Etikettarkiv: Stanford

Svensk forskning imponerar

Som utlovat så kommer här en sammanställning av relevant svensk forskning. Den är långtifrån heltäckande, dock inte mindre imponerande för det. Den visar på både bredd och djup samt det unika samarbetet som vi har mellan olika aktörer. Stort tack för alla bidrag! // As promised before, here comes a summary of relevant Swedish research. It is far from comprehensive, yet very impressive. It shows both depth and width, and the unique collaborative environment that we have in Sweden. Thanks to all contributors!

Sound design for self-driving cars. The recently started FFI project Sound Interaction in Intelligent Cars explores the role of sound in enhancing user experience during unsupervised autonomous driving. The work focuses on a set of design challenges that could have important effects on people’s willingness to use and buy self-driving cars, including lack of trust in the new technology and increased risk of motion sickness. For instance, the project examines the potential for sound to subtly inform users about upcoming vehicle maneuvers before they actually take place, allowing the users to better anticipate the vehicle’s imminent behavior. In addition to addressing established challenges, the project identifies and examines completely new ways to use sound and meet users’ needs in an environment where they no longer have responsibility as drivers. The work is a collaboration among Volvo Cars, RISE, and the audio production company Pole Position Production and will result in prototypes of complete sound design solutions for self-driving cars. The solutions will be evaluated with users in a VR setting as well as in a real demo car during 2020. For more information contact Fredrik Hagman at Volvo Cars (fredrik.hagman@volvocars.com). 

Adapting new city districts for autonomous vehicles. Halmstad University, together with ten other organisations in seven different countries, has received EU funding for a new research project for the development of smart cities. The project aims to facilitate the planning and development of new city districts so that they are adapted for electric autonomous vehicles. The project is called SUV (Stimulating the Up-take of Shared and Electric Autonomous Vehicles by Local Authorities) and brings together universities, transport organisations and municipalities for a sustainable development of urban environments. Halmstad University will in the project contribute with technologies for connected and collaborative autonomous vehicles. One example of such technology is the communication between vehicles, as well as between vehicles and the infrastructure. The University will also contribute with technical competence in modelling different scenarios with autonomous vehicles. Examples of these scenarios are the traffic flow in cities and how to connect autonomous driving in different environments, such as between a restricted harbour area and the public road network. Varberg municipality is also a project partner. For more information contact Magnus Jonsson (magnus.jonsson@hh.se) at Halmstad University.

System-av-system för effektiv hantering av nödsituationer. HIEM (Holistisk och integrerad nödsituation hantering med hjälp av avancerad teknik och utrustning vid trafikolyckor) är ett Vinnovafinansierat bilateralt projekt med Kina, och SoSER (System av system för effektiva räddningsinsatser och mobilitet i städer) är ett Vinnovafinansierat projekt inom system-av-system för urban mobilitet (SoSSUM). Båda dessa projekt handlar om effektiv hantering av nödsituationer men med olika fokus. I HIEM avser vi utveckla avancerad teknik för hantering av nödsituationer som inkluderar prehospital diagnostik, sjukhusval, navigering av utryckningsfordon, smart infrastrukturanpassning, kontroll av trafikflöden och hantering av trafikstockningar, trådlöskommunikation och systemintegration. I SoSEER fokuserar vi på system-av-system (SoS) och utvecklar SoS metoder för räddningsinsatser, inklusive arkitektur, modellering, simulering och integration.  Tillsammans kommer projekten att leverera ett effektivt system-av-system för räddningsinsatser som förbättrar mobilitet i städer vid trafikolyckor, och bidra till utveckling av framstående kunskapsbas i Sverige och utbildning av specialister inom området system-av-system. Både HEIM och SOSEER involverar fyra forskningsinstanser (Chalmers tekniska högskola: trafikflödesstyrning; RISE: systemintegration; Uppsala universitet: optimal ruttval; och VTI: trafiksäkerhet och nödhantering) och fyra industriaktörer (Medfield Diagnostics AB: utrustning för snabb prehospital diagnostik; H&E Solutions: fordonsutrustning för trådlöskommunikation; WSP AB: Intelligent infrastruktur och tjänsteleverantör; FellowBot AB: platsplanering för nödfordon). Det kinesiska forskarteamet leds av Changjiang Professor Wei Wang som är en av de mest inflytelserika transportforskarna i Kina med över 30 års erfarenhet inom nödhantering. Projekten kommer att pågå i tre år från 2019-04 till 2022-04 och välkomnar intressenter inom räddning och sjukvård att ta kontakt med konsortiet för diskussion och utveckling. För mer information kontakta Xiaobo Qu (xiaobo@chalmers.se) på Chalmers eller Lei Chen (lei.chen@ri.se) på RISE.

Hur upplevs olika körstilar? I slutet av FFI-projektet HaTric (Användargränssnitt för automatiserade fordon) genomförde Design & Human Factors försök på AstaZero med Wizard-of-Oz-bil från Volvo Cars. En Wizard-of-Oz-bil är gjord för att upplevas som helt självkörande, men framförs i verkligheten av en dold testförare i baksätet. Under försöket fick deltagarna uppleva två olika körstilar med fordonet som körde en bana med ett antal vanliga trafiksituationer. Fordonet körde ett varv med en mer offensiv stil och ett varv med en mer defensiv stil. Deltagarna fick skatta tillit i de olika situationerna och de intervjuades om sin uppfattning om hur fordonet uppförde sig och fungerade. Nu har vi analyserat klart resultaten från studien och några intressanta slutsatser är att människors tillit till fordonet påverkas mycket av situationerna, t.ex. om det finns oskyddade trafikanter med i situationen. Det var inte en körstil som upplevdes som mest tillitsskapande i alla situationer, men på det stora hela föredrog deltagarna den mer defensiva stilen. När det gällde deltagarnas förståelse och mentala bild av fordonet så byggde deltagarna tydligt upp en omfattande bild av hur fordonet fungerade och tänkte på baserat den väldigt begränsade input de fick. De tolkade in tekniska funktioner och komponenter, egenskaper, förmågor och till och med personlighet baserat på fordonets körning i de olika situationerna. För mer resultat, håll utkik efter kommande publikationer i Transportation Research Part F och licentiatsseminarier under hösten. Kontaktperson är Lars-Ola Bilgård (lars-ola.bligard@chalmers.se) på Chalmers. 

NPAD (Nätverks-RTK Positionering för Automatiserad Körning) är ett FFI-projekt som löper från maj 2018 till april 2020.Projektets mål är att möjliggöra Nätverks-RTK GNSS-positionering för ett stort antal mobila plattformar genom att tillämpa den standard som utvecklats av 3GPP samt anpassa Lantmäteriets befintliga infrastruktur (SWEPOS). Nätverks-RTK är en GNSS-teknologi som har potential att kunna svara mot krav på kostnad, noggrannhet och tillgänglighet. Denna teknologi bygger på att korrektionsdata från en fast referensstation kan tas emot av GNSS-mottagaren. Dagens distribution av korrektionsdata är inte byggt för en massmarknad av t.ex. automatiserade fordon eller smartphones. 3GPP arbetar nu med standardisering kring hur korrektionsdata skulle kunna distribueras via mobilnätet vilket skulle kunna möjliggöra positionering på cm-nivå för en massmarknad.  Projektet syftar till att sammanställa kravbilden utifrån automatiserade fordon, undersöka hur befintliga system för distribution av korrektionsdata skall anpassas och hur en komplett arkitektur skall se ut för distribution via mobilnätet. En demonstrator skall tas fram för att utföra tester och demonstrera tekniken dels på AstaZero och dels längs utvalda vägsträckor. Testerna skall validera den tekniska lösningen och testa både basstationsbyte och skifte mellan referensstationer.Projektet koordineras av RISE och övriga deltagare är AstaZero, Caliterra, Einride, Ericsson, Lantmäteriet, Scania, AB Volvo och Waysure. För mer information kontakta Stefan Nord (stefan.nord@ri.se) på RISE. 

Positionering på AstaZero. A0REF består av 3st Nätverks-RTK referensstationer monterade på tre olika ställen på testanläggningen AstaZero. Dessa har i samarbete mellan Lantmäteriet, MT och AstaZero placerats på AstaZero för att erbjuda referenspunkter med en noggrannhet på mm-nivå (s.k. ankarpunkter). Dessa kan sedan användas för att mäta in andra objekt på banan eller mätinstrument för att mäta på fordon, t.ex. position och hastighet, med spårbar noggrannhet. För mer information kontakta Stefan Nord (stefan.nord@ri.se) på RISE. 

Implementering av självkörande bilar: Överblick av problem och möjligheter avseende samhälleliga och etiska aspekter är ett projekt vid Institutet för Framtidsstudier i samarbete med KTH, som löper under delar av 2019 och 2020 inom ramen för Trafikverkets forskningsprogram ”Vision Zero Academy”. Som projekttiteln antyder är målet med projektet är att analysera etiska och samhälleliga aspekter avseende implementeringen av självkörande fordon. Projektet syftar å ena sidan att ge en bred överblick över vilka etiska frågor som förtjänar att belysas ytterligare. Å andra sidan kommer projektet bidra till att genomföra två djupare analyser av två sådana frågor. Först kommer vi analysera etiska maskinbeslut med avseende på självkörande fordon. Sedan kommer vi att analysera ansvarsfrågor rörande informationsflöden och människors personliga integritet. För mer information besök projektets websida eller kontakta Björn Lundgren (bjorn.lundgren@iffs.se) på Institutet för Framtidsstudier. 

Human Interaction with Automated Vehicles in Cities. This topic will be addressed in a new EU-project called Supporting the interaction of Humans and Automated vehicles: Preparing for the Environment of Tomorrow (SHAPE-IT) that will start in October 2019 and be coordinated by Chalmers. The main objective of SHAPE-IT is to facilitate safe, acceptable (and, ideally, desirable) integration of user-centred and transparent AVs into tomorrow’s mixed urban traffic environments, using both existing and new research methods, designing advanced interfaces and control strategies. This project spans three complementary facets of AV/human factors research: 1) understanding the behaviour of different road-users (inside and outside AVs) when interacting with AVs, investigating cognitive processes, predictability, trust, acceptance and safe interaction following an initial, and long-term exposure to AVs; 2) researching design strategies for the interfaces used for communication and interaction between AVs and humans (inside and outside AVs), and 3) integrating knowledge on human/AV interactions into models to perform prospective mixed traffic-AV safety assessments. As Artificial Intelligence (AI) is a core technology for AV development, in this project, we will also seek to integrate knowledge of human factors with that of AI in AV development, reducing the gap between human-factors and AI scientists, and AV software developers. Fifteen PhD-students will be performing research in the project (the recruitment is ongoing), together with their academic and industrial supervisors. For more information visit the project website or contact Jonas Bärgman (jonas.bargman@chalmers.se) at Chalmers.

Kunskapsunderlag om uppkopplade, samverkande och automatiserade fordon, farkoster och system. Under våren har Trafikanalys haft regeringens uppdrag att ta fram ett trafikslagsövergripande kunskapsunderlag som belyser utmaningar och möjligheter med uppkopplade, samverkande och automatiserade fordon, farkoster och system. Nu har detta publicerats i en rapport som hittas här. Där konstateras bland annat att utvecklingen kommer att ha störst påverkan på vägtrafiken, dels för att denna delsektor är ekonomisk störst och dels för att nyttorna blir mest påtagliga där. Det finns också risk för negativa effekter, som exempelvis risk för ökad vägtrafik som kan motverka de positiva effekterna och bidra till ett mer utspritt boendemönster och försämra underlaget för kollektivtrafik. Delat resande kommer att bli mycket viktigt för att lyckas begränsa den förväntade trafikökningen i urbana miljöer. Vidare konstateras det att utvecklingen rymmer också en rad potentiella målkonflikter; mellan ett kostnadseffektivt och integrerat transportsystem respektive samhällets sårbarhet för extrema risker, mellan enkel och effektiv datakommunikation respektive datasäkerhet, och mellan en storskalig tillgång till data för verksamhetssamordning respektive integritetsrisker. En rekommendation från studien är att det nationella ansvaret för riskhantering klarläggs och att resurser sätts av. Beaktat de osäkerheter som finns om den framtida utvecklingen konstateras att en bred palett av styrmedel kommer att behöva analyseras inför framtiden. För mer information kontakta Lennart Thörn (lennart.thorn@trafa.se) på Trafikanalys. 

Autobike – självkörande cykel. Syftet med studentprojektet Autobike är att utveckla en självkörande cykel som ska användas i testmiljöer för autonoma bilar. Innan autonoma bilar lanseras på marknaden testas de i testmiljöer för att säkerställa att de fungerar som de ska och till exempel kan väja för en cyklist som dyker upp helt oväntat.  Projektet sker i samverkan mellan Mälardalens högskola, Chalmers, AstaZero, Cycleurope och Volvo Cars. Under hösten och våren har studenterna arbetat med alltifrån val av cykel och utvecklingen av elektroniken, mjukvaran, programmeringen och mekaniken, till implementering av kontrollsystemet och testning av cykeln. Att få cykeln att balansera var inte det enklaste. Utvecklingen fortsätter efter sommaren. Här och här hittas mer information. 

V-Com. It is a precautionary system that communicates safety-critical information between truck drivers and vulnerable road users that was presented by six final year MSc students from Blekinge Institute of Technology and Stanford University together with Volvo Group Connected Solutions and its Silicon Valley based Innovation Lab Hub at this year’s Stanford EXPE – design experience. In Stanford’s capstone project, ME310, which runs from October to June, they move in a Design Thinking process through phases of needfinding, ideation, prototyping and more to arrive at a final detail designed product to display at the final exhibition, the EXPE. V-Com is a system of sensing, computation and communication components that the students mounted as an add-on on a truck. For more information visit this site or contact Jenny Elfsberg (jenny.elfsberg@volvo.com) at Innovation Lab Hub US at Volvo Group. 

On-demand mobilitetstjänster och kollektivtrafik

En grupp forskare från ETH Zürich, Stanford och Technical University of Munich har undersökt i en simulering samordningen mellan on-demand automatiserade mobilitetstjänster och kollektivtrafik [1].

I studien utforskade de olika modeller och strategier för koordinering av multimodala mobilitetstjänster bestående av automatiserade fordon som beställs vid behov och vanlig kollektiv trafik. Utgångspunkten har varit att maximera social välfärd.

För att se hur modellerna fungerar applicerades de på verkliga data från New York City. Resultaten visar att samordningen mellan automatiserade fordon och kollektivtrafiken kan ge betydande fördelar jämfört med en mobilitetstjänst med enbart automatiserade fordon.

Källor

[1] Salazar et al., 2018. On the Interaction between Autonomous Mobility-on-Demand and Public Transportation Systems. Länk

Ny laserteknik gör det möjligt för autonoma fordon upptäcka hinder runt hörnet

En forskargrupp från Stanford University har utvecklat ett nytt laserbaserat system som gör det möjligt för autonoma bilar att se hinder runt hörnet innan det är inom deras visuella synfält [1].

Systemet gör detta genom att effektivt producera bilder av föremål som är dolda runt ett hörn, vilket gör det möjligt för autonoma fordon att se hinder innan de kommer inom synhållet.

Genom att använda teknologier som t.ex. LIDAR, skickas laserpulser mot en yta och mäter tiden som krävs för att ljuset ska reflekteras – denna data samlas sedan in för att bygga en tredimensionell modell av ytan vilket resulterar i att man kan utveckla bildobjekt som inte är direkt synliga för kameran.

Forskargruppen uppgav också att den reflekterande karaktären av vägskyltar och cykelreflektorer gör deras teknik passar bra för autonoma fordon och tillägger att deras forskningen använder sensorer som liknar dem som redan används i autonoma fordon.

Trots detta meddelade forskargruppen dock att de fortfarande behöver förbättra systemet, så det kan bli bättre på att upptäcka objekt som inte är väldigt reflekterande eller stationära (till exempel barn eller vilda djur) men även att se till det kan användas utomhus under soliga förhållanden.

Källa

[1] Davis,N., New laser technology lets driverless cars see round corners, The Guardian, 2018-03-05 Länk

Transformerbar ratt?

En ny studie från Stanford University visar hur en transformerbar ratt skulle kunna användas i fordon av automationsnivå 3 enligt SAE-skalan [1]. Detta för att öka säkerheten vid kontrollöverlämning.

Konceptet som används i studien genomgår en fysisk omvandling när automationen är aktiverad: då krymper den ihop. När det är dags för föraren att ta över kontrollen fälls den ut och tar form av en spelkonsol. Den här omvandlingen får föraren att reagera snabbare och få bättre kontroll över bilen vid överlämningen jämfört med en vanlig ratt och en vanlig ratt med en ljusslinga på.

Här kan ni se hur det hela ser ut.

Källor

[1] Ackerman, E., Transforming Robotic Steering Wheel Is a Reminder That Your Car Needs You. 2018-02-22 Länk

Einrides resa genom USA

Under januari passade Einride på att för första gången ställa ut sin helt självkörande T-Pod i USA. Den visades först i samband med Transport Research Board (TRB) som hölls i Washington D.C. i mitten av januari, efterföljt av Detroit Motor Show. Nästa stopp på T-Pods resa genom USA blir Silicon Valley i Kalifornien där den ska visas i slutet av februari under konferensen Autonomous Vehicles 2018.

Utöver detta passade företagets VD Robert Falck på att hålla ett inspirations föredrag på Stanford University inom ramen för kursen European Entrepreneurship and Innovation. Föredragen är öppna för allmänheten och eftersom jag befinner mig i området passade jag på att delta.

Robert pratade om Einrides vision om att återuppfinna hur vägtransporter av gods ska ske i framtiden. Planen är ett erbjuda prismässigt konkurrenskraftiga transporter som är koldioxidfria. För att kunna göra det har företaget ett helhetstänk och håller på att utveckla mjukvara för fordon som är helt självkörande och kan fjärrkontrolleras, system för batteri- och flotthantering så att fordonen kan nyttjas på ett effektivt sätt, samt själva fordonen (T-Pod). På det viset är Einride ett mjukvarubolag som använder hårdvaran för att utveckla en transporttjänst – och enligt honom är det en unik affärsmodell som företaget använder sig av.  Målet är att uppnå transportkapacitet på 2 000 000 pallar per år 2020.

Som vi rapporterat innan, har företaget inlett ett samarbete med Lidl och de första testerna är planerade till kvartal tre 2018. Einride har dock två andra stora kunder på gång, vilka det rör sig om exakt kommer att bli officiellt inom kort.

Eftersom Robert har utbildat sig vid Stanford och är välbekant med innovationskulturen i Silicon Valley påpekade han också några huvudsakliga skillnader och likheter mellan Sverige och Silicon Valley vad det gäller innovationsarbete. Det är framförallt ett annat tempo. I Silicon Valley kan tiden mellan idé och produktlansering bli relativt kort, medan i Sverige så vill vi helst vara väldigt säkra på allt innan vi vågar ta ett sådant steg, vilket i sig kan ta tid. Trots detta ligger Sverige i topp vad det gäller innovationer.

Här kan ni se bilder från Roberts presentation.

Detta har hänt under sommaren – Del II

  • May Mobility är ett nytt startupföretag som drivs av flera veteraner från fordonsbranschen och forskare inom automation som bland annat arbetat med DARPA Grand Challenge. May fokuserar på att utveckla mjukvara och mobilitetslösningar för användning i fordon som framförs i exempelvis affärsdistrikt och universitetscampus. May fokuserar alltså inte på att utveckla själva fordonen.
  • Volkswagens senaste löften har fått många att bli riktigt nostalgiska. Folkabussen (eller I.D. Buzz som den kommer heta framöver) kommer tillbaka! Helt eldriven och delvis automatiserad (Nivå 3 enligt SAE-skalan). Den väntas inta marknaden år 2022.
  • Audi har presenterat sin nya Audi A8 som påstås vara den första produktionsbilen helt och hållet utvecklad för högt automatiserad körning. Den är utrustad med s.k. AI Traffic Jam Pilot som hanterar start, acceleration, styrning och bromsning på motorvägar (med fysisk separation mellan körbanor för olika riktningar) i hastigheter upp till 60 km/h. Föraren behöver inte övervaka fordonet permanent (oklart för mig vad det betyder rent praktiskt). Den kan också parkera själv utan att föraren behöver vara i bilen. Nya Audi A8 väntas inta marknaden nästa år.
  • Microsoft och Baidu har ingått ett samarbete genom Apollo Alliance med syfte att utveckla molnlösningar för automatiserad körning. Microsofts Azure kommer att användas för att möjliggöra lansering Apollo-plattformen utanför Kina.
  • Audi och Fraunhofer Institute driver ett gemensamt projekt om framtida cockpit där de bland annat försöker kvantifiera mänskliga reaktioner på olika stimuli i bilen.
  • Teknikföretaget Nauto med bas i Silicon Valley har fått en ny investering på 159 miljoner dollar från SoftBank Vision Fund för att accelerera utvecklingen av sin dataplattform för automatiserad körning. Företaget utvecklar bland annat system för insamling av förardata i syfte att förbättra säkerheten.
  • Daimler och Bosch har visat upp ett nytt självkörande parkeringssystem i ett garage i Stuttgart. Bosch står för infrastrukturen medan fordonstekniken kommer från Daimler. Nedan kan ni se hur det hela är tänkt att fungera. Nu följer en intensiv testningsfas av systemet och systemet väntas vara i drift någon gång under 2018.

  • AutonomouStuff och Nvidia har ingått ett samarbete som går ut på att utveckla DRIVE PX on Wheels, ett sensor- och AI-system färdigt för installation i automatiserade fordon. Systemet kommer att bygga på Nvidias Drive PX och finnas tillgängligt i tre utföranden: grundläggande, avancerad och anpassad. Nvidia har också valt att investera i det kinesiska startuppföretaget TuSimple som utvecklar tekniken för automatiserade lastbilar.
  • DB Schenker och MAN har inlett ett samarbete kring konvojkörning (platooning) med lastbilar. Planen är att testningen ska ske som en del av Schenkers vanliga logistikarbete. Varje platoon kommer att bestå av två lastbilar som till en början kommer att framföras olastade. Den första fasen av testningen inleds i början av 2018 och kommer att utföras på Digital Motorway Test Field som finns på motorväg A9 mellan München och Nürnberg. Under årets gång kommer dessa tester att flyttas till vanliga vägar.
  • Stanford Computational Imaging Lab och University of California (San Diego) håller på att utveckla en 4D-kamera för robotar och självkörande fordon. Kameran är kompakt, använder bara en monocentrisk lins och har ett synfält på ca 140 grader.
  • 3M, företaget som uppfunnit post-it-lappen, håller på att ta fram en ny typ av trafikskyltar som är gjorda för att stödja automatiserad körning. De innehåller ”streckkod” som i sig kan innehålla information som GPS-koordinater och som kan läsas av med hjälp av bilsensorer. General Motors och Ford påstås samarbeta med företaget kring detta. Samtidigt varnar forskare att dagens trafikskyltar kan lätt saboteras för att göra livet svårt för automatiserade fordon. Genom att exempelvis placera enkla klistermärken på en trafikskylt kan privatpersoner göra det svårt för mjukvara att tolka skylten.
  • Startupföretaget Aurora som drivs av Sterling Anderson (f.d. Tesla) och Chris Urmson (f.d. Google) har fått tillstånd för testning på allmänna vägar i Kalifornien. Det är oklart när testerna väntas starta och exakt vad som kommer att testas.
  • Toyota ska inleda 11 nya forskningsprojekt inom ramen för Toyota Collaborative Safety Research Center Next. Syftet är att undersöka säkerhetseffekter av nya teknologier, bland dem automatiserad körning.
  • Den största utmaningen för automatiserade fordon är människor, skriver Rodney Brooks, grundaren av Rethink Robotics. Dagens sensorer och AI har svårt att läsa av och tolka mänskliga signaler i trafiken, vilket är nödvändigt för att automatiserade fordon ska kunna samexistera med människor. Problemet är inte helt oöverkomligt men industrin står inför stora utmaningar, och det kommer ta många år att nå dit.
  • Självkörande i Indien – nej tack! Så blir det i alla fall om landets infrastrukturminister får bestämma. Detta för att inte riskera att automationen tar över några jobb och förvärrar den redan stora arbetslösheten i landet.
  • Nyfiken på omvärlden och hur framtiden kommer att se ut? Då är ERTICOs uppdaterade roadmap som publicerades i juni en bra startpunkt.

Kontrollöverlämning

Kontrollöverlämning från ett automatiserat system till människan, och vice versa, diskuteras flyktigt i samband med automatiserade fordon. En ny studie utförd av en multidisciplinär forskargrupp vid Stanford University visar att det kan vara svårt för mänskliga förare att på ett smidigt sätt ta kontroll från fordonet [1].

Studien har omfattat 22 förare och fenomenet har studerats vid körfältsbyte på en testbana. Till skillnad från andra liknande studier som indikerar att svårigheten med kontrollöverlämning beror på försämrad situationsmedvetenhet hos föraren, tyder den nya studien på att förarna kan även ha svårt att applicera rätt styrkraft om de själva inte varit med i styrprocessen från början.

Källor

[1] EurekAlert. Taking back control of an autonomous car affects human steering behavior. 2016-12-06 Länk

Governance of Automated Vehicle Safety Workshop

För två veckor sedan deltog jag på en workshop som handlade om hur myndigheterna bör förhålla sig till automatiserade fordon för att säkerställa en hög grad av trafiksäkerhet. Den anordnades av den amerikanska trafiksäkerhetsorganisationen NHTSA, United Nations Economic Commission for Europe(UNECE) och Center for Automotive Research at Stanford (CARS). Workshopen ägde rum på CARS och lockade till sig runt 100 deltagare från olika delar av världen. En tredjedel av deltagarna var representanter från myndigheter, en tredjedel från fordonsindustrin och en tredjedel från universitet, forskningsinstitut och liknande organisationer.

Workshopsdiskussionen var både bred och djup, och de uttalanden som gjordes av föredragshållarna var inte nödvändigtvis den officiella hållningen från de organisationer och myndigheter som föredragshållarna representerade. Syftet med workshopen var att utbyta tankar och idéer utan att göra några utfästelser.

En generell slutsats från diskussionen är att en internationell harmonisering av myndigheternas styrmedel kring automatiserade fordon kommer att behövas för att bidra till nollvisionen. Myndigheternas styrmedel måste vara utformade för att stödja innovationen. Dagens styrmedel är inte utformade på så sätt och nya tag behövs. Givet att varje innovation innebär ett risktagande måste regeringar och myndigheter ta risken och stödja innovationen, och detta behöver göras omgående.

Här är några av mina övriga minnesanteckningar:

  • Mark Rosekind (NHTSA) påpekade att den frekventa rapporteringen i media kring automatiserade fordon har bidragit till att allmänheten har stora förväntningar på dem. Allmänheten ställer inte lika stora krav på mänskliga förare som på teknologin, vilket i sig är en stor utmaning när vi har mer och mer teknologi i våra fordon.
    Rosekind påpekade också att automatiserade fordon är en global möjlighet och att säkerhetsaspekter därmed behöver hanteras på ett globalt plan.
  • Luciana Iorio (ordförande för UNECE WP.1) tydliggjorde att vi har en ny mobilitets-era framför oss och att UNECE och andra liknande organisationer behöver säkerställa att rättsliga instrument återspeglar förarens nya roll och övergången till artificiell intelligens.
    Iorio påpekade också att nya styrmedel kommer att behövas och att dessa styrregler behöver fånga upp följande: trafiksäkerhet, sekretess, ekonomisk och social tillväxt samt tillgång till utbildning. För att identifiera dessa nya styrmedel behöver vi ställa oss frågan vad som gör mänskliga förare pålitliga enligt dagens lagstiftning.
  • Nat Beuse (NHTSA) konstaterade att antalet dödade i trafiken uppnått en ”mättnadsnivå” och att det behövs ett holistiskt angreppsätt för att uppnå nollvisionen. Hittills har myndigheten hanterat fordonet och föraren olika, detta behöver förändras. Generellt sett räcker inte självreglering till att uppnå hög grad av trafiksäkerhet. Ämnen som datasäkerhet finns inte i de traditionella verktygen och arbetsprocessen som används av tillsynsmyndigheterna. Den snabba teknikutvecklingen ryms inte där heller.
    Slutligen tydliggjorde Beuse att myndigheterna inte kan fortsätta att hantera säkerhetsaspekter så som de hanterats traditionellt. Nya metoder som omfattar industri behövs, såväl som en betydligt större flexibilitet hos regeringar och myndigheter.
  • Robert Nowak (sekreterare i UNECE WP.1) ställde en retorisk fråga till publiken: olycksdata visar att distraktion är en orsak till många olyckor, speciellt i påkörningar bakifrån, men varför är det så att dagens tekniska lösningar inte adresserar den orsaken?
  • Joel Valmain (fransk representant i UNECE WP.1) redogjorde att unga i åldersgruppen 18-21 år är överrepresenterade i fransk olycksstatistik och att förhoppningen är att nya tekniska lösningar kommer att förändra detta. Samtidigt konstaterade han att vissa länder har svårare att anpassa sig till förändringar i offentlig sektor än andra.
  • Emily Frascaroli (Ford) pratade om svårigheten att uppnå hög säkerhet och bra prestanda för ett stort antal fordon. Hon listade bl.a. erfarenhet, redundans, testning och samverkan som nyckelord i företagets arbete kring automatiserade fordon.
  • David Strickland (Self-Driving Coalition for Safer Streets) påpekade att trafiksäkerheten behöver demokratiseras på en global nivå. Han pratade också om att konsumentacceptans är en förutsättning för att nya tekniska lösningar ska slå igenom, men frågan är hur förarna ska övertygas att de ganska ofta gör fel när de själva kör, och att tekniken är överlägset bättre på att hantera de flesta trafiksituationer än de själva?
    Strickland pratade också om datamodernisering.
    Trafiksäkerheten utvärderas idag genom analys av olycksdata (antalet olyckor, skadade och dödade i trafiken). Nu behövs en annan tolkning av data – hur många liv räddade ett visst säkerhetssystem? Detta i sig är en utmaning för myndigheterna eftersom det kräver nya metoder och en hel del omställning i arbetsprocessen.
    Något annat som kräver omställning är hur myndigheterna ser på samhällseffekter. Hur kommer samhällseffekter av automatiserade fordon att mätas och hanteras?
  • Mykel Kochenderfer (Stanford University) pratade om sina erfarenheter kring utveckling av olycksundvikande system för flygplan (CAST och ACASTX). Systemet är extremt effektivt idag men för att nå dit krävdes massor med modeller, stora mängder data och över 15 miljarder simuleringar. Allt detta resulterade i en 1800 sidor lång systemspecifikation. Systemet är standardiserat idag men det krävdes enormt internationellt samarbete.
    Kochenderfer recept för framgång skulle kunna sammanfattas på följande sätt:
    a) intressenter måste förstå tekniken bakom funktionen,
    b) bevisa under vilka villkor som systemet kommer alltid att vara säkert,
    c) se till att det är inget som gömmer sig i aggregerad statistik,
    d) stresstester är inte så effektiva efter ett tag, svårt att hitta scenarion där systemet inte fungerar,
    e) simulering och modellering är nyckeln till att bygga förtroende för systemet,
    f) använd tidshistorik för att få en uppfattning exempelvis om föraren bakom är aggressiv,
    g) förtroendet för tekniska system är möjligt att bygga upp genom öppenhet, transparens och internationellt samarbete.
    Kochenderfer konstaterade också att det finns stora skillnader mellan flygplan och vägfordon. Det är mycket osannolikt att ha scenarier med mer än 3-4 flygplan, men för vägfordon är det vanligt med många fler aktörer. En annan skillnad är att varje flygplan är utrustat med transpondrar och att det är känt i varje ögonblick var de befinner sig, men det kommer inte vara fallet med vägtrafikanter på ett bra tag. Komplexiteten för automatiserade vägfordon är grovt uppskattat minst dubbelt så stor som för flygplan.
  • Peter Larsson (svensk representant i UNECE WP.1) påpekade att dagens styrmedel inte är tillräckligt flexibla för att kunna bemöta den snabba teknikutvecklingen. Idag ligger mycket säkerhetsansvar på myndigheterna men frågan är om och hur ansvaret kan fördelas mellan olika aktörer i framtiden för att främja innovationen snarare än att bromsa den. Skillnaden mellan reglering och ”självverifiering” är något som bör utredas i mer detalj. Det är viktigt att utreda vad som kommer lösas av marknaden och vad som behöver regleras av myndigheterna. Han påpekade också att nya styrprinciper bör ta systemeffekter i beaktande i mycket större utsträckning än dagens principer.
  • Don Arendt från (Federal Aviation Administration, FAA) påpekade att det saknas tydlig definition av säkerhet. Ett annat konstaterande som han gjorde var att brist på data inte får vara en bromskloss för säkerhetstester – fixa data som behövs!
  • Edwin Nas (nederländsk representant i UNECE) pratade om hur nederländska myndigheter skapat undantagsregler för testning av automatiserade fordon på allmänna vägar. Det är i princip fyra steg som ett system behöver genomgå: Intake – Desk Research (FMEA )– Testing at closed loop – Real world traffic.
    Nas var tydlig med att myndigheterna i framtiden behöver beskriva ”vad” som behöver bevisas av berörda aktörer för att säkerställa att ett givet system är säkert att använda, snarare än ”hur” detta ska bevisas.
  • Bryant Walker Smith (University of South Carolina) konstaterade att vi har en övergång framför oss – hittills har konsumenter förlitat sig på produkter men i framtiden, speciellt vad det gäller automatiserade fordon, kommer de behöva förlita sig på utvecklarna. Myndigheterna måste också inrikta sitt arbete mot att utvärdera utvecklarna i stället för som idag, produkterna. Han var också inne på att myndigheterna reglerar för att åtgärda marknadens misslyckanden. Trafiksäkerhet är ett sådant misslyckande.
  • Bryan Reimer (MIT) pratade om situationsmedvetenhet hos förarna idag. Han konstaterade att en viss nivå av situationsmedvetenhet kommer att behövas hos förare/passagerare oavsett automationsnivån i fordonet – förmodligen kommer det att variera för olika nivåer av automation men en viss nivå kommer alltid att behövas. Det är därför viktigt att studera hur olika nivåer av situationsmedvetenhet uppstår. Han konstaterade också att internationella styrstrategier gällande mänskliga faktorer (Human Factors) kommer att behövas i framtiden men att detta är riktigt utmanande med tanke på så stora rationella, kulturella och liknande skillnader.

Toyota utökar till Michigan

Toyota har offentliggjort sina planer att starta en tredje Toyota Research Institute i USA [1]. Den kommer att ligga i anslutning till University of Michigan i Ann Arbor och kommer att kallas TRI-ANN. Forskning om artificiell intelligens, robotik och materialvetenskap kommer att stå i fokus.

Toyotas förhoppning är att detta ska gynna testning och utvärdering av automatiserade bilar under olika väderförhållanden, som i sig ska leda till att företaget kan erbjuda bättre mobilitet för alla, när som helst var som helst.

Egen kommentar

Som vi rapporterat om innan har Toyota öppnat Toyota Research Institute i anslutning till Stanford University och MIT. Varje institut har olika fokus som på ett eller annat sätt bidrar till automatiserade transporter.

Källor

[1] Buss, D., Forbes. Cold Reality: Toyota Plans Self-Driving Research Center in Michigan, Too. 2016-04-07 Länk

Hur kan regeringar främja automatiserad körning?

Bryant Walker Smith, assisterande professor vid University of South Carolina och medlem i Center for Internet and Society vid Stanford Law School, har publicerat en artikel där han föreslår åtgärder som regeringar kan ta för att stimulera utveckling, implementation och användning av automatiserade vägfordon. Han beskriver de viktigaste administrativa, juridiska och samhällsstrategier samt föreslår en checklista som beslutsfattarna kan använda i deras arbete. Artikeln hittar ni här.