Etikettarkiv: AstaZero

Einride: krav på en koldioxidneutral transportlösning

I en intervju med TT berättar Einrides VD Robert Falck sin vision om automatiserade lastbilar. Enligt honom finns det några generella problem kring automatisering av tunga transporter:

  • Alla globala lastbilstillverkare lägger ner stora summor på att utveckla både eldrift och självkörande system. Men kärnan i deras affärer är fortfarande tunga dieseldrivna fordon.
  • Även de som visat eldrivna prototyper som exempelvis Tesla använder sig stora fordon som måste släpa på väldigt tunga batterier, dvs. de fortsätter enligt den gamla logiken där stora lastbilar tillverkas för att maximera ekonomin, vilket är kopplat till chauffören.
  • Det är inte heller ovanligt att lastbilar med dieselmotorer utrustas med system för automatiserad körning. 

Lösningen? Ställ krav på en koldioxidneutral transportlösning för att få göra den självkörande.

Den här veckan visar Einride och Ericsson sin lösning för fjärrstyrning av självkörande fordon med hjälp av 5G på Mobile World Congress i Barcelona. De visar hur man kan styra från Barcelona an T-Pod som befinner sig AstaZero!

Källor

[1] Ewenfeldt, B., TT. Mjukvaran viktigast i Einrides nya lastbilar. 2019-02-25Länk

På G på AstaZero

Under 2017 fick testanläggningen AstaZero ett testtillstånd för hela 5Gs frekvensområden. Den delen av verksamheten har döpts till AstaZero 5G och fokuserar på testning av avancerade förarstödssystem och system för automatiserad körning som på ett eller annat sätt använder sig av 5G [1].

Ambitionen är att utveckla nya standarder för testning av sådana system. För att nå dit insamlas stora mängder data som sedan analyseras med hjälp av maskininlärning och AI. Dessutom använder man sig av tekniker för förstärkt verklighet. Utvecklingen sker i samarbete med andra organisationer som Euro NCAP. 

En annan nyhet från AstaZero är att anläggningen nu blivit ackrediterad av Euro NCAP att utföra tester av avancerade förarstödsystem (också kända som aktiva säkerhetssystem) [2]. Så nästa gång du åker i en ny bil kan den ha fått sina säkerhetsstjärnor i Borås!  

Källor

[1] Computer Weekly. Swedish state and industry back autonomous vehicle testing facility. 2019-01-17 Länk

[2] RISE. AstaZero accredited by Euro NCAP to perform tests of active safety systems and automated driving. 2018-01-28 Länk

Nytt från svensk forskning

Automated Speed and Lane Change Decision Making using Deep Reinforcement Learning. This paper introduces a method, based on deep reinforcement learning, for automatically generating a general purpose decision making function. A Deep Q-Network agent was trained in a simulated environment to handle speed and lane change decisions for a truck-trailer combination. In a highway driving case, it is shown that the method produced an agent that matched or surpassed the performance of a commonly used reference model. To demonstrate the generality of the method, the exact same algorithm was also tested by training it for an overtaking case on a road with oncoming traffic. Furthermore, a novel way of applying a convolutional neural network to high level input that represents interchangeable objects is also introduced. The paper was presented at the International Conference on Intelligent Transportation Systems (ITSC) in the beginning of November 2018, and a preprint is available at arXiv. For more information contact Carl-Johan Hoel (carl-johan.hoel@volvo.com) at Volvo Group Trucks Technology. 

Självkörande fordon och kollektivtrafik – Hot och möjligheter är ett projekt som undersöker effekter av självkörande fordonsteknik på transportsystemsnivå (med hjälp av bland annat Visum och Sampers). Projektet är finansierat av SLL, löper under 2018-2019 och använder Stockholms län som studieobjekt. Några av de nyckeltal man undersöker är bland annat förändringar i marknadsandel, trängsel och utsläpp. Totalt kommer sex olika framtidsscenarier undersökas med antaganden om ny teknik för både personbilar och för kollektivtrafiken, bl a first/last mile-lösningar och självkörande robotaxis. För tillfället (december 2018) är projektet inne i sista fasen av att fastställa nyckeltal, scenarier och metod men kommer under våren 2019 börja modellera scenarierna. De första resultaten förväntas till sommaren men arbete pågår fram till mitten av hösten. Kontaktperson för projektet är Erik Almlöf (erika5@kth.se) på Integrated Transport Research Lab på KTH.

Tillit till intelligenta bilar. Första studien av oövervakad automatiserad körning på allmän väg har genomförts i samarbete mellan Volvo Cars, RISE Viktoria och Halmstad Högskola inom det FFI-finansierade forskningsprojektet ”Trust in Intelligent Cars” med Volvo Cars testfordon WOz. Genom att mixa etnografi och experimentellt upplägg har en funktion för automatiserad körning (aktiverad under vissa sträckor) utforskats för en typisk pendlares vardag i Göteborgsområdet. Totalt 19 resor genomfördes av 5 pendlare och resultaten visar på hur en sådan funktion upplevs och hur den beter sig under verkliga trafikförhållanden. För mer information kontakta projektledare Annie Rydström (annie.rydstrom@volvocars.com) eller Jonas Andersson (jonas.andersson@ri.se).

Metodutveckling. Med stöd från det FFI-finansierade TIC-projektet, KK-finansierade AIR-projektet och Vinnovas AstaZero utlysning har en explorativ studie på AstaZeros testbana genomförts av RISE Viktoria med Volvo Cars testfordon WOz med syfte till att testa olika sensorers förmåga att fånga användarupplevelse över tid. Genom att testpersonerna upplevde fordonet två gånger med en veckas mellanrum kunde fordonets nyhetsvärde minska och testpersonernas beteenden stabiliseras. För mer information kontakta projektledare Jonas Andersson (jonas.andersson@ri.se).

Mobilists of the future. A wealth of actors, both private and public, strive to understand and develop the travelling of the future. Together with our clients, we at Intermetra strive to cultivate and share knowledge of the challenges and opportunities that transportation are facing. This year we’ve looked into the customer perspective on three crucial areas: automated vehicles, sustainable fuels and sharing economy. Our study is based on input from more than 550 Swedes. We’ve also used social media monitoring and quick fire Q&As to deepen our understanding of these areas. We have focused on understanding which groups that are most ripe for behavioural change and what contributes to a transition to use more sustainable transportation. The study will be presented in January at Transportforum 2019. For more information contact Anders Lindahl (anders.lindahl@intermetra.se) at Intermetra.

DRAMA – DRiver and passenger Activity Mapping. Idén med DRAMA-projektet är att öka möjligheterna för interaktion mellan ett fordon och personerna i fordonet. Detta genom att ge fordonet mer information om vad de personerna som befinner sig i fordonet gör. DRAMA kommer att ta fram en prototyp till ett system som ska kunna användas i ett fordon. Denna prototyp kommer att använda flera kameror som sensorer. Bilder från kamerorna kommer att analyseras med beräkningsmodeller för personers beteende som är baserade på bildbehandlingsalgoritmer och resultaten från maskininlärning. Exempel på information som ska finnas tillgänglig är ansiktsuttryck, kroppsställning och personernas aktiviteter. DRAMA är ett samarbete mellan RISE Viktoria och Smart Eye AB som pågår under tiden 2018-03-01 till 2020-02-29, med ekonomiskt stöd från Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI). För mer information kontakta David Lindström  (david.lindstrom@ri.se) på RISE Viktoria och besök projektets webbsida.

HUGO delivery is a startup developing an AGV (autonomous ground vehicle) for package delivery. The robot will focus on modularity and aims to tackle the problems associated with the last mile in the logistics chain. Today, the last mile of delivering packages is a costly, time consuming and unsustainable part of the value chain of consumer goods. HUGO started a Vinnova funded research project in November 2018 together with the Textile school in BoråsEricssonSomething Borrowed and Sportlala. The goal of the research project is to adapt the HUGO robot for circular textile services and investigate the possibilities to improve the return process both from a consumer convenience and sustainability points of view. The project is expected to be finalized in April 2020. For more information contact Minna Sandberg (minna@berge.io) or Romy van den Broek (romy@berge.io) at Berge / HUGO Delivery.  

SEBRA – SEnsor for Bicycle’s impRoved Awareness. RISE Viktoria, Aptiv och LIRI AB driver tillsammans projektet SEBRA som ska undersöka hur trafiksäkerheten för cyklister kan förbättras genom att minska risken för kollision och konsekvenserna av en kollision mellan cykel och bil eller annat motorfordon. Aptiv utvecklar lösningar inom aktiv säkerhet för fordonsindustrin och LIRI AB är aktivt inom cykelbranschen. Bilar och lastbilar har under senare år utrustats med många olika system för aktiv säkerhet. SEBRA-projektet är ett försök att överföra kunskaper och teknik från denna utveckling till produktutveckling för cyklisters trafiksäkerhet. Ett annat mål med projektet är att förbättra kontakterna och öka samarbetet mellan fordonsindustrin och cykelbranschen. Projektet kommer att ta fram och utvärdera en prototyp där radarsensorer monteras på en elcykel, kombinerat med ett användargränssnitt som ger information till cyklisten om det finns fordon i närheten som ökar risken för kollision. Systemets analys av trafiken i omgivningen och klassificering av vilken risk som olika fordon utgör för cyklisten kommer att vara baserat på dels statistik och litteratur om skador och dödsfall vid kollisioner mellan cykel och bil, och dels på simuleringar av trafikscenarier som kommer att utföras på testbanan AstaZero. SEBRA pågår under tiden 2018-06-01 till 2019-12-31 och har beviljats bidrag från Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI). För mer information kontakta Jonas Andersson (jonas.andersson@ri.se) på RISE Viktoria och besök projektets webbsida

Electric Site. Nyligen avslutades forskningsprojektet Electric Site där Volvo Construction Equipment (CE) har elektrifierat och automatiserat delar av en bergtäkt. Lösningen har testats under en 10-veckorsperiod i Skanskas bergtäkt Vikan kross i Torslanda utanför Göteborg. Testerna visar på 98% lägre koldioxidutsläpp, 70% lägre energikostnad och 40% lägre operatörskostnad. Projektet för Volvo CE ett steg närmare framtidsvisionen om tio gånger så effektiva arbetsplatser, med noll olyckor, noll oplanerade stopp och noll utsläpp. Sammantaget stödjer dessa resultat den förutspådda minskningen av den totala driftskostnaden med 25 %. I nuläget är dock minskningen av den totala driftskostnaden bara en prognos. Här kan ni se hur det hela fungerar:

För mer information kontakta Jimmie Wiklander (jimmie.wiklander@volvo.com) på Volvo CE och besök projektets websida

NuMo – New Urban Mobility is a future mobility system developed under a pre-study project ”Urban Infrastructure Opportunities with Autonomous Vehicles” financed by Vinnova through the innovation program InfraSweden2030. NuMo emerges from decades of work across the whole transportation industry including autonomous vehicles, connectivity and electrification. Going beyond today’s time-tabled public transport, NuMo is an on-demand transport system that runs on dedicated infrastructure and allows only certified connected, automated and electric vehicles. Traffic in NuMo is non-stop with very high capacity enabled by vehicle connectivity and control. All stopping is offline or outside the dedicated network. NuMo can be introduced in stages. It starts by integrating with today’s public transport network, and expands with new infrastructure such as bridges, tunnels, and submerged tunnels, and eventually develops into a fully dedicated traffic network. NuMo will make an important contribution to environmental sustainability by accelerating the adoption of electric propulsion, encouraging vehicle sharing, better utilization of vehicles and spaces, reduced construction costs and reduced environmental impacts. The project is coordinated by RISE Viktoria with partners including RISE ECE (Energy and Circular Economy), RISE CBI (Betonginstitutet), LogistikCentrum AB and PLP Architecture. The project ran from June to November in 2018 and will launch a NuMo report in January 2019. For more info contact Lei Chen          (lei.chen@ri.se) at RISE Viktoria and visit the project’s website and the Cartube concept.

Simulering nödvändig för validering

För att säkerställa att självkörande fordon är tillräckligt säkra och tillförlitliga i alla möjliga situationer så skulle det krävas tiotals miljarder km testkörning, vilket för att genomföras paradoxalt nog skulle innebära minst 3 miljoner icke validerade självkörande bilar på vägarna under en tioårsperiod. Detta är förstås inte rimligt [1].

Istället är det nödvändigt att kombinera fysiska prov med datorsimuleringar. Ett välkänt exempel är Waymo som ju visserligen har kört längst sträcka autonomt av alla aktörer, men som också satsar på simuleringar och varje dag täcker lika lång körsträcka i dator som man hittills gjort på väg.

Egen kommentar

Min erfarenhet säger att det är just när man kombinerar beräkning/simulering med fysiska prov som det ger mest. Det skapar också nya utmaningar men också nya möjligheter för testverksamheter som t.ex. svenska AstaZero.

Källa

[1] ABI Research: Simulation will be a key technology in autonomous vehicle testing and validation, Green Car Congress 2018-10-22 Länk

5G show på AstaZero

Förra året fick testanläggningen AstaZero tillstånd för testning av det nya kommunikationsnätverket 5G [1]. Nu har Ericsson (inom ramen för affärsinkubatorn Ericsson ONE), Chalmers, University of Naples och AstaZero visat hur 5G kan nyttjas för att uppnå bättre trafiksäkerhet [2].

I applikationen som demonstrerats låter de manuella fordon och automatiserade fordon utbyta säkerhetskritisk information med varandra och infrastrukturen via en 5G-distribuerad molnplattform. På det viset kan fordonen koordinera med varandra och se till att de passerar korsningar på ett säkert sätt.

Källor

[1] AstaZero. AstaZero first to secure permission to test 5G. 2017-07 Länk

[2] Ericsson. The 5G shortcut to safer autonomous transport. 2018-08-29 Länk

Harmonisering av testprotokoll på testbanor

Testanläggningarna AstaZero, American Center for Mobility (USA) och K-City (Sydkorea) har ingått ett partnerskap som går ut på att harmonisera testprotokoll kring testning av uppkopplade och autonoma fordon [1].

Samarbetet kommer att främja delningen av avancerade testscenarier, säkerhetsmetoder och fysisk validering av uppkopplade och autonoma fordonsteknologier. Aktörerna kommer att träffas halvårsvis för att utbyta testuppdateringar och ta itu med områden av ömsesidigt intresse som rör riskhantering, implementeringsmiljöer och datainformationsverktyg.

Källor

[1] RISE. AstaZero etablerar partnerskap med flera internationellt erkända testbanor för att harmonisera testprotokoll för uppkopplade och autonoma fordon

Rön från svenska forskningsprojekt: Del II

Förra gången rapporterade vi om några föredrag från resultatkonferensen i FFI-projekt AIMMIT och HATric. Här kommer fortsättningen.

Jan Andersson från VTI presenterade å Igancio Solis vägnar en studie som undersökt hur Pilot Assist (automationsnivå 2) påverkar förarbeteende och om det möjliggör bättre engagemang i icke-körrelaterade aktiviteter (ett visuellt spel på en pekplatta) jämfört med manuell körning. Studien utfördes i verklig trafik och involverade 21 förare som delades i två kategorier: de som hade tidigare erfarenhet av Pilot Assist och oerfarna. En generell slutsats är att alla förare tittade mindre framåt och mer mot instrumentpanelen när Pilot Assist var aktiverad (det är på instrumentpanelen som det visas om Pilot Assist är aktiverad eller ej). Däremot var de flesta sämre på att spela när Pilot Assist var aktiverad – något som inte går hand i hand med andra studier och allmänna förväntningar att automationen ska möjliggöra för förare att ägna sig åt andra aktiviteter. En annan slutsats är att erfarna förare använde Pilot Assist längre tid än de oerfarna. Likaså ägnade de sig mer åt spelet samt gjorde fler omkörningar.

Mikael Lung Aust från Volvo Cars pratade om kontrollöverlämning mellan föraren och bilen och vice versa, och om förarna vinner något på att ge kontrollen till bilen. Svaret är ja, givet att förarna litar på bilen tillräckligt mycket och upplever att de inte behöver övervaka trafiken runtomkring. När förarna uppnått denna nivå av tillit är de benägna att helt ägna sig åt andra (och mer intressanta) aktiviteter. Men då är de inte längre förare utan snarare kontorsarbetare eller någon som slappnar av hemma. Designers kan därmed inte förvänta sig topp-prestanda omedelbart efter att bilen ber ”förarna” att återta kontrollen. På det viset är det mer lämpligt att prata om en persons rutiner inför bilkörning (t.ex. hur man ställer ifrån sig läsplatta, ställer stolen, etc.) snarare än förarreaktion. En konsekvens är också att typen av återkoppling från bilen gör att dess design blir oväsentlig och obemärkt.

Lars-Ola Bilgård från Chalmers presenterade preliminära resultat från en studie som utforskat hur bilens körsätt påverkar tillit hos förare. Studien har genomförts på testanläggningen AstaZero och involverat 18 förare. Varje förare fick uppleva två körsätt: ekonomiskt och sportigt. Bilen färdades hela tiden i automatiserat läge och föraren fick ingen återkoppling via grafiska gränssnitt. Initiala resultat tyder på att ekonomiskt körsätt föredras av många i säkerhetskritiska situationer eftersom det på ett tydligare sätt indikerade bilens intentioner. Sportigt körsätt är dock att föredra i andra situationer eftersom det upplevdes mer effektivt.

Helena Strömberg från Chalmers pratade om hur både förarens och fordonets roll förändras med ökad automation och att de behöver skapa ett nytt förhållande till varandra. Detta kräver metoder som adresserar det förhållandet tidigt i designprocessen. En sådan metod skulle kunna vara att välja en metafor som en vägledande princip för samspelet. Detta har utforskats i en serie av studier och resultaten tyder på att denna princip har potential men att valet av en metafor är svårt och att det påverkas av olika faktorer.

Christoffer Kopp från Volvo Cars påpekade vikten av att det ska vara klart för föraren i ett automatiserat fordon vem som är ansvarig för körningen. Designers behöver därför ha som utgångspunkt att skapa ”mode awareness” snarare än att eliminera ”mode confusion”, vilket är något som många fokuserar på idag. Han pratade också om att tillit och hur mycket som en förare engagerar sig att övervaka trafiken när han/hon färdas i ett högt automatiserat fordon förändras över tid. En studie som utförts på testanläggningen AstaZero tyder dock på att tillit kan uppnås snabbare än vad man tror.

Jan Nilsson från Semcon, min kollega Jonas Andersson och jag (Azra Habibovic) presenterade en studie som utforskat upplevelsen av kommandobaseradkörning i högt automatiserade fordon, som möjliggör för föraren att påverka bilens taktiska beslut som t.ex. tala om för fordonet att köra om framförvarande fordon när detta är möjligt. Studien genomfördes i en körsimulator och involverade 16 förare. Varje förare fick testa två olika multimodala gränssnitt som användes för att påverka bilens taktiska beslut. Resultaten tyder på att kommandobeserad körning är önskvärd, speciellt på motorväg och landsväg. Det ger förarna en känsla av att vara i kontroll. Vidare visar resultaten att gränssnittet som baserades på gester och visuell återkoppling upplevdes bäst av förarna.

Ny provbana på AstaZero

Provbanan AstaZero utanför Borås har behov av ökad kapacitet och har därför påbörjat byggandet av en ny bana [1]. Den nya banan kommer att bestå av 2 st 700 m långa raksträckor med en sluttande grusyta emellan där det ska gå t.ex. att testa identifiering av vägkanter: alla vägar har inte vita linjer i vägkanterna. Dessutom finns en korsning inlagd för tester med korsande objekt.

– De nya vägavsnitten gör att det går att köra av vägen på ett säkert sätt vid tester. Utbyggnaden innebär också nya möjligheter att utveckla sensorer och simulera riskfyllda motorvägssituationer. Ett konkret exempel som säkerhetssystemen måste kunna hantera är när en bil plötsligt byter körfält och därefter tvärnitar, säger Håkan Andersson, banchef på AstaZero.

Vid projekteringen av de nya vägarna har AstaZeros befintliga kunder haft stort inflytande över den slutliga utformningen.
– Vi jobbar alltid i nära samverkan med våra kunder. På det viset är vi säkra på att vi gör rätt saker, som är efterfrågade och verkligen ger maximal kundnytta, säger Peter Janevik, VD på AstaZero.

Den nya banan kommer att avlasta den befintliga högfartsytan och på det sättet öka kapaciteten.

Källor

[1] Testanläggningen AstaZero bygger ut, RISE Research 2017-10-31 Länk

Autonom undanmanöver: kronan på verket

I samband med att kung Carl XIV Gustaf besökte AstaZero för ett par veckor sedan så demonstrerade Sentient+ undanmanöver med en självkörande bil [1].

Målsättningen var att visa att framtida autonoma bilar måste klara även kritiska situationer, och då vara minst lika bra som dagens mer erfarna förare – helst i nivå med de bästa. Sentient+ har utvecklat ett fordonsregleringssystem som gör just detta.

Se demo-filmen nedan. En längre version finns att se här.

Källor

[1] Kungen testar autonom körning, Chalmers 2017-10-22 Länk

Fordonsdynamik för automatiserad körning

Onsdag 31 maj arrangerade svenska fordonsingenjörsföreningen, SVEA, ihop med SAFER och kompetenscentret ECO2 årets seminarium, denna gång med temat fordonsdynamik för automatiserad körning [1]. Här kommer ett kort referat från seminariet.

Malte Rothämel från Scania pratade om behovet av redundans i chassisystemen när föraren inte längre finns redo att ta över, och visade exempel från tunga fordon med en aktiv styrnings-aktivator med dubbla elmotorer, och en bromsaktivator placerad direkt vid bromspedalen – bromssystemet är i övrigt redan redundant.

Per Ola Fuxin och Matthijs Klomp från Volvo Cars föredrog Volvos utveckling avseende förarstödssystem, från tidiga ABS-funktioner via många TBF (TreBokstavsFörkortningar) till dagens Pilot Assist. Målet är att skapa en ”sömlös” körupplevelse, där alla funktioner samspelar optimalt. Pilot Assist är i princip en vidareutveckling från adaptiv farthållare, ACC, där bilen också kan hålla sig i filen i farter upp till 130 km/h – men fortfarande är föraren ansvarig och måste hålla minst en hand på ratten (utom vid kökörning i lågfart). Detta eftersom systemet (ännu) inte kan identifiera alla objekt. Noterbart också att Volvos hybridbilar har ”by-wire”-bromsar och att alla deras framtida bilar också kommer att ha det.

Fredrik Bruzelius från VTI gjorde en översikt av resultaten från Wanna Svedbergs utredning av rättsliga principer med automatiserade fordon som vi skrivit om tidigare. Det är då viktigt att skilja på civilrätt och brottmål. I civilrätt, där man alltså ”stämmer” någon, kan ansvaret ligga på en juridisk person, till exempel en fordonstillverkare. Men i brottmål, där alltså ett brott mot trafiklagstiftningen skett, måste det (i Sverige) vara en fysisk person som är ansvarig. Detta ställer förstås till det för helt självkörande bilar (SAE-nivå 4 och 5). Ett förslag är att skapa en ”kontrollcentral” med operatörer som ger godkännande för start av varje enskild automatiserad körning (se t.ex. GMs gamla reklamfilm).

Peter Nilsson från Volvo GTT och Chalmers redogjorde för sitt projekt där man studerat principerna för hur man ska reglera långa fordonskombinationer vid körning i multipla filer. Långa fordon har ofta problem att byta fil i tät trafik och kan då tvingas till att ”bryta sig in” i nästa fil. Denna situation måste även framtida automatiserade långa lastbilar kunna hantera.

Jim Crawley från Haldex Brakes gjorde en djupdykning i ABS-reglering och visade hur deras nya snabba reglerventil kan både ge kortare bromssträckor men också spara energi och med separata enheter kan ge redundant reglering av avancerade funktioner för t.ex. automatiserade fordon.

Niklas Lundin från Asta Zero berättade om utmaningarna med testning både av aktiva säkerhetsssystem med alla varianter, och automatiserade fordon. De senare innebär en betydligt komplexare testning med tusentals testfall där det i praktiken är omöjligt att testa alla. Grundprincipen är då att genomföra huvuddelen av testerna med modeller som valideras med tester. Niklas nämnde också ett tänkbart cyberhot: om någon planterar falsk kartinformation så kan fordonen svänga av vägen för att de tror att det finns en anslutande väg där. Även sådana situationer måste man kunna säkra med testningen.

Slutligen berättade Lars Drugge från KTH om ITRLs plattformar, RCV och RCV-E1/-E2, som kontinuerligt utvecklas nu även med LIDAR, radar och kamera föru atomatiserad körning.

Totalt sett en givande dag som gick lite mer på djupet än många andra seminarier. (Dessutom tack till Mattias Lidberg som visade vad alla fordonsingenjörer med självaktning alltid måste bära med sig!)

Källor

[1] SVEA FORDON: Seminarie Vehicle Dynamics for Automated Driving Länk