Alla inlägg av Johan Wedlin

Waymos bilar kan samarbeta med polisen

Waymo har nu släppt en plan för hur deras bilar ska kunna samverka med polisen vid en trafikkontroll eller efter en olycka [1].

Grundtanken är att polisen – eller passagerarna i bilen – vid behov ska kunna kontakta Waymos trafikcentral. Vid en olycka kommer bilen själv att göra det.

Waymo har i sin plan angett hur polisen ska kunna säkerställa att bilen inte kör vidare utan tillstånd, hur de ska kunna öppna bagageluckan, stänga av strömmen eller räddningspersonal ska klippa upp bilen.

Egen kommentar
Människor behöver andra människor att kommunicera med. I detta fall överlämnas alltså samtalet till Waymos kontrollcentral.

Källa
[1] Carolyn Said: Hello, Officer! Waymo’s robot-car rules for police stops, San Fransisco Chronicle 2018-10-17 Länk

Mer om smarta korsningar

Förra veckan skrev vi om Hondas lösning för smarta korsningar. Och även Continental tittar på smarta korsningar med V2X-uppkoppling [1].

Eftersom ungefär 43% av alla trafikolyckor i USA sker i eller i närheten av korsningar så finns det mycket att vinna. Problemet är ofta dålig sikt, vilket gäller både för vanliga förare och för fordonsbaserade sensorer. Med kommunikation mellan fordon, infrastruktur och kanske också oskyddade trafikanter som fotgängare och cyklister skulle man kunna undvika många olyckor.

Men problemet är vem som ska betala. För fordonsbaserade lösningar kan ju kunden betala, men de vill knappast betala på samma sätt för infrastrukturinvesteringar som ju är samhällets uppgift. Samhället skulle kunna betala om man härigenom får ta del av data om trafikflöden, störningar etc. Fotgängare och cyklister skulle då vara uppkopplade via sina mobiler. Men det skulle då kräva att trafikanterna vill ge bort sina data vilket i dessa dagar av ökat medvetande om integritet kan vara svårt. Dock skulle data kunna vara anonyma vilket borde underlätta.

Källa

[1] Xavier Boucherat: The safe, seamless intersection: smart infrastructure will save lives and keep cities moving, Automotive World 2018-10-17 Länk

Arizona startar institut för AD-forskning

Delstaten Arizona startar bl.a. med hjälp av Intel ett forskningsinstitut kallat IAM, Institute for Automated Mobility, som ska fokusera automatiserad körning [1].

Institutet ska samverka med industri, samhälle och universitet för att studera alla aspekter av automatiserad körning inklusive säkerhet och policyer.

IAM kommer att bland annat ha simuleringslabb och en provbana för säkerhetsprovning i olika trafikmiljöer. Man kommer också att bygga upp något som verkar vara en haverikommission.

Egen kommentar

Det är oklart när IAM ska vara klart, men det är intressant att en delstat tar ett sådant här initiativ. Syftet är förstås att ta en ledande roll i utvecklingen.

Källa

[1] Mallory Locklear: Arizona is creating an autonomous vehicle research institute, Engadget 2018-10-12 Länk

Industrin spenderar men kunderna funderar

Antalet automatiserade fordon på amerikanska vägar beräknas öka kraftigt nu när myndigheterna har uppdaterat sina riktlinjer. Fordonsindustrin beräknas spendera över 100 miljarder dollar på teknik för självkörande fordon det närmaste decenniet – men kunderna, åtminstone i USA, är fortfarande skeptiska [1].

Fyra av tio amerikaner säger att de inte kan tänka sig att åka i en helt självkörande bil, och 15% tror inte ens att sådana bilar någonsin kommer på marknaden. Allmänheten verkar också vara mer accepterande till olyckor orsakade av människor än till sådana orsakade av förarlösa fordon. Kraven är alltså högre för dessa.

Egen kommentar

Resultaten är i linje med vad andra visat och har nog en koppling till den nedåtgående trenden för teknologin i Gartners senaste hajpkurva. Man kan också fundera på om inte människor blivit alltmer uppmärksamma på mjukvaruproblem i nuvarande produkter som strular.

Källa

[1] Paul A. Eisenstein: Not everyone is ready to ride as autonomous vehicles take to the road in ever-increasing numbers, CNBC 2018-10-14 Länk

Nyhetsbrev 415: en glidande skala

I veckan som gått har jag haft dialog med läsare om automatiseringsskalan, då specifikt om nivå 3 och 4 och vad som gäller avseende förarens roll. Det har då framkommit att tolkningar av skalan som gjordes för halvtannat år sedan inte längre är fullt giltiga.

Definitionen av SAE-nivåerna är inte entydig och den har gjort mer skada än nytta, skriver en mycket väl insatt person i branschen. Vad gäller nivå 3 kan inte inte förvänta sig att en förare är omedelbart tillgänglig för att ta över, men däremot efter ett s.k. safe stop. Det innebär att man behöver redundanta system i bilen som kan exekvera en minimum-risk-manöver vid kritiska tekniska fel.

Men detta var snarast det som tidigare tolkades som nivå 4. Det är nog också så att ett och samma fordon kan ha olika automatiseringsnivå beroende på situationen (utom förstås nivå 5 som ska gälla i samtliga situationer).


Och så en rättelse: vi skrev i förra brevet om ZFs 12 miljoner Eurosatsning på att utveckla ett distributionsfordon, men dels ska det vara 12 miljarder, dels är detta prislappen på ZFs hela satsning på automationsområdet. Tack för påpekandet!

FFI Trafiksäkerhet och Automatiserade Fordon resultatkonferens 2018

Igår hölls årets resultatkonferens i FFIs delprogram Trafiksäkerhet och Automatiserade Fordon. Här kommer några korta referat.

Utblick från Bryssel

Ingrid Skogsmo från SAFER berättade om vad som hänt senaste året inom EU vad gäller uppkopplade och automatiserade fordon. Man pratar om att implementera lågt hängande frukter, s.k. ”Day 1 technologies” vilket är förarstödssystem som automatbromsning men också ITS-system som koppling fordon-fordon, fordon-infrastruktur etc, där de tekniska lösningarna finns framme.

EUs plan för automatiserade fordon som publicerades i våras visar att man väntar sig vissa  automatiserade fordon på marknaden efter 2020 och helt självkörande först efter 2030.

Ingrid påpekade också vikten av att synas i Bryssel, och att Sverige inte varit så bra på det jämfört med exempelvis Tyskland, Nederländerna och Spanien. Däremot när vi syns så uppskattas vårt arbete och våra åsikter högt.

iQMatic framtidens autonoma transportsystem

Lars Hjort från Scania berättade om iQMaticprojektet, där man studerat automatiserade transporter i avlysta områden som grustag och gruvor. Man har bland annat utvecklat system för uppdrags- och banplanering och bland annat skannat ett underjordiskt vägsystem vilket varit mycket lärorikt. Man har inte använt sig av självlärande algoritmer, för att säkerställa ett konsekvent beteende.

Vid försöken har det framkommit att det är svårt att vara säkerhetsförare, speciellt när systemen för det mesta fungerar som de skall. Det är svårt att hålla sig alert, samtidigt som kraven på reaktionstid är mycket korta, ca 1 sekund, om något går sönder. En annan svårighet är samverkan med det automatiserade fordonet sett utifrån.

Det är lätt att räkna hem en affär på att automatisera fordon i sådana här miljöer, men samtidigt är det mycket arbete som återstår innan det kan gå i vanlig drift.

Harmonise – säker förarinteraktion med olika grad av automation i samma fordon

Emma Johansson från AB Volvo beskrev arbetet med förarinteraktion, som är mer komplex i verkligheten än som det beskrivs i SAE-skalan. Människor tänker och agerar olika i olika situationer och vad som är orsak och verkan när något gått fel är inte så lätt att avgöra. Det kan lätt uppstå ”mode confusion” om vilken mod man egentligen är i: in-the-loop, on-the-loop eller out-of-the-loop. Svårigheten blir extra påtaglig eftersom det finns flera olika system i ett och samma fordon.

Man kan ändå konstatera att människan, som ju ofta i dessa sammanhang sägs orsaka problem, och är bra på att t.ex. prediktera vad andra trafikanter kommer att göra.

Liksom i Scaniastudien visar även denna att det är svårt att övervaka system, speciellt sådana som sällan ger upphov till att man ska göra ett ingrepp. Det räcker inte med signaler utan man behöver också känna vad som händer.

Statusrapport från Drive Me-forskningsplattformen

Marcus Rothoff m.fl. från Volvo Cars föredrog exempel på projektresultat från Drive Me, som är en forskningsplattform med ett 20-tal projekt:

  • Processen för analys av säkerhetseffekter behöver ändras från den traditionella retrospektiva metoder (vad hände och hur åtgärdar vi det) till prediktiva (vad kan hända).
  • Man jobbar med prediktiva olyckförebyggande algoritmer, så att fordonet alltid har stora säkerhetsmarginaler.
  • Man har utvecklat en experimentplattform där försökspersoner upplever att de åker i en förarlös bil men där föraren egentligen sitter dold i baksätet.
  • Det har visat sig att påminnelser om att t.ex. hålla händerna på ratten fungerar för just detta, men påverkar inte förmågan att ta hand om en olyckssituation.
  • Man har simulerat energieffektiviteten vid körning med automatiserade fordon på Drive Me-slingan och kommit fram till att automatisering visserligen kan ge en lugnare och mer energisnål körstil, men att med många sådana fordon som är försiktiga och kräver mer utrymme så kan trängseln öka och därmed och energiåtgången.
  • I projektet Trust Me tittar man på hur man kan bevisa att ett självkörande fordon kan klara alla situationer med föraren out-of-the-loop. Traditionella statistiska metoder räcker inte då det skulle ta allt för lång tid att testa. Positioneringsnoggrannheten är en väsentlig parameter att känna till.

Nuläge och prioriterade insatsområden

Matteo Rizzi från Trafikverket beskrev utvecklingen avseende trafiksäkerhet i Sverige. Vi ligger generellt bra till men kurvorna pekar i flera fall åt fel håll, t.ex. avseende hastighetsöverskridelse och trafikonykterhet. Det är lika många allvarligt skadade cyklister per år som personbilister, de flesta av cyklisterna skadas i singelolyckor.

Aktiv humanmodell för prediktering av mänsklig rörelse

Lotta Jakobsson från VCC berättade om arbetet med att ta fram en skalbar modell av en människa att använda vid utvecklingsarbetet. Med modellen kan man titta på olika typer av åkande, barn, män, kvinnor etc, och sittande på olika sätt etc. och prediktera skador vid en krock. Modellens rörelsemönster vid t.ex. inbromsning och kurvtagning har validerats med frivilliga försökspersoner.

Vehicle Driver Monitoring – Sleepiness and Cognitive Load

Bo Svanberg från VCC föredrog hur man i laboratorieförsök och körsimulator testat olika ”vanliga” förare i olika ”tråkiga” situationer som följts av en kritisk situation. Det visar sig bland annat att man klarar situationer bättre om man varit aktiv, t.ex. kört i en lite svårare trafikmiljö som landsvägskörning.


Till sist höll jag själv en spaning om säkerhet med automatiserade fordon men den lämnar vi därhän.

Presentationsmaterialet kommer att finnas tillgängligt på FFIs hemsida.

Nyhetsbrev 412

Igår var det 5 år sedan vårt första nyhetsbrev skickades ut. Sedan dess har vi skrivit 1546 artiklar i ämnet. De första 32 mottagarna har blivit över 1500. Vi får väl se hur länge vi orkar hålla på…

Vi har fått en hel del kommentarer från läsarna angående VCCs studie, som ju drar slutsatsen att föraren måste förstå när han eller hon ska agera, det räcker inte att t.ex. se ett hinder eller ha handen på ratten. Föraren måste också veta vad som förväntas för att agera rätt i en given situation. ”- Behöver jag agera eller fixar automationen det?”  När det blir en mismatch mellan förarens förväntan och den faktiska funktionen finns stor risk för problem.

Vår kommentar var att detta gör det svårt för AD-bilar på nivå 3, men som flera läsare kommenterat så gäller det ju även på nivå 2.

Överlämning av kontroll är svårt. Vid flygolyckan med Air France 447 då autopiloten kopplades ur pga isbildning i hastighetsmätaren så klarade inte piloterna av att lösa uppgiften trots att de hade flera minuter på sig. Olyckorna med Teslas Autopilot-system (SAE nivå 2) har visat på samma problematik.

Så gör detta AD nivå 2 omöjligt? Det beror förstås på, men generellt så är ju system för SAE nivå 2 att betrakta som högnivås förarstödssystem, där föraren hela tiden ska vara mer eller mindre aktiv i körningen. Är systemet rätt konstruerat så bör detta kunna fungera lika bra som dagens (nivå 1) förarstödssystem, men om  föraren invaggas i att tro att systemet klarar mer än det gör så kan problem uppstå.

Men SAE nivå 3 bygger på att föraren inte är i loopen men ska finnas tillgänglig för att ta över när systemet inte klarar situationen. ”- Jag fixar inte det här längre, du får ta över.” Detta tror i alla fall jag inte kommer att kunna göras tillräckligt säkert.

En annan synpunkt är att VCCs studie inte säger något om hur många som lyckades undvika olyckor när de körde i manuellt läge vilket förstås är intressant som referens. Allmänt saknas storskalig statistik om hur många olyckor som förarstödssystem faktiskt undviker, även om vissa studier indikerar stor säkerhetsnytta. Ofta glömmer man bort detta och bara räknar med full automatisering som lösningen och inte ser olyckor som förarstödssystemen lyckas undvika.

I dagens nyhetsbrev har vi bland annat en rapport från World Autonomous Vehicle Ecosystem Conference i Shanghai. Och missa inte heller att lyssna på Vetandets Världs avsnitt om självkörande båtar som sändes igår 20 september.

Trevlig helg – vi ska hålla i hatten för det ska ju blåsa rejält här i Västsverige. Inget väder att vara på sjön. Men kanske utan manskap?

Grönt ljus för Drive Me-bilarna

Som ni säkert redan läst eller hört så har nu Transportstyrelsen givit Volvo Cars tillstånd till test av självkörande bilar i Göteborg, projektet Drive Me [1]. Men bilarna får inte köra fortare än 60 km/h när de är självkörande, inte göra filbyten och föraren måste hålla minst en hand på ratten.

Intressant nog har Volvo Cars under sommaren publicerat en studie, Automation Expectation Mismatch: Incorrect Prediction Despite Eyes on Threat and Hands on Wheel, som i princip säger att det inte hjälper att föraren tittar på vägen och har händerna på ratten, de kommer ändå inte att reagera om en kritisk situation uppstår. I studien har 106 testförare deltagit i 3 prov på testbana, varav 28% misslyckades att undvika en simulerad krock.

Egen kommentar

Om Volvos studie stämmer så borde man aldrig gå på SAE-nivå 3 för det kommer inte att fungera.

Källa

[1] Fredrik Björkman: Efter vändorna: Volvo får grönt ljus för tester av självkörande bilar, Dagens Industri 2018-09-14 Länk

Bosch och Daimler lanserar automatisk självparkering

Bosch och Daimler har tillsammans utvecklat och visat upp automatisk självparkering, Automated Valet Parking [1]. Med systemet kan användaren gå ur bilen och via en telefonapp instruera den att åka och parkera själv på en parkeringsplats. På samma sätt kan man kalla på den när man ska iväg igen.

Bilen navigerar själv till och från parkeringsplatsen och det är också tänkt att den ska kunna laddas eller tvättas automatiskt.

Källa

[1] Daimler and Bosch jointly premiere Automated Valet Parking in China, Daimler press-release Länk

VW och BMW vill ha standard

Volkswagen och BMW efterlyser en branschgemensamt standard för teknologi bakom självkörande fordon [1], [2]. Detta bland annat för spara kostnader och dela risker men också för att bättre kunna försvara sig vid eventuella olyckor om man följer en industristandard.

– Alla är eller borde vara intresserade av gemensamma standarder för autonoma fordon, sade BMWs styrelsemedlem Klaus Froehlich.

Egen kommentar

Börjar man bli rädd för att hamna i dyra processer? Volkswagen har ju dåliga erfarenheter efter dieselgate.

Men i princip verkar förslaget vettigt. Som det är nu så spenderar fordonsföretagen stora pengar på utveckling av en teknologi där affärsmodeller fortfarande saknas. Affärsrisken är alltså betydande. Vi ser en trend att tillverkarna knoppar av utvecklingen i separata bolag. Att samverka runt teknologin i sig och att få den certifierad av oberoende testorganisationer är ytterligare steg i att minska riskerna.

Källor

[1] Christiaan Hetzner: VW seeks industry alliance for self-driving technology, Automotive News 2018-09-14 Länk

[2] Jospeh White: BMW drives to cut battery costs, share costs on autonomous vehicles, Automotive News 2018-09-16 Länk