Ris och ros från Euro NCAP

Euro NCAP, Global NCAP och Thatcham Research har nyligen genomfört en enkätstudie som visar att 70% av tillfrågade förare tror att man kan köpa självkörande bilar idag [1]. Det är framförallt bilar från Tesla (40%), BMW (27%) och Audi (21%) som man tror är självkörande.

Vidare trodde bara hälften av förarna att de skulle vara ansvariga vid en krasch om de använde ett förarstödssystem. Det är också intressant att många skulle bli frestade att bryta mot lagen när de använde ett förarstödssystem: 34% skulle sms:a, 33% ringa ett samtal och 11% skulle unna sig en kort tupplur.

Euro NCAP har också utvärderat prestandan hos 10 förarstödsystem för motorvägskörning som innehåller adaptiv farthållare (ACC), körfilsassistens samt hastighetsövervakning [2]. Testerna genomfördes i kritiska trafikscenarier på en testbana och inkluderade bilmodeller som finns tillgängliga på marknaden: Audi A6, BMW 5-serie, DS 7 Crossback, Ford Focus, Hyundai Nexo, Mercedes C-klass, Nissan Leaf, Tesla Model S, Toyota Corolla och Volvo S60.

Resultaten från utvärderingen visar att olika tillverkare har implementerat olika strategier i sina förarstödsystem i termer av hur mycket stöd som ges till föraren. En annan slutsats är att det mest utmanande för alla testade bilmodeller är andras plötsliga filbyten, och att tillverkarna namnger och beskriver sina system på helt olika sätt.

Tekniken i Volvo S60 bedömdes generellt sett som välbalanserad med liten risk att föraren ska få en övertro till den. Däremot konstaterades det att man enkelt kan lura systemet som larmar då man inte har händerna på ratten.

Budskapet från utvärderingen sammanfattas bäst av Michiel van Ratingen från Euro NCAP:
“Euro NCAP’s message from these tests is clear – cars, even those with advanced driver assistance systems, need a vigilant, attentive driver behind the wheel at all times.  It is imperative that state-of-the-art passive and active safety systems remain available in the background as a vital safety backup.”

Egen kommentar

Jag har inte lyckats hitta enkätrapporten som nämns ovan och vet inte hur många förare blev tillfrågade och vad de hade för bakgrund. Det är också oklart för mig hur frågorna var utformade och vilka begrepp som användes där exakt.

För två veckor sedan skrev vi om en annan utvärdering av förarstödsystem som hade genomförts av Consumer Reports. I stort sett visar den helt motsatta resultat jämfört med utvärderingen från Euro NCAP, speciellt vad det gäller Volvo Cars förarstödssystem. I Consumer Reports utvärdering presterade Volvos Pilot Assist sämst av alla testade system, medan Euro NCAP ger den toppbetyg. Skillnaden kan nog motiveras av att man använt helt olika utvärderingsmetoder och testat olika generationer av systemet. Men trots detta tycker jag att det är märkligt att så inflytelsefulla organisationer landat i så olika slutsatser. Hur kan vi då förvänta oss förarna ska ha ”rätt” uppfattning?

Källor

[1] Thatcham. Automated Driving hype is dangerously confusing drivers, study reveals. 2018-10-17 Länk

[2] Euro NCAP. 2018 Automated Driving Tests What are Automated Driving Systems? 2018-10-17 Länk

Waymos bilar kan samarbeta med polisen

Waymo har nu släppt en plan för hur deras bilar ska kunna samverka med polisen vid en trafikkontroll eller efter en olycka [1].

Grundtanken är att polisen – eller passagerarna i bilen – vid behov ska kunna kontakta Waymos trafikcentral. Vid en olycka kommer bilen själv att göra det.

Waymo har i sin plan angett hur polisen ska kunna säkerställa att bilen inte kör vidare utan tillstånd, hur de ska kunna öppna bagageluckan, stänga av strömmen eller räddningspersonal ska klippa upp bilen.

Egen kommentar
Människor behöver andra människor att kommunicera med. I detta fall överlämnas alltså samtalet till Waymos kontrollcentral.

Källa
[1] Carolyn Said: Hello, Officer! Waymo’s robot-car rules for police stops, San Fransisco Chronicle 2018-10-17 Länk

Mer om smarta korsningar

Förra veckan skrev vi om Hondas lösning för smarta korsningar. Och även Continental tittar på smarta korsningar med V2X-uppkoppling [1].

Eftersom ungefär 43% av alla trafikolyckor i USA sker i eller i närheten av korsningar så finns det mycket att vinna. Problemet är ofta dålig sikt, vilket gäller både för vanliga förare och för fordonsbaserade sensorer. Med kommunikation mellan fordon, infrastruktur och kanske också oskyddade trafikanter som fotgängare och cyklister skulle man kunna undvika många olyckor.

Men problemet är vem som ska betala. För fordonsbaserade lösningar kan ju kunden betala, men de vill knappast betala på samma sätt för infrastrukturinvesteringar som ju är samhällets uppgift. Samhället skulle kunna betala om man härigenom får ta del av data om trafikflöden, störningar etc. Fotgängare och cyklister skulle då vara uppkopplade via sina mobiler. Men det skulle då kräva att trafikanterna vill ge bort sina data vilket i dessa dagar av ökat medvetande om integritet kan vara svårt. Dock skulle data kunna vara anonyma vilket borde underlätta.

Källa

[1] Xavier Boucherat: The safe, seamless intersection: smart infrastructure will save lives and keep cities moving, Automotive World 2018-10-17 Länk

Distraktion och ouppmärksamhet

Under veckan hölls International Conference on Driver Distraction and Inattention i Göteborg med SAFER Vehicle and Traffic Safety Centre vid Chalmers som värd. Konferensen hade runt 200 deltagare från olika delar av världen och uppmärksammades av bland andra SVT.

Här kan ni höra SAFERs föreståndare Magnus Granström berätta om konferensen och vikten av forskning kring distraktion och ouppmärksamhet i trafiken, och inte minst i automatiserade fordon (börjar vid 2:21).

Publikationer från konferensen är tillgängliga via konferensens hemsida. Här är titlar på några av studier utförda av svenska forskare:

  • Stress and sleepiness in city bus drivers — an explorative study on real roads within the ADAS&ME project. VTI.
  • What were they thinking? Subjective experiences associated with automation expectation mismatch. Volvo Cars.
  • Using counterfactual simulations to evaluate the impact of drivers’ glance behaviors on safety: A study of between-driver variability. Chalmers, Volvo Cars.
  • Texting while driving with Level 2 automation: A distraction or an opportunity? AB Volvo, Volvo Cars, Semcon, RISE.
  • Driving with kids: distracted and unsafe? Chalmers.
  • Smartphone logging – A new way to gain insight about smartphone usage in traffic. VTI.
  • Bicyclists’ adaptation strategies when receiving text messages in real traffic. VTI, Linköpings universitet.
  • Intra-individual difference in sleepiness and the effect on driving performance – a three-times repeated driving simulator study. VTI.
  • Speedometer monitoring before and after speed warnings and speed zone transitions. Chalmers.
  • What were they thinking? Subjective experiences associated with automation expectation mismatch. Volvo Cars.
  • Do individual differences explain crash involvement in highly-reliable Supervised Autonomous Driving? Volvo Cars.

Barn och automatiserade fordon

Organisationen Safe Kids Worldwide har publicerat en rapport med titel Children in Autonomous Vehicles [1].

Den belyser vikten av att ta hänsyn till barn vid utveckling av automatiserade fordon. Det handlar inte enbart om färden i fordonet utan också om resan mellan hemmet och fordonet.

Vidare uppmanas utvecklarna att vidta följande åtgärder.

  • Utveckla säkerhetsstandarder och testprotokoll som tar hänsyn till barn. Till det hör också att se till att barnsäkerhetssystem kan användas på likartat sätt mellan olika fordon med olika automationsnivåer.
  • Utföra användarstudier med barn och familjer som transporterar flera barn. Utöver det bör det finnas lättillgänglig, användarvänlig och standardiserad språk och information kring barnsäkerhetssystem och annan relevant redskap i fordonet, speciellt med tanke på om inredningen har en design som tillåter en sittställning som vi inte är vana vid idag.
  • Anamma en inkluderande design i början av utvecklingen. Detta för att säkerställa att man inkluderar och bemöter behov av barn i olika åldersgrupper och att man reducerar oavsiktliga negativa konsekvenser.
  • Bidra till utveckling av regler och ”best practice” i takt med teknologiutvecklingen. En del i detta är att definiera rätt nivå av vuxenövervakning vid färd i och till automatiserade fordon.
  • Se till att all marknadsföring och reklam visar familjer fordonets förmåga och vad som gäller på ett tydligt sätt.

Egen kommentar

Att automatiserade fordon kommer förbättra mobilitet för bland annat barn har man hört många gånger. Men jag har inte sett så mycket forskning som belyser den här problematiken och den här rapporten är på så sätt inte en dag försenad. En möjlig förklaring är att studier med barn är extra känsliga och kräver en hel del resurser (exempelvis etikprövning).

Vi på RISE Viktoria har ihop med Twente University gjort en liten studie om samverkan mellan automatiserade fordon och barnfotgängare. En av våra slutsatser är att barn har kommunikationsbehov som skiljer sig från behov som identifierats i studier med vuxna fotgängare. Studien är publicerad med titel: Children’s views on identification and intention communication of self-driving vehicles.  

Källor

[1] Safe Kids Worldwide, Bleu Ribbon Panel. Children in Autonomous Vehicles. Oktober 2018. Länk

Forskarna varnar och rekommenderar

Human Factors and Ergonomics Society (HFES) som är en internationell förening för forskare inom mänskliga faktorer och ergonomi har nyligen publicerat ett uttalande kring automatiserade fordon [1].

Med stöd i litteraturen skriver de bland annat att det är lätt att se olyckor som uppstår på grund av mänskligt fel och att det överskuggar alla situationer där olyckorna undviks tack vare kompetenta mänskliga förare. Det här synsättet kan leda till att utvecklare och beslutsfattare försummar felen som automationen kan inducera och ser bara automationens potential att eliminera det mänskliga felet.

För att undvika att detta sker har de skrivit 12 rekommendationer inom följande områden kopplade till SAE-automationsnivåerna:

  • Automatiserade fordon kräver noggrann testning innan de introduceras på allmänna vägar. Man skriver bland annat att “Autonomous and semiautonomous driving systems must be required to pass testing that demonstrates that the combined performance of the driver and the vehicle technology is as safe as or safer than human drivers alone in a wide range of driving and weather conditions.” (nivå 2, 3, 4, 5)
  • Automatiserade fordon ska stödja behoven hos mänskliga förare och andra användare. Där rekommenderas att ”The design of semiautomated vehicles must avoid known human performance issues and provide effective mechanisms for human oversight and intervention.” (nivå 2, 3, 4) En annan intressant rekommendation är att ”Fully autonomous vehicles should accommodate people with disabilities”(nivå 4 och 5)
  • Automatiserade fordon måste vara säkra och förståeliga. Här ingår bland annat följande rekommendation: ”Automated systems should include features that allow it to communicate intended actions to cyclists, pedestrians, law enforcement, and other road users.” (nivå 4, 5)
  • Automatiserade fordon bör inkludera detaljerad förarträning. Det är fordonstillverkarna som bör ge förarna tillräcklig träning om fordonets förmåga och begräsningar: ” Automobile manufacturers should provide sufficient training on the capabilities, limitations, and behaviors of its automated and semiautomated systems (including the range of operational conditions it can handle) so that drivers obtain an accurate mental model required for effective oversight and interaction with them. New training should be provided on any automation updates that are made over the course of the system’s lifetime so that the automation’s behavior remains predictable to the driver. ” (nivå 2, 3, 4)

Egen kommentar

Innebär det här att HFES ”accepterar” automationsnivå 3? Jag måste säga att jag blev förvånad att HFES inte tagit tydligare ställning mot automationsnivå 3. 

Källor

[1] HFES. Human Factors and Ergonomics Society Policy Statement on Autonomous and Semiautonomous Vehicles. September 2018 Länk

Nyhetsbrev 420: Vikten av oberoende tester

Förra veckan skrev vi om rankningen av förarstödsystem som den amerikanska konsumentorganisationen Consumer Reports gjort där Volvo Cars system (Pilot Assist) hamnade sist. En av våra läsare kommenterade rankningen:

Jag vill ge Volvo Cars lite extra kredd efter deras sistaplats. i-VISTA (Intelligent Vehicle Integrated System Test Area) som byggts av China Automotive Engineering Research Institute släppte i september ”China Vehicle Intelligent Index” för att utvärdera ADAS systems. Tio modeller köptes och utvärderades. Volvo XC60 var bäst. I november testas ett antal andra modeller. Testets utformning är helt avgörande, och jag ser det som självklart att ett amerikanskt märke vinner i USA och ett kinesiskt-ägt vinner i Kina. Man bygger tyvärr in mycket subjektivitet i den här typen av tester verkar det som.

Vi kan inget annat än hålla med vår läsare. Det är väldigt viktigt att testningen görs av oberoende organisationer och med metoder som kan hantera subjektiviteten.

Volvos egna säkerhetsexperter balanserar enligt Automotive News mellan att köra säkert och bli körd: ”Vi är mycket fokuserade på att du som förare vet att du är ansvarig och inte ge dig så mycket stöd så att du börjar ifrågasätta vem som är ansvarig”, säger Malin Ekholm, chef för Volvo Cars Bilsäkerhetscentrum. ”Det handlar om att stötta snarare än att ge känslan av att ta över.”

Hondas smarta korsning

I början av oktober höll Honda ihop med City of Marysville en demonstration i den amerikanska delstaten Ohio, där de visade en lösning kallad Smart Intersection[1]. Detta gjordes inom ramen för projektet 33 Smart Mobility Corridor vars syfte är att utveckla lösningar som adresserar begränsningar hos fordonsbaserade sensorer.

Smart Intersection är baserad på kameror installerade i infrastrukturen och trådlös kommunikation (vehicle-to-everything, V2X) som hjälper fordon att se ”igenom och runt byggnader och väggar” och varnar förare för dolda faror.

Enligt Hondas forskningsledare Ted Klaus är V2X-tekniken en viktig del av ett smartare och säkrare transportsystem och kan komma att spela stor roll för nollvisionen.

Egen kommentar

När jag började som doktorand år 2006 var en av mina uppgifter att tillsammans med industrin utforska och utveckla en uppkopplad smart korsning. Vi tog fram en prototyp som var precis som Hondas lösning baserad på kameror och V2X. Vår lösning fick dessvärre inget liv –  det var svårt att lita på externa källor i säkerhetskritiska funktioner och det var svårt att hitta hållbara affärsmodeller, dvs. vem står för systemkostnader och underhåll?

Nu 12 år senare hoppas jag att Honda lyckats komma runt dessa utmaningar.

Källor

[1] Honda News Room. Honda Demonstrates New ”Smart Intersection” Technology that Enables Vehicles to Virtually See Through and Around Buildings. 2018-10-04Länk

Blockchain tävling

Mobility Open Blockchain Initiative (MOBI) och Trusted IoT Alliance (TIoTA) har startat en tävling kallat MOBI Grand Challenge [1].

Tävlingen går ut på att utforska och utveckla lösningar baserade på blockkedje-teknologi för tillämpning inom uppkopplade automatiserade transporter. Den kommer sträcka sig över tre år och är uppdelad i flera faser. I den första fasen, som börjat den här veckan och avslutas i februari 2019, ligger fokus på samordning av fordonsrörelser och förbättrad transport i stadsmiljöer.

Syftet med tävlingen är att stimulera samarbete mellan företag, myndigheter och akademi samt koppla ihop utvecklare med viktiga intressenter för att på så sätt säkerställa att potentialen av blockkedje-teknologin utnyttjas till fullo.

MOBI är ett konsortium som grundades i maj av bland annat Renault, Ford, GM och BMW med syfte att stimulera utvecklingen av blockkedje-teknologi för fordonsapplikationer.

TIoTA är mjukvara med öppen källkod för utveckling av säkert, skalbart, interoperabelt och pålitligt system baserade på blockkedje-teknologi.

Här kan ni läsa mer om tävlingen.

Källor

[1] Happich, J., eeNews. Blockchain connects autonomous vehicles to fight congestions. 2018-10-14 Länk

Arizona startar institut för AD-forskning

Delstaten Arizona startar bl.a. med hjälp av Intel ett forskningsinstitut kallat IAM, Institute for Automated Mobility, som ska fokusera automatiserad körning [1].

Institutet ska samverka med industri, samhälle och universitet för att studera alla aspekter av automatiserad körning inklusive säkerhet och policyer.

IAM kommer att bland annat ha simuleringslabb och en provbana för säkerhetsprovning i olika trafikmiljöer. Man kommer också att bygga upp något som verkar vara en haverikommission.

Egen kommentar

Det är oklart när IAM ska vara klart, men det är intressant att en delstat tar ett sådant här initiativ. Syftet är förstås att ta en ledande roll i utvecklingen.

Källa

[1] Mallory Locklear: Arizona is creating an autonomous vehicle research institute, Engadget 2018-10-12 Länk

finansierad och administrerad av RISE Viktoria