Kategoriarkiv: Infrastruktur

Är städer redo för AD?

En ny amerikansk studie som publicerats under titeln Are Cities Prepared for Autonomous Vehicles?: Planning for Technological Change by U.S. Local Governments undersöker om amerikanska städer börjat göra sig redo för en automatiserad framtid. Svaret är nej, väldigt få av de 25 städer som ingick i undersökningen börjat tänka i dessa banor och skapa planer som tar hänsyn till automatiserade fordon. 

Varför inte? Lite av olika anledningar. De flesta svarande var överens om att självkörande teknik kräver nya regler. Men de flesta konstaterade också att de väntar på att högre myndighetsinstanser ska definiera regelverket.

Mindre städer med begränsade resurser, som exempelvis El Pas i Texas och Jacksonville i Florida, var i allmänhet mindre förberedda än större och rikare städer som New York, Washington, D.C. och San Francisco.  Man tror helt enkelt att introduktion av automatiserade fordon kommer kosta städerna, något som fattigare städer har svårt avsätta pengar för. 

Källor

[1] Bliss, L., CityLab. Why Aren’t Cities Getting Ready for Autonomous Vehicles? 2019-05-30 Länk

Hur påverkas framkomligheten?

Inom pågående EU-projektet CoEXist utforskar VTI och Göteborg stad hur mixen av olika typer av självkörande fordon påverkar framkomligheten i delade miljöer där olika trafikslag behöver samsas om utrymmet [1]. En del av studien fokuserar också på hur framkomligheten påverkas under tiden som staden arbetar med stora infrastrukturförändringar.

CoEXist bygger på tre pelare, varav VTI leder arbetet för de två senare:

  • Utveckling och uppdatering av trafikmodeller.
  • Utveckling av verktyg för att bedöma hur redo vägutformning eller annan infrastruktur är. 
  • Planering inför de kommande förändringarna av infrastrukturen. Åtta befintliga infrastrukturutformningar utvärderas med de uppdaterade trafikmodellerna och det speciellt utvecklade verktyget. 

Våren 2019 kommer forskarna inom CoEXist att ägna sig åt fallstudier, hösten åt analys, sedan återstår några månader åt att färdigställa slutrapporten.

Projektet CoEXist bekostas med 3,5 miljoner euro inom Horizon 2020. Utöver Göteborg stad deltar också städerna Helmond i Nederländerna, Milton Keynes i Storbritannien och Stuttgart i Tyskland. Varje stad har tagit fram två tillämpningsfall, där verkliga problem studeras när det gäller effektivitet och säkerhetsaspekter i trafiken.

Källor

[1] VTI. Så ska automatiserade fordon samsas med övrig trafik. 2019-05- Länk

Kartläggning av väginfrastrukturen

Storbritanniens nationella kartföretag Ordnance Survey och teknikföretaget Mobileye har inlett ett pilotprojekt som går ut på att skapa en detaljerad nationell vägdatabas [1]. 

Databasen kommer att innehålla data med hög precision om bland annat vägar, vägmarkeringar, elskåp, trafikljus, vägskyltar, gatubelysning och brunnsskydd. Data samlas in av fordon utrustade med Mobileyes kamerasystem som sedan valideras av Ordnance Survey med hjälp av befintliga data. Insamlingen görs inledningsvis i London, Manchester och i nordöstra delarna av landet.

Målet är att leverera kartdata med hög precision till företag över flera sektorer och därmed främja utvecklingen av smarta fordon och annan AI-driven teknologi. Bland dem som väntas ha stor nytta av den nya databasen finns också diverse infrastrukturföretag. VA-bolaget Northumbrian Water Group har därför gått med i projektet och kommer hjälpa till med datainsamlingen genom att installera Mobileyes system på sina fordon. 

Egen kommentar

I Sverige har vi en nationell vägdatabas (NVDB) som anses vara bland de bästa i sin klass. Däremot innehåller den inte högprecisionsdata och dess värde för just självkörande fordon i nuvarande form är begränsad.

Förra året gjorde vi på RISE ett projekt på uppdrag av Transportstyrelsen just om detta och kom fram till digitalisering av trafikregler kan vara en förutsättning för storskalig implementation av självkörande fordon. Företag som i det här fallet MobilEye kommer skapa sina egna kartor men dessa behöver valideras mot en pålitlig databas. På det viset är arbetet som Storbritannien påbörjat av strategiskt värde.

Källor

[1] Ordinance Survey, Ordnance Survey and Mobileye begin trials to map Britain’s roadside infrastructure. 2019-05-07 Länk

Dedicerad motorväg för autonoma fordon

Kina kommer att bygga en ny 10 mil lång motorväg mellan Beijing och Xiongan New Area, där två av filerna designas specifikt för autonoma fordon [1]. Bygget kommer att starta i år och innehålla funktioner för intelligent infrastruktur och smarta vägtullar.

När motorvägen är klar kommer den att korta restiden med en timme till 1,5 timmar.

Egen kommentar:

Xiongan New Area är ett nytt område som ska samla universitet, forskningsinstitut, sjukhus etc. Det skulle kunna jämföras med Milton Keynes som grundades på 1960-talet norr om London.

Källa:

[1] Zhang Yu: Area preparing for self-driving cars, China Daily 2019-04-01 Länk

Städer behöver bygga en data-infrastruktur

För att anpassa sig till en värld med självkörande fordon behöver städer inte bara förbereda den fysiska infrastrukturen utan även bygga en IT/data-infrastruktur för att samla, lagra, skydda och analysera data från autonoma fordon, men också för att kunna förse fordonen med data från infrastrukturen [1].

På detta sätt kan fordonen avlastas en del av dataanalysen ombord, samtidigt som de kan fungera som sonder i trafiksystemet, där de skulle kunna detektera vägskador, fordon som bryter mot trafiklagar, mäta trafikflöden etc.

Källa:

[1] Mike Beevor: Driving autonomous vehicles forward with intelligent infrastructure, SmartCitiesWorld 2019-04-11 Länk

Blockchain-marknad för datautbyte

Med morgondagens uppkopplade och automatiserade fordon genereras stora mängder data. Mycket av denna data skulle kunna vara av värde för andra trafikanter, men än så länge så finns det ingen riktig drivkraft att ge bort den och inte heller någon marknadsplats för fungerar för att köpa och sälja data i realtid. Blockchain skulle kunna hjälpa till att skapa en sådan marknad [1].

Med en fungerande sådan marknad skulle man kunna sälja och köpa information om t.ex. vägskador eller mötande trafik ”bakom hörnet”. Städer skulle också kunna prissätta olika vägsträckor eller göra det dyrare att använda bil än kollektivtrafik. Har man bråttom skulle man kunna köpa sig fri väg.

Konsortiet Mobility Open Blockchain Initiative (MOBI) med bland andra BMW, GM, Ford, Bosch, Denso, IBM och World Economic Forum har nyligen lanserat en tävling i att bygga blockchain-nätverk för detta ändamål.

Egen kommentar

Det finns kanske en risk att de med pengar kan köpa sig fria från köer medan vanliga människor sitter fast i köer. Men samtidigt så skapar man ju en möjlighet för städer att i realtid reglera trafikflödet med prissättning.

Källa

[1] Alison MacCauley: Self-driving cars could soon navigate the world via micropayments, VentureBeat 2019-03-10 Länk

Audi lanserar GLOSA i USA

Diskussioner och forskning om grönvågssystem eller Green Light Optimized Speed Advisory (GLOSA) har pågått länge. Nu har Audi lanserat sitt GLOSA- system i USA [1].

Systemet baseras på att bilen är uppkopplad mot stadens centrala system för trafiksignaler via mobilnätsuppkoppling (4G LTE), vilket kontinuerligt ger fordonet information om alla närliggande trafikljus. På så sätt får föraren information om trafikljusens tidsintervall och rekommenderad hastighet i bilens display. Detta väntas reducera antalet kraftiga inbromsningar och hjälpa förare att följa en grön våg genom trafikljusen. 

Detta är en uppdatering av företagets trafikljus-system TTS som lanserades 2016 på vissa modeller och i vissa städer i USA. Det nya systemet kommer att finnas på utvalda Audi-modeller byggda 2017 eller senare. 

Enligt Audi finns det idag över 4 700 korsningar som stödjer TTS och GLOSA i bland annat Dallas, Denver, Gainesville, Houston, Kansas City, Las Vegas, Los Angeles, New York City, Orlando, Phoenix, Portland, San Francisco, Washington, D.C. och norra Virginia.

Egen kommentar

Liknande system har testats i ett flertal forskningsprojekt i Europa men tekniken har inte satts i drift ännu. Audi påstås ha testat sitt system i Berlin. Dessutom påstås företaget ha vissa svenska städer i sikte. Om systemet går att implementera eller inte styrs i stort sett av hur infrastrukturen för trafikljusen ser ut; i många europeiska städer skulle infrastrukturen behöva uppgraderas. 

Källor

[1] Audi USA. Audi expands Traffic Light Information – now includes speed recommendations to minimize stops. 2019-02-19 Länk

Cyklister ett problem för autonoma fordon

KPMG har uppmärksammat ett problem kopplat till det ökande antalet cyklister i städer [1].

Förarlösa fordon använder ju en kombination av kameror, radarer och lidarer för att identifiera objekt och kunna stanna eller väja om de beräknas komma in i fordonets bana.

Men cyklister har väldigt olika form och storlek, följer inte alltid filer eller trafikregler och kan ändra fart och riktning väldigt snabbt. Detta gör det svårt för fordonens algoritmer att bedöma riskerna.

Ett förslag till lösning är att skilja trafikslagen åt.

Egen kommentar

Att separera trafikslagen åt för att möjliggöra självkörande fordon skulle innebära stora offentliga investeringar. Här i Göteborg där infrastrukturen för cyklar är av mycket varierande kvalitet skulle det nog bli dyrt. Men görs det inte så kommer de framtida autonoma fordonen att tvingas sakta ner (ytterligare) för att öka marginalerna.

Källa:

[1] Daniel Boffey: Bikes put spanner in works of Dutch driverless car schemes, The Guardian 2019-02-13 Länk

Säkrare vägar kan minska riskerna för autonoma fordon

Inom en överskådlig framtid kommer det att uppstå oförutsedda situationer som fordon – förarstyrda eller förarlösa – att hantera. Riskerna med sådana situationer kan minskas genom att göra vägarna mer förlåtande, skriver forskaren Laura Fraade-Blanar vid Rand Corporation [1].

Exempel på hur man kan utforma vägarna är:

  • Separerade körfält mellan mötande trafik för att förebygga frontalkollisioner,
  • Element som lugnar ner trafikrytmen som rondeller,
  • Vägräfflor för att hålla fordonen i filerna,
  • Sänkta hastighetsbegränsningar och varningar när de överskrids,
  • Passiva säkerhetsåtgärder som avbäraräcken,

Egen kommentar:

Ska man nå de övergripande samhällsmålen så räcker det inte med att de enskilda bilarna blir självkörande utan man måste nog anpassa hela transportsystemet.

En lite mer futuristisk vision av hur transportsystemet i städer kan utformats har tagits fram i ett projekt där RISE Viktoria deltagit, med upphöjda vägar eller tunnlar under vattnet [2].

Källor:

[1] Laura Fraade-Blanar: How to Make Roads Safer for Autonomous Vehicles, Rand Corporation 2019-02-06 Länk

[2] Anders Bolling: Så ska våra städer anpassas till självgående fordon, DN 2019-02-07 Länk

Mer om smarta korsningar

Förra veckan skrev vi om Hondas lösning för smarta korsningar. Och även Continental tittar på smarta korsningar med V2X-uppkoppling [1].

Eftersom ungefär 43% av alla trafikolyckor i USA sker i eller i närheten av korsningar så finns det mycket att vinna. Problemet är ofta dålig sikt, vilket gäller både för vanliga förare och för fordonsbaserade sensorer. Med kommunikation mellan fordon, infrastruktur och kanske också oskyddade trafikanter som fotgängare och cyklister skulle man kunna undvika många olyckor.

Men problemet är vem som ska betala. För fordonsbaserade lösningar kan ju kunden betala, men de vill knappast betala på samma sätt för infrastrukturinvesteringar som ju är samhällets uppgift. Samhället skulle kunna betala om man härigenom får ta del av data om trafikflöden, störningar etc. Fotgängare och cyklister skulle då vara uppkopplade via sina mobiler. Men det skulle då kräva att trafikanterna vill ge bort sina data vilket i dessa dagar av ökat medvetande om integritet kan vara svårt. Dock skulle data kunna vara anonyma vilket borde underlätta.

Källa

[1] Xavier Boucherat: The safe, seamless intersection: smart infrastructure will save lives and keep cities moving, Automotive World 2018-10-17 Länk