Etikettarkiv: Autoliv

Zenuity delas upp

I september 2016 blev det känt att Volvo Cars och Autoliv (sedan Veoneer) ämnade starta ett gemensamt bolag för utveckling av mjukvaruteknologi för självkörande fordon. De skulle äga lika stor del av bolaget. I början av januari 2017 signerades det slutgiltiga avtalet och i samband med det fick det nya bolaget ett namn: Zenuity. Den 18 april 2017 startade Zenuity officiellt.

Drygt tre år senare har Zenuitys ägare valt att dela upp verksamheten igen, med motiveringen att de vill driva sina affärer mer fokuserat och effektivt [1, 2]. 

Delen av verksamheten som fokuserar på förarstödssystem (ADAS) kommer nu att integreras i Veoneers verksamhet, medan Volvo Cars kommer att skapa ett nytt självständigt bolag som övertar Zenuitys nuvarande utveckling och kommersialisering av mjukvara för autonom körning. I praktiken innebär detta att Zenuitys nuvarande verksamhet i USA (Novi) och Tyskland (München) tas över av Veoneer medan Volvo Cars tar över verksamheten vid kontoren i Göteborg och Shanghai.

Veoneer uppskattar sin besparing till följd av uppdelningen mellan 300 och 400 miljoner kronor per år. Utöver det kommer Volvo Cars att betala Veoneer ett engångsbelopp på 150 miljoner kronor vid uppdelningen.

Dagens Zenuity kommer att omvandlas till ett passivt bolag som äger de immateriella rättigheterna som fanns vid bildandet. Det kommer fortsätta att ägas av Volvo Cars och Veoneer.

Detaljer om det nya bolaget som Volvo Cars planerar bilda  kommer att meddelas vid ett senare tillfälle.

Egen kommentar

Att uppdelningen av Zenuity sker bara tre år efter starten är på sätt och vis ett misslyckande, och många frågor står obesvarade. I den snabbt föränderliga branschen är det dock vanligt att företagsstrukturen förändras för att bättre matcha behoven, eller att företag försvinner. I det här fallet verkar partnerna ha hittat nya vägar framåt, på var sitt håll. Det återstår att se hur det nya företaget som Volvo Cars planerar starta kommer att se ut.  

Jag tycker också att det är intressant att Veoneer sägs ska fortsätta satsa på ADAS medan Volvo Cars ska fokusera på autonom körning. Det är visserligen i linje med de olika bolagens inriktning, men då flera analyser tyder på att ADAS kommer att utgöra en större del av marknaden minst fram till 2030 kan man fråga sig hur de tagit hänsyn till det vid uppdelningen.

Källor

[1] Volvo Cars to accelerate autonomous technology development. Volvo Cars Media 2020-04-02 Länk

[2] Veoneer and Volvo Cars to split joint venture to pursue separate ADAS and autonomous driving strategies. Veoneer Press Release 2020-04-02 Länk

FFI Trafiksäkerhet och Automatiserade Fordon 2019

I tisdags hölls FFIs delprogram Trafiksäkerhet och Automatiserade Fordon sin årliga resultatkonferens. Programledaren Ulrika Landelius inledde med att berätta om den nya övergripande färdplanen för FFI, kopplad till Agenda 2030-målen. Vidare så pågår det en utvärdering av hela FFI-programmet som ska vara klar i slutet av året.

Därefter visade Rikard Fredriksson från Trafikverket en analys av trafiksäkerhetsindikatorer och dödsolyckor 2018:

  • 2018 ökade antalet omkomna i trafiken med ca 30%. 
  • I stort sett hela ökningen är på statliga vägar. Den största delen av ökningen står bilförarna för, medan cyklisterna dominerar bland de allvarligt skadade. Äldre bilar står för en oproportionellt stor andel av olyckorna. 
  • Som det ser ut just nu kommer Sverige att missa det uppsatta trafiksäkerhetsmålet för 2020 då flera indikatorer pekar åt fel håll. Det är bland annat bättre hastighetsefterlevnad som behöver uppnås liksom nykter trafik samt bättre drift och underhåll av infrastrukturen och bättre användning av cykelhjälm. Dessutom behöver gamla bilar skrotas!
  • En intressant reflektion är att det bör finnas en starkare koppling mellan indikatorer och FFI-portföljen. 

Projektpresentationer från den strategiska cykelsatsningen:

  • Att dela olika världar, Katja Kircher, VTI.Beeendeanalyser i projekten TRACE och ADVanCE visar att cyklister och bilister ställs inför olika utmaningar. Högre komplexitet för cyklister är normalt, och framförallt ändras det snabbare för cyklisterna. Ofta råder det oklarhet om vilka regler som gäller för cyklister. Man kan inte låta bli att undra: Hur kommer det då gå för automatiserade fordon i sådana situationer?
  • Cyclist Collision Avoidance Using Imagery Sensor, Tobias Aderum, Veoneer. Veoneers trackingsystem för att identifiera och autobromsa för cyklister sitter bl.a. i nya Mercedes A-klass. För att vidareutveckla systemet har projektet också försökt att, genom att identifiera hjulens ellipser, räkna fram cykelns tillståndsparametrar och prediktera cyklistens avsikter. Resultaten är inte perfekta men lovande. Behöver vidareutveckling för att kunna hantera exempelvis dåliga väder- och ljusförhållanden. 
  • V2Cyclist: Kan V2X bli en användbar teknik för cyklister? Johan Fagerlönn, RISE. Hjälmprototyper för V2X kopplade till en molntjänst samt användargränssnitt via ljud och vibrationer via en ben-ledare. Prototypen ha utvärderats med ett begränsat antal deltagare med lovande resultat. En reflektion är om smarta hjälmar kan öka användning av hjälmar generellt sett? Och hur upplevs det när man bara får varning från en del fordon men inte alla?

Bengt Pipkorn från Autoliv föredrog humanmodellering: var är vi och vart är vi på väg? Med humanmodeller menas modeller av den mänskliga kroppen. Modellerna kan sedan skalas för att representera olika människor: stora och små, män och kvinnor etc. Några resultat:

  • Nyare bilar ger ökade skaderisker i vissa fall, som hjärnskakning, höftskador. Riskgrupper är kvinnor, äldre, överviktiga. Humanmodellen SAFER THUMS kan idag prediktera risken för vissa frakturer för olika åldrar. För att möjliggöra utveckling av ett mer generellt skyddssystem utvecklas humanmodeller för olika storlekar av åkande. 
  • I framtiden när bilarna blir mer automatiserade och de åkande kan välja olika sittpositioner kommer det att krävas nya metoder för att prediktera skaderisken och nya skyddssystem.
  • Nya sittpositioner i automatiserade fordon som väntas bli farliga: bakåtlutad och bort från främre airbags, bakåtvänd, roterad, sovande.

Johan Svahn från Scania drog därefter projektet ARCHER – Arkitektur och säkerhet för autonoma tunga fordon. ARCHER:s syfte var att utforska problemställningarna kring utveckling av automatiserade tunga fordon. Projektet startade relativt tidigt i utvecklingen av AD vilket gjort att omvärlden hann förändras och det tänkta projektupplägget blev mindre relevant, samtidigt som svårigheterna visade sig vara större än väntat. Projektets fokus hamnade därför istället på förståelse, metoder och principer samt modellering och simulering. Säkerhetsmekanismer, redundanskoncept, gapanalyser, verifieringsstrategier och utvärdering av säkerhetskultur var andra delar som ingick. Arbetet fortsätter delvis inom ramen för PRYSINE-projektet (Programmable systems for intelligence in automation)

Efter Horizon 2020 (H2020) kommer nu nästa stora EU-forskningsprogram Horizon Europe (2021-2028). Mats Rosenquist från AB Volvo berättade om programmet och hela det stora nätverket som finns i EU-sammanhang. Han poängterade att det är viktigt att FFI-projekt används för att skapa argument och driva fram viktiga frågor på EU-nivå. Och fortfarande återstår två utlysningar inom Automated Road Transport 2020!

Trent Victor från Volvo Cars diskuterade sedan hur vi säkrar att under färd lämna tillbaka kontrollen till föraren från ett automatiserat fordon?, ett aktuellt ämne bl.a. med tanke på incidenter och olyckor. Några slutsatser:

  • En studie utförd av Volvo Cars visade att förarna inte reagerar eller reagerar försent när de behöver snabbt ta tillbaka kontrollen från automationen, oavsett om man har händerna på ratten eller inte, om man tittar på vägen eller inte. Det finns helt enkelt begränsningar i människans reaktion- och kognitivförmåga. 
  • Det är stor skillnad på självstyrande fordon och självkörande fordon, vilket inte framgår av SAE-skalan. 
  • Problem uppstår när man byter roll. Är jag tillräckligt bra på att hantera bilen efter att ha fått ta över? Vilket tillstånd är jag i efter att ha varit ur loopen ett tag? Vad händer om den så kallade operativa kördomänen (ODD) plötsligt ändras? Om systemet fallerar? Systemen måste kunna stödja föraren i en mer utdragen överlämningsprocess.
  • En slutsats är att man borde ta fram ett alternativ till SAE-skalan. Nivåerna bör förenklas till: manuell – övervakad körning – ej övervakad körning. 

Slutligen föredrag Lars Hammarstrand från Chalmers projektet COPPLAR – Robust visual localization for self-driving vehicles in every season. För automatiserade fordon är det viktigt att de kan lokalisera sig i omgivningen. Men det är ingen enkel uppgift. De viktigaste utmaningarna här är att kunna utföra lokaliseringen med tillräcklig noggrannhet. En svårighet är att omgivningen ändrar sig såväl över längre tid (sommar-vinter) som kortare (dag-natt) tid och till och med ögonblick (stationära objekt). COPPLAR har använt semantiska annoteringsmetoder i maskininlärning för att sortera ut några av dessa problem.

Och till sist var det ett par öppna frågor som diskuterades:

  • Är det bra eller dåligt att man ser många bekanta ansikten i publiken?
  • Hur ser vi till att resultaten från FFI-projekt kommer till användning i industrin och samhället? Hur mäter man effekten av FFI-projekt?

Ubers patent för kommunikation med fotgängare

Uber har nyligen tagit patent på hur automatiserade fordon kan kommunicera sina avsikter till fotgängare [1]. Systemet, som kallas Light Output System, är kopplat till systemet som reglerar det automatiserade fordonets beteende. Beroende på vad fordonet avser göra kan det använda sig av olika ytor och gränssnitt för att kommunicera detta till fotgängare i dess närhet. Det kan handla om både visuella och ljudbaserade signaler.

Egen kommentar

Under 2013 inledde vi på RISE ihop med industriaktörer Volvo Cars, AB Volvo, Scania och Autoliv ett forskningsprojekt om kommunikation mellan just automatiserade fordon och omgivande fotgängare. Projektet resulterade bland annat i ett externt gränssnitt kallat AVIP som består av en ljusslinga som informerar fotgängare om fordonet i fråga framförs i autonomt läge, om det ämnar ge företräde och när det ämnar köra vidare efter att ha lämnat företräde. I början var intresset för dessa frågor generellt sett vagt, men några år senare fick det en hel del uppmärksamhet och inspirerade många andra aktörer att utforska ämnet, däribland Ford som visat ett snarlikt gränssnitt. Det har också bidragit till att en ISO-grupp börjat titta på om sådan kommunikation behöver standardiseras. Under tiden har vi också utökat projektet till att utforska kommunikation med andra trafikanter och fått sällskap av fler svenska aktörer. Hör av er om ni är intresserade av våra artiklar!

Källor

[1] Light Output System for a Self-Driving Vehicle. 2018-03-15 Länk

Autoliv levererar till Geely

Autoliv har fått i uppdrag att utveckla de första förarstödsystemen till Geelys bilar motsvarande automationsnivå 3 enligt SAE-skalan [1]. Det omfattar elektroniska styrenheter samt mjukvara till avancerade förarstödsystem, radarsystem och kamerasystem med mono- och stereovision. Utvecklingen kommer att ske i samarbete med mjukvaruföretaget Zenuity (Autolivs och Volvo Cars gemensamma satsning).

Då den kinesiska marknaden är stor och sådana här system  precis har börjat komma i fordon är detta en viktig milstolpe för Autoliv.

Källor

[1] Autoliv Press Releases. Autoliv Nominated to Develop and Produce First Level 3 ADAS System for Geely. 2018-03-08 Länk

Autolivs nya bolag ska heta Veoneer

Autoliv kommer att bilda ett nytt elektronikbolag med namnet Veoneer som är i grova drag en avknoppning av företagets nuvarande verksamhet som går under namnet Electronics [1]. Planen är att det nya bolaget ska börsnoteras under tredje kvartalet 2018 efter att vissa marknads- och regulatoriska villkor avklarats.

Enlig Autolivs VD Jan Carlson är ambitionen att Veoneer ska bli ledande leverantör av avancerade förarstödssystem (ADAS), system för automatiserad körning och fordonselektronik.

Efter avknoppningen kommer Autolivs nuvarande affärsområde Passive Safety fortsätta bedriva sin verksamhet under namnet Autoliv.

Egen kommentar

Autoliv är inte ensam om att dela upp sin verksamhet. Exempel på andra företag som gjort likadant är Delphi som bildat Aptiv och Google som bildat Waymo.

Det återstår att se vad det blir för relation mellan det nya bolaget Veoneer och Zenuity – Autolivs och Volvo Cars gemensamma satsning på automatiserade fordon. Här kan ni i alla fall läsa mer om Autolivs planer.

Källor

[1] Autoliv Press Release. Welcome Veoneer. 2018-01-29 Länk

Detta har hänt under julen – Del I

Är man borta i en månad så hinner det hända mycket. Men så är det väl med allt, det gäller att hänga med! Är man inte med i varje ögonblick så hinner andra före. Kanske något att lägga på minnet under det nya året?

Navigants senaste kartläggning av ledande företag inom automatiserad körning tyder i alla fall på det. Förra årets ledare, Ford, har blivit omkörd av GM, Waymo och Daimler-Bosch och hamnat därmed på plats 4 på Navigants Leaderboard. Svenska Volvo-Autoliv-Ericsson-Zenuity har hamnat på plats 9 bland s.k. contenders. Intressant nog har Tesla, Apple och Uber hamnat längst bak bland s.k. challengers. Ja, så kan det gå. Vill ni få en uppfattning om hur det kan gå under 2018 kan ni förslagsvis läsa den här prognosen samt den här.

Nedan följer en sammanställning av det vi missat under den senaste månaden. Mycket av det vi skriver om har visats under årets upplaga av Consumer Electronics Show (CES) i Las Vegas. En intressant sammanfattning av CES återges också av Automotive News.

Ska fordonet kunna förstå förarens hjärnaktivitet? Ja, enligt Nissan som visade ett s.k. brain-to-vehicle gränssnitt (läs: en mössa med många elektroder i) med hjälp av vilken fordonet kan förutspå när föraren exempelvis vill bromsa eller när föraren ogillar dess körsätt. Länk

Självkörande fordon kommer behöva bättre batterier, enligt uppfinnaren av litiumjonbatterier Akira Yoshino. Förutom att fokusera på att göra batterier mer kraftfulla för att utöka räckvidden för privatägda bilar, kommer tillverkarna också behöva utveckla enheter som klarar av svårigheter med nästan konstant körning och kortdistansresor för delade fordonspooler. Länk

Bosch blir delägare av kartföretaget HERE. Att få tillgång till detaljerade kartor och andra datatjänster från HERE är en del av företagets plan att utvecklas inom området smarta städer. Andelen som Bosch kommer att äga är ca 5%. Länk

Baidu inleder samarbete med BlackBerry. I och med detta har Baidu valt BlackBerrys QNX för användning i Apollo, företagets öppna plattform för självkörande fordon. Länk

Aurora i samarbete med VW och Hyundai. Detta för att kommersialisera Auroras mjukvara för självkörande fordon. Hittills har Aurora testat sitt system i Mountain View och Pittsburgh med ett okänt antal fordon. Förhoppningen är att samarbeten ska möjliggöra mobilitetstjänster, och först ut blir VWs Sedic. Länk

Kommersiell platooning 2018? Ja, det är Pelotons ambition. Troligtvis blir det av vid halvårsskiftet ihop med en icke-namngiven kund i Texas. Nyheten kommer strax efter att företaget genomfört tester på allmänna vägar i Florida och Michigan. Länk

Finska Martti i snö. VTT i Finland har visat att dess självkörande bil Martti (en anpassad Volkswagen Touareg) klarar av dåliga vägförhållanden. Den klarar av att köra själv på en helt snötäckt motorväg utan synliga linjemarkeringar i hastigheten 40 km/h. Martti är baserad på samma mjukvara som används i dess föregångare Marilyn som tränades av forskarna under våren 2017 att hantera tätbebyggda områden. Här kan ni se Martti in action. Länk

Självkörande bagagetransport. EasyMile, som gjort sig känt genom att tillverka små självkörande bussar EZ10, har ihop med TLD utvecklat ett självkörande fordon för bagagetransport. Fordonet kallas TractEasy och är baserat på TLDs JET-16 eldrivna traktor som integrerats med EasyMiles självkörande system. Länk

Faurecia och Accenture ska tillsammans bedriva en digital tjänstefabrik. De kommer inledningsvis att fokusera på två områden: kognitiv teknologi för att återuppfinna användarupplevelsen i bilen samt tjänster för att förbättra hälsa och välbefinnande. De har också för avsikt att utnyttja digital teknik som artificiell intelligens (AI), avancerad analys, förstärkt och virtuell verklighet, blockedja och kvantumberäkning. Länk

Autolivs Liv 2.0. Autolivs forskningsfordon Liv 2.0 gjorde debut under CES, och inte bara en utan hela fyra stycken. Dessa är av modellen Lincoln MKZ och är utrustade med externa och interna sensorer, samt artificiell intelligens och en smart ratt. Ambitionen med Liv 2.0 är att skapa en dialog mellan fordon och förare och bidra till att skapa en gemensam förståelse för varandras kunskaper och förmågor. Länk

Självläkande asfalt för självkörande fordon. Dålig infrastruktur skulle kunna vara ett stort hinder för massintroduktion av automatiserade fordon. För att lösa problem med hål och liknande vägdefekter har en grupp forskare vid Delft University tagit fram en ny typ av asfalt som har förmåga att läka själv. Liknande tankar har också forskarna vid ETH Zurich och University of Minnesota Duluth. Länk

Aptivs och Lyfts taxitjänst. Under CES demonstrerade Aptiv (tidigare Delphi) och Lyft sin mobilitetstjänst. De tog dit en flotta på 8 bilar som resenärerna kunde boka via Lyfts app för resor till 20 olika destinationer i Las Vegas. Som ni kan se i filmen nedan är i princip alla sensorer integrerade i bilen. Länk

Toyotas nya fordon och allians. Toyota, som hittills hävdat att de inte har några planer på att ta bort ratten och föraren, har under CES visat e-Palette – ett helt självkörande konceptfordon utan någon ratt. Tanken är att fordonet ska användas för nya mobilitetstjänster. För att kunna förverkliga dessa tjänster har Toyota bildat en allians för e-handel med företag som Amazon, Pizza Hut, Uber, Mazda och Didi Chuxing. På kort sikt kommer alliansen att fokusera på att utveckla den eldrivna e-Paletten som kommer att ha ett gränssnitt för öppen källkod som gör det möjligt för partnerföretag att installera sina egna automatiserade körsystem om så önskas. Dessutom kommer Toyota att erbjuda en rad tjänster för att hjälpa e-Palette-kunderna att använda sina fordon, inklusive leasing, försäkringsstöd och flotthantering. Användarna kommer också ha tillgång till kommunikationsnät och ett så kallat Toyota Big Data Center. Länk

Självkörande och eldrivna bussar by AB Volvo. Ni som bor i Göteborg har säkert sett och åkt med Volvos eldrivna stadsbussar många gånger. Nu ska Volvo också automatisera två av sina elbussar (modell 7900 Electric) och testa dem på en testbana i Singapore ihop med Nanyang Technological University och landets transportmyndighet LTA. Bussarna kommer att utrustas med den nya tekniken i Göteborg och levereras till Singapore i början av 2019. Viktigt att notera är att ABB kommer förse Singapore med snabbladdare för dessa bussar.  Länk

Mer nyheter från helgerna nästa vecka!

Autoliv i samarbete med MIT AgeLab

Autoliv inleder ett två årigt forskningssamarbete med  Massachusetts Institute of Technology (MIT) AgeLab [1]. Samarbetet går ut på att utveckla en delvis automatiserad bilprototyp baserad på artificiell intelligens och med människan i centrum.

Enligt forskningschefen på Autoliv, Ola Boström, räcker det inte att införa säkerhetssystem i fordon. För att undvika olyckor måste också tilliten till tekniken byggas upp hos människor, och det hoppas man kunna åstadkomma genom det nya samarbetet.

Troligvis kommer resultaten från samarbetet att föras in i utvecklingen på Zenuity, Autolivs och Volvo Cars gemensamma satsning.

Källor

[1] Autoliv. Press releases. Autoliv and MIT AgeLab to collaborate in the research of autonomous vehicle systems. 2017-10-11 Länk

Lidarsensorer på tapeten

Lidarsensorer har blivit ett hett ämne (igen).

I våras rapporterade vi om Luminar Technologies, ett startupföretag som utvecklat en ny lidarsensor som använder våglängd på 1550 nanometer (till skillnad från motsvarande andra lidarsensorer som använder 905 nanometer). Nu har det blivit känt att företaget inlett ett samarbete med Toyota Research Insititute (TRI) och levererat lidarsensorer till deras nya forskningsplattform kallad Platform 2.1 [1, 2]. För tillfället är det okänt om hur många enheter det handlar om exakt och vad de kostat. Enligt teknikchefen på TRI, James Kuffner, har Luminars lidar en imponerande räckvidd och precision. Här kan ni se TRIs nya plattform.

Att lidarsensorer är en viktiga för framtida fordon visar också Autolivs köp av tillgångar i företaget Fotonic som utvecklar 3D-kameror och lidarsensorer [3]. Det handlar framförallt om köp av immateriella rättigheter, tillgångar hänförliga till utveckling och prototyper samt utvecklingsresurser (35 ingenjörer).

Källor

[1] Toyota. Toyota Research Institute Demonstrates Progress in Advanced Technology Research. 2017-09-27 Länk

[2] Recode. Toyota is trusting a startup for a crucial part of its newest self-driving cars. 2017-09-27 Länk

[2] Fotonic. Fotonic to be acquired by Autoliv. 2017-09-28 Länk

Autoliv och Ardient utvecklar bilstolar för autonoma fordon

Autoliv inleder ett samarbete med den världsledande leverantören av bilsäten Adient, för att ta tackla utmaningar med bilstolar för framtidens autonoma fordon [1].

Ambitionen är att gemensamt utveckla produkter och lösningar som relaterar till säkerhet och komfort i autonoma fordon. Inledningsvis kommer fokus ligga på att integrera Autolivs säkerhetskomponenter i sittplatserna för framtida fordon, förbättra de befintliga krockkuddesystemen och Euro NCAPs nya passagerarside-system. Tanken är att dessa ska finnas tillgängliga från slutet av 2018.

Med introduktion av autonom körning kommer förare och passagerare att spendera mer tid i fordonen utan att faktiskt köra, vilket medför att interiören i bilen kommer att få  mer uppmärksamhet och därmed spela en mer dominerande roll i framtiden. Passagerarna kommer att vilja ha mer interiör flexibilitet i bilen, där alternativa sittplatser för att koppla av, umgås och arbeta blir avgörande. Trots detta kommer säkerhetsbälten fortsätta vara en primär komponent för att minimera inverkan av olyckor, även i fordon utan en mänskliga förare.

Källor:

[1] Zacks Equity Research, Autoliv (ALV) Allies With Adient for Advanced Seating System, Nazdaq. 2017-09-12 Länk