Regeringen har beslutat om viktiga ändringar i förordningen kring försöksverksamhet med automatiserade fordon [1]. Bland annat har man beslutat att att slopa tidsbegränsningen för försöksverksamheten. Detta innebär att förordningen för testning kommer gälla tills vidare. Förordningen som är på plats just nu skulle ha löpt ut den 1 juli 2022 och har medfört att Transportstyrelsen inte kunnat ge tillstånd till ansökningar som sträcker sig längre än så.
Vidare så har regeringen också vidgat möjligheterna att få tillstånd för försök med automatiserade fordon. Bland annat kommer vissa försök att kunna genomföras utan förare, förutsatt att det kan ske på ett säkert sätt. Vad det innebär i praktiken framgår inte (antagligen kommer det att förtydligas så småningom på Transportstyrelsens websida).
Dessa ändringar i förordningen börjar gälla från den 1 januari 2021.
Ändringarna förklaras av infrastrukturministern Thomas Eneroth på följande sätt: ”Vi måste ha bra testmöjligheter i hela EU för att kunna möta konkurrensen från Asien och USA och snabbt se till att vi får en permanent lagstiftning på plats. Det skiljer fortfarande mellan EU:s olika länder. Och där arbetar vi med för att få tydligare generella riktlinjer. Men Sverige ska vara landet med de bästa förutsättningarna. Det är här vi ska utveckla verksamheten. Vi må ha produktion i andra länder, men den tekniska utvecklingen ska ha de bästa förutsättningarna i Sverige. Vi jobbar också intensivt med en lagstiftning för att kunna ha självkörande bilar på samtliga vägar i Sverige” [2].
Vi påminner om att det är Transportstyrelsen som är ansvariga för tillstånd för försök med automatiserade fordon.
Källor
[1] Regeringskansliet. Förbättrade möjligheter till försök med automatiserade fordon. 2020-08-20 Länk
[2] Mattson, P., Dagens Industri. Regeringen öppnar för utökade tester av självkörande bilar. 2020-08-20 Länk
I går 12 september gick årets Drive Sweden Forum av stapeln med ca 270 deltagare. Drive Sweden är ju ett av 17 strategiska innovationsprogram (SIP) som finansieras av Vinnova, FORMAS och Energimyndigheten. Lindholmen Science Park är värdorganisation med Sofie Vennersten som programledare och Jan Hellåker som ordförande och har mer än 120 partners från 13 länder – 4 nya medlemmar presenterades på konferensen. Programmet blir alltmer internationellt, med samverkan såväl i EU- finansiering som gemensamma projekt. Man har också nu en person i Silicon Valley och har samarbete med Singapore.
Drive Sweden finansierar lite mer banbrytande projekt inom hållbar mobilitet, som exempelvis KOMPIS, LIMA och KRABAT. Man ger också ut nyhetsbrevet Smart Mobility samt har ett antal andra aktiviteter. Man gör nu ett omtag och lanserar en ny struktur, med delarna Society Planning, Digital Infrastructure, Policy Development, Business Models och Public Engagement, med fokus på såväl person- som godstransporter. Man har nu en öppen utlysning Innovationer för ett digitaliserat och automatiserat transportsystem för människor och gods som stänger 5 november.
Här korta sammanfattningar från några av konferensens föredrag.
David Green från Lynk & Co pratade om företagets vision att förändra mobilitet med hjälp av digitalisering för att ge en bättre kundupplevelse. För detta krävs samverkan med externa parter och man har skapat en öppen samverkansplattform colab.lynkco.com.
Ulrik Janusson och Marie Bemler från Scania visade några framtida möjliga scenarios för digitalisering inom godstransporter. Två viktiga parametrar är öppenhet i delning av data och hur mycket klimatfrågan slår igenom.
Hur kan man samverka med allmänheten när man designar framtida mobilitetstjänster och därmed nå en bättre acceptans för till exempel självkörande fordon? Detta har Vaike Fors från Högskolan i Halmstad studerat. En lärdom är att man måste gå bortom att bara titta se ”användare” och ”stadsinvånare” till att se alla som människor med olika behov, kunskaper och värderingar.
Våra kollegor Kent Eric Lång och Håkan Burden från RISE Viktoria berättade om policy-labbprojektet PLATT som tittar på möjliga strategier för att underlätta för självkörande fordon även från nya aktörer. En viktig strategi är att kunna bygga förtroende, trust, istället för tidigare typgodkännande-rutiner. Projektet är snart slut och man söker nu nya initiativ runt policy-utveckling.
Samtidigt måste samhället kunna hantera både att skapa goda näringslivsförutsättningar för ny teknologi och också bibehålla och förbättra säkerheten i trafikmiljön och därmed bygga förtroende, vilket Anna Fridén från KOMET, Kommittén för teknologiskt innovation och etik som den svenska regeringen tillsatt, berättade om.
Stefan Myhrberg från Ericsson talade om digital infrastruktur för automatiserade fordon, där man bland annat etablerat Drive Sweden Innovation Cloud, där Drive Sweden-medlemmar kan lagra och dela data från fordon, infrastruktur, parkeringsplatser, kameror etc. 5G är då en möjliggörare för att tillräckligt snabbt hantera de stora datamängderna som krävs när många enheter blir uppkopplade.
Olof Johansson från Trafikverket visade en ny färdplan för ett uppkopplat och automatiserat vägsystem. Färdplanen har identifierat 20 åtgärder i 4 kluster: Ökad kunskap om automatiseringens effekter (t.ex. tester och demonstrationer), Effektivt utnyttjande av kapacitet (t.ex. MaaS), Hållbart och säkert transportsystem genom digitalisering (t.ex. miljözoner) och Nya planeringsstöd för ökad användbarhet (t.ex. simuleringsmodeller). Nästa steg är att implementera åtgärderna. Suzanne Andersson från Trafikkontoret i Göteborg pratade om några utmaningar som då uppstår för samhällsplanerarna, som att städer utvecklas långsamt och man måste ta hänsyn till kommungränser.
En svårighet är att hitta och välja rätt affärsmodell för nya mobilitetslösningar. Rami Darwish från KTH berättade om ett affärsmodell-labb som man jobbar med inom ITRL ihop med Sustainable Innovation. I en paneldiskussion med Li Höglund från SnappCar, Stina Wärn från Folksam, Ulf Hammarberg från DHL och Mikael Rönnholm från CEVT, ledd av Roland Elander från Sustainable innovation, diskuterades detta. En nyckel är att lyssna till användarna och att vara beredd att göra snabba ändringar. Data från fordon och tjänster är också viktiga informationskällor. Men informationen måste då skyddas från intrång. Även regelverken måste kunna anpassas snabbt, med elsparkcyklar som ett aktuellt exempel. E-handel är ett annat område där affärsmodellerna behöver anpassas att bli både mer hållbara men ändå lönsamma. För industrin behöver affärsmodeller och leverantörskedjor också bli mer öppna att inkludera även lösningar från små entreprenörsföretag. Utvecklingen går både fortare och långsammare, beroende på område, än vad många tror. Man måste alltså jobba både kort- och långsiktigt.
Martin Svensson från AI Innovation of Sweden pratade om AI i det framtida transportsystemet, på komponent-, system- och samhällsnivå. Det finns stora möjligheter men mycket återstår att göra. Mats Nordlund från Zenuityvisade exempel på hur de använder AI och maskininlärning i sin verksamhet.
Joakim Jonsson från Volvo Bussar berättade om arbetet med autonoma stadsbussar som är kopplat till KRABAT-projektet. Man kan inte börja med att köra helt autonomt utan har identifierat 3 möjliga användningsfall: hållplatskörning, busståg och rangering i bussdepå. Se filmen nedan.
Liksom i Sverige, USA och andra länder så tittar även den brittiska regeringen över lagstiftningen för självkörande fordon, speciellt vad gäller ansvarstaganden och strafförelägganden [1]. Nuvarande lagstiftning utgår, liksom i andra länder, ifrån att det finns en mänsklig förare som har ansvaret och kan åtalas.
Myndigheterna har 3 år på sig eftersom man har lovat att förarlösa fordon ska kunna finnas på vägarna 2021 [2].
Målsättningen enligt utredningen och regeringen är att få till en stegvis utveckling för att säkra en acceptans hos användarna och allmänheten (se nästa artikel!) och samtidigt ge förutsättningar för svensk industri att vara bland de ledande i världen. Man ser då både ett nytt ägaransvar och ett ökande producentansvar.
Källor
[1] Anne Perkins: Government to review law before self-driving cars arrive on UK roads, The Guardian 2018-03-06 Länk
[2] Toby Helm: Budget 2017: UK to launch self-driving cars on British roads by 2021, The Guardian 2017-11-19 Länk
Så släpptes då i onsdags slutbetänkandet från utredningen om självkörande fordon kallat Vägen till självkörande fordon – introduktion [1], en gedigen lunta om 1296 sidor uppdelad på 2 dokument som vi inte läst igenom ännu men räknar med att göra som remissinstans.
Utredningen föreslår ett antal regelförändringar som behövs för att börja använda och utveckla automatiserade fordon på väg de närmaste åren. Utredningen ger även förslag på åtgärder som behöver göras på längre sikt. Bland annat föreslår utredningen:
Ökade möjligheter till försök med fordon utan förare genom en ny definition av förarbegreppet, där en förare kan föra ett fordon inne i eller utanför ett fordon (fjärrstyrning) och ett fordon kan också ha flera förare.
Nytt ansvarssystem där föraren inte är ansvarig för uppgifter som ett automatiskt körsystem utför under automatiserad körning, utan det övergår till fordonsägaren. Föraren har alltså inget övervakningsansvar. Däremot är föraren skyldig att ta över kontrollen om systemet begär det, liksom andra uppgifter som säkerhetskontroll.
Möjlighet till helt automatiserade motorredskap klass II i 20 km/t eller gångfart utan tillstånd till försöksverksamhet genom att krav på förare inte blir obligatoriskt.
Automatiserade fordon som är konstruerade för att kunna hantera alla situationen själva ska kunna stanna på ett trafiksäkert sätt om en situation det inte kan hantera uppstår.
Krav på lagring av vissa data för fordon med både manuell och automatiserad körning.
Nya brottsrubriker införs som grov vårdslöshet i trafik under automatiserad körning, olovlig körning och otillåtet förande av fordon under automatiserad körning och rattfylleri under automatiserad körning.
Egen kommentar
Sveriges Radio Studio Ett hade i onsdags ett inslag där bland andra RISE Viktorias vice VD Kent Eric Lång kommenterade utredningen och också utvecklingen av självkörande fordon generellt. Även utredaren Jonas Bjelfvenstam är med och diskuterar ansvarsfrågan.
Lyssna på inslaget här (börjar efter 13:55 och är 10 minuter långt).
Källor
[1] Vägen till självkörande fordon – introduktion, SOU 2018:16 Länk
I torsdags hade det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden årsmöte ihop med sitt årliga forum. Forumet lockade ca 150 deltagare till AB Volvos huvudkontor i Göteborg. Fyra partners fick där möjlighet att presentera sig samt större projekt. Regeringens Samverkansprogram Nästa Generations Resor och Transporter har initierat två stora satsningar inom Drive Sweden – KRABAT och KOMPIS – som också presenterades på forumet.
Drive Sweden är alltså en samverkansplattform med ett drygt 60-tal partners. Finansieringen av de projekt och initiativ som är kopplade till Drive Sweden kan komma från olika håll. Budskapet från Drive Sweden är att ”Det handlar inte bara om förarlösa fordon – det handlar om ett helt nytt synsätt på mobilitet. Vi är i början av utvecklingen, och den går snabbt. På bara några år kommer vi att förändra världen, utveckla hållbara städer och se hela branscher arbeta med helt nya affärsmodeller.”
Här några korta referat från några av forumets presentationer.
Torbjörn Holmström, tidigare CTO på Volvo GTT och Jan Hellåker, director för Drive Sweden hälsade välkomna med inledningsanföranden där resp. organisation presenterades utifrån utmaningar och möjligheter med framtida mobilitet.
Stefan Myhrberg och Stefan Moritz från Ericsson berättade om Drive Sweden Innovation Cloud, som hanterar uppkoppling och intelligens placerad utanför fordonen. Information och data kan behöriga komma åt via en Partner Connect-portal.
Fyra delprojekt inom KRABAT presenterades på forumet. Peter Hafmar, Nobina, berättade om Sveriges första pilot med självkörande minibussar som nyligen startat i Kista. Flera RISE Viktoria-medarbetare presenterade också KRABAT-projekt. Sigma Dolins berättade om hur ett stort antal intressenter i S3-projektet arbetar med hur små, självkörande, eldrivna bussar skall kunna användas för delade transporter i en stadsdel. I en snar framtid startar pilottest på Chalmers Johannebergs campus. Johan Östling leder ett projekt för koppla upp trafiksignaler till Drive Sweden Innovation Cloud. Detta är ett viktigt steg för att digitalt koppla fordon och infrastruktur som handlar lite om teknik och mycket om organisation, affärsmodeller och drivkrafter. Maria Schnurr talade om Policy Labs, regelverksinnovation till stöd för KRABAT-projekten. RISE Viktoria tillämpar metodik från design thinking för att identifiera problem med regelverk och tillsammans med aktörerna utforma lösningar.
Birger Löfgren berättade att det finns stort intresse runt om i Sverige att utforska möjligheterna med tidig tillämpning av självkörande fordon med låga hastigheter. I ABC – Autonomous Base Camp – har RISE uppdraget fånga detta intresse och hjälpa till med konkreta planer samt att orkestrera konsortier. Ett exempel man arbetar med är att ihop med IKEA Kållered ha självkörande skyttlar mellan järnvägsstationen i Kållered till varuhuset.
Maria Schnurr presenterade Drive Sweden Outlook, en gemensam bedömning av när nya tjänster, fordon och andra förutsättningar är färdiga för tillämpning under den närmaste 10 års-perioden. Denna ”Outlook” skall hjälpa aktörer till en gemensam förståelse om hur automatiseringen kan komma att tillämpas. Maria kommer att fortsätta kontinuerligt uppdatera.
Sofie Vennersten, Lindholmen Science Park, berättade om de många projekt som CLOSER-arenan driver inom transport- och logistikområdet.
Kristina Andersson från Regeringskansliet berättade att regeringsutredningen om fordonssutomation levereras 7/3 10:00 till ministern, finns då för nerladdning.
Stefan Tilk från NEVS berättade om företagets målsättning. NEVS vill erbjuda en total optimerad mobilitets-ekosystem, inte bara göra bilar. Man har etablerat ett samarbete med Didi och även med kinesiska eldistributören State Grid.
Marie Ljungberg från Scania berättade om Scania Sustainable City Solutions, en multimodal molnbaserad mobilitetstjänst för persontransporter med bussar inom Scania Södertälje men också från Stockholm till Södertälje. Tanken är att testa ”hemma” först och sedan sälja åtminstone delar av systemet.
Emilia Ljungström, COO på Einride berättade om företagets vision om att inte vara en fordonstillverkare utan ett teknikbolag som vill omvandla världens vägtransporter. Komponenter man arbetar med är självkörning och fjärrstyrning, batterireglering, ett transporthanteringssystem och de självkörande transportbärarna, s.k. T-pods, som man dock ej kommer att tillverka själva. Första kund är Lidl och man kommer att starta testverksamhet under året med tillstånd från Transportstyrelsen
Mats Fägerhag, VD på CEVT berättade om deras framtida utmaningar inom automatiserade fordon och nya affärsmodeller. Geely kommer att starta fler R&D centra i Europa och vill alltid utsätta varje team för intern konkurrens. Kompetens är en kritisk resurs. Sverige ligger efter! Kulturen är den viktigaste svenska fördelen. CEVTs strategi är att öka samverkan, och jobba mer med data och machine learning.
Nu har VTI-forskaren Wanna Svedbergs rapport om ”En rättslig konstruktion för straffrättsligt ansvar gällande självkörande fordon” åt den svenska regeringsutredningen om självkörande fordon blivit klar. Den är en allmän handling och alltså tillgänglig för intresserade.
Rapporten hanterar frågan om hur Sverige, på ett nationellt plan och utan att komma i konflikt med unionsrättslig lagstiftning, kan hantera och främja en introduktion av självkörande fordon på allmän väg inom en relativt snar framtid.
I forskarrapporten föreslås en rättslig infrastruktur som definieras som det eller de regelverk som omgärdar en typ av verksamhet och för dess verksamhet grundläggande rättsliga relationer och om hur detta ska gå till med fokus på straffrätten. Ett långsiktigt hållbart nytt regelverk behövs som kan hantera inte bara dessa fordon, utan även nya framtida innovationer och en samordnad ITS-hantering.
I rapporten diskuteras även behovet av en översyn av straffbestämmelser om sabotage, kapning, terroristbrott, immaterialrättsligt skydd etc.
Förra veckan deltog representanter för den svenska regeringen, ett flertal ministrar från EU, EU-kommissionen samt industrin vid ett möte i Amsterdam för att diskutera Amsterdamdeklarationen om uppkopplade och automatiserade transporter [1]. Under mötet togs det bland annat fram en plan för arbetet med att främja utveckling och introduktion av sådana transporter.
Infrastrukturminister Anna Johansson, som deltog vid mötet, konstaterade också att regelverken för automatiserade och uppkopplade fordon behöver koordineras på EU-nivå för att stödja utveckling och innovation.
Källor
[1] Regeringskansliet. Stärkt samarbete om självkörande bilar. 2017-02-20 Länk
Regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera om, och i så fall hur, våra trafikregler behöver anpassas för självkörande fordon [1].
Syftet med utredningen är att skapa bättre rättsliga förutsättningar för testning och introduktion av självkörande fordon på allmänna vägar i Sverige. Utredningens förslag gällande testning av självkörande fordon kommer att redovisas den 1 april 2016, medans förslag gällande introduktion av sådana fordon redovisas den 28 november 2017.
Infrastrukturminister Anna Johansson ser positivt på självkörande och uppkopplade fordon och har en förhoppning om att sådana fordon ska förbättra trafiksäkerheten och minska miljö-och klimatpåverkan. Detta i sig väntas leda till ett mer hållbart och effektivt transportsystem.
Egen kommentar
Transportstyrelsen har under 2014 genomfört en förstudie som tittat på befintliga regler för att se om och vilka eventuella hinder det finns för att kunna införa automatiserade fordon i Sverige.
Detta visar att svenska myndigheter vill vara långt framme och att regeringen ger sitt stöd.
Källor
[1] Regeringen. Ny utredning om självkörande fordon. 2015-11-12 Länk