Kategoriarkiv: Konferenser

Drive Swedens årsmöte och forum 2018

I torsdags hade det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden årsmöte ihop med sitt årliga forum. Forumet lockade ca 150 deltagare till AB Volvos huvudkontor i Göteborg. Fyra partners fick där möjlighet att presentera sig samt större projekt. Regeringens Samverkansprogram Nästa Generations Resor och Transporter har initierat två stora satsningar inom Drive Sweden – KRABAT och KOMPIS – som också presenterades på forumet.

Drive Sweden är alltså en samverkansplattform med ett drygt 60-tal partners. Finansieringen av de projekt och initiativ som är kopplade till Drive Sweden kan komma från olika håll. Budskapet från Drive Sweden är att ”Det handlar inte bara om förarlösa fordon – det handlar om ett helt nytt synsätt på mobilitet. Vi är i början av utvecklingen, och den går snabbt. På bara några år kommer vi att förändra världen, utveckla hållbara städer och se hela branscher arbeta med helt nya affärsmodeller.”

Här några korta referat från några av forumets presentationer.

Torbjörn Holmström, tidigare CTO på Volvo GTT och Jan Hellåker, director för Drive Sweden hälsade välkomna med inledningsanföranden där resp. organisation presenterades utifrån utmaningar och möjligheter med framtida mobilitet.

Stefan Myhrberg och Stefan Moritz från Ericsson berättade om Drive Sweden Innovation Cloud, som hanterar uppkoppling och intelligens placerad utanför fordonen. Information och data kan behöriga komma åt via en Partner Connect-portal.

Fyra delprojekt inom KRABAT presenterades på forumet. Peter Hafmar, Nobina, berättade om Sveriges första pilot med självkörande minibussar som nyligen startat i Kista. Flera RISE Viktoria-medarbetare presenterade också KRABAT-projekt. Sigma Dolins berättade om hur ett stort antal intressenter i S3-projektet arbetar med hur små, självkörande, eldrivna bussar skall kunna användas för delade transporter i en stadsdel. I en snar framtid startar pilottest på Chalmers Johannebergs campus. Johan Östling leder ett projekt för koppla upp trafiksignaler till Drive Sweden Innovation Cloud. Detta är ett viktigt steg för att digitalt koppla fordon och infrastruktur som handlar lite om teknik och mycket om organisation, affärsmodeller och drivkrafter. Maria Schnurr talade om Policy Labs, regelverksinnovation till stöd för KRABAT-projekten. RISE Viktoria tillämpar metodik från design thinking för att identifiera problem med regelverk och tillsammans med aktörerna utforma lösningar.

Birger Löfgren berättade att det finns stort intresse runt om i Sverige att utforska möjligheterna med tidig tillämpning av självkörande fordon med låga hastigheter. I ABC – Autonomous Base Camp – har RISE uppdraget fånga detta intresse och hjälpa till med konkreta planer samt att orkestrera konsortier. Ett exempel man arbetar med är att ihop med IKEA Kållered ha självkörande skyttlar mellan järnvägsstationen i Kållered till varuhuset.

Maria Schnurr presenterade Drive Sweden Outlook, en gemensam bedömning av när nya tjänster, fordon och andra förutsättningar är färdiga för tillämpning under den närmaste 10 års-perioden. Denna ”Outlook” skall hjälpa aktörer till en gemensam förståelse om hur automatiseringen kan komma att tillämpas. Maria kommer att fortsätta kontinuerligt uppdatera.

Sofie Vennersten, Lindholmen Science Park, berättade om de många projekt som CLOSER-arenan driver inom transport- och logistikområdet.

Kristina Andersson från Regeringskansliet berättade att regeringsutredningen om fordonssutomation levereras 7/3 10:00 till ministern, finns då för nerladdning.

Stefan Tilk från NEVS berättade om företagets målsättning. NEVS vill erbjuda en total optimerad mobilitets-ekosystem, inte bara göra bilar. Man har etablerat ett samarbete med Didi och även med kinesiska eldistributören State Grid.

Marie Ljungberg från Scania berättade om Scania Sustainable City Solutions, en multimodal molnbaserad mobilitetstjänst för persontransporter med bussar inom Scania Södertälje men också från Stockholm till Södertälje. Tanken är att testa ”hemma” först och sedan sälja åtminstone delar av systemet.

Emilia Ljungström, COO på Einride berättade om företagets vision om att inte vara en fordonstillverkare utan ett teknikbolag som vill omvandla världens vägtransporter. Komponenter man arbetar med är självkörning och fjärrstyrning, batterireglering, ett transporthanteringssystem och de självkörande transportbärarna, s.k. T-pods, som man dock ej kommer att tillverka själva. Första kund är Lidl och man kommer att starta testverksamhet under året med tillstånd från Transportstyrelsen

Mats Fägerhag, VD på CEVT berättade om deras framtida utmaningar inom automatiserade fordon och nya affärsmodeller. Geely kommer att starta fler R&D centra i Europa och vill alltid utsätta varje team för intern konkurrens. Kompetens är en kritisk resurs. Sverige ligger efter! Kulturen är den viktigaste svenska fördelen. CEVTs strategi är att öka samverkan, och jobba mer med data och machine learning.

TRB 2018

TRB – Transport Research Board – genomför sin årliga konferens i Washington DC andra veckan i januari. I år var det 97 tillfället som konferensen arrangerades. Under 5 dagar så genomfördes ungefär 800 sessioner och workshops som tillsammans innefattade cirka 5000 presentationer. För forskare och industriföreträdare som har ett intresse i transport, mobilitet och infrastruktur så är TRB en viktig kommunikationskanal för resultat samt arena för att mötas, lära och dela erfarenheter.

Själv presenterade jag en positioneringsartikel skriven av mig själv, Mikael Edvardsson (Volvo Cars), Martin Romell (Volvo Cars), Carl Johan Aldén (Semcon), Niklas Sundin (Consat) och Johan Isacson (Combitech) där vi presenterade Born to Drive som koncept med en tillhörande analys vilka styrkor, svagheter, hot och möjligheter som lösningen kan skapa för fordonslogistik. Presentationen gick bra och vid postern som vi hade samlades ett trettiotal intresserade åhörare för vidare diskussion.

Förutom den egna insatsen så bevistade jag ett flertal sessioner och möten. Två av de intressantaste tycker jag var ”Competing Visions of Transportation’s Future” och ”Toward Zero Emission 2050: The Role of Transportation Technology”. Båda sessionerna riktade in sig mot hur automatisering, elektrifiering och delad mobilitet kommer att påverka transportsystemen och när de första effekterna kan förväntas.

Bland annat så presenterade Joan Walker, University of California, en studie där de låtit familjer simulera ägandet av en självkörande bil genom att erhålla en chaufför 24 timmar om dygnet under ett antal veckor. Det visar sig att dessa familjer ökar sitt användande av fordonet med 83%, bland annat genom att de låter chauffören köra hem fordonet när de arbetar för att undvika dyra parkeringsutgifter.

Lew Fulton, Co-Director STEPS UC Davis, presenterade forskning som påvisar att effekter vad gäller miljövinster av delad mobilitet genom automatisering och delad mobilitet i hög grad kan förväntas först efter 2040. Vi vet idag för lite om hur människor kommer att ta emot den nya tekniken och behöver utveckla realistiska scenarier för hur de positiva effekter som förväntas av självkörande teknik kan skapas. En slutsats som drogs var att för att positiva effekter ska uppstå behöver automatisering, elektrifiering och delad mobilitet sammanstråla.

Bruce Schaller, Schaller Consulting, expert inom taxi och delade mobilitetstjänster, visade emellertid i en studie att de beteendeförändringar som behövs för att delad mobilitet ska bli till inte är en enkel process. Av alla de uber-resor som sker på Manhattan idag är endast 5% delade resor visar hans mätningar. Han menar att det är naivt att tro att delad mobilitet bara kommer att uppstå, incitament behöver skapas samt man behöver förstå hur människor förhåller sig till delad mobilitet. Flera av presentatörerna pekade på att det nu är mycket fokus på teknisk utveckling, men forskning behöver parallellt ske kring incitament för människor att ta till sig tekniken, samt studier av scenarier och vad som händer när autonoma fordon och icke-autonoma fordon samspelar i trafiken.

FFI-konferensen 2017

Årets konferens inom programmet Fordonsteknisk Forskning och Innovation (FFI) hade temat Hur kan forskningsresultat från fordonsindustrin bidra till Agenda 2030? Agenda 2030 är  17 samverkande globala FN-mål, ”världens största beställning”, med 3 dimensioner: miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

Mycket av konferensen handlade om de 4 stora trenderna inom fordonsutveckling: elektrifiering, automatisering, delning och uppkoppling. Även om många av de kända fördelarna med de 4 trenderna presenterades så tog man också upp utmaningar. Till exempel håller många med om att man bör köra elektrifierat eller använda delningstjänster, men samtidigt säger man att ”men det passar inte just mig”.

Min kollega i nyhetsbrevredaktionen Azra Habibovic hade fått i uppgift att tala om just utmaningarna (för fordonsindustrin) avseende självkörande fordon, det blev 7 stycken:

  1. Tekniken behöver bli bättre. Även om det pågår en hel del testning av högt eller helt automatiserade fordon världen över handlar det än så länge om tester under fina ljus- och väderförhållanden och på förvalda vägar. Detta eftersom tekniken inte är mogen för något annat. Såväl sensorer, processer, kartor och intelligensen behöver utvecklas betydligt.
  2. Bevisa säkerheten. Vi måste kunna visa att smarta fordon är just smarta. Men hur testar vi det? Idag är det vanligt att skryta med antalet mil som ett automatiserat fordon kört – men är antalet körda mil ett bra mått på säkerhet? Till detta hör också utmaningen att visa att automatiserade fordon är krocksäkra. Automationen väntas tillåta friare sittpositioner för passagerarna och dagens provmetoder är inte anpassade för detta.
  3. Vägens regler. Ofta säger vi att vi vill ha fordon som är bättre än dagens förare. Är det då naturligt att förvänta sig att dessa fordon ska följa samma regler som mänskliga förare? För tillfället vet vi generellt sett väldigt lite om automatiserade fordon, och att definiera regler och lagstiftning utifrån det är en riktig utmaning.
  4. Informationssäkerhet. Alla automatiserade fordon kommer ha någon typ av uppkoppling. Detta kan möjliggöra för utomstående att bryta sig in i systemet om inte informationssäkerheten adresseras på rätt sätt och tidigt i designprocessen. Framtida system måste bli attacktåliga, och självförsvarande – dvs. om någon lyckas bryta sig in i systemet så ska det finnas mekanismer som förhindrar denne att ta sig vidare i systemet.
  5. Samverkan med människor. Oberoende av automationsgraden behöver automatiserade fordon kunna samverka med människor. Just nu är det mycket fokus på interaktion med ”föraren” men hur är det med andra passagerare och de utanför fordonet? Hur kommer dessa fordon kunna samverka med manuellt framförda fordon, cyklister, fotgängare? Kulturella skillnader är också något som behöver tas hänsyn till i större utsträckning.
  6. Affärsmodeller. Många etablerade fordonstillverkare har börjat anpassa och utöka sina affärsmodeller, men det är inte lätt att välja rätt strategi. Många har etablerat samarbeten som inte ens fanns i deras visioner för bara två år sedan.
  7. Systemtänk. Just nu ligger väldigt mycket fokus på själva fordonet. I framtiden behöver fordonsindustrin ta mer hänsyn till helheten. Staden måste bli en del av affärsekvationen.

Sammantaget var just slutsatsen från många föredragare detta att man måste lyfta utvecklingen till en systemnivå – det räcker inte med att bara jobba med ”sin” komponent, som t.ex. ett fordon eller en delningstjänst.

Rön från svenska forskningsprojekt: Del II

Förra gången rapporterade vi om några föredrag från resultatkonferensen i FFI-projekt AIMMIT och HATric. Här kommer fortsättningen.

Jan Andersson från VTI presenterade å Igancio Solis vägnar en studie som undersökt hur Pilot Assist (automationsnivå 2) påverkar förarbeteende och om det möjliggör bättre engagemang i icke-körrelaterade aktiviteter (ett visuellt spel på en pekplatta) jämfört med manuell körning. Studien utfördes i verklig trafik och involverade 21 förare som delades i två kategorier: de som hade tidigare erfarenhet av Pilot Assist och oerfarna. En generell slutsats är att alla förare tittade mindre framåt och mer mot instrumentpanelen när Pilot Assist var aktiverad (det är på instrumentpanelen som det visas om Pilot Assist är aktiverad eller ej). Däremot var de flesta sämre på att spela när Pilot Assist var aktiverad – något som inte går hand i hand med andra studier och allmänna förväntningar att automationen ska möjliggöra för förare att ägna sig åt andra aktiviteter. En annan slutsats är att erfarna förare använde Pilot Assist längre tid än de oerfarna. Likaså ägnade de sig mer åt spelet samt gjorde fler omkörningar.

Mikael Lung Aust från Volvo Cars pratade om kontrollöverlämning mellan föraren och bilen och vice versa, och om förarna vinner något på att ge kontrollen till bilen. Svaret är ja, givet att förarna litar på bilen tillräckligt mycket och upplever att de inte behöver övervaka trafiken runtomkring. När förarna uppnått denna nivå av tillit är de benägna att helt ägna sig åt andra (och mer intressanta) aktiviteter. Men då är de inte längre förare utan snarare kontorsarbetare eller någon som slappnar av hemma. Designers kan därmed inte förvänta sig topp-prestanda omedelbart efter att bilen ber ”förarna” att återta kontrollen. På det viset är det mer lämpligt att prata om en persons rutiner inför bilkörning (t.ex. hur man ställer ifrån sig läsplatta, ställer stolen, etc.) snarare än förarreaktion. En konsekvens är också att typen av återkoppling från bilen gör att dess design blir oväsentlig och obemärkt.

Lars-Ola Bilgård från Chalmers presenterade preliminära resultat från en studie som utforskat hur bilens körsätt påverkar tillit hos förare. Studien har genomförts på testanläggningen AstaZero och involverat 18 förare. Varje förare fick uppleva två körsätt: ekonomiskt och sportigt. Bilen färdades hela tiden i automatiserat läge och föraren fick ingen återkoppling via grafiska gränssnitt. Initiala resultat tyder på att ekonomiskt körsätt föredras av många i säkerhetskritiska situationer eftersom det på ett tydligare sätt indikerade bilens intentioner. Sportigt körsätt är dock att föredra i andra situationer eftersom det upplevdes mer effektivt.

Helena Strömberg från Chalmers pratade om hur både förarens och fordonets roll förändras med ökad automation och att de behöver skapa ett nytt förhållande till varandra. Detta kräver metoder som adresserar det förhållandet tidigt i designprocessen. En sådan metod skulle kunna vara att välja en metafor som en vägledande princip för samspelet. Detta har utforskats i en serie av studier och resultaten tyder på att denna princip har potential men att valet av en metafor är svårt och att det påverkas av olika faktorer.

Christoffer Kopp från Volvo Cars påpekade vikten av att det ska vara klart för föraren i ett automatiserat fordon vem som är ansvarig för körningen. Designers behöver därför ha som utgångspunkt att skapa ”mode awareness” snarare än att eliminera ”mode confusion”, vilket är något som många fokuserar på idag. Han pratade också om att tillit och hur mycket som en förare engagerar sig att övervaka trafiken när han/hon färdas i ett högt automatiserat fordon förändras över tid. En studie som utförts på testanläggningen AstaZero tyder dock på att tillit kan uppnås snabbare än vad man tror.

Jan Nilsson från Semcon, min kollega Jonas Andersson och jag (Azra Habibovic) presenterade en studie som utforskat upplevelsen av kommandobaseradkörning i högt automatiserade fordon, som möjliggör för föraren att påverka bilens taktiska beslut som t.ex. tala om för fordonet att köra om framförvarande fordon när detta är möjligt. Studien genomfördes i en körsimulator och involverade 16 förare. Varje förare fick testa två olika multimodala gränssnitt som användes för att påverka bilens taktiska beslut. Resultaten tyder på att kommandobeserad körning är önskvärd, speciellt på motorväg och landsväg. Det ger förarna en känsla av att vara i kontroll. Vidare visar resultaten att gränssnittet som baserades på gester och visuell återkoppling upplevdes bäst av förarna.

AI i AD, olika förväntningar

AI är en nyckel till AD, men på vilket sätt? Audi och NVIDIA som är partners i AD-utvecklingen presenterade olika uppfattning vid ELIV 2017.

Det finns två angreppssätt end-to-end eller modulärt. Audi tror på det senare sa Florian Netter i sitt föredrag. Audi anser inte att AI skall tillämpas i modulerna för att tolka omvärld och för styrning. Däremot är AI tillämpbart för att identifiera objekt i sensorströmmar, prediktion mm. Audi vill ha kontroll på varje steg.

Joachim Langenwalter, NVIDIA visade att end-to-end fungerar, vilket innebär att sensorsignalerna tas in till AI-nätverken och ut kommer styrsignaler. Han visade flera säljande demos på video, bl.a. körning nerför den krokiga Lombard Street i San Fransisco.

Egen kommentar

Vi har tidigare skrivit om George Hotz som ensam tog fram en självkörande konceptbil med end-to-end. Intressant att NVIDIA som leverantör och partner med ledande bilföretag visar möjligheter som kan innebära genombrott. Men NVIDIA är leverantör av plattform, teknik och kompetens inte fordon med AD.

ELIV 2017 i Bonn

Konferensen ELIV Electronics in Vehicles arrangeras vartannat år av VDI Wissensforum. Detta var 17:e gången och den första som inte var i mysiga kurorten Baden-Baden utan i ett modernt kongresscenter i Bonn som delas med FN. Temat ”Welcome to a new era”, även det tecken på att fordonsindustrin är inne i stor förändring och att området är i stark tillväxt.

Årets konferens samlade 1700 delegater och 145 utställare, majoriteten tyskar. Konferensen hade fyra teman Highly Automated Driving, Smart & Connected, E-Mobility samt Off-Board Ecosystems.

Under öppningen fick delegaterna rösta om ett antal frågor. På frågan vilka från 10 förslag som är de tre viktigaste utmaningarna för fordonsindustrin så fick AD 71%, Cybersecurity 59% och E-mobility 41%. Detta speglar väl den upplevda prioriteringen (resurser) för tyska fordonsingenjörer just nu.

Starkt fokus på att få ut AD level 3 och något lägre på EV samt bevakning av nya mobilitetstjänster (långt utanför topp tre).

Egen kommentar

Inledningsföredraget och konferensen utvecklas till ett tyskt pepp-event. Inledningen med många välproducerade videoklipp och optimistiska framtidsutsikter var imponerande. Utställningen imponerar likaså med både fordon, komponenter och ingenjörsverktyg som visar att Tyskland besitter teknikkompetens i toppklass. Utmaningen är affärsmodeller och ”speed”.

AD-utveckling inom BMW

Elmar Frickenstein, BMW höll keynote-presentationen ”The transformation of the automotive industry – Autonomous Driving, new business models and scrum masters” vid ELIV 2017.

Det finns ett sug från kunder, digitala tjänsteleverantörer och mobilitetstjänster för AD. Samtidigt finns ett tryck från tekniken och lagkrav för säkerhet. När han illustrerar det framväxande affärsekosystemet så är de stora noderna Uber, Airbnb och kinesiska IT-jättar som Baidu, Tencent och Alibaba. Fordonsföretagen är inte ledande enligt chefen för AD på BMW.

Frickenstein argumenterar för att ett radikalt skifte av tekniken är nödvändigt för att AD skall bli succé. Idag utvecklas enskilda funktioner med on-board focus samt med deterministiska metoder i V-modellen. Framtiden är end-to-end funktioner med både fordon och nätverk. Utvecklingsprocessen går mot feature teams där AI och machine learning är nyckeltekniker. BMW menar att man utvecklar en icke-exklusiv end-to-end plattform för AD tillsammans med ett större antal namngivna partner.

Den fem-års roadmap för HAD som visas upp startar med AD-Campus i Munchen. BMW har samlat sina partners på en plats för gemensam agil utveckling i feature teams. Campus har tillgång till 40 topputrustade bilar som samlar data. I roadmapen finns redan 2018 integration med ytterligare partners (OEM, Tier1). Vid samtal med andra delegater framkom att ”harmonisering” pågår.

Bland de fem huvudutmaningar som listas finns agil utveckling med nya affärsmodeller för BMW och leverantörerna. Ett annat är ny teknik för industrialisering och validering. Hans avslutningsord var ”Transformation is going beyond change”.

Egen kommentar

BMW är inte ensamma om Campus-formering. Konkurrenterna gör samma sak och har förmåga att attrahera globala aktörer och stora investeringar i sin AD-utveckling. Hur ser ”standardena” ut? Det jag saknar är en strategi för industrialisering i mindre steg. Visserligen ligger parkering och motorvägskörning först. Men videoexempel som visas har oftast mycket komplexa trafikmiljöer med barn, bollar och buskar. Svenska lastbilstillverkare har en fördel som kan bygga kunskap i relativt kontrollerade miljöer som gruvor och grustag.

FFI Trafiksäkerhet & automatiserade fordon: Knö dej in!

I onsdags hölls årets resultatkonferens inom FFI-programmet Trafiksäkerhet & automatiserade fordon. Programmet har tills nu finansierat 143 projekt, varav 39 pågår. Budgeten totalt är ca 130 Mkr/år varav ca 66 Mkr/år i statliga bidrag.

Här kommer en kort sammanfattning om det som berörde automatiserade fordon.

Driver-centred motion control of heavy trucks
Kristoffer Tagesson, Volvo Lastvagnar, presenterade sitt doktorandarbete om reglering av tunga fordonskombinationers rörelser i både längs- och sidled, för att hjälpa föraren i kritiska situationer.

The potential of electric propulsion in collision avoidance functions
Aditha Arikere från eAAMs projekt handlar om att reglera fordonsrörelser med hjälp av elmotorerna i elbilar, som ju har snabbare respons och är mer reglerbara än förbränningsmotorer.

Noggrann satellitbaserad fordonspositionering med lågkostnadskomponenter
Per Sahlholm från Scania har utvärderat om lågkostnads GNSS (GPS/GLONASS/GALILEI)-mottagare, ihop med befintliga referensstationer samt tröghetssensorer för död räkning i t.ex. tunnlar, kan ge tillräcklig positionering för automatiserade fordon. Resultaten visar att det går att nå ca 5 cm noggrannhet med komponenter som kostar några hundra kronor, så länge som signalen inte uteblev längre sträckor än 45 m åt gången. Testerna gjordes med en enkanals-mottagare, men för att få tillräcklig uppstartstid (t.ex. när man kommer ut ur en tunnel) behövs en tvåkanalsmottagare.

Traffic safety: confined area to public road
Johan Tofeldt från Volvo Lastvagnar presenterade ett projekt där man maxutrustat en lastbil med sensorer, för att kunna självköra inom ett avgränsat område på en godsterminal. Det visade sig vara svårare än man hade trott av flera skäl. Man använde sig i praktiken huvudsakligen av GPS/RTK-mottagare i kombination med LIDAR.

Virtual method to optimize system for cleaning performance
Farin Daryosh från Volvo Cars beskrev arbetet med att ta fram beräkningsmetoder för nedsmutsning av t.ex. kameror och andra sensorer på utsatta ställen. Syftet är att designa form och position för sensorer för bästa prestanda samtidigt som man kan minimera användandet av rengöringsmedel. Arbetet inkluderade studier på mikronivå av partiklar och hur smuts fastnar på ytor.

A-Drive
Julia Nilsson från Zenuity presenterade sin doktorsavhandling som handlar om att optimera fram trajektorier (fordonsbanor) för självkörande fordon, genom att i förväg identifiera luckor i tid och rum som fordonet kan förflytta sig mellan t.ex. vid en omkörning. Fördelen är att man i förväg vet hur förflyttningen mellan dessa luckor kan ske och också när man senast kan avbryta en manöver. För körning i tät trafik uppstår kanske inga luckor, och då kan man istället ”knö sig in” genom att glida mellan filer och inte se omgivande fordon och luckor som bara rektanglar; ungefär som en mänsklig förare får göra.
En kommentar från publiken var att ISO-arbete med att standardisera automatiserade filbyten har påbörjats.

Säkerhet och självkörande personbilar
Lotta Jakobsson och Trent Victor från Volvo Cars avslutade med att spana in i framtiden. Två viktiga budskap var:

  1. Människan är dålig på att övervaka, så automatiserade bilar måste klara att hantera situationer utan förarens ingripande. Det går snabbt att (över)förlita sig på systemen.
  2. Dagens skyddssystem (säkerhetsbälten, strukturer, airbags) är gjorda för upprätt sittande passagerare som är vända rakt fram. I framtidens självkörande bilar kan passagerarna ligga, halvligga, sitta vända åt annat håll vilket då gör att åkandeskyddssystemen måste konstrueras om från grunden. Man kan inte förutsätta att automatiserade fordon aldrig krockar (de kan t.ex. bli påkörda)!

Telematics Valley International Conference 2017 – dag 1

Skrivet av Camilla Stålstad, RISE Viktoria

Årets Telematics Valley konferens gick av stapeln den 5-6:e september i Göteborg, närmare bestämt i Volvo Cars lokal Volvohallen. Temat för året var ”A connected and Autonomous Brand New World – What is going on in the automotive industry and smart cities?”. Konferensen, som lockat närmare 160 deltagare, inleddes för den som ville med en guidad tur i Volvo Cars fabrik.

Konferensens första session hade temat ”Enabling autonomous driving and connected vehicles”. Sessionen modererades av Magnus Gunnarsson från Ericsson och bestod av tre presentationer.

Första presentationen hölls av Maria Grazia Verardi från Live Traffic Data LLC. Presentationen med rubriken ”Is traffic signals Infrastructure ready to be connected to the IoT? – An insight into the current and future status in the US and Europe” handlade om de fördelar uppkopplade trafikljus kan ge för såväl självkörande som manuellt framförda bilar. Även möjliga affärsmodeller för tekniken presenterades och Maria lyfte bland annat fram att försäkringsbolag kan vara intresserade av att betala för tillgång till data gällande trafikljusens status vid ett olyckstillfälle.

Per Ljungberg från Ericsson ersatte kollegan Håkan Andersson under presentationen ”5G – a unified technology solution for Automotive and ITS use cases” som handlade om den teknologi som ska möjliggöra för fordon att kommunicera både med varandra, med sin omgivning (infrastruktur och personer) och med olika molntjänster. 5G eller ”New Radio” (NR) som nu utvecklas ska ge både större kapacitet och lägre energiförbrukning och bedöms finnas allmänt tillgänglig år 2025.

Sessionens sista presentation ”How to achieve trust in autonomous vehicles? How can we ensure that the vehicles will not be hacked?” hölls av Tomas Olovsson från Chalmers. Tomas menade att det inte är möjligt att bygga felfria system utan att vi istället måste kunna hantera problem som uppstår. För att vi ska kunna lita på säkerheten i självkörande bilar måste man designa för säkerhet redan från början bland annat genom säkerhetsklassning av olika funktioner och certifiering av kritiska funktioner. Särskilt lyfte han fram vikten av att separera olika system från varandra så att det inte går att påverka ett kritiskt system via ett icke kritiskt system.

Dagens andra session var på temat ”What about safety? – Will we achieve the Vision Zero in a world with autonomous cars?” och modererades av Håkan Sivencrona från Zenuity.

Första presentation som hade titeln ”Realtime information for enhanced safety” hölls av Matti Seimola från V-Traffic och visade hur insamlad data gällande älg- och renobservationer på och nära vägar kan användas för att åstadkomma en markant minskning av antalet viltolyckor, trots att mängden data är relativt begränsad. Mellan 1 500 -2 000 viltolyckor beräknas kunna undvikas under 2017 tack vare en teknik som just nu testas i Finland.

Andra presentationen hölls av Karin Eklund från Semcon som i presentationen ”Just because it’s connected doesn’t mean it’s smart” ifrågasatte om uppkopplade produkter verkligen alltid är smarta. Ett automatiskt system måste kunna tolka användarens intentioner, vilka kan variera även om situationen är densamma, något som också är viktigt att ta hänsyn till vid utveckling av automatiserad körning. Karin lyfte också fram vikten av att det alltid måste vara möjligt att återkalla/återställa en åtgärd om systemet tolkat användarens intention fel.

Roberto Sicconi från Telelingo höll en presentation på temat ”Let’s make driving safe again!” där han visade en produkt som Telelingo höll på att utveckla. Produkten som syftar till att kunna förse förare med situationsanpassade varningar och instruktioner skulle även kunna användas för självkörande bilar för att hantera överlämning från självkörande läge till föraren. Systemet baserade informationen till föraren på en kombination av en analys av förarens uppmärksamhet med information om risker i bilens omgivning.

Sessionens sista presentation var på temat ”How do we get safe autonomous road vehicles?” och hölls av Rolf Johansson från Zenuity. Rolf beskrev hur arbetet med trafiksäkerhet har gått ifrån att fokusera på passiv säkerhet via aktiv säkerhet till vad han kallar ”taktisk säkerhet” vilket handlar om att undvika att farliga situationer alls uppstår. För att besvara frågan om hur vi får säkra självkörande bilar gick Rolf hela vägen tillbaka till antiken och menade att det handlar om att ”Know thyself” och ”Nothing overmuch”.

Let’s do it!” var rubriken på dagens tredje session, som modererades av Håkan Carlund från SAS Institute.

Sessionen inleddes med en presentation av Marcus Rothoff från Volvo Cars med rubriken ”The journey to Autonomous driving in Gothenburg”. Presentationen beskrev det pågående projektet DriveMe där självkörande bilar testas av vanliga förare i verklig trafik. Volvo Cars har som mål att ha sin första ”unsupervised AD car” på marknaden år 2021. Marcus lyfte fram det faktum att Volvo Cars tar på sig ansvaret för sina självkörande bilar som en förutsättning för att kunderna ska kunna lita på tekniken.

Maria Stenström från Göteborgs Stads Parkering AB höll en presentation på temat ”Self-parking cars – parking as an accessibility issue in sustainable urban development”. I presentationen pekade hon på de många fördelar som kan nås genom att bilarna kan parkera själva; ca 10-15 % minskad parkeringsyta, minskat behov av att åka omkring och leta efter parkeringsplats, minskad otrygghet då föraren inte behöver åka med bilen in i garaget samt ekonomiska besparingar genom placering av parkeringsytor på mindre centrala platser.

Sista presentationen för dagen hade rubriken ”Testing of Connected and Automated vehicles in Tampere” och hölls av Johan Scholliers från VTT Technical Research Centre of Finland. Presentationen beskrev den testsite för självkörande fordon som är under uppbyggnad i Tampere i Finland. Utöver själva testbanan som är ca 40 km lång och består av olika vägtyper utvecklas även verktyg och processer för test och certifiering av självkörande fordon. Man har även tillgång till en mindre fordonsflotta som anpassats för automatiserad körning.

Punkter som lyftes återkommande under dagen var framför allt att resan mot själkörande bilar är lång och består av många små steg, men för att komma någon vart är det viktigt att testa i praktiken och att göra det i samarbete, ingen aktör kan lösa detta på egen hand. Under paneldiskussionerna som följde efter varje session kom intressanta frågeställningar upp, bland annat om inte den ökade automatiseringen och de allt säkrare bilarna i själva verket kan leda till att förare tillåter sig själva att fokusera mindre på körningen, och om tidigare säkra bilar blir mindre säkra i och med att man vänjer sig vid ännu säkrare bilar och på så sätt tappar förmågan att hantera bilar som saknar de senaste förarstödsystemen.

En dag i startup-världen

Världens största accelerator för startupföretag, Plug and Play, höll nyligen sin tredje finansieringsrunda (Batch 3) för företag inom mobilitetsprogrammet. Totalt var det 35 företag från olika världsdelar som drogs till Sunnyvale där de fick presentera sina idéer, många av vilka är kopplade till automatiserade fordon. Eftersom jag befinner mig i området passade jag på och deltog på eventet ihop med ca 100-150 andra nyfikna åskådare, mest representanter från industrin.

Varje företag fick ca 10 minuter på sig att presentera sin idé och övertyga publiken och investerarna att de är värda att satsa på. Publiken fick vara med och bestämma genom att ”betygsätta” varje företag på papper som sedan lämnades in till programmets kommitté som underlag för beslut om finansiering.

Det är okänt för mig vilka företag som fått finansiering, om ens några alls. Min bedömning är att vissa idéer hade tydlig potential, medan andra var något mindre övertygande. Det kan dock vara så att vissa företag var mer hemlighetsfulla än andra och att det var svårt för mig att förstå vad som är unikt med just deras idéer. Det återstår att se vilka av de som klarar den tuffa marknaden och konkurrensen – enligt TechCrunch har många startupföretag som från början verkade lovande, i alla fall baserat på hur mycket investering de hade fått, försvunnit under 2017.

Här nedan följer en lista med företag som deltog på eventet ihop med en kort beskrivning av deras idéer. Som ni märker är AI ett återkommande begrepp.

  • TuSimple – Utvecklar AI för platooning av lastbilar på motorvägar. De satsar på automationsnivå 4 och 5 (enligt SAE-skalan) och erbjuder en hel logistiklösning – från lastbilar till fleet management. Målet är att 2018 ha en flotta med 50 lastbilar utrustade med denna lösning.
  • DeepMap – Erbjuder en end-to-end lösning för framtagning av högupplösta kartor i realtid för automatiserade fordon.
  • Vayavision – Genererar en 3D-modell av fordonets omgivning med hjälp av en fusion av rådata från flera sensorer (kameror, lidar och radar). Detta till skillnad från många andra lösningar som gör fusion av behandlade sensordata.
  • XNOR.ai – Utvecklar AI-modeller baserade på Convolutional Neural Network som möjliggör objektdetektering i realtid med lite processorkraft och som kan köras exempelvis på en smarttelefon. Detta till skillnad av många andra AI-lösningar som kan köras endast på kraftfulla datorer.
  • NextNomy – Fokuserar på utveckling av säker och pålitlig mjukvaruarkitektur.
  • Mirada Technologies – Utvecklar en ny lidar som använder sig av mikrofluidteknologi för linsstyrning. Detta gör att lidarn blir okänslig för yttre påfrestningar och vibrationer.
  • X-Matik – Erbjuder en billig eftermarknadslösning som kan omvandla vilken bil som möjliggör automatiserad körning på automationsnivå 3. Lösningen inkluderar både hård- och mjukvara och kan installeras i vilken bil som helst.
  • Gatik.ai – utvecklar en flotta av automatiserade fordon (nivå 4) för transporter under den sista milen.
  • Artisense – Fokuserar på molnbaserade algoritmer för navigation och lokalisering av automatiserade fordon (och robotar).
  • DeepScale – Utvecklar intelligensen för automatiserade fordon med fokus på att optimera användning av processorkraft.
  • PlusAI – Utvecklar intelligensen för automatiserade fordon (nivå 4) med hjälp av djuplärandealgoritmer (deep learning).
  • Mycroft AI – Utvecklar en röststyrd personligassistent som en öppet alternativ till Alexa och Google Assistant.
  • Sentiance – Använder sig utav AI och djuplärandealgoritmer för att analysera data från mobiltelefoner och på det viset kontextualisera mänskligt beteende.
  • Trillium – Tar fram lösningar för att säkerställa hög datasäkerhet för uppkopplade och automatiserade fordon.
  • CARFIT – Utvecklar en lösning baserad på maskininlärning för prediktiv diagnostisering av fordon.
  • Impressivo – Utvecklar gränssnitt med fiberyta för igenkänning av beröringsgester. Det kan handla om exempelvis en ratt som känner av förarens händer eller om ett säte som mäter förarens fysiologiska data.
  • Widget – Erbjuder en plattform (Common Car) som möjliggör kommersialisering av fordonsdata till massmarknader för att förbättra fordonstillverkarnas lönsamhet och hållbarhet.
  • Olympus Sky Technology – Leverantör av säkerhetsnätverkshanteringsprotokoll. Företaget tillhandahåller ett kryptografiskt system för att eliminera certifikatutbyte, certifikatbehandling och utbyte av krypteringsnycklar inom och mellan uppkopplade fordon.
  • LightMetrics – Använder datorseende och maskininlärning för att analysera data om körbeteende som samlas in via en smartphone monterad på instrumentbrädan.
  • TacSense – Utvecklat en tryckbaserad sensor (Supercapative Iontronic Sensor – SCIS) som använder sig av joniska material för att upprätta ett jon-elektroniskt gränssnitt som reagerar på mekaniska stimuli.
  • SHEnetics – Utvecklat en röststyrd personligassistent som kontinuerligt lär sig om användaren och anpassar sig därefter för att förbättra användarupplevelsen.
  • Preteckt – Utvecklar prediktiv diagnostik för lastbilar med mål reducera reparationskostnader och minska tiden som lastbilen behöver spendera offroad.
  • CryptoMove – Skyddar data från hot genom dynamisk förflyttning, distribution, omkryptering och mutation av data.

Andra företag som deltog men som jag hade ingen möjlighet att lyssna på inkluderade VOLTU, BreezoMeter, TERBINE, Dagmy Motors, Kennwert, StreetLight Data, Shoof Technologies, Reality AI, Arcimoto, Connected Signals, what3words och Xapix. Många av dessa är har med elfordon och smarta städer att göra.