LTE), vilket kontinuerligt ger fordonet information om alla närliggande trafikljus. På så sätt får föraren information om trafikljusens tidsintervall och rekommenderad hastighet i bilens display. Detta väntas reducera antalet kraftiga inbromsningar och hjälpa förare att följa en grön våg genom trafikljusen. 

Detta är en uppdatering av företagets trafikljus-system TTS som lanserades 2016 på vissa modeller och i vissa städer i USA. Det nya systemet kommer att finnas på utvalda Audi-modeller byggda 2017 eller senare. 

Enligt Audi finns det idag över 4 700 korsningar som stödjer TTS och GLOSA i bland annat Dallas, Denver, Gainesville, Houston, Kansas City, Las Vegas, Los Angeles, New York City, Orlando, Phoenix, Portland, San Francisco, Washington, D.C. och norra Virginia.

Egen kommentar

Liknande system har testats i ett flertal forskningsprojekt i Europa men tekniken har inte satts i drift ännu. Audi påstås ha testat sitt system i Berlin. Dessutom påstås företaget ha vissa svenska städer i sikte. Om systemet går att implementera eller inte styrs i stort sett av hur infrastrukturen för trafikljusen ser ut; i många europeiska städer skulle infrastrukturen behöva uppgraderas. 

Källor

[1] Audi USA. Audi expands Traffic Light Information – now includes speed recommendations to minimize stops. 2019-02-19 Länk

Cyklister ett problem för autonoma fordon

KPMG har uppmärksammat ett problem kopplat till det ökande antalet cyklister i städer [1].

Förarlösa fordon använder ju en kombination av kameror, radarer och lidarer för att identifiera objekt och kunna stanna eller väja om de beräknas komma in i fordonets bana.

Men cyklister har väldigt olika form och storlek, följer inte alltid filer eller trafikregler och kan ändra fart och riktning väldigt snabbt. Detta gör det svårt för fordonens algoritmer att bedöma riskerna.

Ett förslag till lösning är att skilja trafikslagen åt.

Egen kommentar

Att separera trafikslagen åt för att möjliggöra självkörande fordon skulle innebära stora offentliga investeringar. Här i Göteborg där infrastrukturen för cyklar är av mycket varierande kvalitet skulle det nog bli dyrt. Men görs det inte så kommer de framtida autonoma fordonen att tvingas sakta ner (ytterligare) för att öka marginalerna.

Källa:

[1] Daniel Boffey: Bikes put spanner in works of Dutch driverless car schemes, The Guardian 2019-02-13 Länk

Säkrare vägar kan minska riskerna för autonoma fordon

Inom en överskådlig framtid kommer det att uppstå oförutsedda situationer som fordon – förarstyrda eller förarlösa – att hantera. Riskerna med sådana situationer kan minskas genom att göra vägarna mer förlåtande, skriver forskaren Laura Fraade-Blanar vid Rand Corporation [1].

Exempel på hur man kan utforma vägarna är:

  • Separerade körfält mellan mötande trafik för att förebygga frontalkollisioner,
  • Element som lugnar ner trafikrytmen som rondeller,
  • Vägräfflor för att hålla fordonen i filerna,
  • Sänkta hastighetsbegränsningar och varningar när de överskrids,
  • Passiva säkerhetsåtgärder som avbäraräcken,

Egen kommentar:

Ska man nå de övergripande samhällsmålen så räcker det inte med att de enskilda bilarna blir självkörande utan man måste nog anpassa hela transportsystemet.

En lite mer futuristisk vision av hur transportsystemet i städer kan utformats har tagits fram i ett projekt där RISE Viktoria deltagit, med upphöjda vägar eller tunnlar under vattnet [2].

Källor:

[1] Laura Fraade-Blanar: How to Make Roads Safer for Autonomous Vehicles, Rand Corporation 2019-02-06 Länk

[2] Anders Bolling: Så ska våra städer anpassas till självgående fordon, DN 2019-02-07 Länk