Kategoriarkiv: Teknologi

Mercedes Drive Pilot tillstånd i Kalifornien

Mercedes-Benz har fått tillstånd att sälja och leasa fordon med villkorad automation på vissa utvalda motorvägar i Kalifornien [1].

Det är Mercedes Drive Pilot system som tillståndet gäller; under dagtid och i hastigheter upp till 65 km/h. Företaget har sedan ett tag tillbaka också haft tillstånd att leverera fordon med Drive Pilot i en annan amerikansk delstat (Nevada) samt i Tyskland där systemet kunnat användas med samma begränsningar.

Drive Pilot är ett s.k. hands-off eyes-off system där under tiden som systemet är aktiverat så tillåts föraren utföra icke-körrelaterade uppgifter och får en viss tid på sig att ta tillbaka kontrollen när fordonet går utanför sitt operational design domain (ODD).

Vi fick nyligen veta i en annan nyhet att Mercedes har ingått samarbete med Microsoft för att tillgängliggöra ChatGPT i sina fordon i USA. Funktionen aktiveras via ett röstkommando och ändrar den befintliga röstassistenten i fordonet till en mer användbar röstassistent. Chat-AI:n har nu varit tillgänglig i 900 000 Mercedesfordon sedan den 16e juni [2].

Källa

[1] Korosec, K., Tech Crunch. Mercedes first to sell vehicles in California with hands-free, eyes-off automated driving. 2023-06-08 Länk

[2] Hope, G., IoT World Today. ChatGPT Coming to Mercedes Vehicles Across US. 2023-06-20 Länk

Guldkorn från svensk forskning

Det här är svensk forskning som sammanställt av bidrag från er läsare. Tack för ert fantastiska jobb.

Ride the future. I Linköping har ett living lab med tre elektriska, autonoma shuttles varit i drift sedan mars 2020. Fokus ligger på demonstration och drift och också att förstå de samhälleliga dimensionerna av att införa en service med autonoma shuttles som first-last mile lösning. Över 10 000 passagerare har sedan starten rest med de autonoma fordonen.  VTI har nu publicerat en sammanställning över de studier som gjorts med fokus på acceptans och användarperspektivet där forskningsresultaten från flera studier som inkluderar olika användargrupper, såsom barn, äldre, personer med funktionsnedsättningar och vanliga resenärer redovisas. Resultaten visar att resenärerna generellt sett är nöjda med driften, men det krävs ansträngningar för att locka till sig de som annars tar bilen. Tekniska begränsningar, särskilt kring kraftiga inbromsningar, har skapat negativa upplevelser för resenärerna, men samtidigt värderar de den höga säkerhetsnivån. Under drifttiden har både hårdvara och mjukvara förbättrats, men det finns fortfarande problem att lösa. Säkerhetsförare finns ombord för att övervaka driften, dessa spelar en avgörande roll för att skapa trygghet och förtroende för passagerarna. I framtiden kommer Ride the Future att erbjuda en on-demand-lösning där resenärer kan skapa sina egna resor med individuella startpunkter och mål, i väntan på att tekniken utvecklas för att möjliggöra fjärrstyrning av fordon. Projektet är ett samarbete mellan VTI, Transdev, Linköpingskommun, Östgötatrafiken, Linköpings universitet, Mjärdevi Science Park, Akademiska hus och Rise.  För mer information om projektet, besök https://ridethefuture.se/ eller kontakta Anna Anund (Anna.anund@vti.se)

SCREENS II. FFI-finansierade projektet vid namn Säkra ChaufföREr i EN Säker och hälsosam multimodal informationsmiljö (SCREENS II) ska starta september 2023, och kommer undersöka problem relaterade till ökad automatisering i förarmiljön. Projektet förväntas ge rekommendationer för design av människa-maskin-interaktion såväl som ergonomiska parametrar i olika typer av skärmar och användargränssnitt för att förbättra säkerheten, hälsan och komforten i förarmiljön. Rekommendationerna kommer bygga på användarstudier som utförs i projektet. Projektet är en fortsättning på SCREENS, det pågår under tre år, koordineras av RISE och drivs tillsammans med Volvo Cars, AB Volvo, Scania, Smart Eye och Optea. Kontaktperson: Jonas Andersson (jonas.andersson@ri.se).

Hållbara mobilitetslösningar. Nyligen har projektet Färdplan hållbara mobilitetslösningar baserade på autonom körning i komplex stadsmiljö avslutats. Finansiering från Vinnova genom Drive Sweden har möjliggjort dess genomförande, vilket har letts av AFRY med AstaZero, CEVT, Göteborgs Stad, Keolis, Klimator, NEVS, Nobina och Skanska som övriga parter. Färdplanen syftar till att förbereda berörda parter på ett scenario där mobilitetstjänster baserade på självkörande teknik etableras i våra städer. Rapporten undersöker förändringar och tillgänglighet av ytor i stadsrummet för självkörandeteknik och delade mobilitetstjänster. Därtill redogör rapporten för affärsmodeller för delad mobilitet, samt etablering, testning, godkännandeprocesser och juridiska aspekter för självkörandeteknik i städer. Kontaktperson: Ludwig von Werder (ludwig.vonwerder@afry.com)

Oberoende granskare vid försöksverksamhet med automatiserade fordon – hur kan det tillämpas i Sverige? I detta Drive Sweden Policy Lab (DSPL) case 6 är syftet att undersöka utformningen av en oberoende granskning vid försöksverksamhet med automatiserade fordon. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillstånd att bedriva försök med automatiserade fordon har nyligen ändrats genom att det har lagts till ett allmänt råd om att företagens egen riskbedömning i vissa fall bör kompletteras med ett utlåtande från oberoende granskare om försökets trafiksäkerhet. Det finns dock ingen närmare vägledning kring när ett utlåtande behövs och vad det bör omfatta. Caset genererar lösningar genom att förtydliga och exemplifiera tillämpning och omfattning av oberoende granskning vid försöksverksamhet. I labbet samlas en bred skara aktörer från olika länder (Sverige, Norge, Danmark, Österrike) för att diskutera frågan. Projektet finansieras av det strategiska innovationsprogram Drive Sweden genom Vinnova, Formas and the Swedish Energy Agency. För mer information ta kontakt med Cilli Sobiech (cilli.sobiech@ri.se)

ROADVIEW. Ett EU-finansierat Horizon Europe-projekt som syftar till att utveckla robusta och kostnadseffektiva uppfattnings- och beslutssystem i fordon för uppkopplade och automatiserade fordon med förbättrad prestanda under svåra väderförhållanden och olika trafikscenarier, se https://roadview-project.eu/. 15 partners från 7 länder är involverade i projektet inklusive fyra partners från Sverige: Högskolan i Halmstad (koordinator), Repli5, RISE och VTI. Projektet startade i höstas och är nu i full fart. Konsortiet testar för närvarande olika typer och olika modeller av sensorer för artificiellt väder, med syfte att förbättra både datadrivna och fysikbaserade sensorstörningsmodeller. Simuleringsmodeller för urbana, landsbygds- och motorvägsscenarier i olika väderförhållanden håller på att utformas. ROADVIEW-partnerna arbetar på en arkitektur för att inkludera väderrelaterad information och motåtgärder i uppfattningen för att möjliggöra en utökad ODD. I projektets nuvarande fokus ingår också att säkerställa förklaringsbarheten för de lärbaserade lösningar som kommer att användas. Kort sagt syftar ROADVIEW till att designa ett inlärningsbaserat system som kan identifiera, ta bort och kompensera för väderrelaterade störningar. Dessa föreslagna lösningar kommer att testas genom simulering och HIL. Dessutom planerar ROADVIEW att bygga demonstrationsfordon och genomföra fyra fordonsdemonstrationer över hela Europa, inklusive i Finland ovanför polcirkeln. För mer information ta kontakt med Martin Sanfridson (martin.sanfridson@ri.se)

REDO – Remote Driving Operation project. A Vinnova-funded project about remote driving (or teleoperation) of road vehicles has concluded in February 2023. The project focused on five different aspects of remote driving: 1) human factors challenges for remote driver and effects on driving performance; 2) requirements on feedback to remote driver; 3) systems-of-systems architecture and infrastructures to support remote driving; 4) demonstrate potentials of remote driving; and 5) laws and regulations concerning remote driving. For more information, please contact Maytheewat Aramrattana (maytheewat.aramrattana@vti.se), or visit the project websites: here and here.

REDO2 – Remote automated vehicle operation project. A continuation of the REDO project, which is funded by Vinnova. The goal of REDO2 project is to further build broader knowledge and create opportunities in the emerging field of remote operation of automated road vehicles. The main problem that the project addresses is how we can support remote operations of a vehicle fleet(s) both from technical and non-technical perspectives such as laws and regulations as well as traffic management. The project continues the work done in previous projects within the area such as REDO, HAVOC, and CORD. The project will consider different modes of remote operations including remote assistance, remote driving, and remote supervision. For more information, please contact Maytheewat Aramrattana (maytheewat.aramrattana@vti.se) or visit here.

Network Automated Driving Regulations. I detta projekt kommer RISE, tillsammans med projektparter Transportstyrelsen, Trafikverket, Aptiv AB, Applied Atonomy AS, Einride AB, Keolis AB, Klimator AB, Kognic AB, Nobina AB, Scania CV AB, Volvo Cars, Mobility Sweden och Statens väg- och transportforskningsinstitut, att arbeta med tolkning och bevakning av nuvarande och kommande regelverk för automatiserad körning, samt förberedelsen för infrastrukturanpassning för AD. Projektet startar nu i juni och löper fram till maj 2025. Läs mer på Vinnovas hemsida här, eller kontakta Anne Faxér (anne.faxer@ri.se) för mer information.

Volvo Autonomous Solutions and Chalmers PhD. Stefan Kojchev is in the final stages of his Industrial PhD at Volvo Autonomous Solutions and Chalmers. His work is partly funded by Vinnova. In his most recent work Stefan has collaborated with Jonas Hellgren, research engineer at Volvo Autonomous Solutions. In 2021 Jonas received the Volvo group reward for best innovation, titled “Dynamic service integration of autonomous vehicles using reinforcement learning”. The research performed by Jonas and Stefan is about combining location and motion planning of autonomous vehicles. Location planning is about determining location plans for a fleet of vehicles. This can for example include whether an external service, such as charging, shall be used or not. The component handling motion planning takes the location plans as input and converts these into motion trajectories for each vehicle. One potential conflict that the planners are considering is that any two vehicles shall not collide or be too close. Another is deadlock. The planners are based on mathematical models. By applying machine learning and optimal control theory on these models, optimal future state trajectories of the vehicles can be determined. A fleet model is connected to the planners, it emulates a set of autonomous vehicles. One can say it is a mock up for real world vehicles. This work is to be published next year. For more information, contact: Stefan Kojchev (Stefan.kojchev@volvo.com). You can read more of the work within Stefans PhD here: Link1 Link2 Link3 Link4

Fjärropererade fartyg. PLUZ, Policylab Urban Zjöfart, undersöker säkerhetsargumentets plats inom svensk sjöfart med avseende på fjärropererade fartyg. I arbetet ingår att se hur ett säkerhetsargument kan tas fram enligt internationella riktlinjer och hur det passar in i den svenska regleringen av fartygssäkerhet. I det konkreta fallet utgår projektet från den verksamhet som Torghatten bedriver med Zeabuz på Riddarfjärden i Stockholm. Idag är fartyget förberett för både autonomi och fjärroperation och framförs med besättning ombord. Utöver Zeabuz och Torghatten deltar RISE, DNV, Stockholms hamnar och Vattenbussen i projektet som pågår 2023 och 2024. Trafikverket är finansiär genom sjöfartsportföljen. Kontaktperson: Håkan Burden (hakan.burden@ri.se)

Anonymisering med Machine Learning. MIDAS projektet som var ett samarbete mellan Berge, RISE, Viscando och Högskolan i Halmstad har nu avslutats. Projektet tog fram metoder för att anonymisera data med machine learning-metoder. Den utvecklade metoden går ut på att först identifiera t.ex. ett ansikte och sedan ersätta det med en datorgenererad variant av en person som inte existerar. Tanken är att denna teknik kan användas direkt vid kameran som samlar in datan för att se till att den anonymiseras direkt och då tillåter datainsamling utan att samla in personuppgifter. Utöver detta kan metoden också bevara viss icke-personlig information som ansiktsuttryck och blickriktning. Det är möjligt att testa själv på: https://huggingface.co/spaces/felixrosberg/face-swap. Kontaktperson: Martin Torstensson (martin.torstensson@ri.se)

Inspel till nytt internationellt regelverk om automatiserad körning. På internationell nivå, inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE), pågår just nu ett arbete med att ta fram harmoniserade trafikregler för automatiserad körning i ett nytt legalt instrument, som ska komplettera 1949 och 1968 års vägtrafikkonventioner. Det nya internationella regelverket kommer att ha stort inflytande på förutsättningarna för automatiserad körning i Sverige samt mellan Sverige och andra länder. Inom UNECE har en expertgrupp tillsatts för att för att ta fram ett förslag till legalt instrument. En uppgift för expertgruppen är att försöka identifiera relevanta trafiksäkerhetsrisker relaterade till automatiserade fordon, eftersom det nya legala instrumentet bör ta itu med dem. RISE samarbetar med expertgruppen och driver ett parallellt projekt finansierat av Skyltfonden som syftar till att bidra med forskningsbaserade underlag till det pågående arbetet inom UNECE. Mer information om projektet ”Inspel till nytt legalt instrument om säker användning av automatiserade fordon” (eller ”Inspel till LIAV”) finns här. Kontaktperson: Jenny Lundahl (jenny.Lundahl@ri.se)

Säkerhetskultur och automatiserade fordon. I detta pågående projekt tas en modell med tillhörande verktyg fram som beskriver hur säkerhetskultur kan integreras i utvecklingsprocessen för autonoma/automatiserade fordon. Införandet av autonoma fordon i en verksamhet ger påverkan på allt från roller, ansvarsområden och utbildning till rutiner och procedurer såväl som på den fysiska arbetsplatsen. Sammantaget kan dessa förändringar påverka den befintliga säkerhetskulturen på en arbetsplats. Kunskap om relationen mellan säkerhetskultur och utvecklingen av autonoma fordon är därför viktig att synliggöra och sprida. Säkerhetskulturperspektivet behöver integreras under utvecklingsarbetet av automatiserade fordon så att dessa kan fungera effektivt och säkert i de verksamheter som de utvecklas för. Detta skulle innebära en mer kundfokuserad produktutvecklingsprocess, som blir viktigare då fordonstillverkare övergår från att sälja fordon till att sälja mobilitet eller transport. Projektet drivs av VTI i samarbete med RISE, Toyota Material Handling, Combitech & Volvo GTT. Projektet finansieras av Vinnova FFI samt deltagande parter. Projektledare Johanna Larsson nås på johanna.larsson@vti.se.

Drift och operation av smarta fartyg. Färjerederiet (Trafikverket) har beställt två nya, tekniskt avancerade vägfärjor som är förberedda för autonom drift. I dagsläget finns enbart några få autonoma färjor i drift i omvärlden, och Färjerederiets blir några av de första att driftsättas. Syftet med studien var att kartlägga vilka krav som ställs på drift och organisation när fartygsflottan ställs om till så kallade ”smarta fartyg”. Systemen väntas ställa nya krav på bemanning, säkerhet, arbetsuppgifter och behov av träning/utbildning samt övervakning och eventuell fjärrdrift från land. De förändringar som identifierades, samt olösta frågor som måste hanteras, listas i slutrapporten som ni hittar här: https://fudinfo.trafikverket.se/fudinfoexternwebb/pages/PublikationVisa.aspx?PublikationId=6372. Projektet genomfördes av VTI i samarbete med Färjerederiet med finansiering från Trafikverkets portfölj FoI sjöfartsområdet. Kontaktperson: Johanna Larsson (johanna.larsson@vti.se)

Q-CLUSTER: Clustering of Connected Vulnerable Road Users.  Protection of Vulnerable Road Users (VRUs) is one of the features demanded from Intelligent Transport Systems (ITS) from their very inception. The European Telecommunications Standards Institute (ETSI) has defined a VRU Awareness service within the ETSI ITS protocol stack, where VRU Awareness Messages (VAMs) are broadcast by e.g., pedestrians and cyclists. Foreseeing the stress on the network coming from individual VAMs, ETSI has specified a mechanism for VRU clustering, where a leader sends a collective VAM accounting for 3—20 VRUs within a 5m radius. However, we have measured that a significant number of collisions occur at these densities, which may hinder clustering. In Eric Sjöström’s B.Sc. Thesis entitled “VAM cluster optimization”, we carry out a proof of concept for a fault-tolerant approach to clustering called Q-CLUSTER. In Q-CLUSTER, members enter a queue where leadership is delegated and, if one of the leaders fails to send a collective VAM, the next in line sends it instead. Results for this proof-of-concept show that awareness metrics are kept at 100%, and future work will be performed to determine optimal sizes, shapes, and features for VAM clustering. For more information, contact Elena Haller (elena.haller@hh.se) or Oscar Amador Molina (oscar.molina@hh.se).

Podd- och videotips

  • Podd: Autonocast-gänget diskuterar b.la robotaxi i San Francisco och kritiken som tekniken får av de händelser som skett i staden. Länk
  • Podd: Kodiak Robotics VD diskuterar autonoma lastbilar med Autonocast-gänget. Länk
  • Podd: Oxboticas VD diskuterar eftermontering av självkörande teknologi, kommersialisering, sensorer och annat. Länk
  • Podd: AutoX VD diskuterar skillnaden mellan den kinesiska AD-marknaden och jämför med den amerikanska, kommersialisering m.m. Länk
  • Video: TuSimple första förarlösa körning på allmän väg i Kina. Länk
  • Video: Waymos testning inför oväntade situationer. Länk
  • Video: Mercedes koncept för extern kommunikation från AV till andra trafikanter. Länk

Hyundai Mobis eHMI med strålkastare

Hyundai Mobis (en leverantör som kontrolleras av Hyundai) har presenterat ett koncept i form av ett strålkastarssystem som kan projicera text eller bilder på vägytan [1].

Företaget beskriver det som en potentiell förlängning av körinformationen som visas i head-up-displayer, samt ett sätt att dela olika budskap till andra trafikanter. Strålkastaren kan till exempel projicera en vägarbetsskylt när man närmar sig en byggzon eller en övergångsskylt för fotgängare. Systemet använder 25 000 lysdioder, vilket sägs vara 250 gånger så många som används i konventionella strålkastare.

Egen kommentar

Andra aktörer har visat liknande externa gränssnitt (eHMI). Då för att till exempel projicera vägen genom ett vägarbete, varna förare för farliga vägförhållanden, visa kommande svängar eller markera närvaron av oskyddade trafikanter. En potentiell fördel är att information visas i en förares/passagerares/annan trafikants synfält, snarare än på en skärm. En tydlig begränsning är att det främst är synligt när det är mörkt.

Källa

[1] Self-Driving Cars 360. Hyundai Mobis developed headlights that project street signs. 2023-05-29 Länk

Stellantis V2X lösning i flera nordamerikanska fordonsmodeller

Stellantis uppkopplade tjänst, Emergency Vehicle Alert System, erbjuder förare notifikationer när utryckningsfordon finns i närheten.

Ett flertal nordamerikanska fordonsmodeller använder Stellantis V2X lösning i sina fordon [1]. Efter att Dodge, Jeep, Ram och Chrysler implementerat tekniken i ett antal fordon kan nu 1.8 miljoner förare i Nordamerika dra nytta av lösningen.

Stellantis arbetar kontinuerligt vidare med att ta fram notifieringar även för andra relevanta fall. Det kan till exempel handla om när ett fordon blivit stillastående på vägen..

Egen kommentar

Ett mer upp- och sammankopplat transportsystem ger en rad fördelar och möjliga säkerhetsvinster. Det kan handla om att blåljuspersonal på prioriterade larm tar sig fram snabbare till en olycksplats och i och med det kan sätta in livräddande insatser tidigare. Värt att nämna är att Stellantis, utöver Dodge, Jeep, Ram och Chrysler, är en konstellation med ytterligare tio tillverkare. Vi kan därför vänta oss att tillgängligheten för tekniken kommer att öka ytterligare.

Källa

[1] Hope, G., IoT World Today. Emergency Vehicle Safety System Reaches 1.8 Million Drivers. 2023-05-31 Länk

Porsche och Mobileye i samarbete om ADAS

I det kommande samarbetet ska Mobileyes varumärke och teknologiplattform ”SuperVision” fungera som grunden för avancerade förarassistanssystem (ADAS) i Porsches framtida fordon [1].

SuperVision låter fordonet självständigt byta fil och köra om långsammare fordon på flerfiliga vägar. Systemet ska även tillåta förare att ta händerna från ratten på vissa typer av vägar, så länge de förblir visuellt alerta om de skulle behöva ta kontroll över fordonet.

Källa

[1] Bellan, R., Tech Crunch. Porsche taps Mobileye for automated driving functions in future models. 2023-05-09 Länk

MIT använder reflektioner för maskinseende

Forskare ifrån Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Rice University i USA har utvecklat en teknik för att nyttja reflektioner från objekt för att exempelvis få en bättre bild av omgivningen i autonoma fordon [1].

Tekniken som heter Objects as Radiance-Field Cameras (ORCa) går ut på att använda maskininlärning för att särskilja vad som är objektets egna egenskaper så som form och färg, från det som objektet reflekterar. Det finns också algoritmer som kan kompensera för den förvrängning som sker p.g.a objektets egenskaper, samt beräkna djup och avstånd. En beskrivning som forskarna ger är att man gör reflektiva objekt till virtuella sensorer.

Det finns många tillämpningar för den här tekniken, och en av dem är autonoma fordon, där man exempelvis kan se runt hörn och i riktningar som fordonets fysiska sensorer inte hade kunnat.

Ni kan läsa den vetenskapliga artikeln där forskarna presenterar en utvärdering av metoden här.

Egen kommentar

Det här är väldigt spännande med tanke på att det görs med kamera som är en relativt billig sensor. Det borde finnas gott om reflektioner i trafiken från andra fordon.

Källa

[1] Zewe, A., MIT News Office. Using reflections to see the world from new points of view. 2023-05-10 Länk

AV kan bli riktiga landkrabbor

Hyundai Mobis, en leverantör ansluten till Hyundai Motor Group, har visat upp sitt ”e-Corner system” som tillåter alla fyra hjul att rotera individuellt [1].

På så sätt underlättas manövrar som idag kan vara svåra såsom parallellparkering eller att ta sig ur en återvändsgränd. Systemet består av ”brake-by-wire”, ”steer-by-wire”, en dämpare och en elmotor installerad på varje hjul.

Egen kommentar:

Att svänga med mer än framhjulen är ingen ny lösning men det är möjligt att framtida AVs är mer lämpade att hantera den ökade frihetsgraden i att alla hjul kan vridas 90 grader var för sig. Kanske kan det vara ett sätt för AVs att ta sig ur trånga trafiksituationer utan att till exempel behöva korsa heldragna linjer. Ett liknande exempel är de fordon som är från-grunden-byggda för robotaxi av t.ex. Zoox och Cruise som är byggda för att kunna köra lika bra både bak- som framlänges.

Källa

[1] Hope, G., IoT World Today. Autonomous Vehicles to Benefit From New ‘Crab-Walking’ Technology. 2023-04-27 Länk

Samspel mellan fordon och cyklister

Forskare från University of Glasgow har undersökt trafikinteraktioner mellan mänskliga förare och cyklister, med syfte att bidra till utvecklingen av AVs [1, 2].

Studien visade att cyklister mer regelbundet förlitade sig på information från vägskyltar och trafiksignaler i områden som kontrollerade korsningar, men att de tittade på bilar oftare (för att kontrollera förarnas avsikter) i rondeller, okontrollerade korsningar och vid vägarbeten. Det föreslås att AVs bör signalera sina avsikter så tydligt som möjligt, till exempel via displayer integrerade i fordonets exteriör eller med hjälp av smarta glasögon hos cyklister. Författarna beskriver hur trafikanter med tiden har utvecklat ett gemensamt språk som hjälper dem att säkert ta sig fram i delade trafikområden, och precis som talade språk kan denna kommunikation variera från mellan olika platser och trafikkulturer.

Egen kommentar

Utvecklingen av AVs har visat på utmaningen med – och vikten av en ökad förståelse för – social interaktion i trafiken. Om/när AVs blir ett mer vardagligt inslag i trafiken lär olika väganvändares samspel med dessa fordon också utvecklas över tid, och eventuellt gynnas av nya sätt att dela information. Ingen vet dock ännu mer exakt vilka (etablerade) interaktionsmönster denna information bör stödja eller stävja.

Källor

[1] Brook-Jones, C., Autonomous Vehicles International. Autonomous vehicles must “learn the language of cyclists” to increase road safety, research suggests. 2023-04-25 Länk

[2] Al Taie, A., et al. Keep it Real: Investigating Driver-Cyclist Interaction in Real-World Traffic. In: 2023 CHI Conference on Human Factors in Computing Systems. 2023-04 Länk

Hur bör AV låta?

I en studie (baserad på testerna med AV skyttelbussar i Linköping) utforskade man olika ljudgränssnitt för att undvika plötsliga inbromsningar som följd av att fotgängare och cyklister kommer för nära [1, 2].

Ljud som testades inkluderade nynnande, röstinspelningar och till och med musik. Bland fynden var att låga brum smälte in i vägbuller och höga ljud irriterade bussens säkerhetsförare. Det upprepade ljudet av en person som sa ”ahem” var ineffektivt, och jinglar som ”Hjulen på bussen” påminde trafikanter om glassbilar. Vanliga fordonsljud – som pip och ljud – fick folks uppmärksamhet.

Studiens medförfattare Malte Jung förklarar att om vi vill skapa ljud för socialt engagemang handlar det om att flytta fokus från ”hur” det låter till ”när” det låter. Ett ljud som kommer för sent kan vara obegripligt och ignoreras därför ofta.

Egen kommentar

Till skillnad från våra robotvänner är vi människor begränsade av de mänskliga sinnena för datainsamling. Vi skrev nyligen även om ljusbaserade externa gränssnitt (eHMI) för AVs här, och det finns sedan en tid tillbaka krav på att elfordon ska ge ifrån sig visst ljud för att uppmärksammas i låga farter. Social interaktion i trafiken är dock ofta svårt att bryta ner i tydliga sekvenser och scenarion, vilket även innebär att det är svårt att specificera logik och generell modalitet för mer socialt motiverade signaler.

Källa

[1] Hope, G., IoT World Today. Autonomous Vehicle Communication Needs a Rethink, Researchers Say. 2023-04-20 Länk

[2] Pelikan, H. R., & Jung, M. F. Designing robot sound-in-interaction. Proceedings of the 2023 ACM/IEEE International Conference on Human-Robot Interaction. 2023-03 Länk