Etikettarkiv: Drive Sweden

Drive Sweden Seminarium med Dr. Steven Shladover

Igår 14 maj arrangerade Drive Sweden ett seminarium med Dr. Steven Shladover, pionjär inom forskning kring automatiserade transportsystem med lång erfarenhet från University of California Berkeley. Temat för föreläsningen var de praktiska utmaningarna kring introduktionen av automatiserade fordon och vikten av uppkoppling för att möjliggöra att automatiserade fordon ska gynna transportsystemet istället för att ha motsatt effekt.

Här är ett kort referat av de olika punkterna som Dr. Shladover berörde.

Historisk översikt

Vi har redan haft automatiserade fordon utan både ratt och pedaler i över 40 år (t.ex. de tåg som kör mellan olika terminaler på större flygplatser). Skillnaden med dessa fordon mot de som nu utvecklas är att de brukas i ett stängt system där de inte behöver interagera med andra fordon eller objekt. Utmaningen nu är att utveckla system som kan hantera ett öppet system som ständigt förändras, och som dessutom inkluderar flera olika typer av objekt (människor, djur, väghinder etc.). Dr. Shladover påpekade också att den hajp som finns kring att automation ligger väldigt nära i tiden inte stämmer överens med vad tekniken faktiskt klarar av i dagsläget.  En anledning till detta är att de som rapporterar inom området (av naturliga skäl) inte är helt insatta i teknologin och övertolkar vad de olika OEM:erna och mjukvaruföretagen predikterar är möjligt inom en snar framtid.

Terminologin 

Ibland kan vissa termer stå i vägen för förståelsen för teknologin. Självkörande (self-driving) är en term som Google uppfunnit som egentligen inte säger så mycket. Robotfordon är ett annat sådant ord som kan vara vilseledande.

För att verkligen kategorisera vad ett automatiserat fordon kan göra är det viktigt att ha en förståelse för:

  1. Vilken förarens roll är.
  2. Vilken systemets roll är.
  3. Graden av uppkoppling i fordonet.
  4. Operativ designdomän (ODD) – de specifika förhållanden ett specifikt automationssystem är utformat för att fungera i, som exempelvis på motorväg eller i ett geografiskt område.

Betydelsen av uppkoppling

Uppkoppling är mycket viktigt för att möjliggöra högre nivåer av automation.  Utan aktiv uppkoppling är det mer sannolikt att automatiserade fordon kommer att försämra det nuvarande transportsystemet. Fordonen behöver kunna förhandla med varandra för att koordinera sin körning utan att utgöra en säkerhetsrisk.

Exempel på prestanda som endast kan uppnås med hjälp av kooperativa system inkluderar kolonnkörning (V2V) och hastighetsharmonisering (V2I).

Dr. Shladover menade också på att 3G/4G är tillräckligt bra för automation, det vill säga 5G är inget krav för att möjliggöra automation.

Utmaningar relaterade till detekteringssystem

Automatiserade fordon måste inte bara kunna detektera objekt, utan de behöver också kunna förutsäga hur objekten kommer att röra sig. Här ligger utmaningen i hur man kravställer tröskeln för känslighet för systemet, så att fordonet inte stannar så fort det detekterar något som uppenbarligen inte skulle orsaka skada. Sensorer behöver inkludera radar, LiDAR, högupplösta kartor, kameror och trådlös kommunikation.

För att garantera en hög nivå av säkerhet behöver systemet detektera allt, men för funktionalitetens skull behöver det endast detektera det som kan utgöra ett hot.

Utmaningar relaterade till säkerhet

För att visa på att automatiserade fordon är säkra är den första utmaningen att kartlägga vilken kombination av scenarion som ska bedömas. Det som också behöver definieras är vilken kombination av testning i sluten testmiljö, testning på offentliga vägar och simulering som är nödvändigt för att visa på att det automatiserade fordonet är säkert. Här behöver man också undersöka hur mycket som behövs av varje testtyp och hur man ska gå tillväga för att validera simuleringarna.

Utmaningar relaterade till hur media rapporterar om autonoma fordon

Dr. Shladover är också väldigt skeptisk till hur olika medier rapporterar om utvecklingen kring automatiserade fordon och bygger upp förväntningar hos allmänheten. Frustrationen ligger i hur media rapporterar att det kommer finnas fullt automatiserade fordon på vägarna inom en snar framtid, vilket skiljer sig avsevärt från det faktum att teknologin fortfarande är väldigt ung och obeprövad.

Drive Swedens årsmöte och forum 2018

I torsdags hade det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden årsmöte ihop med sitt årliga forum. Forumet lockade ca 150 deltagare till AB Volvos huvudkontor i Göteborg. Fyra partners fick där möjlighet att presentera sig samt större projekt. Regeringens Samverkansprogram Nästa Generations Resor och Transporter har initierat två stora satsningar inom Drive Sweden – KRABAT och KOMPIS – som också presenterades på forumet.

Drive Sweden är alltså en samverkansplattform med ett drygt 60-tal partners. Finansieringen av de projekt och initiativ som är kopplade till Drive Sweden kan komma från olika håll. Budskapet från Drive Sweden är att ”Det handlar inte bara om förarlösa fordon – det handlar om ett helt nytt synsätt på mobilitet. Vi är i början av utvecklingen, och den går snabbt. På bara några år kommer vi att förändra världen, utveckla hållbara städer och se hela branscher arbeta med helt nya affärsmodeller.”

Här några korta referat från några av forumets presentationer.

Torbjörn Holmström, tidigare CTO på Volvo GTT och Jan Hellåker, director för Drive Sweden hälsade välkomna med inledningsanföranden där resp. organisation presenterades utifrån utmaningar och möjligheter med framtida mobilitet.

Stefan Myhrberg och Stefan Moritz från Ericsson berättade om Drive Sweden Innovation Cloud, som hanterar uppkoppling och intelligens placerad utanför fordonen. Information och data kan behöriga komma åt via en Partner Connect-portal.

Fyra delprojekt inom KRABAT presenterades på forumet. Peter Hafmar, Nobina, berättade om Sveriges första pilot med självkörande minibussar som nyligen startat i Kista. Flera RISE Viktoria-medarbetare presenterade också KRABAT-projekt. Sigma Dolins berättade om hur ett stort antal intressenter i S3-projektet arbetar med hur små, självkörande, eldrivna bussar skall kunna användas för delade transporter i en stadsdel. I en snar framtid startar pilottest på Chalmers Johannebergs campus. Johan Östling leder ett projekt för koppla upp trafiksignaler till Drive Sweden Innovation Cloud. Detta är ett viktigt steg för att digitalt koppla fordon och infrastruktur som handlar lite om teknik och mycket om organisation, affärsmodeller och drivkrafter. Maria Schnurr talade om Policy Labs, regelverksinnovation till stöd för KRABAT-projekten. RISE Viktoria tillämpar metodik från design thinking för att identifiera problem med regelverk och tillsammans med aktörerna utforma lösningar.

Birger Löfgren berättade att det finns stort intresse runt om i Sverige att utforska möjligheterna med tidig tillämpning av självkörande fordon med låga hastigheter. I ABC – Autonomous Base Camp – har RISE uppdraget fånga detta intresse och hjälpa till med konkreta planer samt att orkestrera konsortier. Ett exempel man arbetar med är att ihop med IKEA Kållered ha självkörande skyttlar mellan järnvägsstationen i Kållered till varuhuset.

Maria Schnurr presenterade Drive Sweden Outlook, en gemensam bedömning av när nya tjänster, fordon och andra förutsättningar är färdiga för tillämpning under den närmaste 10 års-perioden. Denna ”Outlook” skall hjälpa aktörer till en gemensam förståelse om hur automatiseringen kan komma att tillämpas. Maria kommer att fortsätta kontinuerligt uppdatera.

Sofie Vennersten, Lindholmen Science Park, berättade om de många projekt som CLOSER-arenan driver inom transport- och logistikområdet.

Kristina Andersson från Regeringskansliet berättade att regeringsutredningen om fordonssutomation levereras 7/3 10:00 till ministern, finns då för nerladdning.

Stefan Tilk från NEVS berättade om företagets målsättning. NEVS vill erbjuda en total optimerad mobilitets-ekosystem, inte bara göra bilar. Man har etablerat ett samarbete med Didi och även med kinesiska eldistributören State Grid.

Marie Ljungberg från Scania berättade om Scania Sustainable City Solutions, en multimodal molnbaserad mobilitetstjänst för persontransporter med bussar inom Scania Södertälje men också från Stockholm till Södertälje. Tanken är att testa ”hemma” först och sedan sälja åtminstone delar av systemet.

Emilia Ljungström, COO på Einride berättade om företagets vision om att inte vara en fordonstillverkare utan ett teknikbolag som vill omvandla världens vägtransporter. Komponenter man arbetar med är självkörning och fjärrstyrning, batterireglering, ett transporthanteringssystem och de självkörande transportbärarna, s.k. T-pods, som man dock ej kommer att tillverka själva. Första kund är Lidl och man kommer att starta testverksamhet under året med tillstånd från Transportstyrelsen

Mats Fägerhag, VD på CEVT berättade om deras framtida utmaningar inom automatiserade fordon och nya affärsmodeller. Geely kommer att starta fler R&D centra i Europa och vill alltid utsätta varje team för intern konkurrens. Kompetens är en kritisk resurs. Sverige ligger efter! Kulturen är den viktigaste svenska fördelen. CEVTs strategi är att öka samverkan, och jobba mer med data och machine learning.

Testning av självkörande bussar i Sverige

Inom ramen för det svenska strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden kommer det inom kort att inledas flera tester med helt självkörande små bussar runt om i landet, berättade Jan Hellåker, programansvarig för Drive Sweden, till Ekot [1].

Inom ett halvår kommer sådana tester att inledas både i Kista, Barkarby och på Chalmers i Göteborg. Även andra automatiserade fordon i andra tillämpningar kommer att testas på Lindholmen i Göteborg. Kanske dessutom på några andra ställen runt om i landet. Syftet är framförallt att skapa acceptans för den här teknologin i samhället.

Källor

[1] Jensen., V. Sveriges Radio. Stora tester av självkörande fordon drar igång i Sverige. 2017-11-27 Länk

Vision Zero 2017

I mitten av juni anordnade Näringsdepartementet, Trafikverket och Transportstyrelsen en tvådagars konferens om nollvisionen i trafiken, Vision Zero 2017. Bland deltagarna fanns världens ledande experter, ministrar och beslutsfattare från Afrika, Amerika, Asien och Europa. Likaså var programmet fullspäckat med både inhemska och utländska talare.

Konferensen gick ut på att diskutera trafiksäkerhet på en strategisk nivå, och hur visionen om noll dödade och allvarligt skadade i trafiken kan uppnås. I många fall användes den ”svenska modellen” och trafiksäkerhetsarbetet som en referenspunkt – att uppnå lika stor reducering i antalet dödade och skadade i trafiken är något som många strävar efter. Och vad är då hemligheten bakom den stora framgången? Kortfattat handlar det om ett långsiktigt arbete, gott samarbete mellan olika aktörer och ett systemperspektiv.

Här är en kort sammanfattning av några föredrag som jag deltog på som berörde automatiserade fordon.

  • Infrastrukturmininstern Anna Johansson inledde konferensen. Hon pratade om att transportsystemet för första gången är en del i FN:s mål för hållbar utveckling. Hon påpekade också att trafiksäkerhetsarbetet behöver intensifieras globalt, och att vi i Sverige har kommit långt i trafiksäkerhetsarbetet och kan bidra med kunskap och erfarenhet från nollvisionsarbetet.
  • David Ward från Global New Car Assessment Programme (Global NCAP) pratade om vikten av att fordonen testas och utvärderas av oberoende parter. Han påpekade också vikten av systematiska utvärderingsmetoder. Att uppmuntra automatiserad körning är med på organisationens prioritetslista för 2030, men den hamnar i skuggan av andra lösningar som ESC (Electronic Steering Control), AEB (Autonomous Emerging Braking), ISA (Intelligent Speed Adaptation), och M-ABS (Motorcycle Anti-Lock Brake System). Storskalig implementation av dessa system i utvecklingsländer väntas spara många liv eftersom antalet fordon väntas öka kraftigt.
  • Björn Anwall från Volvo Cars underströk att trafikolyckor, trängsel och utsläpp är våra stora utmaningar. Automatiserade, elektrifierade och delade fordon är svaret på detta. Volvo Cars vision är att ingen ska dö eller allvarligt skadas i en Volvobil 2021, att ha 1 miljon elektrifierade fordon på marknaden 2025 samt att ”ge tillbaka” en vecka av kvalitetstid per år 2025. För att uppnå allt detta behövs ett tätt samarbete mellan myndigheter, akademi och industri. Myndigheterna kan stödja utvecklingen genom att exempelvis förse fordonen med ruttinformation vid vägbyggen.
  • Claes Tingvall från ÅF/Monash University pratade om vikten med innovation. Han presenterade sex innovationsregler. Bland dessa finns följande:
    a) If you cannot express the need for innovation in an innovative way, you need to go home and rethink
    b) Develop criteria, test methods, critical limits and test demos early to drive innovation
    c) Never give up, sometimes it can take 50 years to be understood!
  • Ola Boström från Autoliv pratade om hur körning med nedsatt körförmåga (imapired driving) kan förhindras. Viktigt är att utgå ifrån att fordonet och människan är ett gemensamt kognitivt system som delar kontroll och som måste kunna lita på varandra om samspelet ska fungera. Att skapa lagom mycket tillit är viktigt – för lite eller för mycket tillit till ett tekniskt system kan ha negativa konsekvenser. För att uppnå detta behöver fordonsindustrin generellt sett ha mer inslag av forskning kring mänskliga faktorer.
  • Catharina Elmsäter-Svärd från Drive Sweden påpekade att ett smart transportsystem behövs för att uppnå nollvisionen. Liksom representanten från Volvo Cars var hon inne på att automatiserade, elektrifierade och delade fordon är framtiden. I detta är det viktigt att tänka på att nya mobilitetsformer kommer förbättra livskvaliteten för många funktionshindrade.
  • Jag (Azra Habibovic) pratade om utmaningar med dagens teknikreglering i fordonen i Europa i förhållande till den alltmer ökande mängden av mjukvara i fordonen. Idag tar myndigheter mycket ansvar för säkerheten genom att i detalj specificera kraven som ett fordon behöver uppfylla och hur dessa ska utvärderas och godkännas. Det är en process som lämpar sig för godkännande av mekaniska komponenter, men blir svårare att tillämpa för system baserade på föränderlig mjukvara.

Materialet från dessa och andra presentationen från konferensen hittar ni här.

Utmaningar kopplade till introduktionen av autonoma fordon

Ny Teknik har intervjuat Jan Hellåker som är programansvarig för Drive Sweden (som samlar olika aktörer för att skapa framtidens mobilitet) om utmaningarna med införandet av självkörande bilar [1].

Hellåker menar att trots den ”hype” som råder i branschen just nu är det viktigt att se det ur ett samhällsperspektiv och se självkörande bilar som möjliggörare av samåkning och bildelning. Han hänvisar även till omvärldsanalyser som tyder på att unga mer efterfrågar mobilitetstjänster än att äga fordon. Att produktionsvolymen skulle minska tror han heller inte på, utan tvärtom kommer fordonen användas mer och därmed slitas ut snabbare. I framtiden ser han också att alla personbilstillverkare startar någon form av affärsverksamhet kring mobilitetstjänster, där de som inte hoppar på det tåget kommer att uppleva ett ”Kodak-moment”.

Den största utmaningen är den gällande lagstiftningen, som inte går lika snabbt som teknikutvecklingen. Trots det anser han att de flesta är medvetna om brådskan med att lösa detta.

Källa

[1] Kristensson, J. Expert: Trafiken kokar igen med självkörande bilar, 2017-04-12 Länk

Volvo-seminarium om konvojkörning

Fredagen 18 mars arrangerade Volvo ett seminarium om automatiserade fordon som var födelsedag för Volvos deltagande i EU Truck Platooning Challenge. Vi skrev 14 mars om satsningen som är ett initiativ av det holländska EU-ordförandeskapet.

Volvo deltar med en konvoj med tre fordon, ett 16 m standardfordon, ett 24 m fordon som är normalt i Sverige samt ett 36 m High Capacity Transport (HCT)-fordon som används i svensk försöksverksamhet. Volvo vill på så sätt skapa diskussion om vägen till bränslebesparing. Jämfört med standardfordonet är besparingen 16% med 24 m fordonet och med HCT-fordonet 27%. Besparingen med kolonnkörning anges av Volvo till 7% i den konfiguration som är med i eventet, men potentialen är 15%.

Förutom presentationer genomfördes en panelutfrågning. Torbjörn Holmström, Chief Technology Officer för Volvokoncernen, sade att Volvos kunder vet att man sparar bränsle med konvojkörning redan med manuell körning, men tekniken hjälper ytterligare. Anders Kellström, projektledare för Volvokoncernens deltagande i EU Truck Platooning Challenge, svarade på frågor att dynamisk formering av konvojer och affärsmodeller för att fördela besparingar inom en konvoj ännu inte är lösta. Mixade konvojer är ännu inte möjligt men tekniken skall tas fram i det nya initiativet.

Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket, sade att det finns många miljövinster med konvojkörning, men att effekterna på trafiksäkerheten måste utvärderas. Trafikverket är förberedda för försök på fyrfiliga vägar men inte på 2+1-vägar. Johan Nyhus (s), ordförande i Trafiknämnden i Göteborg, sade att stadens främsta utmaning är att samsas om utrymme och att automatisering hjälper. Han uppskattar de samarbeten som pågår och utlovade att Göteborg kommer att ha en stadsdel med automatiserade transporter före 2030.

Catharina Elmsäter-Svärd (m), som är ordförande i Drive Sweden och före detta infrastrukturminister, berättade att politiken går från intresse till handling: ”ingen politiker är emot mer jobb och bättre miljö”. Sverige skall vara ledande inom automatiserade transporter.

Automatiserade transporter ett av fem nya strategiska innovationsprogram

VINNOVA, Energimyndigheten och Formas meddelade igår [1] att man satsar gemensamt 430 miljoner fram till 2018 kronor på fem nya innovationsprogram, varav ett är automatiserade transporter, som kommer att ledas av Lindholmen Science Park [2] med Jan Hellåker som programledare och Catharina Elmsäter-Svärd som styrgruppsordförande.

Visionen för detta s.k. SIP är att Sverige ska positioneras som ledare inom automatiserade transportsystem, bidra till att uppnå de transportpolitiska målen och underlätta en utveckling av ett hållbart Sverige. Inom SIPet ska genomföras insatser för forskning och innovation, bland annat genom öppna utlysningar där företag, lärosäten och andra aktörer kan söka medel för forskning och innovation inom området.

Den än så länge preliminära offentliga finansieringen för programmet är 2 miljoner kr 2015 och därefter 20 miljoner kr per år 2016-2018, totalt 62 miljoner. Till detta kommer annan finansiering från övriga intressenter.

Strategiska innovationsprogram är en långsiktig satsning och kan vara upp till 12 år. De kommer att utvärderas vart tredje år utifrån ledarskap, resultat samt måluppfyllelse.

Källor

[1] 430 miljoner kronor för ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige, VINNOVA 2015-04-21 Länk

[2] Svensk kraftsamling för smarta städer, hållbara transporter och framtidens jobb, Lindholmen Science Park 2015-04-21 Länk