Nya konsumentsiffror från Deloitte

Resultaten från årets jätteenkät med individer i bilköpande ålder är här. I likhet med förra årets rapport så intervjuades personer från över tjugo länder men inte någon från Skandinavien. Som vanligt skiljer sig åsikter och förväntningar mellan länder, både i trend och nivå.

Några huvudslutsatser är dock att

  • Pandemin försenar efterfrågan på nya (dyra) fordon.
  • Fler börjar ifrågasätta nyttan med uppkopplade fordon men upptäcker nyttan med aktivt förarstöd.
  • Konsumenterna har sedan förra mätningen blivit något mindre intresserade av elbilar och funderar fortfarande över laddinfrastruktur och räckvidd.
  • Slaget mellan att köpa bil online eller hos bilhandlare är inte över.

Källa

[1] Deloitte. 2021 Global Automotive Consumer Study. Länk

Baidu närmre kommersialisering av robotaxi

Den kinesiska sökmotorsjätten Baidu tar ytterligare ett steg mot kommersialisering av robotaxi i Kina [1, 2, 3].

De nya testerna som Baidu gör i Peking kommer ha de viktigaste pusselbitarna på plats inför verklig kommersialisering av robotaxi. Passagerare kan boka och betala sin resa via appen Apollo Go App och det kommer inte finnas någon säkerhetsförare bakom ratten. Det kommer däremot finnas en fjärroperatör som är redo att stötta bilen vid behov.

Shougang park där tjänsten testas kommer vara platsen där de Olympiska vinterspelen ska äga rum år 2022. Man hoppas kunna erbjuda skjuts till atleter, personal och åskådare under de Olympiska vinterspelen.

Egen kommentar

När det gäller fjärroperatörer kan man diskutera hur många fordon en operatör ska ansvara över. Enligt [2] sägs Baidu ha mindre än en fjärdedel operatörer än robotaxis som är aktiva i testerna. Innebär det här att en Baidu fjärroperatör ansvarar för fyra fordon? Ifall det är så, så säger det en del om hur självständiga fordonen är. Jag har svårt att tro att en fjärroperatör förväntas ”ansvara” över fyra fordon om inte fordonen är väldigt självständiga.

Källor

[1] Baidu. Cision. Baidu Apollo to Launch Fully Driverless Ride-Hailing Services in Beijing, Demonstrating a New Commercialization Model for Autonomous Driving. 2021-04-29 Länk

[2] Templeton, B., Forbes. Baidu Launches Robotaxi Service In Outer Beijing. How ‘Fully Driverless’ Is It Vs. AutoX? 2021-04-29 Länk

[3] Green Car Congress. Baidu Apollo to launch fully driverless ride-hailing services in Beijing; health code scan to enter. 2021-05-01 Länk

Kör en egen algoritm i ditt självkörande system?

Skribenten Priya Dialani spekulerade nyligen på Analytics Insights om ett möjligt framtida koncept inom självkörande fordon: ”Bring Your Own Algorithm” (BYOA). Textens innehåll må vara verklighetsfrånvänd, men den väcker samtidigt visionära tankar om öppen innovation inom fordonsbranschen.

Bakgrunden till notisen förstås bäst utifrån den crowdsourcing som blivit populär inom data science. Med hjälp av gamification och prispengar lockas data scientists till plattformar som Kaggle för att tävla med sina maskininlärningsmodeller. Företag och organisationer, dvs. Kaggles kunder, publicerar olika problem. Kaggle i sin tur erbjuder infrastruktur för att snabbt hjälpa tävlande att komma igång med lösningsorienterat arbete. Topplistor sporrar de tävlande att lägga tid på att föreslå avancerade lösningar – de som placerar sig högt på listorna är ständigt hett villebråd för rekryterare.

Priya tar som exempel upp satsningen C2 Labs Fight Against Cancer. I likhet med Kaggle erbjuder C2 Labs en infrastruktur där data scientists kan bidra med sin expertis för att träna modeller i kampen mot cancer. C2 Labs menar att de varken har medicinsk domänexpertis eller tillräckligt många data scientists, däremot är de experter på DevOps och automation av arbetsflöden. Bolaget hävdar att de erbjuder tredje part att ”Bring Your Own Algorithm” (BYOA) i deras plug-and-play-miljö för att påskynda utvecklingen.

Vore det möjligt att flytta konceptet till fordonsindustrin? Kan en infrastruktur som möjliggör BYOA stimulera öppen innovation? Det är välkänt att enorma kreativa krafter finns tillgängliga på andra geografiska platser samt att ”de flesta smarta människor arbetar någon annanstans.” Fordonsbranschen har redan publicerat flera dataset på Kaggle och fordonsperception används ofta för benchmarking av maskininlärningsmodeller. Kan man gå längre än så?

Priyas kristallkula indikerar att smarta telefoner kan möjliggöra för förare att BYOA till en självkörande bil i drift. Hon tänker sig att efter godkänd handskakning mellan telefon och bil så skulle personliga algoritmer för vägval och ruttpreferenser kunna förmedlas. Där slutar Priyas tankeexperiment. Hur skulle den tekniska infrastrukturen se ut? Hur skulle sådana lösningar kunna kvalitetssäkras? Kan man någonsin BYOA för något mer känsligt än inställning av förarsätet och infotainment? Priyas notis och tankar är långt ifrån genomarbetade, men något i resonemanget väcker mitt intresse.

Källor

Dialani P., Analytics Insight. Self-Driving Cars can now have Bring Your Own Algorithm (BYOA). 2021-04-04 Länk

Självkörande eller inte i Storbritannien

Under veckan publicerade Department of Transport i Storbritannien en redogörelse av svaren de fått in på en konsultation kring assistanssystem för filhållning (Automated Lane-Keeping Systems, ALKS) status som teknik [1]. Konsultationen syftade till att få in synpunkter på om fordon med ALKS kan registreras som autonoma och vilka utmaningar det skulle medföra.

I rapporten anses ett fordon köra sig självt även om föraren behöver ta över kontrollen på ett fördefinierat sätt. I fallet med ALKS inom 10 sekunder efter det att systemet begärt en överlämning till föraren. Det rimmar med SAE-nivå 3 då systemet bara tar över vissa uppgifter och den mänskliga föraren kan ta över om systemet begär så.

Slutsatsen efter att ha begrundat de inkomna svaren är att myndigheten förutsätter att fordon utrustade med ALKS och som är typgodkända för användande i Storbritannien kommer registreras som autonoma från och med hösten 2021. Dessa system kommer dock tillåtas endast i hastigheter upp till 60 km/h.

Bland de uppmärksammade utmaningarna nämndes hur man säkerställer att slutanvändarna och medtrafikanterna förstår teknikens funktioner och begränsningar. Här slår rapporten fast att media och myndigheter har ett gemensamt ansvar för att upplysa allmänheten om att ett fordon utrustat med ALKS inte är helautonomt utan att det har autonoma egenskaper i en given kontext

Egen kommentar

Så hur beskrivs rapportens slutsatser av myndigheter och media i Storbritannien? Först och främst är det intressant att se hur de media vi tittat på väljer att sätta själv-körande inom citationstecken när myndigheternas egna pressmaterial kör utan. Den lilla distinktionen visar sig också representera två olika förhållningssätt till hur Department of Transports beslut kommuniceras ut.

De brittiska myndigheternas gemensamma plattform GOV.UK nämner fördelarna med själv-körande fordon, såsom minskad trängsel och bättre service för de som inte kan köra en egen bil, och att de första typerna av självkörande fordon kan rulla på brittiska vägar redan till hösten [2]. Artikeln fortsätter med att påpeka att självkörande system kan reducera antalet olyckor och kommer skapa nya arbetstillfällen inom fordonsindustrin. Man avslutar med att slå fast att Storbritannien är världsledande inom innovation kring uppkopplade och självkörande fordon och att den inhemska industrin redan är igång med att ta fram nästa generation självkörande fordon. Inte ett ord om teknikens begränsningar.

BBC väljer att lyfta fram samma fördelar kring trafiksäkerhet men följer sedan upp med en mer reflekterande del där man ställer nyheten i relation till tillbud med fordon som marknadsförs med självkörande eller autonoma egenskaper. Man slår fast att det finns ett växande motstånd mot att kalla ALKS och liknande system för självkörande eftersom det vilseleder kunderna [3].  

Guardian väljer också att lyfta fram fördelarna för trafiksäkerheten men också försäkringsfrågorna och hur ansvar ska fördelas om det blir volymer i antalet ”själv-körande” fordon på vägarna. De har intervjuat Matthew Avery på Thatcham Research som slår fast att “Our concern is that the UK government is contributing to the confusion and frequent misuse of assisted driving systems that have unfortunately already led to many tragic deaths” [4].

Vilka är då fördelarna för trafiksäkerheten som alla syftar på? Jo, samtliga nyhetsmaterial lyfter fram Mike Hawes på Society of Motor Manufacturers and Traders som tycker att ”Technologies such as ALKS will pave the way for higher levels of automation in future – and these advances will unleash Britain’s potential to be a world leader in the development and use of these technologies, creating essential jobs while ensuring our roads remain among the safest on the planet”. Citatet kommer ursprungligen ifrån GOV.UK och visar på vilket genomslag en myndighets rapportering kan få. Tack och lov kunde media i det här fallet problematisera bilden, något myndigheternas gemensamma nyhetsportal inte gjorde.

Källor

[1] Department of Transport, Safe Use of Automated Lane Keeping System (ALKS) – Summary of Responses and Next Steps, april 2021 https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/980742/safe-use-of-automated-lane-keeping-system-alks-summary-of-responses-and-next-steps.pdf

[2] GOV.UK, Government paves the way for self-driving vehicles on UK roads, 28 april 2021 https://www.gov.uk/government/news/government-paves-the-way-for-self-driving-vehicles-on-uk-roads

[3] Cristina Criddle, ’Self-driving’ cars to be allowed on UK roads this year, BBC, 28 april 2021, https://www.bbc.com/news/technology-56906145

[4] Gwyn Topham, ‘Self-driving’ cars could get green light for use on UK motorways this year, The Guardian, 28 april 2021, https://www.theguardian.com/technology/2021/apr/28/self-driving-cars-could-get-green-light-for-use-on-uk-motorways-this-year

Lyft säljer Level5 till Toyota

Toyotas holdingbolag Woven Planet verkar ha beslutat att använda en betydande del av kapitalet i sin tidigare nämnda investeringsfond Woven Capital till att köpa Lyfts avdelning för självkörande fordon.

Lyft poängterar att den tänkta försäljningen både genererar direkta finansiella tillgångar och minskar deras kostnader för utveckling.

Lyft behåller den del som jobbar med att integrera andras självkörande fordon i sitt nätverk [1].

Egen kommentar

Lyft är inte det enda Kalifornienbaserade bolaget som verkar vara under press och därför avslutar sin satsning på självkörande fordon. Vi skrev i december om att Uber ”gav bort” sin. Det finns även tecken som går att tolka som att Alphabet/Google börjar sätta press på sitt Waymo, inte minst genom att byta VD.

Källa

[1] Lyft. $550 Million Deal Unites Talent, Technology and Geographies to Propel the Industry Forward. 2021-04-26 Länk

Virtuell verklighet för underhållning

Det tyska startupföretaget holoride som nyttjar virtuell verklighet (VR) för att skapa underhållning för resor i (självkörande) fordon har nu avslutat en Serie A finansieringsrunda och fått in 10 miljoner Euro [1]. Finansieringsrundan har letts av det svenska företaget Terranet som utvecklar teknologi för förarstödssystem (ADAS).

Holorides VR-underhållning använder sig av fordonets accelerationer och rörelser för att stimulera användaren. Utryckt på ett annat sätt, det man ser i VR-glasögonen synkroniseras med det man fysiskt upplever i fordonet. Det blir som ett lager av gamification på verkligheten. Holoride har nyligen också vunnit en pitchtävling inom kategorin Entertainment, Gaming & Content som anordnas årligen av South By Southwest, en festival med fokus på media och underhållning [2].

Om vi skiftar fokus ifrån underhållning till säkerhet, så har forskare från Cambridges Universitet, Oxfords Universitet och University College London i Storbrittanien testat en 3D head-up-display som via förstärkt verklighet visar föraren information från LiDAR [3]. Syftet är att möjliggöra för föraren att ”se igenom” objekt för att bättre kunna undvika olyckor vid skymd sikt, eller detektera trafikskyltar som är skymda. Planen är att anpassa systemet så att det får plats i ett fordon och sedan testa det i fordon, vilket ännu inte gjorts.

Egen kommentar

Både virtuell och förstärkt verklighet är attraktiva teknologier som utforskats ganska länge. Ingen av dem har dock varit tillräckligt mogen för storskalig användning i fordonsbranschen. Men nu tycks dessa tekniker mognat något, och det är inte osannolikt att de får en viktig roll i autonoma fordon. Många aktörer i underhållningsbranschen ser nämligen autonoma fordon som en stor affärsmöjlighet.

Källor

[1] holoride. holoride Completes Series A Funding Round. 2021-04-22 Länk

[2] holoride. WE WON! holoride Honored at 13th Annual SXSW Pitch. 2021-03-22 Länk

[3] University of Cambridge. 3D holographic head-up display could improve road safety. 2021-04-26 Länk

AstaZero inviger inomhusmiljö

Testanläggningen AstaZero som ägs av Chalmers och RISE har invigning för sin nya inomhusmiljö den 28 april.

På den utökade anläggningen kan fordonsrelaterade tester göras i mer kontrollerad miljö med avseende på ljus och väder [1]. Den heter AstaZero Dry Zone och består av 700 m lång och 40 m bred testbana.

Här kan ni följa invigningen online.

Källa

[1] Chalmers. AstaZero opens indoor autonomous vehicle test track. 2021-04-23 Länk

Varför behövs Explainable AI (XAI)?

Våra liv är fyllda av förklaringar. Vi går till doktorn för att få vår onda axel undersökt. Doktorn säger till dig att vila armen och undvik tunga lyft. Dessutom får du ett recept på ett läkemedel. Du undrar direkt, varför behöver jag ta medicin? Du vill också få reda på vilken diagnos doktorn ställt på min axel? Och hur lång tid kommer det ta innan den blir bra? Du frågar efter mängder av förklaringar.

Legendaren Lance Eliot har skrivit en artikel om varför förklarande AI (Explainable AI, XAI) behövs för autonoma fordon [1].

Utmaningen ligger i att ställa rätt fråga och att den som förklarar förstår på vilken nivå förklaringen ska ges. Inte sällan sker förklaringen under en dialog allteftersom mer och mer information faller på plats hos den som ställer frågor.  

När människor interagerar sker denna dialog naturligt. Men vad händer om vi interagerar med en maskin, ett system eller ett autonomt fordon? Inga av dagens AI-baserade system har tillräcklig förmåga att fullständigt känna igen en människas beteende eller tal och därmed får AI-systemet problem att kunna engageras i en naturlig dialog med sina användare.

Tänk dig situationen när du åker i ett autonomt fordon som plötsligt tar en annan rutt än den vanliga eller att fordonet du färdas i plötsligt bromsar kraftigt. I ett vanligt fordon skulle du fråga chauffören varför detta plötsliga beteende. Men hur ska det ske i ett fordon utan mänsklig förare? Ska passageraren koppla upp sig till kundtjänst eller fjärrkontrollcenter?  Det skulle inte skala särskilt bra med flera hundra tusen fordon som samtidigt är ute och kör.

XAI är en mycket viktig komponent för att skapa autonoma fordon. Lämpliga och lägliga förklaringar till fordonets beteende kan vara avgörande för att vi användare ska kunna lita på fordonet.

Sammanfattningsvis, vi som åker med autonoma fordon kommer vilja ha förklaringar av olika slag från fordonet. Ett kostnadseffektivt och lättillgängligt system som kan ge dessa förklaringar skulle förkroppsligas av ett XAI som baseras på det AI-system som kör fordonet.

Egen kommentar

Som AI forskare inses lätt nyttan med denna typ av system, tänk om Alexa eller Siri förstod allt jag vill eller undrar! Samtidigt finns ett spännande kunskapsgap mellan vad som är möjligt att visualisera med avseende på information som ligger till grund för ett beslut i ett AI/Machine learning-system och ett system som kan interagera med en användare och som förstår innebörden av grunderna i beslutet.

Källa

[1] Lance, E, Forbes. Explaining Why Explainable AI (XAI) Is Needed For Autonomous Vehicles And Especially Self-Driving Cars. 2021-04-24 Länk

Hur tillförlitlig är Teslas Autopilot?

Förra veckan rapporterade vi om en ny dödsolycka med en Tesla-bil. I väntan på att utredningen av denna ska bli färdig kan vi tipsa om en intressant läsning baserad på en studie om prestandan av förarstödssystem (läs: Autopilot) i tre Tesla-bilar av samma modell och år (Model 3, 2018). Den gjordes förra året av en forskargrupp vid Duke University. 

Följande scenarier var i fokus för studien: 

  • Förarövervakningssystemets prestanda under körning på motorväg.
  • Varning för distraktion vid plötsliga hinder på vägen som exempelvis när två körfält går ihop vid vägarbete.
  • Filhållningshjälp till en distraherad förare när denne oavsiktligt börjar glida ut i en annan fil. 
  • Kontrollöverlämning till en distraherad förare i en S-formad kurva. 

Den förstnämnda testades i verklig trafik, medan de tre övriga testades på en testbana. Det var alltid samma förare som körde, och jämförelsen omfattade en rad olika mått för respektive scenario.  

Resultaten visar gedigen skillnad i prestandan mellan de tre olika bilarna, och mellan de olika scenerierna. Det fanns exemplevis stora variationer i när varningar aktiverades och hur bilarna hanterade respektive scenario. Enligt forskarna själva verkar det som att bilarna presterade bäst i de till synes mest utmanande scenarierna som när föraren ignorerade förfrågningen att ta över kontrollen i en kurva, medan de presterade sämre i enklare scenarier som är bilen höll på att glida ut till närliggande körfält eller när det var hinder på vägen.

Baserat på detta dras slutsatsen att det kan vara vilseledande att tro att tekniken kommer vara lika bra eller bättre än mänskliga förare i enkla situationer, men sämre i svåra situationer. Vad detta beror på exakt är svårt att säga, men en möjlig förklaring skulle kunna vara att Teslas ingenjörer lagt mycket energi att uppnå bra prestanda i svåra situationer, i tron om att systemet enkelt kommer kunna hantera enklare situationer. 

Viktigt i det hela är att notera att det kan ha funnits små skillnader i hård- och mjukvaran i dessa bilar som kan ha lett till viss (icke-kvantifierad) variation. Även yttre faktorer så som ljusskiftningar kan ha bidragit till viss variation. 

Här kan ni läsa hela rapporten. Och kopplat till detta kan ni också passa på att läsa hur Consumer Reports lurat Autopilot på en testbana att tro att det satt en förare i förarsätet. 

Insikter kring tillit från Finland

I en studie från Östra Finlands Universitet har forskare undersökt skillnader i hur passagerare upplever och uppfattar autonoma fordon [1].

Tre olika autonoma fordon användes i testerna: Navyas skyttelbuss, EasyMiles skyttelbuss Ez-10 samt Juto från Sensible 4. Fordonen hade en säkerhetsförare ombord och testerna utfördes under perioden maj-juni 2018 i Helsingfors samt i oktober 2018 i Lappland. 70 deltagare intervjuades kring upplevd tillit, säkerhet och trygghet efter sina åkturer i enlighet med teori om planerat beteende.

Resultaten visade bland annat följande:

  • Tillit, säkerhet och trygghet var påverkande faktorer till positiv inställning gentemot autonoma fordon.
  • Det fanns inga skillnader mellan kön gällande uppfattning av trafiksäkerhet, trygghet och krishanteringsförmåga.
  • Unga passagerare kände sig tryggare än äldre i autonoma fordon.
  • Studenter ansåg sig vara bättre på att hantera kriser än deltagarna som hade ett arbete i form av anställning.
  • Vinterväglag hade ingen signifikant påverkan på passagerarnas inställning gentemot autonoma fordon.

Källa

[1] Launonen, P., Salonen, A., Liimitainen, H., Transportation Research. Icy roads and urban environments. Passenger experiences inautonomous vehicles in Finland. 2020-04 Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden