Kategoriarkiv: Arbetsmaskiner

AB Volvo samverkar med Nvidia

Volvokoncernen har skrivit samarbetsavtal med Nvidia om att använda Nvidias AI-plattform för träning och simulering vid utveckling av självkörande fordon [1]. Inledningsvis kommer Volvo att använda plattformen för kommersiella kundpiloter [2].

Även Volvo Cars och Veoneer har skrivit samarbetsavtal med Nvidia.

Egen kommentar

Senare på tisdagskvällen arrangerade Nvidia Midsummer AI Ecosystem Reception i Göteborg med Nvidias grundare och vd Jensen Huang och representanter från både Volvo Group och Volvo Cars som talare. Både Huang och Henrik Färnstrand från Volvo Group kommenterade det nya samarbetet. Huang påpekade att transporter är en av fyra industrier som Nvidia arbetar mot med AI. Nvidia har hårdvara samt verktyg både för att träna modeller och simuleringsmiljöer för att generera data för att träna modeller för fordon. Färnstrand lyfte fram att AI kommer att vara del av allt Volvo Group gör och att AI inte är en mindre förändring utan ett stort kliv.

Stort tack till vår kollega David Lindström för rapporten från eventet!

Källor

[1] Volvo i avtal med Nvidia om AI-plattform, Affärsvärlden 2019-06-18 Länk

[2] Lars Stenqvist: Volvo Group and NVIDIA in world class automation partnership, LinkedIn 2019-06-18 Länk

Självgående gruvtruckar i krock vid wifi-bortfall

En självkörande gruvtruck kolliderade med en stillastående då uppkopplingen via wi-fi fallerade [1].

Det hela skedde nyligen vid australiska gruvföretaget Fortescue Metals Group, som opererar ca 100 självkörande jättetruckar vid sin järnmalmsgruva i västra Australien. Företaget – fjärde största järnmalmsproducenten i världen (Sverige finns inte med på top 10-listan) – har utvecklat teknologin själva och byggt om befintliga fordon. Den samlade körsträckan för dessa är nu nästan 25 miljoner km – mindre än Waymo som har kört ca 16 miljoner km.

Egen kommentar

De flesta självkörande fordonen brukar bygga på att de klarar sig utan uppkoppling och med egna sensorer och reglering ombord. Här verkar det som att man lagt en del av funktionaliteten utanför fordonen vilket förstås gör dem beroende av uppkoppling.

Intressant är att den långa sammanlagda körsträckan inte förhindrat att ett relativt enkelt felfall resulterat i en olycka.

Källa

[1] Cecilia Jamasmie: Not so autonomous: Wifi outage results in driverless truck crash at Fortescue mine, mining.com 2019-02-15 Länk

Sandviks självkörande lastare

Sandvik har nyligen visat sin nästa generation av lastare för tillämpning i underjordiska gruvor [1]. Den är helt självkörande och lastar helt på egen hand. Det innebär i princip att hela processen från pålastning till körning och avlastning av gods är automatiserad.

Lastaren är utrustad med diverse sensorer samt kameror och trådlös kommunikation som möjliggör fjärrstyrning vid behov.

I praktiken innebär det att arbetarna nu kan flyttas från farliga underjordiska miljöer till säkra kontrollrum över marken, något som förbättrar både säkerheten och produktiviteten.

Här kan ni se hur det hela fungerar.

Källor

[1] Australian Mining. The future of automation: Watch Sandvik’s self-driving mining loader navigate a glass labyrinth. 2018-09-18 Länk

Självkörande sopmaskin

Kina har fått sina två första självkörande nyttofordon [1]. Dessa finns i en industripark i Shanghai och deras uppgift är att sopa och rengöra parken.

Sopmaskinerna är utrustade med radar och kameror som med hjälp av AI möjliggör för dem att undvika hinder, passera trafikljus och parkera på bestämda platser.

Här kan ni se dem in action.

Egen kommentar

Det finns tydliga nyttor med att automatisera nyttofordon. Men det finns också många utmaningar, kanske till och med fler än med att köra i vanlig trafik. Dessa fordon måste kunna navigera med stor noggrannhet samtidigt som de utför sin uppgift och ser till att kunna samverka med människor i deras närhet.

Källor

[1] Bellamy, D., euronews. China gets its first driverless street sweeper. 2018-05-28 Länk

Yeti förenklar snöröjningen

Idag ställs det höga krav på snöröjning på flygplatser. Start- och landningsbanor måste vara helt snöfria för att flygtrafiken ska kunna flyta på. Snöröjningsansvariga måste därför vara standby hela tiden och det är inte helt ovanligt att det uppstår förseningar när banan inte kan förberedas i tid för planerade flygningar. Varje minut ett plan är parkerat är dyrbart. Lösningar som kan förbättra tillgängligheten och samtidigt öka säkerheten, minska personalkostnader och skona miljön har därmed en stor potential.

Yeti Snow Technology som ägs av Semcon och Øveraasen har utvecklat två självkörande snöröjningsfordon till den norska flygplatsoperatören Avinor. Lösningen syftar till att öka effektiviteten och minska förseningar vid flygplatser orsakade av snö. En demonstration av lösningen ägde rum i mars 2018 på Fagernes flygplats Leirin i Norge där två snöplogar rensade snö från landningsbanan.

För att lära oss mer om den här lösningen och tanken bakom den samtalade vi med John Emil Halden och Magnus Carlsson från Semcon. Här nedan följer en sammanfattning vår diskussion.

  • Yeti har delat upp den tekniska utvecklingen av självkörande funktioner för flygplatser i fyra steg: 1) planering och träning, 2) loggning och kontroll, 3) förarstöd och 4) full autonomi. Dessa steg visar att vägen till helt autonom snöröjning är lång. Det viktiga att notera här är att stor nytta kan uppnås innan dess. En annan fördel med den här uppdelningen är att man delar upp investeringen som flygplatserna behöver göra.
  • I projektet som precis avslutats var inte målet att bygga autonoma plogbilar utan att utveckla ett system som använder sig av sådana fordon för att automatiserat lösa snöröjning på en flygplats.
  • I projektet har Yeti utformat ett kontrollsystem (Yeti Control System) som till att börja med skapar digitala mönster för automatiserad snöröjning på flygplatser (s.k. Digital Planning of Snow Removal Missions). Digitala mönster har många fördelar. De kan användas för att simulera snöröjningsuppdrag (missions) i utbildnings- och träningssyften; varje år har exempelvis några av de större europeiska flygplatser över 600 nyanställda inom just snöröjning och genom att simulera snöröjningsuppdrag kan utbildningen förenklas och snabbas på. Vidare kan digitala mönster användas för dokumentation av underhåll på landningsbanor, planering och genomförande av snöröjningsuppdrag, övervakning och loggning av det som händer under ett snöröjningsuppdrag, att förse mänskliga förare med stöd och instruktioner om hur de kan köra i en viss situation, att förbättra själva kontrollsystemet eller att autonomt styra plogen på ett snöröjningsfordon.
  • Kontrollsystemet kan sedan ladda ner dessa digitala mönster och kontrollera fordon som är på ett snöröjningsuppdrag. I dagsläget navigerar dessa med hjälp av RTK-GPS och kommunicerar med hjälp av 4G-cellulära nätverk.
  • Ett snöröjningsuppdrag kan involvera upp till 8 olika fordon med olika automationsgrad som gemensamt utför uppgiften. Systemet tillåter att dessa fordon styrs centralt. En väsentlig fördel är dock att styrningen kan utföras på distans, dvs. systemoperatören behöver inte befinna sig på samma flygplats.
  • Snöröjningsfordonen som demonstrerades i mars är två Mercedes-dragbilar med plog utrustade med aktuatorer för styrning, broms och gas, 2 st GPS, ett 4G-modem, och en realtids kontrollenhet. Var och en av fordonen är ungefär 20 meter långt och 5,5 meter brett och har kapacitet att röja en area på 357 500 kvadratmeter i timmen. Under demonstrationen följde de en förprogrammerad rutt. Även om detta kan låta enkelt så är det en riktig utmaning, givet de förutsättningar som gäller vid snöröjning på en flygplats och noggrannheten som krävs för det.
  • En utmaning, speciellt om man pratar om full autonomi (steg 4 i Yetis uppdelning), är att systemet ska fungera även i de värsta tänkbara väderförhållanden för autonoma fordon: kraftig nederbörd och dålig sikt. Idag är det väldigt få som utvecklar sensorer som fungerar och klarar av att detektera objekt under sådana förhållanden. I nästa delprojekt kommer snöröjningsfordonen att utrustas med fler sensorer.
  • En annan utmaning i projektet har varit att ingen fordonstillverkare deltagit. Planen är att kunna involvera en fordonstillverkare i nästa delprojekt.
  • Ytterligare en utmaning är att kunna fånga upp alla mänskliga beslut och uppgifter som operatörerna utför under ett snöröjningsuppdrag och att få det ”översatt” till ett automatiserat system.
  • Idag finns det inga likvärdiga system. Mycket av materialet som används vid snöröjningsuppdrag är i text- och bildformat, och de flesta beslut tas manuellt. Generellt sett är det dåligt med digitalt stöd.
  • De som arbetar med snöröjning och samordning av dessa fordon idag är ”positivt skeptiska” till systemet som Yeti tagit fram. De är inte oroliga att sådana här lösningar ska ta över deras jobb, men de är tveksamma till hur systemet ska kunna klara av komplexiteten som finns vid ett snöröjningsuppdrag.
  • Yeti har planer att ha den utvecklade lösningen för test hos kund under kommande vinter, och planen är att kunna kommersialisera lösningen i början av nästa år. I detta kommer att ingå navigation och kommunikation, alltså inte kontroll av fordonen. Beroende på utgången kan det vara möjligt att implementera lösningen på alla Avinor 45-flygplatser.
  • Kommersialiseringen kommer att handla om licensering av systemet och då kommer Yeti att förse kunder med det stöd de behöver för att sätta upp och underhålla systemet under hela dess livscykel.
  • Yeti har nyligen haft en demonstration av systemet där man bjöd in potentiella kunder från flygplatser runt om i Europa – det var runt 100 deltagare och att tolka av responsen så finns det ett stort behov och intresse.

Vi tackar John Emil och Magnus för en utförlig intervju, och ser fram emot nya demonstrationer.

Rio Tintos autonoma gruvtruckar har transporterat 1 miljard ton

Gruvföretaget Rio Tinto har nu totalt sedan 2008 transporterat 1 miljard ton material vid sina gruvor i Pilbara-regionen i Australien [1]. Fordonen står nu för ungefär en fjärdedel av transporter av malm och annat material och kan vara i drift i snitt 700 timmar mer än vanliga fordon och till 15% lägre kostnad.

Rio Tinto planerar nu att utöka verksamheten med autonoma fordon och har tecknat kontrakt med såväl Komatsu som Caterpillar. Man håller också på med ett projekt med autonoma tåg som ska vara klart under året [2].

Källor

[1] Rosa Pearce: Rio Tinto reaches autonomous truck milestone, Computerworld 2018-01-30 Länk

[2] George Nytt: Full steam ahead for Rio Tinto’s autonomous train project, CIO 2018-01-16 Länk

Daimler provar självkörande snöröjningsfordon i Frankfurt

Daimler AG kommer att börja prova självkörande snöröjningsfordon på Frankfurt/Mains flygplats. Daimlers projekt heter Automated Airfield Ground Maintenance, och ska använda fyra Mercedes-Benz lastbilar. Projektet är kopplat till ett av Daimlers utvecklingsmål avseende självkörande fordon, som är en utveckling av självkörande verksamheter i avgränsade områden för avsevärt förbättrad produktivitet. Daimler ska göra provning i områden som är inte öppna för allmänheten [1].

Det är inte den första flygplatsen att prova självkörande snöröjning: ett år sen vi skrev om samma sak med Yeti Snow Technology på Bodö flygplats i Norge.

Egen kommentar

Jag är vanligtvis lite mer kritisk till nya tekniska projekt som inte är öppna för allmänheten, men jag kommer från Kanada där snöröjning är ett jättestort problem som kan bli än värre om man inte blir färdig med den. Något som kan rensa snön snabbt med mindre risk för personalen kan bara vara bra för flygplatser, och de som frigörs från körning kan koncentrera sig på att få bort is från flygplan.

Källor

[1] Electronics 360. Daimler Begins Testing Self-Driving Snow Trucks. Brown, Peter. 2017-10-17. Länk

PIMM-projektet i Kankberg-gruvan

I förra nyhetsbrevet skrev vi om automatisering av Kankberg-gruvan. Projektet bakom kallas PIMM – Pilot for Industrial Mobile Communication in Mining och har letts av RISE Sics med partners Boliden, Ericsson, ABB, Volvo CE, Wolfit, Luleå Tekniska Högskola och Telia [1].

Fortsättningsprojektet, kallat PIMM DMA, har kick-off denna veckan.

Källor

[1] PIMM, Pilot for Industrial Mobile Communication in Mining, RISE Länk

Automatisering av Bolidens Kankberg-gruva

Boliden har automatiserat sin Kankberg-gruva med hjälp av Ericsson, ABB och Volvo [1].

Ericsson har installerat 5G i gruvan vilket utgör basen för kommunikation och positionering i en miljö där det inte finns GPS. ABBs SmartVentilation sparar mycket energi och Volvos har försett gruvan med automatiserade grävare. Det långsiktiga syftet är att nå en helt automatiserad, eller åtminstone fjärrstyrd, gruva där alltså inga människor behöver vistas i farliga miljöer.

Egen kommentar

Även andra företag håller på med gruvautomation. I dagarna har Caterpillar visat upp hur de arbetar med att automatisera bland annat fordon från flera olika tillverkare, men också annan utrustning [2]. Man kallar sin lösning för MineStar och är utvecklad ihop med Torc Robotics.

Källor

[1] The minerless mine: Ericsson’s Kankberg project is a glimpse into the future of automation, mining-technology.com Länk

[2] Caterpillar details expanded autonomous mining truck capabilities developed with Torc Robotics, Robotics Tomorrow 2017-09-27 Länk