Etikettarkiv: RISE Viktoria

Självkörande bussar på Chalmers får OK

Nu har det så kallade S3-projektet fått tillstånd av Transportstyrelsen att börja trafikera en rutt på Chalmersområdet i Johanneberg med två självkörande minibussar [1]. Bussarna kommer att ha en förare med, i enlighet med dagens lagstiftning.

Godkännandet har föregåtts av omfattande granskningar för att säkra att tekniken är trafiksäker. Den avslutande kontrollen består i en verifiering i drift att fordonet följer de trafikregler som finns utmed den sträcka som ska köras.

Projektet S3 är en del av Drive Sweden och drivs av RISE Viktoria med ett stort antal projektparter. Själva driften kommer att skötas av ett dotterbolag till danska Autonomous Mobility A/S.

Källor

[1] Ja till försök med självkörande fordon i Göteborg, Pressmeddelande Transportstyrelsen 2018-05-03 Länk

Vehicle Electronics & Connected Services 2018 – Del 2

Vi fortsätter vår bevakning av Vehicle Electronics & Connected Services 2018.

Här kommer några korta referat från den 13 April.

Ireri Ibarra, Functional Safety Assessor, Volvo Cars gav en intressant presentation om de utmaningar Volvo Cars idag ställs inför när de försöker förmedla att deras fordon är säkra. Hon berörde den senaste tidens olyckor och nämnde att en av anledningarna att de står inför dagens  utmaningar är på grund av att  det inte finns någon standardisering kring autonoma fordon. Hon berörde också de viktigaste delarna av automation: sensorer, reglering och aktivering.  Vad gäller sensordelen förklarade hon att ett av problemen är att dagens sensorer inte är tillräckligt känsliga för att hantera alla typer av väderförhållanden och vägscenarion. För att hantera detta behövs  ett närmare samarbete mellan OEM:er och leverantörer.

Helmut Assmayr, Head of Autonomous Driving & Vehicle Controls, AVL pratade om utmaningarna att bygga en valideringsmiljö som går från virtuell miljö till den verkliga världen. De konventionella sätten att skriva testfall fungerar inte längre och valideringsprocessen kommer att genomgå betydande förändringar i samband med utvecklingen av autonoma funktioner. Användning av simuleringsverktyg sparar både tid och resurser, men olika verktyg, modeller och sekvenser gör det svårt att bygga en sömlös valideringsmiljö som går från den virtuella miljön till den verkliga världen. Målet med ett testfall bör också vara att finna svagheter i systemet under själva testet. I Tyskland har man tagit fram ett förslag om att skapa en myndighet som samlar in data om farliga trafiksituationer, lagra denna data i en databas och genomdriva att de organisationer som vill testa måste kunna bevisa att de kan hantera de beskrivna scenarierna.

 Dr. Rolf Johansson, Senior Safety Architect, Zenuity pratade om vad säkra användargränssnitt (HMI) är för autonoma fordon och vilken typ av säkerhetskrav som behövs för att möjliggöra dessa. Användargränssnittet är kontaktpunkten mellan fordonet och användaren.  Enligt Wienkonvektionen ska föraren alltid ska kunna ta kontroll över fordonet och även om det inte är svensk lag, så har den principen transfererats hit genom att Sverige har sagt att vi kommer göra vissa åtgärder för att tillämpa detta.  En viktig aspekt för att det autonoma fordonet och användaren inte ska missförstå varandra är att möjliggöra att de alltid har en gemensam bild av vem det är som har kontrollen. Det måste finnas ett användarvänligt gränssnitt som tydligt visar när överlämnandet av kontroll sker. Det behövs också någon form av redundans som säkerställer att användaren menar vad som efterfrågas. Föraren måste alltid veta vilket läge fordonet befinner sig i. Dessutom ska fordonet inte tillåtas byta läge till autonom körning innan fordonet säkerställt att föraren har förstått vad fordonet ska göra. Det får inte ske några orättvisa överlämningar, varje överlämning bör vara resultatet av ett avtal mellan det autonoma fordonet och användaren.

 Lawrence Humm, Global Advanced Chief Engineer Perception & Features, Aptiv gav ett personligt perspektiv på aktiva säkerhetssystem (ADAS-system) och vad kan AD kan lära av dem. Han pratade om vikten av att kunna hantera osäkerhet och samtidigt hålla fokus på att göra framsteg. När det gäller några av utmaningarna för AD är 100% positiv prestation nödvändig medan negativ prestation betonats i samband med utvecklingen av ADAS.
När det gäller validering (vilket är ett kritiskt element) inträffar sällsynta händelser sällan men ändå alltför ofta. Den dramatiska ökningen av antalet sensorer, algoritmisk komplexitet och informationshantering kräver också ett nytt tillvägagångssätt där stora team behöver arbeta mer agilt.  Sensorsystemet kommer alltid att vara bristfälligt, så nya funktioner som utvecklas måste anpassa sig till detta faktum. ADAS-systemen existerar till stor del på grund av team som strävat efter att känna till bredden och djupet av systemet och maximerat samarbete och kommunikation. Detta kommer också att vara absolut nödvändigt för utvecklingen av AD. För att lyckas snabbt behövs ett smart arbetssätt som effektivt utnyttjar samarbeten och den befintliga teknologi som finns tillgänglig.

 Thomas Gustafsson, Software Architect,  Software Quality and Tool Chain, Scania –talade om hur passiv testning kan användas för AD-testning och vilka potentiella fördelar som kommer med det. Majoriteten av alla testaktiviteter är baserade på aktiv testning (stimulering av systemet och sedan kontroll av systemets förväntade respons). Fördelarna med detta sättet att testa är att testarna är vana vid detta sätt att tänka. Nackdelen är att när man testar för AD måste så många teststimuli som möjligt tillföras. Passiv testning är ett bra komplement till aktiv testning. De potentiellt positiva fördelarna med passiv testning innefattar att testen blir effektivare och mer realistisk (eftersom sådana är baserade på loggfiler). Testerna kan också delas upp i mindre enheter som teststimuli inte kommer att vara en del av. Förutom att få en djupare förståelse för systemet kan tester som använts på lägre nivåer återanvändas i testning på högre nivåer.

Egen kommentar:

Ett effektivt transportsystem är en konkurrenskraftig fördel. Alla trender pekar på mer transporter trots att det inte är hållbart ur ett miljöperspektiv. Automation, uppkoppling och elektrifiering kommer att  påverka mest, men det när man kombinerar dessa  då vi får ett paradigmskifte. Det kan också vara därför de är så högt upp på agendan hos många av de organisationer som presenterade.

Vehicle Electronics & Connected Services 2018 – Del 1

Konferensen Vehicle Electronics & Connected Services  arrangerades i Göteborg för 13:e gången 12-13 april med samtliga presentationer på engelska. Runt 1000 deltagare samlades i årets upplaga där arrangörerna var Insight Events Sweden i samverkan med Vehicle ICT Arena på Lindholmen.

Här är några korta referat från några av första dagens presentationer.

Lars Stenqvist, Executive Vice President Group Trucks Technology, Volvo Group inledde konferensen med att ge en presentation om det paradigmskifte som håller på att ske i fordonsbranschen.  Alla trender pekar på mer transporter i framtiden trots att det inte är hållbart ur ett miljöperspektiv. Automation, uppkoppling och elektrifiering är de tre element som kommer att påverka branschen mest. Men det är kombinationen av dessa som kommer leda till ett  paradigmskifte. Det är också därför de är så högt upp på deras agenda.

Dr. Patrick Ayad, Partner and Global Head of Automotive and Mobility, Hogan Lovells gav en intressant överblick över hur regelverket kring autonoma fordon håller på att utvecklas runt om i världen. Han inledde med att säga att de legala aspekterna kring autonoma fordon inte nödvändigtvis är det som driver/bromsar den teknologiska utvecklingen.  Andra saker som nämndes var utmaningen  för lagstiftare  att utveckla ett regelverk i ett område där ”fakta” ständigt förändras. Wienkonventionen har också stor inverkan på vilken teknologi man kan introducera i Europa jämfört med i USA, där de är mer flexibla då ingen kan tvingas följa konventionen.  Man har samma hållningssätt i Kina. Även här nämndes vikten av att investera i automation, elektrifiering, uppkoppling och delade tjänster för att vara långsiktigt konkurrenskraftig. Det är också dessa delar som möjliggör robot-taxi.

Jane Walerud, Serial Tech Entrepreneur, Walerud Ventures berättade om de utmaningar startup-företag möter när de inleder samarbeten med mer etablerade aktörer.  Genom att dra paralleller från andra industrier visade hon på hur allt från internt motstånd till att vänta med att betala räkningar kan vara förödande för en start-up. Det bästa storföretagen kan göra för att göra det enklare för nya små aktörer att etablera sig är att våga investera tidigt i deras produkter och att betala deras räkningar snabbt.

 Eliane Fourgeau, Senior Director of Dassault Systèmes Center of Excellence for System Engineering gav en intressant presentation om vad det innebär för fordonstillverkare att jobba agilt. Med tanke på hur snabbt branschen håller på att utvecklas är det kritiskt att OEM:er samarbetar mer – både internt och utanför den egna organisationen. Hon avslutade med att säga ”Thinking, developing and  verifying fast. That is agile”.

Återkommande trender som togs upp av flera av presentatörerna var hur automation, elektrifiering och delade tjänster kommer att påverka  fordonsbranschen inom en mycket snar framtid. För att möta denna utmaning är vikten av samarbeten viktigare nu än någonsin.

Drive Swedens årsmöte och forum 2018

I torsdags hade det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden årsmöte ihop med sitt årliga forum. Forumet lockade ca 150 deltagare till AB Volvos huvudkontor i Göteborg. Fyra partners fick där möjlighet att presentera sig samt större projekt. Regeringens Samverkansprogram Nästa Generations Resor och Transporter har initierat två stora satsningar inom Drive Sweden – KRABAT och KOMPIS – som också presenterades på forumet.

Drive Sweden är alltså en samverkansplattform med ett drygt 60-tal partners. Finansieringen av de projekt och initiativ som är kopplade till Drive Sweden kan komma från olika håll. Budskapet från Drive Sweden är att ”Det handlar inte bara om förarlösa fordon – det handlar om ett helt nytt synsätt på mobilitet. Vi är i början av utvecklingen, och den går snabbt. På bara några år kommer vi att förändra världen, utveckla hållbara städer och se hela branscher arbeta med helt nya affärsmodeller.”

Här några korta referat från några av forumets presentationer.

Torbjörn Holmström, tidigare CTO på Volvo GTT och Jan Hellåker, director för Drive Sweden hälsade välkomna med inledningsanföranden där resp. organisation presenterades utifrån utmaningar och möjligheter med framtida mobilitet.

Stefan Myhrberg och Stefan Moritz från Ericsson berättade om Drive Sweden Innovation Cloud, som hanterar uppkoppling och intelligens placerad utanför fordonen. Information och data kan behöriga komma åt via en Partner Connect-portal.

Fyra delprojekt inom KRABAT presenterades på forumet. Peter Hafmar, Nobina, berättade om Sveriges första pilot med självkörande minibussar som nyligen startat i Kista. Flera RISE Viktoria-medarbetare presenterade också KRABAT-projekt. Sigma Dolins berättade om hur ett stort antal intressenter i S3-projektet arbetar med hur små, självkörande, eldrivna bussar skall kunna användas för delade transporter i en stadsdel. I en snar framtid startar pilottest på Chalmers Johannebergs campus. Johan Östling leder ett projekt för koppla upp trafiksignaler till Drive Sweden Innovation Cloud. Detta är ett viktigt steg för att digitalt koppla fordon och infrastruktur som handlar lite om teknik och mycket om organisation, affärsmodeller och drivkrafter. Maria Schnurr talade om Policy Labs, regelverksinnovation till stöd för KRABAT-projekten. RISE Viktoria tillämpar metodik från design thinking för att identifiera problem med regelverk och tillsammans med aktörerna utforma lösningar.

Birger Löfgren berättade att det finns stort intresse runt om i Sverige att utforska möjligheterna med tidig tillämpning av självkörande fordon med låga hastigheter. I ABC – Autonomous Base Camp – har RISE uppdraget fånga detta intresse och hjälpa till med konkreta planer samt att orkestrera konsortier. Ett exempel man arbetar med är att ihop med IKEA Kållered ha självkörande skyttlar mellan järnvägsstationen i Kållered till varuhuset.

Maria Schnurr presenterade Drive Sweden Outlook, en gemensam bedömning av när nya tjänster, fordon och andra förutsättningar är färdiga för tillämpning under den närmaste 10 års-perioden. Denna ”Outlook” skall hjälpa aktörer till en gemensam förståelse om hur automatiseringen kan komma att tillämpas. Maria kommer att fortsätta kontinuerligt uppdatera.

Sofie Vennersten, Lindholmen Science Park, berättade om de många projekt som CLOSER-arenan driver inom transport- och logistikområdet.

Kristina Andersson från Regeringskansliet berättade att regeringsutredningen om fordonssutomation levereras 7/3 10:00 till ministern, finns då för nerladdning.

Stefan Tilk från NEVS berättade om företagets målsättning. NEVS vill erbjuda en total optimerad mobilitets-ekosystem, inte bara göra bilar. Man har etablerat ett samarbete med Didi och även med kinesiska eldistributören State Grid.

Marie Ljungberg från Scania berättade om Scania Sustainable City Solutions, en multimodal molnbaserad mobilitetstjänst för persontransporter med bussar inom Scania Södertälje men också från Stockholm till Södertälje. Tanken är att testa ”hemma” först och sedan sälja åtminstone delar av systemet.

Emilia Ljungström, COO på Einride berättade om företagets vision om att inte vara en fordonstillverkare utan ett teknikbolag som vill omvandla världens vägtransporter. Komponenter man arbetar med är självkörning och fjärrstyrning, batterireglering, ett transporthanteringssystem och de självkörande transportbärarna, s.k. T-pods, som man dock ej kommer att tillverka själva. Första kund är Lidl och man kommer att starta testverksamhet under året med tillstånd från Transportstyrelsen

Mats Fägerhag, VD på CEVT berättade om deras framtida utmaningar inom automatiserade fordon och nya affärsmodeller. Geely kommer att starta fler R&D centra i Europa och vill alltid utsätta varje team för intern konkurrens. Kompetens är en kritisk resurs. Sverige ligger efter! Kulturen är den viktigaste svenska fördelen. CEVTs strategi är att öka samverkan, och jobba mer med data och machine learning.

TRB 2018

TRB – Transport Research Board – genomför sin årliga konferens i Washington DC andra veckan i januari. I år var det 97 tillfället som konferensen arrangerades. Under 5 dagar så genomfördes ungefär 800 sessioner och workshops som tillsammans innefattade cirka 5000 presentationer. För forskare och industriföreträdare som har ett intresse i transport, mobilitet och infrastruktur så är TRB en viktig kommunikationskanal för resultat samt arena för att mötas, lära och dela erfarenheter.

Själv presenterade jag en positioneringsartikel skriven av mig själv, Mikael Edvardsson (Volvo Cars), Martin Romell (Volvo Cars), Carl Johan Aldén (Semcon), Niklas Sundin (Consat) och Johan Isacson (Combitech) där vi presenterade Born to Drive som koncept med en tillhörande analys vilka styrkor, svagheter, hot och möjligheter som lösningen kan skapa för fordonslogistik. Presentationen gick bra och vid postern som vi hade samlades ett trettiotal intresserade åhörare för vidare diskussion.

Förutom den egna insatsen så bevistade jag ett flertal sessioner och möten. Två av de intressantaste tycker jag var ”Competing Visions of Transportation’s Future” och ”Toward Zero Emission 2050: The Role of Transportation Technology”. Båda sessionerna riktade in sig mot hur automatisering, elektrifiering och delad mobilitet kommer att påverka transportsystemen och när de första effekterna kan förväntas.

Bland annat så presenterade Joan Walker, University of California, en studie där de låtit familjer simulera ägandet av en självkörande bil genom att erhålla en chaufför 24 timmar om dygnet under ett antal veckor. Det visar sig att dessa familjer ökar sitt användande av fordonet med 83%, bland annat genom att de låter chauffören köra hem fordonet när de arbetar för att undvika dyra parkeringsutgifter.

Lew Fulton, Co-Director STEPS UC Davis, presenterade forskning som påvisar att effekter vad gäller miljövinster av delad mobilitet genom automatisering och delad mobilitet i hög grad kan förväntas först efter 2040. Vi vet idag för lite om hur människor kommer att ta emot den nya tekniken och behöver utveckla realistiska scenarier för hur de positiva effekter som förväntas av självkörande teknik kan skapas. En slutsats som drogs var att för att positiva effekter ska uppstå behöver automatisering, elektrifiering och delad mobilitet sammanstråla.

Bruce Schaller, Schaller Consulting, expert inom taxi och delade mobilitetstjänster, visade emellertid i en studie att de beteendeförändringar som behövs för att delad mobilitet ska bli till inte är en enkel process. Av alla de uber-resor som sker på Manhattan idag är endast 5% delade resor visar hans mätningar. Han menar att det är naivt att tro att delad mobilitet bara kommer att uppstå, incitament behöver skapas samt man behöver förstå hur människor förhåller sig till delad mobilitet. Flera av presentatörerna pekade på att det nu är mycket fokus på teknisk utveckling, men forskning behöver parallellt ske kring incitament för människor att ta till sig tekniken, samt studier av scenarier och vad som händer när autonoma fordon och icke-autonoma fordon samspelar i trafiken.

3Ms smarta vägmarkeringar

3M har tagit fram ett system med smarta vägmarkeringar som innehåller maskin-läsbar information [1]. Via en kodifiering kan systemen i en bil hämta detaljerad information från molnet. Informationen kan också göras så att den bara syns med hjälp av IR-sensorer vilket gör att de inte stör mänskliga förare.

Egen kommentar

RISE Viktoria och Sentient+ har tidigare genomfört en studie åt Trafikverket av ett liknande koncept men för radarsensorer. Länk

Källor

[1] Kyle Hyatt: 3M Connected Roads aim to make life easier for autonomous vehicles, Roadshow 2018-01-22 Länk

Barn och automatiserade fordon

Många av prototyper av automatiserade fordon som visats hittills är designade av vuxna – för vuxna. Men hur skulle automatiserade fordon fungera för barn? Är folk villiga att sätta sina barn i ett sådant fordon, eller låta sina barn att vistas runt ett sådant fordon?

För att belysa den här problematiken har designföretaget Teague från Seattle i USA tagit fram ett konceptfordon kallat Hannah som är specialdesignat för barn [1]. Hanna är helt självkörande och kan transportera upp till 6 barn åt gången. Den kommer kunna kommunicera med barn och känna igen deras ansikten. Tanken är att den ska fungera som skolbuss.

Men enligt Fred Andersky från Bendix Commercial Vehicle Systems är det inte där som behovet ligger. Statistiken visar att skolbussar är långsamma att anamma nya teknologier, och dessutom skadas väldigt få barn i skolbussar (6 dödsfall i USA per år). Däremot kan det finnas ett behov att transportera barn till och från skolbussen med automatiserade fordon.

Vi på RISE Viktoria har också utforskat den här problematiken något. I en studie utförd ihop med en grupp forskare vid Twente University i Holland har vi undersökt om automatiserade bilar behöver speciella externa gränssnitt för att underlätta samverkan med barn [2].

En av våra slutsatser är att barn över 7 år (det är vid den ålder som de börjar vistas i trafiken på egen hand) skulle gynnas av gränssnitt som utrycker fordonets intention, givet att dessa är designade efter deras behov. Tillsammans med barn har vi tagit fram några förslag på hur externa gränssnitt på automatiserade bilar skulle kunna utformas för att uppfylla barnens behov.

Källor

[1] Marshal, A. Wired. Who’s ready to put their kid on a self-driving school bus? 2017-11-01 Länk

[2] Charisi, V., Habibovic, A., Andersson, J., Li, J., Evers, V. “Children’s Views on Identification and Intention Communication of Self-driving Vehicles” in Conference: Interaction Design and Children IDC’17, 2017, pp. 399–404.

Rön från svenska forskningsprojekt: Del II

Förra gången rapporterade vi om några föredrag från resultatkonferensen i FFI-projekt AIMMIT och HATric. Här kommer fortsättningen.

Jan Andersson från VTI presenterade å Igancio Solis vägnar en studie som undersökt hur Pilot Assist (automationsnivå 2) påverkar förarbeteende och om det möjliggör bättre engagemang i icke-körrelaterade aktiviteter (ett visuellt spel på en pekplatta) jämfört med manuell körning. Studien utfördes i verklig trafik och involverade 21 förare som delades i två kategorier: de som hade tidigare erfarenhet av Pilot Assist och oerfarna. En generell slutsats är att alla förare tittade mindre framåt och mer mot instrumentpanelen när Pilot Assist var aktiverad (det är på instrumentpanelen som det visas om Pilot Assist är aktiverad eller ej). Däremot var de flesta sämre på att spela när Pilot Assist var aktiverad – något som inte går hand i hand med andra studier och allmänna förväntningar att automationen ska möjliggöra för förare att ägna sig åt andra aktiviteter. En annan slutsats är att erfarna förare använde Pilot Assist längre tid än de oerfarna. Likaså ägnade de sig mer åt spelet samt gjorde fler omkörningar.

Mikael Lung Aust från Volvo Cars pratade om kontrollöverlämning mellan föraren och bilen och vice versa, och om förarna vinner något på att ge kontrollen till bilen. Svaret är ja, givet att förarna litar på bilen tillräckligt mycket och upplever att de inte behöver övervaka trafiken runtomkring. När förarna uppnått denna nivå av tillit är de benägna att helt ägna sig åt andra (och mer intressanta) aktiviteter. Men då är de inte längre förare utan snarare kontorsarbetare eller någon som slappnar av hemma. Designers kan därmed inte förvänta sig topp-prestanda omedelbart efter att bilen ber ”förarna” att återta kontrollen. På det viset är det mer lämpligt att prata om en persons rutiner inför bilkörning (t.ex. hur man ställer ifrån sig läsplatta, ställer stolen, etc.) snarare än förarreaktion. En konsekvens är också att typen av återkoppling från bilen gör att dess design blir oväsentlig och obemärkt.

Lars-Ola Bilgård från Chalmers presenterade preliminära resultat från en studie som utforskat hur bilens körsätt påverkar tillit hos förare. Studien har genomförts på testanläggningen AstaZero och involverat 18 förare. Varje förare fick uppleva två körsätt: ekonomiskt och sportigt. Bilen färdades hela tiden i automatiserat läge och föraren fick ingen återkoppling via grafiska gränssnitt. Initiala resultat tyder på att ekonomiskt körsätt föredras av många i säkerhetskritiska situationer eftersom det på ett tydligare sätt indikerade bilens intentioner. Sportigt körsätt är dock att föredra i andra situationer eftersom det upplevdes mer effektivt.

Helena Strömberg från Chalmers pratade om hur både förarens och fordonets roll förändras med ökad automation och att de behöver skapa ett nytt förhållande till varandra. Detta kräver metoder som adresserar det förhållandet tidigt i designprocessen. En sådan metod skulle kunna vara att välja en metafor som en vägledande princip för samspelet. Detta har utforskats i en serie av studier och resultaten tyder på att denna princip har potential men att valet av en metafor är svårt och att det påverkas av olika faktorer.

Christoffer Kopp från Volvo Cars påpekade vikten av att det ska vara klart för föraren i ett automatiserat fordon vem som är ansvarig för körningen. Designers behöver därför ha som utgångspunkt att skapa ”mode awareness” snarare än att eliminera ”mode confusion”, vilket är något som många fokuserar på idag. Han pratade också om att tillit och hur mycket som en förare engagerar sig att övervaka trafiken när han/hon färdas i ett högt automatiserat fordon förändras över tid. En studie som utförts på testanläggningen AstaZero tyder dock på att tillit kan uppnås snabbare än vad man tror.

Jan Nilsson från Semcon, min kollega Jonas Andersson och jag (Azra Habibovic) presenterade en studie som utforskat upplevelsen av kommandobaseradkörning i högt automatiserade fordon, som möjliggör för föraren att påverka bilens taktiska beslut som t.ex. tala om för fordonet att köra om framförvarande fordon när detta är möjligt. Studien genomfördes i en körsimulator och involverade 16 förare. Varje förare fick testa två olika multimodala gränssnitt som användes för att påverka bilens taktiska beslut. Resultaten tyder på att kommandobeserad körning är önskvärd, speciellt på motorväg och landsväg. Det ger förarna en känsla av att vara i kontroll. Vidare visar resultaten att gränssnittet som baserades på gester och visuell återkoppling upplevdes bäst av förarna.

5 krav för framgångsrika självkörande bilpooler

I ett ”white paper” utgivet av Daimlers bilpoolstjänst Car2Go beskrivs fem krav för att framtidens automatiserade elbilspooler ska bli framgångsrika [1]:

    1. Professionell hantering av fordonsflottan: att med hjälp av algoritmer och erfarenheter optimera när bilarna ska städas, tvättas och underhållas.
    2. Behovs-prediktering, så att det finns tillräckligt med bilar när och där kunderna vill ha dem, med hänsyn tagen till saker som väderförhållanden, evenemang i staden etc. Idealt ska bilarna redan finnas på plats eller vara på väg. Samtidigt kräver personlig integritet att ingen onödig data samlas och sparas.
    3. ”Flott-intelligens”; detta innebära att man utifrån behovs-predikteringen inte bara låter den närmaste bilen självklar fram till kunden utan tar hänsyn till alla andra förväntade behov i staden. Samtidigt görs en optimal ruttplanering så att bilarna går tomma så kort sträcka som möjligt. Det handlar alltså om att styra hela fordonsflottan, inte bara enskilda bilar.
    4. Intelligent laddning, handlar om att optimera såväl placeringen av laddstationer som att utifrån behovsprediktering och flott-intelligens avgöra när det är lämpligt att ladda en bil.
    5. Bästa möjliga kundupplevelse, kan handla om allt möjligt från att välja rätt rutt, hitta bilarna, öppna dörrarna, kommunicera med bilarna etc.

Egen kommentar

RISE Viktoria och Chalmers driver ihop ett projekt där vi utifrån insamlade data från dagens friflytande bilpooler bygger kunskap om hur de används i olika städer. Med hjälp av ”big data”-analys kan man bland annat se vilka generella kriteria som bör vara uppfyllda för att det ska fungera.

Källor

[1] White paper: The five conditions essential to successfully operate autonomous carsharing fleets in the future, Car2Go 2017-11-07 Länk

Rön från svenska forskningsprojekt

För ca 10 dagar sedan hölls en resultatkonferens i forskningsprojekten AIMMIT och HATric. Dessa projekt har involverat flera parter, bland andra Volvo Cars, VTI, Chalmers, Semcon och RISE Viktoria och delfinansierades av FFI. Konferensen bjöd på flera presentationer från studier som gjorts inom dessa projekt. Den hölls på Volvo Cars i Göteborg och drog till sig ca 70 deltagare.

Här är en kort sammanfattning av tre presentationer, fler kommer i nästa nyhetsbrev.

Niklas Strand och Christina Stave från VTI presenterade en studie som utforskat förarnas upplevelser och erfarenheter med Pilot Assist i Volvobilar. Studien är baserad på semi-strukturerade djupintervjuer med förare. Intervjuerna gjordes vid fyra tillfällen: innan förarna fick bilen levererad för att ta reda på deras förväntningar, strax efter att föraren hade hämtat sin nya bil, efter en vecka samt efter ca 3 månader.  Studiens resultat tyder på att förarnas mentala modeller av hur bilen fungerar hade utvecklats med tiden. Däremot hade inte deras förståelse av själva Pilot Assist utvecklats så mycket. Förkunskaper och informationen som köparna får hos återförsäljaren spelar stor roll för hur de använder och upplever systemet.

Pontus Wallgren från Chalmers pratade också om en studie som är baserad på semi-strukturerade intervjuer med bilförare (13 män, 1 kvinna). Studien visar att många hade svårt att föreställa sig vad en automatiserad bil skulle kunna vara och hur den skulle kunna användas. Det fanns dock tydliga skillnader beroende på tidigare erfarenheter. Väldigt få pratade om vad de skulle kunna göra i bilen medan den framförs av automationen. Likaså hade de inga djupa tankar om gränssnittdesign. När deltagarna blev tillfrågade var automatiserade bilar skulle kunna användas konstaterade många av dem att det är framförallt motorväg och landsväg. De hade svårt att föreställa sig hur en automatiserad bil skulle kunna fungera i Tingstadstunneln. Bland fördelarna som lyftes fram var att det var roligt/spännande, säkerhet och miljö. Bland utmaningarna nämndes tekniken, systemförmågan, ansvarsfrågor, mix av olika bilar, ”big brother” och kostnad.

MariAnne Karlsson från Chalmers pratade om utmaningar med att utveckla konceptuella ramverk för design av interaktion i automatiserade fordon. Baserat på bland annat intervjuer med representanter från industrin är en slutsats att det finns två tydliga sidor – säkerhet och upplevelse. I framtiden behöver dessa integreras på ett bättre sätt men det finns ingen enkel väg framåt. En annan observation från studien är att i-et i HMI har olika innebörd inom en och samma grupp. Betyder det interface eller interaktion?