Nautos prediktiva ADAS

AI-företaget Nauto har lanserat en ny generation av sitt videobaserade säkerhetssystem för fordonsflottor som de kallar Predictive Collision Alerts [1]. Till skillnad från sin föregångare där videoigenkänning användes mest för coaching av förare i efterhand så ger det nya systemet varningar och guidning till föraren i realtid. 

Systemet tar in data från fordonet, förarens beteende som blickbeteende och aktiviteter, fordonsrörelse, olika trafikelement och sammanhangsdata som sedan processas med hjälp av Convolutional Neural Networks (CNN) för att uppskatta kollisionsrisk. När den uppskattade risken intensifieras, ger systemet föraren information och varningar om att vidta åtgärder. 

För tillfället fokuserar Nauto på att reducera påkörningar bakifrån hos kommersiella fordonsflottor. 

Här kan ni se Nautos presentation från lanseringen där de berättare mer om systemet och dess effekter. 

Egen kommentar

Det som gör Nautos system unikt är att det inkluderar data om förarbeteende i realtid, något som i stort sett saknas i dagens ADAS. Det möjliggör snabbare och noggrannare riskuppskattning, och ger föraren mer tid att agera. Jag tror att just den här typen av data kommer att möjliggöra bättre prestanda hos ADAS, och förhoppningsvis bättre acceptans av dessa system hos förarna.  

Källor

[1] Nauto. Nauto Launches AI-Powered Predictive Collision Alerts, Advances Fleet Safety Beyond Driver Coaching Programs. 2020-05-14 Länk

Nvidia blickar mot ADAS

Chip- och processortillverkaren Nvidia har hittills fokuserat på att möjliggöra automatiserad körning motsvarande SAE-nivå 3 och 4. Nu ska företaget utvidga sina vyer och börja sälja produkter även för förarstödssystem (ADAS) [1].

Förändringen i strategin syftar till att tillgodose de befintliga behoven hos fordonstillverkare med att möjliggöra både avancerade ADAS och mer avancerad automatiserad körning. 

Nvidias plan är därmed att fordonstillverkarna ska kunna använda samma system för både ADAS och automatiserad körning. Systemet kommer att vara baserat på chipet Orin som lanserades i slutet av förra året. Det kommer troligtvis att ingå i ett större systempaket som tillverkas av någon av de större leverantörerna som Bosch, ZF eller Continental. Paketet väntas vara i serieproduktion år 2023, men priset är okänt för tillfället.

Den här planen avslöjades under Nvidias keynote vid Nvidia GTC 2020 som i år hölls något senare än planerat. Här kan ni lyssna på det hela (notera att det är uppdelat i några olika delar). 

Egen kommentar

Det var inget helt oväntat drag av Nvidia. Precis som de själva säger så kan de ”slå två flugor i en smäll”, något som kommer vara ekonomiskt gynnsamt både för dem och för fordonstillverkarna. Intel med sitt dotterbolag Mobilieye är ett konkret exempel på att man kan göra både och. 

Källor

[1] Lee L.J., Nellis S., Reuters. Nvidia turns to driver-assistance market as robo-taxis stall. 2020-05-14 Länk

Tesla blir stämda igen

En Tesla Modell X påstås ha kört på en fotgängare i Japan. Fordonet påstås även ha haft Autopilot aktiverat vid tiden för händelsen [1].

Händelsen har skett i april 2018 i Kanagawa. Vidare så skall olyckan ha skett på en motorväg där den omkomna fotgängaren befann sig runt flera fordon som stod parkerade på sidan av vägen, förmodligen med anledning av en tidigare incident.

Som resultat av den påstådda händelsen så blev Tesla nyligen stämda.

Källa

[1] Eliot, L., Forbes. Tesla Lawsuit Over Autopilot-Engaged Pedestrian Death Could Disrupt Automated Driving Progress. 2020-05-16 Länk

Förarbeteende hos arga bilister

En grupp forskare från Liaoning Normal University i Kina har nyligen publicerat en studie kring beteenden hos förare med ilsken körstil [1].

Totalt ingick 35 förare i studien. För att bestämma om förarna hade en ilsken körstil fick förarna skatta sitt körbeteende med hjälp av en reviderad version av utvärderingsverktyget Multidimensional Driving Style Inventory (MDSI). I ett nästa steg bearbetades blickdata med hjälp av blickspårningsverktyget Tobii och korrelerades mot skattningen samt körbeteendet i givna trafiksituationer.

Man har mer specifikt tittat på blickfixering hos förarna vid filbyte med olika risknivåer. Låg risk exemplifieras av en situation där man kör på en påfart till en motorväg där ens enda uppgift är att bedöma om det är säkert att byta fil. En situation med hög risk exemplifieras av en situation där en förare är på väg att göra en omkörning från mittfilen samtidigt som en bakomliggande bil accelererar med avsikt att köra om föraren. Utöver filtyp användes även avstånd till andra fordon för att bestämma risknivån.

Forskarna kom fram till att förare med ilsken körstil fokuserade sin blick framåt mer än icke ilskna förare. Vidare så visade det sig att ju ilsknare förarna var desto snabbare var de på att fatta beslut om en omkörning i situationer som bedömdes vara av hög risk. En annan slutsats är att ju längre en förare fixerade blicken framåt desto kortare blev beslutstiden för filbytet.

Kort sagt: Studien visade att förare med ilsken körstil riktar mer visuell uppmärksamhet framåt och har en kortare beslutstid i situationer som kräver mer bearbetning. Ett sådant körbeteende kan klassas som impulsivt och riskfyllt.

Egen kommentar

Studier kring emotion och personlighetsdrag kopplat till säkerhetskritiskt beteende är oerhört intressanta ur ett förarstödssperspektiv.

Ni som är intresserade kan läsa min masteruppsats på ett väldigt relaterat ämne: improvisationsförmåga och motivationsbeteende ifrån ett human factors perspektiv här.

Källa

[1] Huo, D., Ma, J., Chang, R. Transportation Research. Lane-changing-decision characteristics and the allocation of visual attention of drivers with an angry driving style. 2020-03 Länk

Gott och blandat

  • Tester på gång i Seoul. I de västra delarna av Seoul i Sydkorea inleds tester av tre självkörande bussar, fyra personbilar och tre leveransrobotar. Testerna kommer ske på en 3,3 km lång rutt på allmän väg. Fordonen kommer att användas för kontaktlös mobilitetsdelning (oklart vad som menas med det exakt), autonom parkering och leverans av varor till platser som större fordon inte kan nå. Dessa tjänster blir gratis. Länk
  • Nya poddar i Kalifornien. Startupföretaget Glydways har tagit fram en lösning för kortdistanstransporter som består av självkörande eldrivna små fordon (poddar). De rymmer upp till tre personer och tar sig fram på smala förbestämda filer som cykelbanor. Staden Oakley i Kalifornien skall nu undersöka huruvida de kan användas för transporter mellan stadens framtida tågcentral och tunnelbanecentralen. Länk
  • 3 miljarder är många nollor. I mars skrev vi att Waymo hade fått 2,25 miljarder dollar i extern finansiering. De förlängde finansieringsrundan och nu har de fått in totalt 3 miljarder dollar. Detta är så klart inte alls tokigt, speciellt i dessa svåra tider. Frågan är bara hur långt det räcker? Länk
  • Kommer framtida ”Uber” leverera varor och inte resenärer? Ja, enligt ett blogginlägg på OneZero. De menar att man redan nu kan se att intresset svänger mot autonoma godsleveranser, något som vi kommer se mer av i framtiden bl.a. på grund av Covid-19. Länk
  • Nya partner i Apollo. Baidus Apollo har fått två nya partners: Haylion Technologies och Tiamaes. De kommer hjälpa Baidu att utveckla och lansera autonoma och uppkopplade lösningar för kollektivtrafik. Länk
  • Huawei utökar sin kundkrets. 18 kinesiska fordonstillverkare inklusive FAW Group, SAIC Motor, Dongfeng Motor och Changan Automobile har gått med i Huaweis initiativ för uppkopplade fordon, 5G automotive ecosystem. Initativets syfte är att accelerera industrialiseringen av 5G för diverse C-V2X lösningar. Länk

På grund av helgdagen nu på torsdag är OmAD tillbaka först om en vecka. Trevlig långledighet önskar redaktionen!

EU vet nu vad vi tycker

Att förstå hur människor förhåller sig till ny teknik är en förutsättning för lyckat införande. I slutet på september genomfördes en stor undersökning åt Europeiska kommissionen. Över 27 000 européer i åldrar över 14 intervjuades om hur de känner inför automatisering av fordon [1].

Resultaten är i linje med studier vi tidigare rapporterat om som till exempel här, här och här:

  • Över hälften av de tillfrågade (58%) hade hört eller läst om automatiserade fordon under de senaste 12 månaderna. Svaren på denna frågan skilde sig dock stort mellan länder. I Sverige var till exempel denna siffra 91% och i Tjeckien 53%.
  • Över hälften av de tillfrågade (56%) skulle inte vilja använda ett helt automatiserat och uppkopplat fordon.
  • Än färre (46%) stödde införande av helt automatiserade fordon.
  • Färre än var tredje tillfrågad (27%) trodde att automatiserade fordon skulle minska trafikolyckor.
  • Medelålders män, högutbildade och högre tjänstemän var signifikant mer informerade och positiva till automatiserade fordon.

På det hela taget konstaterades att den europeiska allmänheten inte är redo för självkörande och uppkopplade fordon.

Studien undersökte även vilka aktörer som ansågs viktiga vid införandet av automatiserade och uppkopplade fordon. De nationella myndigheterna (69%) ansågs vara viktigast följt av privata företag (66%), EU (65%) och internationella organisationer (53%).

För den som själv vill köra analyser finns rådata att ladda ner gratis.

Egen kommentar

Det är alltid vanskligt att tolka resultat om vad människor svarar på frågor om något de varken sett eller provat. Att testa nytt och okänt kan möta motstånd. Automatisk växellåda visade sig mycket riktigt också vara det förarstöd som flest svarade att de var bekväma att använda. En slutsats kan därför vara att fler måste få prova och uppleva fördelarna av systemen om acceptansen ska öka.

Källa

[1] Europeiska Kommissionen. Special Eurobarometer 496: Expectations and Concerns from a Connected and Automated Mobility. 2020-04-07 Länk

SAE joinar initiativet ”Clearing the Confusion”

Standardiseringsorganisationen SAE International har nu valt att ställa sig bakom initiativet Clearing the Confusion: Recommended Common Naming for Advanced Driver Assistance Technologies [1]. Initiativet startades i slutet av förra året av amerikanska organisationerna AAA, Consumer Reports, J.D. Power och National Safety Council och förespråkar förenklad och standardiserad benämning av diverse förarstödssystem (ADAS).

Konsortiet har gemensamt publicerat ett dokument där de föreslår namn och korta beskrivningar av ett 20-tal olika ADAS. Dokumentet vänder sig till konsumenterna och namnen är enligt konsortiet enkla, specifika och baserade på systemfunktionaliteten. 

SAE har parallellt med detta inlett en revision av standarden Active Safety Systems Terms and Definitions (SAE J3063)

Egen kommentar

Det här initiativet och dokumentet är absolut ett steg i rätt riktning. Det finns dock en risk att dokumentet i fråga är framtaget med den amerikanska marknaden och kunden i åtanke och att det inte nödvändigtvis reflekterar andra marknader och kunder. Visserligen är SAE internationellt och förhoppningsvis har de deltagit i framtagningsarbetet med den internationella hatten på. 

Källor

[1] SAE. SAE International Endorses Joint Effort by AAA, Consumer Reports, J.D. Power and the National Safety Council for Common Naming of Advanced Driver Assistance Systems. 2020-05-12 Länk

Voyage + FCA

Startuppföretaget Voyage har inlett ett samarbete med Fiat-Chrysler Automotive (FCA) [1]. De har gemensamt integrerat Voyages system för automatiserad körning i anpassade Chrysler Pacifica Hybrid-bilar. I ett nästa steg kommer fordonen att testas i Kalifornien och Florida där Voyage erbjuder mobilitetstjänster för äldreboende. 

Det är oklart hur många bilar som samarbetet omfattar, men det rör sig om samma typ av bilar som FCA använder i sitt samarbete med Waymo och Aurora.

Källor

[1] Cameron, O., Voyage. Voyage Partners with FCA to Deliver Fully Driverless Cars. 2020-05-11 Länk

Brittiskt center för informationssäkerhet på G

I början av 2020 inleddes sju olika projekt om cybersäkerhet kring uppkopplade och automatiserade fordon i Storbritannien: ResiCAV, BeARCAT, V2X Vulnarability Mapping, DT-4-CT, Meili, PNT Cyber Resiliance, CAV Shield. Projekten undersöker, forskar och prototypar tekniker, metoder och verktyg som syftar till att bättre övervaka och svara på framväxande cyberhot.  

Nu har projekten publicerat en gemensam rapport med titeln Cyber Resilience in CAM – Cyber Feasibility Report [1]. Den lyfter fram flera potentiella hot som exempelvis cyberattacker mot sensorer som kan lura fordonet att ”se” något som inte finns där, eller att inte se något som faktiskt finns. Hackare kan också försöka manipulera fordon genom dataförbindelser och informationsprotokoll. Dessa hot väntas bli ännu mer påtagliga när uppkopplade och automatiserade fordon börjar kommersialiseras.

Nyckelrekommendationen i rapporten är att det finns ett brådskande behov av ett nationellt samarbetsprogram kring cybersecurity. Vidare rekommenderas det att ett sådant program bör ledas av industrin i samfinansiering av staten. I ett nästa steg kommer man att säkerställa finansiering för utveckling av UK Centre of Excellence for Road Transport Cybersecurity Resilience. 

Projekten koordineras av Zenzic och Innovate UK och delfinansieras av Centre for Connected and Autonomous Vehicles.

Källor

[1] Zenzic. New Cyber Feasibility Report. 2020-05-12 Länk

Autism och automatiserade fordon

I en rapport från Mineta Transportation Institute (MTI) i Kalifornien undersöker forskaren Caroline Rodier hur olika nivåer av fordonsautomation kan stötta personer med autism när de kör bil [1].

Individer diagnostiserade med autism har till olika grad svårighet med beslutstagande, social perception, motorik, sensorisk perception och sensomotorisk integration, och det antas därmed att det kan påverka deras förmåga att köra bil.

Hon har vidare gjort en teoretisk undersökning kring hur och till vilken nivå olika förarstödssystem kan stötta personer med autism när de kör bil. Exempel på system som hon undersökt inkluderar varningssystem, styrningsstöd och bromssystem.

Slutsatsen är att fordon med automationsnivå SAE 2-4 och givetvis 5 kan vara till hjälp för personer med autism. Som ett nästa steg föreslås en praktisk utvärdering av stödet som dessa system kan ge till personer med autism för att sedan kunna tillgängliggöra finansiering av sådana fordon till personer med autism.

Egen kommentar

Eftersom autism är ett väldigt brett begrepp så kan jag tänka mig att det är utmanande för forskare att generalisera sina resultat kring körförmåga och autism.

Det behövs nog en undersökning på individnivå för att dra slutsatser om en person kan bli hjälpt av nämnda stödfunktioner, och det är just det som författaren föreslår.

Källa

[1] Rodier, C., MIT. The Potential for Autonomous Vehicle Technologies to Address Barriers to Driving for Individuals with Autism. 2020-04 Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden