Etikettarkiv: EuroNCAP

EUCAD 2019

Anders Johnson från RISE deltog på årets EUCAD 2019-konferens i Bryssel 2-3 april [1]. Konferensen som arrangerades av Europeiska Kommissionen hade förutom fyra DG (direktorat) deltagare från många representanter för EU-program, industri, akademi och institut och andra organisationer, både från Europa och utifrån.

En röd tråd genom konferensen var hur uppkopplade och automatiserade fordon kommer att förändra städer och vardagen för deras invånare. Två viktiga ledord var TRUST, tillit i ett samhällsperspektiv och VALIDATION i ett funktionellt perspektiv. Säkerhet, samverkan, interoperabilitet och teknikutveckling är fortfarande viktiga områden men ses inte som kritiska.

Det framfördes många insikter om att introduktionen av autonoma fordon (personbilar) förväntas flyttas i tiden p g a olika svårigheter och utmaningar.  Kommersiella fordonsrepresentanter framförde att de har lättare att få ut autonoma i operativ drift relativt snart i jämförelse med personbilstillverkarna.  Dessutom meddelade Euro NCAP’s representant att de avser att ändra klassificeringen av sjävkörning från SAEs 5 nivåer till endast 3.

I slutet av konferensen höjdes ett varningsfinger om att politiker och grupper kan komma att kidnappa negativa automationsfrågor frågor av politiska skäl. 

I postervisningsdelen presenterade ERTRAC tre nya roadmaps: Connected Automated DrivingRoad SafetyLong Distance Freight Transport samt ERTRACs strategiska forskningsagenda

Källa:

[1] https://connectedautomateddriving.eu/programme-2019-eucad/

Nya undersökningar, samma problem

Den amerikanska organisationen för bilägare American Automobile Association (AAA) har genomfört en enkätstudie som visar att 40% av 1003 tillfrågade amerikaner har fel uppfattning om förmågan hos olika förarstödsystem som Autopilot, ProPILOT och Pilot Assist [1]. Detta beror mycket på själva benämningen av systemen – många blir förvirrade vilket kan leda till att man överskattar systemets förmåga som i sig kan sätta både föraren och andra trafikanter i fara.

Utöver det har AAA i samarbete med Automobile Club of Southern California testat förarstödsystem i fyra bilmodeller tillgängliga på marknaden: 2018 Mercedes-Benz S-Class, 2018 Nissan Rogue, 2017 Tesla Model S och 2019 Volvo XC40. Testningen ägde rum både på testbana och i verklig trafik. Slutsatsen är att alla testade system stöter på problem. Bland identifierade orsaker är dåliga körfältsmarkeringar, ovanliga trafikmönster, kurvor och stationära fordon.

Egen kommentar

Liknande studier om förarstödssystemen har presenterats nyligen av Consumer Reports samt av EuroNCAP. Som vi påpekade då visade de ganska olika resultat. Vad ska man tro på? En sak är jag säker på: våra sensorer, beslutsalgoritmer, interaktionen med användarna, benämningen och testmetoder är bra men behöver bli bättre.

Källor

[1] AAA News Room. What’s in a Name? Everything, According to New AAA Automotive Research. 2018-11-14 Länk

Ris och ros från Euro NCAP

Euro NCAP, Global NCAP och Thatcham Research har nyligen genomfört en enkätstudie som visar att 70% av tillfrågade förare tror att man kan köpa självkörande bilar idag [1]. Det är framförallt bilar från Tesla (40%), BMW (27%) och Audi (21%) som man tror är självkörande.

Vidare trodde bara hälften av förarna att de skulle vara ansvariga vid en krasch om de använde ett förarstödssystem. Det är också intressant att många skulle bli frestade att bryta mot lagen när de använde ett förarstödssystem: 34% skulle sms:a, 33% ringa ett samtal och 11% skulle unna sig en kort tupplur.

Euro NCAP har också utvärderat prestandan hos 10 förarstödsystem för motorvägskörning som innehåller adaptiv farthållare (ACC), körfilsassistens samt hastighetsövervakning [2]. Testerna genomfördes i kritiska trafikscenarier på en testbana och inkluderade bilmodeller som finns tillgängliga på marknaden: Audi A6, BMW 5-serie, DS 7 Crossback, Ford Focus, Hyundai Nexo, Mercedes C-klass, Nissan Leaf, Tesla Model S, Toyota Corolla och Volvo S60.

Resultaten från utvärderingen visar att olika tillverkare har implementerat olika strategier i sina förarstödsystem i termer av hur mycket stöd som ges till föraren. En annan slutsats är att det mest utmanande för alla testade bilmodeller är andras plötsliga filbyten, och att tillverkarna namnger och beskriver sina system på helt olika sätt.

Tekniken i Volvo S60 bedömdes generellt sett som välbalanserad med liten risk att föraren ska få en övertro till den. Däremot konstaterades det att man enkelt kan lura systemet som larmar då man inte har händerna på ratten.

Budskapet från utvärderingen sammanfattas bäst av Michiel van Ratingen från Euro NCAP:
“Euro NCAP’s message from these tests is clear – cars, even those with advanced driver assistance systems, need a vigilant, attentive driver behind the wheel at all times.  It is imperative that state-of-the-art passive and active safety systems remain available in the background as a vital safety backup.”

Egen kommentar

Jag har inte lyckats hitta enkätrapporten som nämns ovan och vet inte hur många förare blev tillfrågade och vad de hade för bakgrund. Det är också oklart för mig hur frågorna var utformade och vilka begrepp som användes där exakt.

För två veckor sedan skrev vi om en annan utvärdering av förarstödsystem som hade genomförts av Consumer Reports. I stort sett visar den helt motsatta resultat jämfört med utvärderingen från Euro NCAP, speciellt vad det gäller Volvo Cars förarstödssystem. I Consumer Reports utvärdering presterade Volvos Pilot Assist sämst av alla testade system, medan Euro NCAP ger den toppbetyg. Skillnaden kan nog motiveras av att man använt helt olika utvärderingsmetoder och testat olika generationer av systemet. Men trots detta tycker jag att det är märkligt att så inflytelsefulla organisationer landat i så olika slutsatser. Hur kan vi då förvänta oss förarna ska ha ”rätt” uppfattning?

Källor

[1] Thatcham. Automated Driving hype is dangerously confusing drivers, study reveals. 2018-10-17 Länk

[2] Euro NCAP. 2018 Automated Driving Tests What are Automated Driving Systems? 2018-10-17 Länk

AEB i låga hastigheter

En grupp forskare från Europa, Australien och Nya Zeeland har publicerat en ny studie i tidskriften Accident Analysis and Prevention som handlar om nyttan med låghastighets Autonomous Emergency Braking (Low Speed AEB) [1]. Låghastighets AEB består av en automatisk bromsfunktion som fungerar i hastigheter upp till 30 – 50 km/h och skyddar mot påkörningar bakifrån (rear-end crashes). Tidigare studier har förutspått stora fördelar med den här tekniken, men hittills har det saknats underlag för detta från verklig trafik.

Den nya studien är baserad på en metaanalys av olycksdata från verklig trafik i fem europeiska länder och i Australien. Resultaten visar en 38 % minskning i påkörningar bakifrån för fordon utrustade med låghastighets AEB jämfört med motsvarande fordon utan sådana system. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tätbebyggda områden (≤ 60 km/h) och glesbebyggda områden (> 60 km/h). En annan slutsats är att det behövs storskalig spridning av låghastighets AEB för att uppnå maximal nytta.

Studien är initierad av EuroNCAP som tillsammans med ANCAP tillsatt gruppen som utfört studien. Gruppen kallas Validating Vehicle Safety through Meta-Analysis (VVSMA) och består av experter från olika myndigheter, industri samt konsument- och försäkringsorganisationer.

Källor

[1] Fildes, B., Keall, M., Bos, N., Lie, A., Page, Y., Pastor, C., Pennisi, L., Rizzi, M., Thomas, P., Tingvall, C. Accident Analysis and Prevention (Vol. 81, pp 24-29). 2015, DOI: 10.1016/j.aap.2015.03.029 Länk