Etikettarkiv: Transportstyrelsen

Ändrade regler i Sverige

Regeringen har beslutat om viktiga ändringar i förordningen kring försöksverksamhet med automatiserade fordon [1]. Bland annat har man beslutat att att slopa tidsbegränsningen för försöksverksamheten. Detta innebär att förordningen för testning kommer gälla tills vidare. Förordningen som är på plats just nu skulle ha löpt ut den 1 juli 2022 och har medfört att Transportstyrelsen inte kunnat ge tillstånd till ansökningar som sträcker sig längre än så.

Vidare så har regeringen också vidgat möjligheterna att få tillstånd för försök med automatiserade fordon. Bland annat kommer vissa försök att kunna genomföras utan förare, förutsatt att det kan ske på ett säkert sätt. Vad det innebär i praktiken framgår inte (antagligen kommer det att förtydligas så småningom på Transportstyrelsens websida).  

Dessa ändringar i förordningen börjar gälla från den 1 januari 2021. 

Ändringarna förklaras av infrastrukturministern Thomas Eneroth på följande sätt: ”Vi måste ha bra testmöjligheter i hela EU för att kunna möta konkurrensen från Asien och USA och snabbt se till att vi får en permanent lagstiftning på plats. Det skiljer fortfarande mellan EU:s olika länder. Och där arbetar vi med för att få tydligare generella riktlinjer. Men Sverige ska vara landet med de bästa förutsättningarna. Det är här vi ska utveckla verksamheten. Vi må ha produktion i andra länder, men den tekniska utvecklingen ska ha de bästa förutsättningarna i Sverige. Vi jobbar också intensivt med en lagstiftning för att kunna ha självkörande bilar på samtliga vägar i Sverige” [2].

Vi påminner om att det är Transportstyrelsen som är ansvariga för tillstånd för försök med automatiserade fordon.

Källor

[1] Regeringskansliet. Förbättrade möjligheter till försök med automatiserade fordon. 2020-08-20 Länk

[2] Mattson, P., Dagens Industri. Regeringen öppnar för utökade tester av självkörande bilar. 2020-08-20 Länk

Resultatkonferens Trafikverket 2020

Trafikverket höll sin årliga resultatkonferens via webben det här året. I resultatkonferensen fick vi se några siffror från trafiksäkerhetsrapporten som Trafikverket, Transportstyrelsen och VTI sammanställt. Slutsatserna och siffrorna presenterades av trafiksäkerhetsanalytikerna Per Hurtig och Peter Larsson. Trafikverkets måldirektörer Maria Krafft och Jonas Eliasson ledde konferensen, och vi fick även höra ifrån infrastrukturministern Thomas Eneroth, Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon, och Sofia Wieselfors och Melissa Frödin från Regeringskansliet.

Från ett övergripande perspektiv kan man sammanfatta resultaten som positiva gällande det viktigaste utfallet nämligen antal omkomna i trafiken, men samtidigt tyder de indikatorer som man använder för att förklara resultat så som antal omkomna i trafiken inte på några större förändringar ifrån tidigare år. Indikatorer syftar på till exempel nykter trafik, användning av cykelhjälm, hastigheter och säkra personbilar. Av nio mätbara indikatorer så är sju inte i linje för målen 2019.

Antal döda i trafiken för 2019 är 223 individer, till skillnads från 324 för 2018. Den största minskningen av omkomna ser man för dödsolyckor i personbilar som minskat med 40% jämfört med 2018. Dessvärre, så har antal omkomna i olyckor där tunga lastbilar är inblandade ökat de senaste två åren. Antal allvarligt skadade i trafiken exklusive gående fallolyckor är 3800 individer, till skillnads från 4200 för 2018. Cyklister är fortfarande speciellt utsatta i trafiken och står för hälften av fallen för allvarligt skadade i trafiken. Kategorin övrigt har också haft ökat antal olyckor 2019, och det är mer specifikt olyckor med elsparkcyklar som för 2019 var 150 fall.

Nytt etappmål för 2020-2030 presenterades: en halvering av antal omkomna i vägtrafik, sjöfart, luftfart och bantrafik. För bantrafik syftar halveringen även till att inkludera suicider, men inte för de andra trafikslagen. Nytt här är att målet inte bara syftar på vägtrafiken, utan även de andra trafikslagen. Antal allvarligt skadade inom varje trafikslag ska minska med 25%.

Egen kommentar

En signifikant del av konferensen spenderades på att prata kring det positiva utfallet för antal omkomna 2019, utan större förändring i indikatorerna som ska förklara sådana utfall. En förklaring till detta enligt Trafikverket är att olika indikatorer väger olika mycket. De indikatorer som väger tyngst för just ”risk för död” är hastighetsefterlevnad, säkra fordon, mittseparering och nykterhet, och tre av dem visar ändå bra resultat.

I diskussionen om dessa indikatorer pratade konferensledarna om att hastighetsefterlevnad inte är så bra, d.v.s. vi kör fortare än hastighetsgränserna. Den intressanta frågan blir därmed hur vi kan ändra normen och vårt körbeteende i Sverige när det kommer till hastighetsefterlevnad. Är förarstödssystem och självkörande fordon en lösning?

Vikten av sådan teknik lyftes i alla fall under konferensen som ett fokusområde för bättre utfall i trafiken.

Ni kan titta på hela konferensen här.

FN-resolution om automatiserade fordon

I mitten av september antog FN:s arbetsgrupp för trafiksäkerhet en ny resolution om införande av högt eller fullt automatiserade fordon i vägtrafiken [1].

Syftet med den nya resolutionen är att erbjuda de stater som anslutit sig till någon av FN:s vägtrafikkonventioner vägledning, när det gäller ett säkert införande av automatiserade fordon i trafiken. Den ska utgöra ett komplement till konventionerna, och innehåller bland annat rekommendationer för vad ett automatiserat körsystem ska behärska och vad som krävs för att uppnå ett säkert samspel med andra trafikanter.

Resolutionen kommer inom kort att publiceras på FN:s hemsida. Representanter från Näringsdepartementet och Transportstyrelsen har varit delaktiga i detta.

Egen kommentar

Som ni säkert känner till har FN:s arbetsgrupper för trafiksäkerhet (WP.1) och fordonsreglementen (WP.29) stor betydelse för harmonisering av regler för trafik och fordon. Den nya resolutionen är således av stor vikt och kommer att bidra till mer harmoniserad syn på hur man säkerställer att automatiserade fordon är säkra att framföras, inte bara i ett land utan också i olika länder.

Källor

[1] Regeringskansliet. Ny FN-resolution om automatiserade vägfordon. 2018-09-27 Länk

Grönt ljus för Drive Me-bilarna

Som ni säkert redan läst eller hört så har nu Transportstyrelsen givit Volvo Cars tillstånd till test av självkörande bilar i Göteborg, projektet Drive Me [1]. Men bilarna får inte köra fortare än 60 km/h när de är självkörande, inte göra filbyten och föraren måste hålla minst en hand på ratten.

Intressant nog har Volvo Cars under sommaren publicerat en studie, Automation Expectation Mismatch: Incorrect Prediction Despite Eyes on Threat and Hands on Wheel, som i princip säger att det inte hjälper att föraren tittar på vägen och har händerna på ratten, de kommer ändå inte att reagera om en kritisk situation uppstår. I studien har 106 testförare deltagit i 3 prov på testbana, varav 28% misslyckades att undvika en simulerad krock.

Egen kommentar

Om Volvos studie stämmer så borde man aldrig gå på SAE-nivå 3 för det kommer inte att fungera.

Källa

[1] Fredrik Björkman: Efter vändorna: Volvo får grönt ljus för tester av självkörande bilar, Dagens Industri 2018-09-14 Länk

Stopp för Drive Me-bilarna

Transportstyrelsen har stoppat tillståndet för vanliga användare att använda självkörande bilar i Volvos Drive Me-projekt [1].

Anledningen är juridisk: Transportstyrelsen kan inte ge tillstånd till tredje part, alltså de som inte arbetar på Volvo Cars, bland annat då det är oklart kring ansvarsfördelningen vid en eventuell olycka.

Enligt det nu gällande regelverket i Sverige tillåts testning av självkörande fordon enligt vissa kriterier.

Projektet har sedan tidigare minskat på projektets ambitioner. Det är inte längre 100 familjer som får låna en bil utan 100 personer som kommer få möjlighet att prova.

Källor

[1] Simon Campanello: Volvos försök med självkörande bilar i Göteborg stoppas, Ny Teknik 2018-06-14 Länk

Transportstyrelsen drar sig ur Drive Me projektet

Drive Me-projektet, som vi rapporterat om vid flera tillfällen förut, har hittills bestått av parterna Volvo Cars, Trafikverket, Transportstyrelsen, Lindholmen Science Park, Göteborgs stad, Autoliv och Chalmers.

Vid nyårsskiftet valde dock Transportstyrelsen att kliva av projektet [1]. Detta eftersom den pågående utredningen om automatiserade fordon som regeringskansliet håller i har börjat diskutera att utvidga Transportstyrelsens nuvarande uppdrag till att omfatta även tillståndsgivning. Om Transportstyrelsen skulle bli en tillståndsmyndighet skulle det kunna innebära en intressekonflikt med projektet, förklarar utredaren Yvonne Wärnfeldt som Ny Teknik samtalat med.

Källor

[1] Kristensson, J., Ny Teknik. Myndighet kliver av från Volvos projekt. 2017-04-11 Länk

Mer dynamiska regelverk och godkännandeprocesser

I en ny upplaga av IEEE Intelligent Systems Expert Opinion skriver två forskare från Carnegie Mellon University att dagens processer för säkerhetsvalidering och godkännande av fordon är dåligt lämpade för autonoma system [1]. Dessa processer fokuserar nämligen mestadels på prestandautvärdering av mekaniska system i fordonen och på licensering av förare, vilket inte räcker till för system baserade på artificiell intelligens.

De påpekar också att riktlinjerna för automatiserade fordon som nyligen föreslagits av det amerikanska departementet för transport är ett exempel på traditionell reglering. Dessa riktlinjer är otillräckliga för testning och godkännande av autonoma system med alltmer föränderliga egenskaper.

Istället föreslår de en mer dynamisk godkännandeprocess som kan hantera och följa upp systemuppdateringar och förändringar som sker efter att systemet blivit godkänt. Det är en process som liknar dagens process för godkännande av läkemedel och medicinsk utrustning som tillämpas av den amerikanska myndigheten för reglering av läkemedel och livsmedel (Food and Drug Administration).

En sådan process skulle i princip delas upp i tre steg. Den skulle inledas med tester i simulatorer för att undersöka hur systemen hanterar olika trafik-, ljus- och väderförhållanden. När en viss prestandanivå uppnåtts, skulle nästa steg inledas med tränade användare på testbanor och i vissa miljöer i verklig trafik. Lyckade försök i dessa miljöer skulle då leda till övervakade tester i verklig trafik, och ytterligare lättnader i restriktioner skulle införas allteftersom prestandamål uppfylls.

Egen kommentar

Transportstyrelsen och RISE Viktoria adresserar också det här ämnet i ett pågående forskningsprojekt.

Källor

[1] Carnegie Mellon University. Model Driverless Car Regulations After Drug Approval Process, AI Ethics Experts Argue. 2017-01-26 Länk

Utredning om självkörande fordon i Sverige

Regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera om, och i så fall hur, våra trafikregler behöver anpassas för självkörande fordon [1].

Syftet med utredningen är att skapa bättre rättsliga förutsättningar för testning och introduktion av självkörande fordon på allmänna vägar i Sverige. Utredningens förslag gällande testning av självkörande fordon kommer att redovisas den 1 april 2016, medans förslag gällande introduktion av sådana fordon redovisas den 28 november 2017.

Infrastrukturminister Anna Johansson ser positivt på självkörande och uppkopplade fordon och har en förhoppning om att sådana fordon ska förbättra trafiksäkerheten och minska miljö-och klimatpåverkan. Detta i sig väntas leda till ett mer hållbart och effektivt transportsystem.

Egen kommentar

Transportstyrelsen har under 2014 genomfört en förstudie som tittat på befintliga regler för att se om och vilka eventuella hinder det finns för att kunna införa automatiserade fordon i Sverige.

Detta visar att svenska myndigheter vill vara långt framme och att regeringen ger sitt stöd.

Källor

[1] Regeringen. Ny utredning om självkörande fordon. 2015-11-12 Länk

Autoliv ansluter sig till Drive Me

I slutet av 2013 lanserades Drive Me-projektet med syftet att studera effekter av automatiserad körning i verklig trafik genom att testa 100 bilar på infartsvägarna till Göteborg. Initiativet togs av Volvo Car Group, Trafikverket, Transportstyrelsen, Lindholmen Science Park och Göteborgs Stad med stöd av den svenska regeringen. I början av sommaren anslöt sig Chalmers Tekniska Högskola till projektet för att stärka dess vetenskapliga aspekt [1]. Nu har ytterligare en partner, Autoliv, anslutit sig till projektet [2].

Autoliv har lång erfarenhet av säkerhet i fordon. Företaget har mestadels fokuserat på passiv säkerhet (t.ex. krockkuddar, bilbälten) och är idag en ledande leverantör till fordonstillverkare inom området. Men de har också en hel del forskning och utveckling inom aktiv säkerhet (t.ex. kamerasystem) vilket är en grund för automatiserad körning.

Genom att delta i Drive Me-projektet kommer Autoliv att stärka sitt arbete kring automatiserad körning. Inom ramarna för projektet kommer Autoliv att bidra med både kunskap och ledande forskningsinsatser.

Källor

[1] Chalmers. Chalmers ansluter sig till Drive Me-projektet. 2015-06-18. Länk

[2] Business Wire. Autoliv joins the Drive Me project. 2015-09-30 Länk

 

Riksdagen diskuterar autonoma fordon

Erik Ottoson (m) och stadsrådet Anna Johansson (s) har i en interpellation i riksdagen 3 september diskuterat  autonoma fordon, med utgångspunkt från 4 frågor från Erik Ottoson:

  • Hur ställer sig statsrådet och regeringen till att tillåta autonoma fordon på svenska vägar?
  • Vad har regeringen gjort och vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att skapa en modernare trafiklagstiftning och modernare trafikförordningar, som möjliggör för autonoma fordon att färdas på svenska vägar?
  • Vilka kontakter med kollegor i och företrädare för Europeiska unionen har statsrådet haft i frågan om autonoma fordon?
  • Vilka åtgärder inom ramen för det europeiska samarbetet avser statsrådet att vidta för att möjliggöra för autonoma fordon att färdas på våra vägar?

I debatten som ni kan läsa i protokollet [1] uttrycker Anna Johansson stora förhoppningar om att smartare och mer uppkopplade fordon snart ska kunna ge ytterligare fördelar i form av högre trafiksäkerhet, lägre emissioner från trafiken och ett bättre kapacitetsutnyttjande av infrastrukturen, och att Sverige verkar aktivt för att möjliggöra detta. Hon hänvisar också till Transportstyrelsens förstudie som visar att fordon med avancerat förarstöd redan kan framföras utan några förändringar av regelverket, liksom till svensk industri med bland annat Drive Me-projektet.

Erik Ottoson uttryckte å sin sida en avsaknad av  vad vi redan nu kan göra i Sverige och hur vi redan nu kan vara ett föregångsland på det här området. Vad kan vi göra och vad avser hon att göra innan de internationella processerna är klara, så att vi är först på bollen?

Källor

[1] Autonoma fordon på svenska vägar, interpellationsdebatt i Sveriges Riksdag 2014/15:728 länk