Kategoriarkiv: Miljöpåverkan

Drive Me: Automation, olycksrisker och trängsel

Drive Me, som är ett Vinnova och FFI finansierat projekt där Trafikverket och Volvo Cars Corporation varit samarbetspartners, har nu publicerat två rapporter: ADEST och ADFE. Den förstnämnda behandlar frågor kring autonom körning relaterat till hållbara transporter och den sistnämnda belyser frågor kring autonom körning och energieffektivitet [1].

Trafikverkets medverkan är nu avslutad med dessa två publikationer och slutsatserna från deras insats visar på om flera intressanta prognoser. Fyra arbetspaket har ingått i projekten: testprober, trafiksäkerhet, trafikflöde och energieffektivitet. Intressant för undersökningarna i dessa projekt är att man använt naturalistiska testdata från en 30 km lång provsträcka i Göteborg (ringleden) med hastighetsgränser 70km/h och 80km/h. Fordonen som använts begränsades kapacitetsmässigt till att köra automatiserat med övervakning, där automatiserad körning som funktion endast var tillgänglig under vissa trafikförhållanden. Beslutet för att inte använda så kallad oövervakad automation togs av säkerhetsskäl. Notera att trafikförhållandena för undersökningarna var goda och beskrivs som torrt väglag, bra väder och bra väderförhållanden. 

I studierna användes data från verklig körning, data från olyckor och incidenter och trafiksimuleringar.

Några av slutsatserna från projekten är bl.a att en 20% ökning av autonoma fordon på vägarna visas kunna minska olycksrisker men samtidigt försämra trängseln i trafiken. Anledningen till försämring av trängseln är att autonoma fordon är mindre effektiva i att lösa upp köer än mänskliga förare. Det här innebär att trots förbättrad energieffektivitet med autonoma fordon i körningen så ser man samtidigt även en försämring i energiförbrukning genom ökad köer. 

Trots de nackdelar som tas upp i artiklarna så lyder slutsatsen att stora säkerhetsfördelar kan förväntas med ökning av automatiserade fordon. 

Egen kommentar

Det är intressant att man kommer till slutsatsen att fler AV’n leder till försämrade kö-tillstånd i trafiken. Det här togs även upp i artikeln vi skrev om förra veckan från MIT [2], men där man även tog hänsyn till att kollektivtrafiken automatiseras, vilket bör skapa en mer komplicerad uträkning. Sedan är frågan också beroende på till vilken utsträckning folk väljer kollektivtrafik med autonoma fordon, eller autonoma personbilar (utan samåkning) i framtiden.

Källor

[1] Ökad automation minskar olycksrisken men kan öka köerna, Trafikverket 2019-11-27 Länk

[2] MIT Energy Initiative. 2019. Insights into Future Mobility. Cambridge, MA: MIT Energy Initiative Länk

Drive Sweden Forum 2019

I går 12 september gick årets Drive Sweden Forum av stapeln med ca 270 deltagare. Drive Sweden är ju ett av 17 strategiska innovationsprogram (SIP) som finansieras av Vinnova, FORMAS och Energimyndigheten. Lindholmen Science Park är värdorganisation med Sofie Vennersten som programledare och Jan Hellåker som ordförande och har mer än 120 partners från 13 länder – 4 nya medlemmar presenterades på konferensen. Programmet blir alltmer internationellt, med samverkan såväl i EU- finansiering som gemensamma projekt. Man har också nu en person i Silicon Valley och har samarbete med Singapore.

Drive Sweden finansierar lite mer banbrytande projekt inom hållbar mobilitet, som exempelvis KOMPIS, LIMA och KRABAT. Man ger också ut nyhetsbrevet Smart Mobility samt har ett antal andra aktiviteter. Man gör nu ett omtag och lanserar en ny struktur, med delarna Society Planning, Digital Infrastructure, Policy Development, Business Models och Public Engagement, med fokus på såväl person- som godstransporter. Man har nu en öppen utlysning Innovationer för ett digitaliserat och automatiserat transportsystem för människor och gods som stänger 5 november.

Här korta sammanfattningar från några av konferensens föredrag.

David Green från Lynk & Co pratade om företagets vision att förändra mobilitet med hjälp av digitalisering för att ge en bättre kundupplevelse. För detta krävs samverkan med externa parter och man har skapat en öppen samverkansplattform colab.lynkco.com.

Ulrik Janusson och Marie Bemler från Scania visade några framtida möjliga scenarios för digitalisering inom godstransporter. Två viktiga parametrar är öppenhet i delning av data och hur mycket klimatfrågan slår igenom.

Hur kan man samverka med allmänheten när man designar framtida mobilitetstjänster och därmed nå en bättre acceptans för till exempel självkörande fordon? Detta har Vaike Fors från Högskolan i Halmstad studerat. En lärdom är att man måste gå bortom att bara titta se ”användare” och ”stadsinvånare” till att se alla som människor med olika behov, kunskaper och värderingar.

Våra kollegor Kent Eric Lång och Håkan Burden från RISE Viktoria berättade om policy-labbprojektet PLATT som tittar på möjliga strategier för att underlätta för självkörande fordon även från nya aktörer. En viktig strategi är att kunna bygga förtroende, trust, istället för tidigare typgodkännande-rutiner. Projektet är snart slut och man söker nu nya initiativ runt policy-utveckling.

Samtidigt måste samhället kunna hantera både att skapa goda näringslivsförutsättningar för ny teknologi och också bibehålla och förbättra säkerheten i trafikmiljön och därmed bygga förtroende, vilket Anna Fridén från KOMET, Kommittén för teknologiskt innovation och etik som den svenska regeringen tillsatt, berättade om.

Stefan Myhrberg från Ericsson talade om digital infrastruktur för automatiserade fordon, där man bland annat etablerat Drive Sweden Innovation Cloud, där Drive Sweden-medlemmar kan lagra och dela data från fordon, infrastruktur, parkeringsplatser, kameror etc. 5G är då en möjliggörare för att tillräckligt snabbt hantera de stora datamängderna som krävs när många enheter blir uppkopplade.

Olof Johansson från Trafikverket visade en ny färdplan för ett uppkopplat och automatiserat vägsystem. Färdplanen har identifierat 20 åtgärder i 4 kluster: Ökad kunskap om automatiseringens effekter (t.ex. tester och demonstrationer), Effektivt utnyttjande av kapacitet (t.ex. MaaS), Hållbart och säkert transportsystem genom digitalisering (t.ex. miljözoner) och Nya planeringsstöd för ökad användbarhet (t.ex. simuleringsmodeller). Nästa steg är att implementera åtgärderna. Suzanne Andersson från Trafikkontoret i Göteborg pratade om några utmaningar som då uppstår för samhällsplanerarna, som att städer utvecklas långsamt och man måste ta hänsyn till kommungränser.

En svårighet är att hitta och välja rätt affärsmodell för nya mobilitetslösningar. Rami Darwish från KTH berättade om ett affärsmodell-labb som man jobbar med inom ITRL ihop med Sustainable Innovation. I en paneldiskussion med Li Höglund från SnappCar, Stina Wärn från Folksam, Ulf Hammarberg från DHL och Mikael Rönnholm från CEVT, ledd av Roland Elander från Sustainable innovation, diskuterades detta. En nyckel är att lyssna till användarna och att vara beredd att göra snabba ändringar. Data från fordon och tjänster är också viktiga informationskällor. Men informationen måste då skyddas från intrång. Även regelverken måste kunna anpassas snabbt, med elsparkcyklar som ett aktuellt exempel. E-handel är ett annat område där affärsmodellerna behöver anpassas att bli både mer hållbara men ändå lönsamma. För industrin behöver affärsmodeller och leverantörskedjor också bli mer öppna att inkludera även lösningar från små entreprenörsföretag. Utvecklingen går både fortare och långsammare, beroende på område, än vad många tror. Man måste alltså jobba både kort- och långsiktigt.

Martin Svensson från AI Innovation of Sweden pratade om AI i det framtida transportsystemet, på komponent-, system- och samhällsnivå. Det finns stora möjligheter men mycket återstår att göra. Mats Nordlund från Zenuityvisade exempel på hur de använder AI och maskininlärning i sin verksamhet.

Joakim Jonsson från Volvo Bussar berättade om arbetet med autonoma stadsbussar som är kopplat till KRABAT-projektet. Man kan inte börja med att köra helt autonomt utan har identifierat 3 möjliga användningsfall: hållplatskörning, busståg och rangering i bussdepå. Se filmen nedan.

Bränsleförbrukning i fordon med ACC

En grupp forskare från amerikanska National Renewable Energy Laboratory (NREL) och Volvo Cars har publicerat en ny studie benämnd An Automated Vehicle Fuel Economy Benefits Framework Using Real-World Travel and Traffic Data [1]. Precis som titeln indikerar handlar studien om kvantifiering av bränsleförbrukningen i automatiserade fordon, eller rättare sagt i fordon med adaptiv farthållare (ACC). 

Studien har nämligen tagit fram ett utvärderingsramverk och tillämpat det på data genererad av Volvobilar med och utan ACC. Själva datasetet omfattar ca 18 500 resor insamlade i Göteborg gjorda av Volvo Cars anställda och deras familjemedlemmar som kör liknande Volvobilar. 

Slutsatsen är att användningen av ACC resulterade i en minskning av bränsleförbrukningen på 5-7%.

Källa:

[1] NREL. News Release: NREL/Volvo Partnership Demonstrates Approach to Quantify Automated Vehicle Fuel Savings. 2019-07-16 Länk

Stadsutveckling

Elektrifierade och självkörande taxiflottor skulle kunna minska koldioxidutsläppen med 87% jämfört med idag enligt en studie från University of Michigan [1].

Därför är det också lovande att nio svenska städer – Enköping, Göteborg, Järfälla, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö – nu får miljonstöd för att snabba på klimatomställningen [2]

Källor:

[1] Charles Kamper: Decarbonizing travel in cities with electrified autonomous taxis, PhysOrg 2019-07-17 Länk

[2] Nio städer får miljonstöd för att snabba på klimatomställningen, MyNewsDesk 2019-07-08 Länk

Ljusföroreningar

För närvarande står gatu- och parkeringsbelysning för cirka 90% av all utomhusbelysning i den industrialiserade världen. Ungefär 2% av all energi som används i EU går åt för detta, och fordonsstrålkastare förbrukar ca 3% av fordonets bränsle. Mycket av denna energi är bortkastad och orsakar ljusföreoreningar som har negativ effekt för både djur och människor. 

En grupp forskare från Delft University of Technology föreslår i en nyligen publicerad artikel att automatiserade fordon bör utformas för att minska ljusföroreningar i städer [1].

Förslaget baseras på en moralisk bedömning av automatiserade fordon med följande två argument:

  • Automatiserade fordon är en teknik under utveckling, vilket innebär att designen av både fordonen och den omgivande infrastrukturen är öppen. Design för värden (design for values) är en väg framåt. Enligt den bör man sträva efter att införliva etiska och moraliska värden under utvecklingsfasen av den nya tekniken. 
  • Nattbelysning bör vara ett självklart värde som tas med i beaktandet under utvecklingsfasen av automatiserade fordon. En betydlig minskning av ljusföroreningar och en bättre balans mellan ljus och mörker kan uppnås genom utformning av framtida automatiserade fordon. 

Studien exemplifierar problematiken och hur dessa två argument kan tillämpas i två fallstudier, parkeringsplatser och motorvägar. 

Summa samarium:At the least, autonomous vehicles should be designed to reduce the adverse effects of light pollution. More radically, they can strive to create darker nights and play a role in re-imagining urban nightscapes.

Egen kommentar

Möjligheterna med automation är oändliga. Själv tycker jag att det är intressant att man släpper det ständigt diskuterade moraliska trolley-dilemmat och visar på att det finns fler viktiga etiska och moraliska frågor att ta hänsyn till. 

Något annat intressant i sammanhanget är hur ljusföroreningar skulle påverkas av de nya visuella externa fordonsgränssnitt som föreslagits av flera aktörer för att stödja samspelet mellan automatiserade fordon och andra trafikanter. Kan vinsten med dessa gränssnitt i termer av tillit och säkerhet övervinna de negativa effekterna i termer av ljusföroreningar? 

Källor

[1] Stone et al., Science and engineering ethics. Driving in the Dark: Designing Autonomous Vehicles for Reducing Light Pollution. 2019-03-22 Länk

Entusiasm i Phoenix

I förorten Chandler utanför Phoenix, Arizona, finns ett antal av Waymos självkörande bilar, en del med säkerhetsförare andra utan. Och stadens företrädare är väldigt entusiastiska [1].

– I framtiden kan man tänka sig ett scenario där man kallar på ett självkörande fordon som kommer och hämtar dig och tar dig från en plats till en annan. Där släpper det av dig och kör sedan någon annanstans där det hämtar någon annan och fortsätter så från plats till plats utan att någonsin stanna eller parkera, säger en av dem.

– Om alla skulle använda självkörande fordon så skulle behovet av parkering minska betydligt.

Egen kommentar

Ja, om bilarna aldrig stannar utan hela tiden kör omkring så behövs förstås inga parkeringsplatser – däremot laddplatser om det är elfordon. Men trafiken måste ju då öka givet samma mobilitetsbehov eftersom en del går tomma. Och fungerar det riktigt bekvämt så finns risken att de slår ut kollektivtrafiken vilket skulle leda till ännu mer trafik. Så förutom miljöaspekten så kommer kanske bilarna inte att stå parkerade men stilla ändå i köer…

Källa

[1] Ty Brennan:Cities looking at how self-driving cars can change their communities, Fox 10 2018-10-30 Länk

Självkörande fordon i media

Här kommer ett par tips från andra media.

För er som missade gårdagskvällens avsnitt i Vetenskapens värld i SVT om självkörande fordon så kan ni se det här (fram till 20 mars). I det brittiska programmet berättar man om SAE-nivåerna, dagens förarstödssystem, visar olika tester och demonstrationer, och så tar man upp frågeställningar som problematiken med att hålla sig beredd att ta över vid nivå 3 och tidsfördröjningar, men också effekter av självkörande fordon på säkerhet, infrastruktur, arbetstillfällen samt moral och etik. I slutdiskussionen tar man också upp om det i själva verket blir ökad biltrafik, lag- och regelverksfrågor samt kommunikation mellan självkörande fordon och andra trafikanter.

Andra tipset kommer från taltidningen för blinda På tal om Stockholm , där en helt blind man testar den självkörande bussen i Kista. Det visade sig inte vara fullt så enkelt för synskadade att använda tjänsten som man kanske tror. Ni hittar inslaget här, och Nobinas svar på frågorna som framkom här.

Energitörstiga

Sensorrika fordon förbrukar mycket energi vilket kan göra dem till miljöbovar, enligt en ny studie utfört av University of Michigan and Ford [1, 2].

Resultaten tyder på att uppkopplade och automatiserade fordonssystem skulle kunna öka energiförbrukning och växthusgasutsläpp med 3-20% på grund av ökad effektförbrukning, vikt, rullmotstånd och data överföring.

Källor

[1] Gawron et al, Environmental Science & Technology. Life Cycle Assessment of Connected and Automated Vehicles: Sensing and Computing Subsystem and Vehicle Level Effects. 2018-02-15 Länk

[2] IEEE Cars That Think. Exposing the Power Vampires in Self-Driving Cars. 2018-02-15 Länk