Etikettarkiv: Transportstyrelsen

FN-resolution om automatiserade fordon

I mitten av september antog FN:s arbetsgrupp för trafiksäkerhet en ny resolution om införande av högt eller fullt automatiserade fordon i vägtrafiken [1].

Syftet med den nya resolutionen är att erbjuda de stater som anslutit sig till någon av FN:s vägtrafikkonventioner vägledning, när det gäller ett säkert införande av automatiserade fordon i trafiken. Den ska utgöra ett komplement till konventionerna, och innehåller bland annat rekommendationer för vad ett automatiserat körsystem ska behärska och vad som krävs för att uppnå ett säkert samspel med andra trafikanter.

Resolutionen kommer inom kort att publiceras på FN:s hemsida. Representanter från Näringsdepartementet och Transportstyrelsen har varit delaktiga i detta.

Egen kommentar

Som ni säkert känner till har FN:s arbetsgrupper för trafiksäkerhet (WP.1) och fordonsreglementen (WP.29) stor betydelse för harmonisering av regler för trafik och fordon. Den nya resolutionen är således av stor vikt och kommer att bidra till mer harmoniserad syn på hur man säkerställer att automatiserade fordon är säkra att framföras, inte bara i ett land utan också i olika länder.

Källor

[1] Regeringskansliet. Ny FN-resolution om automatiserade vägfordon. 2018-09-27 Länk

Grönt ljus för Drive Me-bilarna

Som ni säkert redan läst eller hört så har nu Transportstyrelsen givit Volvo Cars tillstånd till test av självkörande bilar i Göteborg, projektet Drive Me [1]. Men bilarna får inte köra fortare än 60 km/h när de är självkörande, inte göra filbyten och föraren måste hålla minst en hand på ratten.

Intressant nog har Volvo Cars under sommaren publicerat en studie, Automation Expectation Mismatch: Incorrect Prediction Despite Eyes on Threat and Hands on Wheel, som i princip säger att det inte hjälper att föraren tittar på vägen och har händerna på ratten, de kommer ändå inte att reagera om en kritisk situation uppstår. I studien har 106 testförare deltagit i 3 prov på testbana, varav 28% misslyckades att undvika en simulerad krock.

Egen kommentar

Om Volvos studie stämmer så borde man aldrig gå på SAE-nivå 3 för det kommer inte att fungera.

Källa

[1] Fredrik Björkman: Efter vändorna: Volvo får grönt ljus för tester av självkörande bilar, Dagens Industri 2018-09-14 Länk

Stopp för Drive Me-bilarna

Transportstyrelsen har stoppat tillståndet för vanliga användare att använda självkörande bilar i Volvos Drive Me-projekt [1].

Anledningen är juridisk: Transportstyrelsen kan inte ge tillstånd till tredje part, alltså de som inte arbetar på Volvo Cars, bland annat då det är oklart kring ansvarsfördelningen vid en eventuell olycka.

Enligt det nu gällande regelverket i Sverige tillåts testning av självkörande fordon enligt vissa kriterier.

Projektet har sedan tidigare minskat på projektets ambitioner. Det är inte längre 100 familjer som får låna en bil utan 100 personer som kommer få möjlighet att prova.

Källor

[1] Simon Campanello: Volvos försök med självkörande bilar i Göteborg stoppas, Ny Teknik 2018-06-14 Länk

Transportstyrelsen drar sig ur Drive Me projektet

Drive Me-projektet, som vi rapporterat om vid flera tillfällen förut, har hittills bestått av parterna Volvo Cars, Trafikverket, Transportstyrelsen, Lindholmen Science Park, Göteborgs stad, Autoliv och Chalmers.

Vid nyårsskiftet valde dock Transportstyrelsen att kliva av projektet [1]. Detta eftersom den pågående utredningen om automatiserade fordon som regeringskansliet håller i har börjat diskutera att utvidga Transportstyrelsens nuvarande uppdrag till att omfatta även tillståndsgivning. Om Transportstyrelsen skulle bli en tillståndsmyndighet skulle det kunna innebära en intressekonflikt med projektet, förklarar utredaren Yvonne Wärnfeldt som Ny Teknik samtalat med.

Källor

[1] Kristensson, J., Ny Teknik. Myndighet kliver av från Volvos projekt. 2017-04-11 Länk

Mer dynamiska regelverk och godkännandeprocesser

I en ny upplaga av IEEE Intelligent Systems Expert Opinion skriver två forskare från Carnegie Mellon University att dagens processer för säkerhetsvalidering och godkännande av fordon är dåligt lämpade för autonoma system [1]. Dessa processer fokuserar nämligen mestadels på prestandautvärdering av mekaniska system i fordonen och på licensering av förare, vilket inte räcker till för system baserade på artificiell intelligens.

De påpekar också att riktlinjerna för automatiserade fordon som nyligen föreslagits av det amerikanska departementet för transport är ett exempel på traditionell reglering. Dessa riktlinjer är otillräckliga för testning och godkännande av autonoma system med alltmer föränderliga egenskaper.

Istället föreslår de en mer dynamisk godkännandeprocess som kan hantera och följa upp systemuppdateringar och förändringar som sker efter att systemet blivit godkänt. Det är en process som liknar dagens process för godkännande av läkemedel och medicinsk utrustning som tillämpas av den amerikanska myndigheten för reglering av läkemedel och livsmedel (Food and Drug Administration).

En sådan process skulle i princip delas upp i tre steg. Den skulle inledas med tester i simulatorer för att undersöka hur systemen hanterar olika trafik-, ljus- och väderförhållanden. När en viss prestandanivå uppnåtts, skulle nästa steg inledas med tränade användare på testbanor och i vissa miljöer i verklig trafik. Lyckade försök i dessa miljöer skulle då leda till övervakade tester i verklig trafik, och ytterligare lättnader i restriktioner skulle införas allteftersom prestandamål uppfylls.

Egen kommentar

Transportstyrelsen och RISE Viktoria adresserar också det här ämnet i ett pågående forskningsprojekt.

Källor

[1] Carnegie Mellon University. Model Driverless Car Regulations After Drug Approval Process, AI Ethics Experts Argue. 2017-01-26 Länk

Utredning om självkörande fordon i Sverige

Regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera om, och i så fall hur, våra trafikregler behöver anpassas för självkörande fordon [1].

Syftet med utredningen är att skapa bättre rättsliga förutsättningar för testning och introduktion av självkörande fordon på allmänna vägar i Sverige. Utredningens förslag gällande testning av självkörande fordon kommer att redovisas den 1 april 2016, medans förslag gällande introduktion av sådana fordon redovisas den 28 november 2017.

Infrastrukturminister Anna Johansson ser positivt på självkörande och uppkopplade fordon och har en förhoppning om att sådana fordon ska förbättra trafiksäkerheten och minska miljö-och klimatpåverkan. Detta i sig väntas leda till ett mer hållbart och effektivt transportsystem.

Egen kommentar

Transportstyrelsen har under 2014 genomfört en förstudie som tittat på befintliga regler för att se om och vilka eventuella hinder det finns för att kunna införa automatiserade fordon i Sverige.

Detta visar att svenska myndigheter vill vara långt framme och att regeringen ger sitt stöd.

Källor

[1] Regeringen. Ny utredning om självkörande fordon. 2015-11-12 Länk

Autoliv ansluter sig till Drive Me

I slutet av 2013 lanserades Drive Me-projektet med syftet att studera effekter av automatiserad körning i verklig trafik genom att testa 100 bilar på infartsvägarna till Göteborg. Initiativet togs av Volvo Car Group, Trafikverket, Transportstyrelsen, Lindholmen Science Park och Göteborgs Stad med stöd av den svenska regeringen. I början av sommaren anslöt sig Chalmers Tekniska Högskola till projektet för att stärka dess vetenskapliga aspekt [1]. Nu har ytterligare en partner, Autoliv, anslutit sig till projektet [2].

Autoliv har lång erfarenhet av säkerhet i fordon. Företaget har mestadels fokuserat på passiv säkerhet (t.ex. krockkuddar, bilbälten) och är idag en ledande leverantör till fordonstillverkare inom området. Men de har också en hel del forskning och utveckling inom aktiv säkerhet (t.ex. kamerasystem) vilket är en grund för automatiserad körning.

Genom att delta i Drive Me-projektet kommer Autoliv att stärka sitt arbete kring automatiserad körning. Inom ramarna för projektet kommer Autoliv att bidra med både kunskap och ledande forskningsinsatser.

Källor

[1] Chalmers. Chalmers ansluter sig till Drive Me-projektet. 2015-06-18. Länk

[2] Business Wire. Autoliv joins the Drive Me project. 2015-09-30 Länk

 

Riksdagen diskuterar autonoma fordon

Erik Ottoson (m) och stadsrådet Anna Johansson (s) har i en interpellation i riksdagen 3 september diskuterat  autonoma fordon, med utgångspunkt från 4 frågor från Erik Ottoson:

  • Hur ställer sig statsrådet och regeringen till att tillåta autonoma fordon på svenska vägar?
  • Vad har regeringen gjort och vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att skapa en modernare trafiklagstiftning och modernare trafikförordningar, som möjliggör för autonoma fordon att färdas på svenska vägar?
  • Vilka kontakter med kollegor i och företrädare för Europeiska unionen har statsrådet haft i frågan om autonoma fordon?
  • Vilka åtgärder inom ramen för det europeiska samarbetet avser statsrådet att vidta för att möjliggöra för autonoma fordon att färdas på våra vägar?

I debatten som ni kan läsa i protokollet [1] uttrycker Anna Johansson stora förhoppningar om att smartare och mer uppkopplade fordon snart ska kunna ge ytterligare fördelar i form av högre trafiksäkerhet, lägre emissioner från trafiken och ett bättre kapacitetsutnyttjande av infrastrukturen, och att Sverige verkar aktivt för att möjliggöra detta. Hon hänvisar också till Transportstyrelsens förstudie som visar att fordon med avancerat förarstöd redan kan framföras utan några förändringar av regelverket, liksom till svensk industri med bland annat Drive Me-projektet.

Erik Ottoson uttryckte å sin sida en avsaknad av  vad vi redan nu kan göra i Sverige och hur vi redan nu kan vara ett föregångsland på det här området. Vad kan vi göra och vad avser hon att göra innan de internationella processerna är klara, så att vi är först på bollen?

Källor

[1] Autonoma fordon på svenska vägar, interpellationsdebatt i Sveriges Riksdag 2014/15:728 länk

Towards Zero

Förra veckan hölls två konferenser i Göteborg med inslag om automatiserade fordon: Towards Zero och International Technical Conference on Enhanced Safety of Vehicles (ESV). Jag deltog på den förstnämnda, och här kommer några av mina minnesanteckningar:

  • Automatisering av järnvägstransporter har pågått i över 30 år och idag finns helt självkörande tåg i drift i flera länder. Det handlar dock om relativt få sträckor och implementationen är, enligt Michel Ruesen från EEIG ERTMS, väldigt långsam. Järnvägstransporter är komplexa, och för att genomföra en förändring behöver mycket annat ändras. Järnvägstransporter har länge skötts nationellt vilket har resulterat i många olika men ändå sammanhängande system. Det är också så att den tekniska livslängden för sådana system är mycket lång, typiskt trettio till femtio år.
  • Många undrar om lagstiftningen kommer att stå i vägen för automatisering av vägtransporter. Enligt Peter Larsson från Transportstyrelsen är det ingen fara så länge det finns en förare som ansvarar för fordonets färd. Han betonar att det med ökad automatiseringsgrad kommer att finnas behov av ”smart lagstiftning”, med funktions- och systemorienterade förordningar som tas fram i samarbete mellan myndigheter och andra involverade aktörer. Håkan Samuelsson från VCC påpekade att reglerna behöver anpassas för att främja den tekniska utvecklingen.
  • Kontrollöverlämning mellan föraren och fordonet är en tydlig utmaning. Hur lång tid ska en förare få på sig att ta över kontrollen, och vem ska hållas ansvarig om han/hon inte lyckas med detta? Detta var en av frågorna som togs upp. Just nu finns det inga tydliga svar, men förhoppningen är att forskningsprojektet Drive Me ska kasta ljus på denna och andra liknande frågor.
  • Körkorts- och utbildningskrav diskuterades också. Slutsatsen är att det i dagsläget inte krävs några explicita förändringar i körkortsutbildningen. På sikt kan man tänka sig att det krävs mindre kunskap att framföra ett automatiserat fordon och att man får särskilda körkort för detta. För fordonstillverkare som VCC är det dock viktigt att säkerställa att förarna kan hantera nya tekniska lösningar på ett säkert sätt. En av utmaningarna är därför att skriva bra manualer, men också att designa intuitiva gränssnitt som inte lämnar någon möjlighet för missförstånd.

Presentationsmaterialet hittar ni på Trafikverkets hemsida; Trafikverket var värd för konferensen.

Transportstyrelsens seminarium om automatiserad körning

I slutet av april höll Transportstyrelsen ett seminarium i Stockholm som handlade om automatiserad körning. Jag var med på seminariet och här är några av mina minnesanteckningar.

  • Transportstyrelsen har det regelgivande ansvaret och deltar i hög grad i det utvecklings- och förhandlingsarbete relaterat till automatiserad körning inom UNECE (Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa). Där är Transportstyrelsen särskilt aktiv inom arbetsgruppen för trafiksäkerhet (WP.1) och arbetsgruppen för harmonisering av föreskrifter om motorfordon och motorfordonsutrustning (WP.29). I den först nämnda diskuteras bl.a. ansvarsfrågor; det är viktigt att skilja på straffrättsligt ansvar och civilrättsligt ansvar. I den sistnämnda driver Transportstyrelsen tillsammans med Japan arbetet kring reglerna om LKAS (Lane Keeping Assist System), RCP (Remote Car Parking) och ACSF (Automatically Commanded Steering Function). Myndigheten deltar även på liknade sätt i annat relevant arbete som hanteras av EU.
  • Dagens lagstiftning i Sverige utgår ifrån att det finns en förare i fordonet. Transportstyrelsen har begränsade möjligheter att medge undantag från trafikförordningen (som är i grund och botten baserad på Wienkonventionen). Det finns dock mer omfattande dispensmöjligheter inom fordonslagstiftningen. Undantag får medges enbart under vissa förutsättningar, t.ex. att det inte har negativ påverkan på trafiksäkerheten. Detta innebär att Transportstyrelsen kan till exempel fatta beslut i ärenden om fordon som ska användas i testverksamhet. Volvo Cars har på det viset fått dispens för testfordon inom ramarna för Drive Me projektet.
  • I reglerna om straffansvar ställs vanligtvis krav på att den som anges som gärningsman ska ha en viss specifik egenskap eller ha en viss uppgift att utgöra. Föraren är den som i dagens vägtrafiklagstiftning ofta utpekas som gärningsman. Domstolarna avgör om en person kan anses som förare och om föraren varit straffbart oaktsam. Ett rimligt antagande är att de vid den bedömningen kommer att ställa minimikravet att personen ska ha kunnat påverka eller ingripa i fordonets manövrering. I annat fall kan denne inte dömas för brott. Rent praktiskt tyder detta på att en förare som hanterar ett godkänt system enligt anvisningar kommer inte straffas för överträdelser som sker när systemet fallerar och orsakar en olycka. Så har vi det idag och det kommer inte förändras med hög automatiserade fordon så länge det finns en förare som har övergripande ansvar för fordonet. Problemet uppstår om föraren elimineras ur ekvationen eftersom straffbestämmelserna blir då svårare att tillämpa på föraren. Om det behövs straffbestämmelser som ersätter föraransvaret så kommer det krävas författningsändringar.
  • Det är viktigt att Transportstyrelsen följer utvecklingen inom området och identifierar vad som behöver regleras för att stödja utvecklingen. Man ska inte reglera i onödan.

Mer information om Transportstyrelsens arbete och ställning till automatiserad körning hittar ni i förstudien som myndigheten publicerat 2014.