Kategoriarkiv: Lagstiftning och regelverk

Workshop med Trafikverket

Förra veckan arrangerade Vägverket en workshop i Stockholm om hur myndigheten bör prioritera det framtida arbetet med autonoma fordonspiloter inom gränserna för tillgänglig statlig finansiering. Två typer av piloter diskuterades: en om att bygga separerade körfält för autonoma fordon och en om landsbygdsförsök med autonoma fordon. Mer än 70 personer som representerade industri, konsultföretag och akademi deltog i workshopen.

Deltagarna var överens om att det var en bra idé att bygga separata körfält för autonoma fordonsförsök eftersom det skulle underlätta utvecklingen av autonoma fordon. Fälten måste separeras både lagligt och fysiskt. Det ansågs viktigt att fokusera på att uppnå fördelar ur ett affärsperspektiv och inte bara på att bygga ett separat körfält. Många idéer diskuterades om hur dessa körfält bör byggas, till exempel om avfarter bör vara på vänster eller höger sida, hastighetsbegränsningar, vägunderhåll och hur man ska hantera olyckor.

Många deltagare framhöll också vikten av att inte bara fokusera på den fysiska väginfrastrukturen utan också att inkludera den digitala infrastrukturen i piloterna. Det noterades att den nationella vägdatabasen måste vidareutvecklas för att uppfylla kraven för autonoma fordon.

Deltagarna var också överens om att det var en bra idé att ha landsbygdspiloter med autonoma fordon. Deltagarna diskuterade ämnen som hur en autonom buss ska bemannas i framtiden och storleken på sådana autonoma bussar. Det ansågs också viktigt att involvera kollektivtrafiken och de lokala kommunerna i piloterna.

Egen kommentar

Workshopen var ett bra exempel på hur triple helix fungerar i Sverige. Många människor deltog i workshopen från olika samhällsområden och interagerade med varandra.

Protokoll från workshopen kommer att publiceras senare av Trafikverket.

Vem ska vi stämma?

”Vem är det som kör egentligen” undrar Långben i Musse Piggs campingsemester. För amerikanska advokater kan frågan i framtiden istället vara ”Vem ska vi stämma egentligen”. Nu har jurister vid RAND studerat fyra olika scenarios där fordonen blivit hackade: en utpressningsattack, en hackad bil som förstör allmän egendom, en hackad uppkopplad väg som leder till skador, och informationsstöld genom hackade automatiserade fordon. För varje scenario har de sedan gått igenom hur jurister kan tänkas ta sig an ett rättsfall [1, 2].

Resultaten är bland annat att det kommer att finnas utmaningar att hitta rätt personer att stämma men att försäkringar kommer att få ta en stor del av kostnaderna.

Källor

[1] Zev Winkelman, Maya Buenaventura, James M. Anderson, Nahom M. Beyene, Pavan Katkar, Gregory Cyril Baumann: When Autonomous Vehicles Are Hacked, Who Is Liable?, RAND Corporation Länk

[2] Doug Irving: Who’s Responsible When Your Car Gets Hacked?, RAND Corporation 2019-10-23 Länk

Juridisk expert: Autonoma fordon kräver mycket utveckling av regerverken

Reuters Regulatory Intelligence har intervjuar Mark Raffman, juridisk expert inom reglelverkssutvecklingen för autonoma fordon i USA [1].

Raffman uppgav att över 40 delstater har börjat titta på lagstiftning relaterad till autonoma fordon; mer än hälften av delstaterna har antagit nya lagar eller förordningar. Dock har de flesta delstater ännu inte infört försäkringskrav för autonoma fordon, medan en handfull delstater (New York, Nevada, Connecticut, Florida, Georgien och Nebraska) har infört obligatoriska försäkringskrav för både testning och användning av autonoma fordon.

Raffman tror också att stater kommer att fortsätta att kräva att ägaren av fordonet (även om det är autonomt) ska ha det yttersta försäkringsansvaret.

Han avslutar av med att säga att kravet att erbjuda ”optimala” säkerhetsfunktioner kommer att bli standard.

Källa:

[1] Hsieh, J., INTERVIEW: Autonomous vehicles raise numerous regulatory issues. Reuters 2019-10-22 Länk

KPMG-rapport om tillit

Konsultföretaget KPMG har släppt en rapport om hur en övergripande mobilitetsplattform kan hjälpa till att bygga tillit till automatiserade fordon [1].

Rapporten heter Autonomy: Enabling trust for the masses och handlar om datautbyte mellan myndigheter, fordonstillverkare och leverantörer, transportföretag och mobilitetsoperatörer för att säkra att hela transportekosystemet hänger samman.

Källor:

[1] Autonomy: Enabling trust for the masses, KPMG 27 september 2019 Länk Länk

Japan: utmaningar och böter

Japan har en åldrande befolkning och med det följer problem att rekrytera busschaufförer och lastbilsförare, speciellt på landsbygden. Automatiserade fordon, som UDs nivå 4-lastbilar och självkörande skyttlar kan vara en lösning, men den ligger forfarande minst 10 år bort, skriver Japan Times [1]. Behoven ligger alltså före lösningarna.

Samtidigt jobbar de japanska myndigheterna med regelverk, och från mars 2020 kommer nya lagar som bland annat kan ge böter i storleksordningen 1 000 kr för den som låter ett nivå 3-fordon köra självt trots att förutsättningarna i form av ODD, som vägtyp, hastighet, väder, tidpunkt etc, inte längre uppfyllts, eller om systemen inte är fullt funktionsdugliga [2].

Källor:

[1] Takuya Okamoto: Japan faces urgent need to develop autonomous transport due to graying society and driver shortage, Japan Times 22 september Länk

[2] Jiji Kyodo: Cabinet paves way for self-driving vehicles on Japan’s roads next year with new rules, Japan Times 20 september Länk

Drive Sweden Forum 2019

I går 12 september gick årets Drive Sweden Forum av stapeln med ca 270 deltagare. Drive Sweden är ju ett av 17 strategiska innovationsprogram (SIP) som finansieras av Vinnova, FORMAS och Energimyndigheten. Lindholmen Science Park är värdorganisation med Sofie Vennersten som programledare och Jan Hellåker som ordförande och har mer än 120 partners från 13 länder – 4 nya medlemmar presenterades på konferensen. Programmet blir alltmer internationellt, med samverkan såväl i EU- finansiering som gemensamma projekt. Man har också nu en person i Silicon Valley och har samarbete med Singapore.

Drive Sweden finansierar lite mer banbrytande projekt inom hållbar mobilitet, som exempelvis KOMPIS, LIMA och KRABAT. Man ger också ut nyhetsbrevet Smart Mobility samt har ett antal andra aktiviteter. Man gör nu ett omtag och lanserar en ny struktur, med delarna Society Planning, Digital Infrastructure, Policy Development, Business Models och Public Engagement, med fokus på såväl person- som godstransporter. Man har nu en öppen utlysning Innovationer för ett digitaliserat och automatiserat transportsystem för människor och gods som stänger 5 november.

Här korta sammanfattningar från några av konferensens föredrag.

David Green från Lynk & Co pratade om företagets vision att förändra mobilitet med hjälp av digitalisering för att ge en bättre kundupplevelse. För detta krävs samverkan med externa parter och man har skapat en öppen samverkansplattform colab.lynkco.com.

Ulrik Janusson och Marie Bemler från Scania visade några framtida möjliga scenarios för digitalisering inom godstransporter. Två viktiga parametrar är öppenhet i delning av data och hur mycket klimatfrågan slår igenom.

Hur kan man samverka med allmänheten när man designar framtida mobilitetstjänster och därmed nå en bättre acceptans för till exempel självkörande fordon? Detta har Vaike Fors från Högskolan i Halmstad studerat. En lärdom är att man måste gå bortom att bara titta se ”användare” och ”stadsinvånare” till att se alla som människor med olika behov, kunskaper och värderingar.

Våra kollegor Kent Eric Lång och Håkan Burden från RISE Viktoria berättade om policy-labbprojektet PLATT som tittar på möjliga strategier för att underlätta för självkörande fordon även från nya aktörer. En viktig strategi är att kunna bygga förtroende, trust, istället för tidigare typgodkännande-rutiner. Projektet är snart slut och man söker nu nya initiativ runt policy-utveckling.

Samtidigt måste samhället kunna hantera både att skapa goda näringslivsförutsättningar för ny teknologi och också bibehålla och förbättra säkerheten i trafikmiljön och därmed bygga förtroende, vilket Anna Fridén från KOMET, Kommittén för teknologiskt innovation och etik som den svenska regeringen tillsatt, berättade om.

Stefan Myhrberg från Ericsson talade om digital infrastruktur för automatiserade fordon, där man bland annat etablerat Drive Sweden Innovation Cloud, där Drive Sweden-medlemmar kan lagra och dela data från fordon, infrastruktur, parkeringsplatser, kameror etc. 5G är då en möjliggörare för att tillräckligt snabbt hantera de stora datamängderna som krävs när många enheter blir uppkopplade.

Olof Johansson från Trafikverket visade en ny färdplan för ett uppkopplat och automatiserat vägsystem. Färdplanen har identifierat 20 åtgärder i 4 kluster: Ökad kunskap om automatiseringens effekter (t.ex. tester och demonstrationer), Effektivt utnyttjande av kapacitet (t.ex. MaaS), Hållbart och säkert transportsystem genom digitalisering (t.ex. miljözoner) och Nya planeringsstöd för ökad användbarhet (t.ex. simuleringsmodeller). Nästa steg är att implementera åtgärderna. Suzanne Andersson från Trafikkontoret i Göteborg pratade om några utmaningar som då uppstår för samhällsplanerarna, som att städer utvecklas långsamt och man måste ta hänsyn till kommungränser.

En svårighet är att hitta och välja rätt affärsmodell för nya mobilitetslösningar. Rami Darwish från KTH berättade om ett affärsmodell-labb som man jobbar med inom ITRL ihop med Sustainable Innovation. I en paneldiskussion med Li Höglund från SnappCar, Stina Wärn från Folksam, Ulf Hammarberg från DHL och Mikael Rönnholm från CEVT, ledd av Roland Elander från Sustainable innovation, diskuterades detta. En nyckel är att lyssna till användarna och att vara beredd att göra snabba ändringar. Data från fordon och tjänster är också viktiga informationskällor. Men informationen måste då skyddas från intrång. Även regelverken måste kunna anpassas snabbt, med elsparkcyklar som ett aktuellt exempel. E-handel är ett annat område där affärsmodellerna behöver anpassas att bli både mer hållbara men ändå lönsamma. För industrin behöver affärsmodeller och leverantörskedjor också bli mer öppna att inkludera även lösningar från små entreprenörsföretag. Utvecklingen går både fortare och långsammare, beroende på område, än vad många tror. Man måste alltså jobba både kort- och långsiktigt.

Martin Svensson från AI Innovation of Sweden pratade om AI i det framtida transportsystemet, på komponent-, system- och samhällsnivå. Det finns stora möjligheter men mycket återstår att göra. Mats Nordlund från Zenuityvisade exempel på hur de använder AI och maskininlärning i sin verksamhet.

Joakim Jonsson från Volvo Bussar berättade om arbetet med autonoma stadsbussar som är kopplat till KRABAT-projektet. Man kan inte börja med att köra helt autonomt utan har identifierat 3 möjliga användningsfall: hållplatskörning, busståg och rangering i bussdepå. Se filmen nedan.

Nya färdplan i Storbritannien

UK Connected and Automated Mobility Roadmap (CAM) to 2030 är namnet på Storbritanniens nya färdplan för testning och utveckling av uppkopplade och automatiserade fordon som tagits fram av Zenzic i samarbete med 150 andra organisationer [1]. 

Färdplanen innehåller över 500 milstolpar som behöver uppnås för att sådana fordon ska finnas på brittiska vägar i stor skala senast 2030. Färdplanen bygger på fyra huvudteman: samhälle och människor, fordon, infrastruktur och tjänster. 

Varje milstolpe är knuten till minst ett av sex så kallade ”Golden Threads” – nyckelområden:

  • Informationssäkerhet och tålighet (resiliance) 
  • Lagstiftning och reglering
  • Säkerhet
  • Uppkopplade och automatiserade mobilitetstjänster
  • Acceptans 
  • Infrastruktur

En av insikterna från färdplanen är att samarbete mellan olika aktörer kommer att bli avgörande för att uppnå det som föreslås i planen. (Om jag tolkar rätt så skulle det utan samarbete ta fram till 2079 att uppnå det som är planerat att uppnås fram till 2030!)

Exempel på några andra insikter från färdplanen inkluderar:

  • 2025 kommer att markera en vändpunkt för då förutspås landet växla från testning och utveckling av tekniken till verklig användning och uppskalning.
  • Att landet har stark kompetens inom cybersäkerhet är en stor konkurrensfördel. 
  • Det är nödvändigt att ändra och vidareutveckla lagar och regler. Detta inkluderar bland annat ett konsekvent ramverk godkännande och licensiering av automatiserade fordon.
  • Den viktigaste faktorn för att uppnå allmänhetens acceptans är en tydlig och öppen metod för säkerställning av säkerheten.

Egen kommentar

Jag har inte läst hela färdplanen och vet inte huruvida man tagit hänsyn till ev. Brexit och hur detta kommer att påverka det hela. Av samma anledning är det svårt att säga på vilket sätt som den här färdplanen skiljer sig från liknande färdplaner i andra länder och EU. Det kan hända att denna är något mer konkret? Tycker dock att det är intressant att man lagt så stor betoning på informationssäkerhet. 

Trafikverket publicerade en färdplan precis innan sommaren – läs och jämför!

Källor

[1] Zenzic, Roadmap shows how you could be riding in self-driving vehicles by 2030. 2019-09-03 Länk

Återkoppling till NHTSA

Förra veckan var det deadline för allmänheten att lämna återkoppling till den amerikanska säkerhetsorganisationen NHTSA om hur den bör sköta regleringen av automatiserade fordon. Bland de som lämnat in synpunkter finns Waymo, Center for Auto Safety, Cruise, Lyft, Honda, Starsky Robotics [1, 2]. 

En återkoppling är att NHTSA bör omformulera reglerna så att det blir tillåtet att framföra fordon utan ratt och gas- och bromspedaler. Waymo, Cruise och Honda har till och med uppmanat NHTSA att göra detta snabbt så att fordon utan sådana egenskaper kan introduceras på marknaden. 

Källor

[1] Regulations Länk

[2] Autonews. Write new rules for AV safety, NHTSA told, 2019-09-02 Länk

Tips till polisen

Amerikanska Governors Highway Safety Association (GHSA) har publicerat guidelines till bland annat polisen om hur de bör handskas med automatiserade fordon [1]. 

En av deras rekommendationer är att man skapar en enhetlig metod som gör att polisen och andra trafikanter enkelt kan identifiera automatiserade fordon. De rekommenderar också att ta fram ett enhetligt sätt för polisen att få access till information från händelsedatainspelare (EDR) såväl som andra data i samband med en olycka.

Vidare nämner de att automatiserade fordon bör kunna erkänna och svara på lämpligt sätt på instruktioner från polisen på väg, vid tillfälliga trafikkontroller och ovanliga väg- och trafiksituationer.

Något annat de efterlyser i rapporten är samarbete mellan olika aktörer kring hur man kan förena konventionella körsätt med att automatiserade fordon strikt följer trafikregler. De menar att en blandning av laglydiga automatiserade fordon och lagbrytande fordon med mänskliga förare skulle ha negativ påverkan på trafikflöden och skulle sannolikt leda till frustration och olyckor.

Egen kommentar

Det är ganska givet att automatiserade fordon måste kunna samexistera med övriga trafikanter. Min känsla är dock att man har en tendens att bortse från praktiska detaljer som de som rapporten ovan beskriver. Det är viktigt att man jobbar brett och förbereder olika samhällsaktörer inklusive polisen på framtiden. 

Källor

[1] Automitive News. Preparing police for a world of automated cars. 2019-08-15Länk

Roadmaps och ramverk

I Sydkorea har regeringen presenterat en ny färdplan med fokus på 5G. Planen är att utveckla automatiserad körning baserad på 5G i avskilda områden, inklusive hamnar, fabriker och campus fram till år 2021. År 2026 ska det finnas fordon som baserat på 5G klarar av automatiserad körning på stadsvägar [1].

World Economic Forum har publicerat ett ramverk för Europa och Nordamerika där man presenterar en regelstrategi för framtida mobilitet, där policy kombineras med konstruktiva processer ihop med olika intressenter [2].

Källor

[1] South Korean Government Unveils ’5G+ ICT R&D Roadmap’. Länk

[2] Shared, Electric and Automated Mobility (SEAM) Governance Framework Länk