Kategoriarkiv: Kolonnkörning

Lagar och regler i USA

Som ni säkert känner till är det olika lagar och regler som gäller i de olika amerikanska delstaterna. Enligt Insurance Institute for Highway Safety (IIHS) är fullskalig implementering av självkörande fordon idag tillåten i 15 delstater (Arizona, California, Colorado, Florida, Georgia, Iowa, Nebraska, Nevada, North Carolina, North Dakota, Pennsylvania, Tennessee, Texas, Utah) samt i District of Columbia [1].

Utöver det är testning av självkörande fordon tillåten i 10 delstater (Arkansas, Connecticut, Hawaii, Illinois, Maine, Massachusetts, New York, Ohio, Virginia och Washington).

Det är tillåtet att framföra självkörande fordon utan någon säkerhetsförare i fordonet i 17 delstater, men vissa begränsar det till definierade villkor. I 11 delstater (Colorado, Georgia, Massachusetts, Nebraska, Nevada, North Carolina, North Dakota, Pennsylvania, Tennessee, Texas och Washington) krävs ingen licensiering av säkerhetsoperatörer. Vidare ställer 6 delstater inga krav på ansvarsförsäkring. 

Kolonnkörning (platooning) har hittills reglerats i 22 stater (Alabama, Arkansas, Kalifornien, Florida, Georgia, Indiana, Kentucky, Louisiana, Michigan, Mississippi, Nevada, North Carolina, North Dakota, Oklahoma, Oregon, Pennsylvania, South Carolina, South Dakota, Tennessee, Texas, Utah och Wisconsin).

Här kan ni se en interaktiv karta – klicka på respektive delstat för att se vad som gäller där.

Källor

[1] IIHS. Automation and crash avoidance. 2019-05 Länk

Platooning – to be or not to be

I januari offentliggjorde Daimler sina planer på att inte satsa på platooning (kolonnkörning) i fortsättningen, med motiveringen att man inte kunnat se någon större bränslebesparing i verkliga tester.

Detta har så klart väckt en livlig debatt – är platooning något att ha eller inte? En svår fråga att svara på rakt av.

För er som vill veta mer om platooning och hur utvecklingen gått och går så kan vi tipsa om en sammanställning som gjorts av veteranen inom området Richard Bishop: The Three Streams of Truck Platooning Development.

UD Trucks visar sina visioner

UD Trucks som är en del av Volvo Group har lanserat ”Fujin & Raijin. Vision 2030” [1]. Det är en innovationsplan som syftar till att leverera en mängd olika lösningar för smart logistik, inklusive helt elektriska och autonoma lastbilar, fram till 2030.

Planen är baserad på stegvis upptrappning. Efter 2030 väntas efterfrågan på leveranser öka med 50% jämfört med 2014. Följaktligen står logistikbranschen inför stora utmaningar, bland annat ett ansvar för att minska koldioxidutsläppen samt att hantera den växande omfattningen av onlinehandel och förarbrist. UD Trucks anser att transformativa innovationer inom automation och elektromobilitet är viktiga för att övervinna dessa utmaningar och för att förse kunderna med lastbilar som passar deras behov.

På kort sikt kommer UD Trucks att fokusera på lösningar för låghastighetsautomatisering i avgränsade områden, såsom fabrik- och hamnlogistik. De utforskar också automatiserad körning på motorväg (Highway Auto Pilot) och i konvojkörning (platooning) baserad på kooperativ farthållare (CACC, Cooperative Adaptive Cruise Control). Under 2018 kommer företaget att utföra demonstrationer av automatiserade och eldrivna prototyper. Sedan kommer de att utföra fält- och kundtester inför Tokyo Motor Show 2019. Målet är att kommersialisera dessa prototyper senast 2020.

Fordon med högre automationsgrad är något som hör till företagets mer långsiktiga planer.

Källor

[1] Volvo Group. UD Trucks’ vision to offer fully electric autonomous trucks. 2018-04-23 Länk

Detta har hänt under julen – Del I

Är man borta i en månad så hinner det hända mycket. Men så är det väl med allt, det gäller att hänga med! Är man inte med i varje ögonblick så hinner andra före. Kanske något att lägga på minnet under det nya året?

Navigants senaste kartläggning av ledande företag inom automatiserad körning tyder i alla fall på det. Förra årets ledare, Ford, har blivit omkörd av GM, Waymo och Daimler-Bosch och hamnat därmed på plats 4 på Navigants Leaderboard. Svenska Volvo-Autoliv-Ericsson-Zenuity har hamnat på plats 9 bland s.k. contenders. Intressant nog har Tesla, Apple och Uber hamnat längst bak bland s.k. challengers. Ja, så kan det gå. Vill ni få en uppfattning om hur det kan gå under 2018 kan ni förslagsvis läsa den här prognosen samt den här.

Nedan följer en sammanställning av det vi missat under den senaste månaden. Mycket av det vi skriver om har visats under årets upplaga av Consumer Electronics Show (CES) i Las Vegas. En intressant sammanfattning av CES återges också av Automotive News.

Ska fordonet kunna förstå förarens hjärnaktivitet? Ja, enligt Nissan som visade ett s.k. brain-to-vehicle gränssnitt (läs: en mössa med många elektroder i) med hjälp av vilken fordonet kan förutspå när föraren exempelvis vill bromsa eller när föraren ogillar dess körsätt. Länk

Självkörande fordon kommer behöva bättre batterier, enligt uppfinnaren av litiumjonbatterier Akira Yoshino. Förutom att fokusera på att göra batterier mer kraftfulla för att utöka räckvidden för privatägda bilar, kommer tillverkarna också behöva utveckla enheter som klarar av svårigheter med nästan konstant körning och kortdistansresor för delade fordonspooler. Länk

Bosch blir delägare av kartföretaget HERE. Att få tillgång till detaljerade kartor och andra datatjänster från HERE är en del av företagets plan att utvecklas inom området smarta städer. Andelen som Bosch kommer att äga är ca 5%. Länk

Baidu inleder samarbete med BlackBerry. I och med detta har Baidu valt BlackBerrys QNX för användning i Apollo, företagets öppna plattform för självkörande fordon. Länk

Aurora i samarbete med VW och Hyundai. Detta för att kommersialisera Auroras mjukvara för självkörande fordon. Hittills har Aurora testat sitt system i Mountain View och Pittsburgh med ett okänt antal fordon. Förhoppningen är att samarbeten ska möjliggöra mobilitetstjänster, och först ut blir VWs Sedic. Länk

Kommersiell platooning 2018? Ja, det är Pelotons ambition. Troligtvis blir det av vid halvårsskiftet ihop med en icke-namngiven kund i Texas. Nyheten kommer strax efter att företaget genomfört tester på allmänna vägar i Florida och Michigan. Länk

Finska Martti i snö. VTT i Finland har visat att dess självkörande bil Martti (en anpassad Volkswagen Touareg) klarar av dåliga vägförhållanden. Den klarar av att köra själv på en helt snötäckt motorväg utan synliga linjemarkeringar i hastigheten 40 km/h. Martti är baserad på samma mjukvara som används i dess föregångare Marilyn som tränades av forskarna under våren 2017 att hantera tätbebyggda områden. Här kan ni se Martti in action. Länk

Självkörande bagagetransport. EasyMile, som gjort sig känt genom att tillverka små självkörande bussar EZ10, har ihop med TLD utvecklat ett självkörande fordon för bagagetransport. Fordonet kallas TractEasy och är baserat på TLDs JET-16 eldrivna traktor som integrerats med EasyMiles självkörande system. Länk

Faurecia och Accenture ska tillsammans bedriva en digital tjänstefabrik. De kommer inledningsvis att fokusera på två områden: kognitiv teknologi för att återuppfinna användarupplevelsen i bilen samt tjänster för att förbättra hälsa och välbefinnande. De har också för avsikt att utnyttja digital teknik som artificiell intelligens (AI), avancerad analys, förstärkt och virtuell verklighet, blockedja och kvantumberäkning. Länk

Autolivs Liv 2.0. Autolivs forskningsfordon Liv 2.0 gjorde debut under CES, och inte bara en utan hela fyra stycken. Dessa är av modellen Lincoln MKZ och är utrustade med externa och interna sensorer, samt artificiell intelligens och en smart ratt. Ambitionen med Liv 2.0 är att skapa en dialog mellan fordon och förare och bidra till att skapa en gemensam förståelse för varandras kunskaper och förmågor. Länk

Självläkande asfalt för självkörande fordon. Dålig infrastruktur skulle kunna vara ett stort hinder för massintroduktion av automatiserade fordon. För att lösa problem med hål och liknande vägdefekter har en grupp forskare vid Delft University tagit fram en ny typ av asfalt som har förmåga att läka själv. Liknande tankar har också forskarna vid ETH Zurich och University of Minnesota Duluth. Länk

Aptivs och Lyfts taxitjänst. Under CES demonstrerade Aptiv (tidigare Delphi) och Lyft sin mobilitetstjänst. De tog dit en flotta på 8 bilar som resenärerna kunde boka via Lyfts app för resor till 20 olika destinationer i Las Vegas. Som ni kan se i filmen nedan är i princip alla sensorer integrerade i bilen. Länk

Toyotas nya fordon och allians. Toyota, som hittills hävdat att de inte har några planer på att ta bort ratten och föraren, har under CES visat e-Palette – ett helt självkörande konceptfordon utan någon ratt. Tanken är att fordonet ska användas för nya mobilitetstjänster. För att kunna förverkliga dessa tjänster har Toyota bildat en allians för e-handel med företag som Amazon, Pizza Hut, Uber, Mazda och Didi Chuxing. På kort sikt kommer alliansen att fokusera på att utveckla den eldrivna e-Paletten som kommer att ha ett gränssnitt för öppen källkod som gör det möjligt för partnerföretag att installera sina egna automatiserade körsystem om så önskas. Dessutom kommer Toyota att erbjuda en rad tjänster för att hjälpa e-Palette-kunderna att använda sina fordon, inklusive leasing, försäkringsstöd och flotthantering. Användarna kommer också ha tillgång till kommunikationsnät och ett så kallat Toyota Big Data Center. Länk

Självkörande och eldrivna bussar by AB Volvo. Ni som bor i Göteborg har säkert sett och åkt med Volvos eldrivna stadsbussar många gånger. Nu ska Volvo också automatisera två av sina elbussar (modell 7900 Electric) och testa dem på en testbana i Singapore ihop med Nanyang Technological University och landets transportmyndighet LTA. Bussarna kommer att utrustas med den nya tekniken i Göteborg och levereras till Singapore i början av 2019. Viktigt att notera är att ABB kommer förse Singapore med snabbladdare för dessa bussar.  Länk

Mer nyheter från helgerna nästa vecka!

Nivå 3, en dålig idé?

Ny forskning inom EU-projektet HF Auto  pekar på att automation i SAE nivå 3, där föraren måste övervaka fordonets självkörande funktion, är en potentiellt dålig idé [1]. Daniël Heikoop presenterar sin avhandling ”Driver Psychology during Automated Platooning” [2] den 20/12 vid TU Delft . Genom att bland annat mäta puls och ögonrörelser har Heikoop kunnat dra slutsatser om människans förmåga som övervakare av automation i fordon. Forskningen har tittat på både bilförare (i verklig trafik) och lastbilsförare i konvojkörning (i simulator) med liknande resultat.

Källor:

[1] Highly automated cars are dangerous. TU Delft. Länk

[2] Heikoop, D. D., (2017) ”Driver Psychology during Automated Platooning”. Doktorsavhandling TU Delft. Länk

Daimler testar platooning i USA

Daimler har fått tillstånd för test av kolonnkörning på allmänna motorvägar i Oregon, USA [1].

Till att börja med handlar det om kolonnkörning med två lastbilar av typen Freightliner Cascadia. Systemet är baserat på trådlös kommunikation (V2V) och bygger på det system som använts av Mercedes-Benz under European Truck Platooning Challenge 2016. Testerna kommer att utföras i samarbete med åkerier och ingå i deras vardagliga logistikarbete.

Källor

[1] Daimler Media. Daimler Trucks tests truck platooning on public highways in the US. 2017-09-25 Länk

Brittiska kolonnkörningsförsök

Brittiska Transport Research Laboratory planerar att nästa år ihop med bland andra DAF och DHL  starta försök med kolonnkörning av lastbilar [1]. Det är ännu ett i raden av sådana försök, vi har skrivit om dem tidigare, till exempel om den stora demon i Nederländerna förra året, och om tävlingen GCDC 2016.

Samtidigt skriver Göteborgs-Posten i en ledare om förändringarna som väntar i den svenska transportbranschen med automatisering [2].  Att köra lastbil är det tredje vanligaste yrket för män i Sverige, skriver man. Med automatisering kommer en stor del av dessa jobb på sikt att försvinna. För att möta förändringarna går det inte att streta emot utan samhället behöver ha både välfungerande trygghetssystem och stark företagstillväxt.

Egen kommentar

Vi har tidigare skrivit om effekterna på fordonsbranschen, då i USA. Men det var nytt för mig att så många arbetar som lastbilsförare även i Sverige.

Vi har f.ö. diskuterat vilket svenskt ord vi ska använda för det engelska ”platoon”; hittills har vi mestadels använt ”konvoj” men det har en mestadels militär användning varför jag denna gång använde ordet ”kolonn”. Synpunkter på detta, någon?

Källor

[1] Nick Lavars: UK to trial self-driving truck platoons, New Atlas 2017-08-25 Länk

[2] Adam Cwejman: Vem behöver en chaufför om 20 år? GP 2017-08-30 Länk

Peloton ingår i ett nytt konvojprojekt

Startupföretaget Peloton Technology kommer att delta i ett nytt projekt kallat Next-Generation Energy Technologies for Connected and Autonomous On-Road Vehicles (NEXTCAR) [1]. Andra parter i projektet är Cummins, Peterbilt, ZF TRW, University of Arizona och National Renewable Energy Laboratory (NREL). Projektet leds av Purdue University.

Peloton kommer att bidra med sitt nuvarande system för platooning samt utveckla en ny generation av detta. Cummins kommer att utveckla drivlineteknik, ZF TRW ansvarar för kontrollenheter medan Peterbilt bidrar med lastbilar. Målet är att utveckla system för självkörande platooning av lastbilar som kan minska energiförbrukning med upp till 20 %.

Projektet väntas starta i mars 2017 och kommer att pågå i tre år. Det kommer att stödjas av det amerikanska energidepartementet med 5 miljoner dollar via ARPA-E programmet.

Källor

[1] Peleton. Peloton Announces U.S. Department of Energy-funded Team to Cut Heavy Truck Fuel Use by 20 Percent with Smart Powertrains and Platooning. Länk

GCDC 2016: Tävlingen avgjord

28-29 maj var det dags för Grand Cooperative Driving Challenge (GCDC) 2016. Det var fem år sedan första GCDC anordnades av TNO i Holland på testmotorvägen A270 mellan Eindhoven och Helmond i Holland.

Tio lag från Lettland, Spanien, Frankrike, Tyskland, Holland och Sverige deltog i tävlingen som handlade om tre scenarion för kooperativ och automatiserad körning.

I tävlingen använde fordon exempel på nästa generations kommunikationsprotokoll för kooperativ körning som bl.a. möjliggör förhandling mellan fordon. Fordonen utförde till exempel automatiskt filbyte på motorväg som föregicks av förhandling för att fordonen skulle bestämma vilket fordon som skulle öppna en lucka för vilket. Det andra scenariot gick ut på att köra igenom en T-korsning utan trafikljus, fordonen förhandlade om vilket fordon som skulle passera som första, andra och tredje fordon genom korsningen.

Det tredje scenariot handlade om att utryckningsfordon, med hjälp av kommunikation och HMI i andra uppkopplade fordon skulle kunna begära i vilken fil de vill ha fri väg när de är under utryckning.

Vinnare i tävlingen var studenter från Högskolan i Halmstad som tävlade med en Volvo S60, på andra plats kom Team AnnieWay från KIT Karlsruhe som tävlade med en personbil från Mercedes och på tredje plats placerade sig KTH som tävlade med en lastbil från Scania.

GCDC 2016 arrangerades inom FP7-projektet i-GAME där TNO, TU/e (Techniche Universitet Eindhoven) från Holland, Idiada från Spanien och Viktoria Swedish ICT.

Här finns senaste nyheterna från GCDC2016 länk: https://twitter.com/hashtag/gcdc2016

Egen kommentar

De svenska lagen som deltog i GCDC 2016 arbetade tillsammans med stöd från SAFER inom projektet CoAct, en fortsättning på det projekt som ledde Högskolan i Halmstad, Chalmers och KTH till placering 2,3 och 4 i GCDC 2011.

Kommunikationsproblem vid konvojkörning

Det finns många fördelar med konvojkörning av fordon, så som bättre säkerhet, energibesparing, produktivitet och väganvändning. För att maximera dessa fördelar behövs trådlös kommunikation mellan fordon som möjliggör för dem att utbyta information med varandra och med omgivningen på ett snabbt och pålitligt sätt. Det finns däremot ett kommunikationsproblem som kan uppstå när konvojer börjar bli stora, menar en grupp forskare från Technische Universität Dresden [1].

Deras forskning visar att antalet meddelanden som fordon i en konvoj (platoon) kan utbyta med varandra på ett pålitligt sätt riskerar att reduceras drastiskt när många fordon ansluts till konvojen. Till slut kommer man att uppnå en mättnadsgräns på hur många fordon som kan färdas i en konvoj utan att deras meddelanden krockar med varandra.

Forskargruppen har också försökt identifiera hur fordonen skulle kunna utbyta information även när de blir många i samma konvoj. Hittills har de gjort olika simuleringar där de studerat en rad olika scenarier och faktorer. Den delen av deras arbete har presenterats vid IEEE International Conference on Communications och artikeln hittas här.

Viktigt att påpeka är att forskarna inte utforskat innebörden av sitt resultat för konvojkörning i verklig trafik. Nästa steg i deras arbete blir att utföra tester på en testbana inom ramen för EU-projektet AutoNet2030. Detta kommer att göras i Sverige senare under året.

Källor

[1] Nordrum, A., IEEE Spectrum – Cars That Think. Autonomous Vehicles Traveling in Convoys Will Run Into This Inevitable Tradeoff. 2016-05-25 Länk