Etikettarkiv: Seeing Machines

Effekten av subtila automationsfel

En grupp forskare från University of Leeds och företaget Seeing Machines har publicerat en studie där de undersökt hur förare reagerar på subtila (silent) automationsfel utan att de fått någon förvarning eller förfrågan om att ta över kontrollen [1]. Dessutom har de undersökt sambandet mellan sådana fel och förares engagemang i visuella uppgifter. 

Studien genomfördes i en körsimulator med 30 förare. Varje förare fick uppleva följande två testfall med sex subtila fel var: 

  1. Föraren behöver övervaka trafiken och hålla utkik efter variabla trafikskyltar (VMS)
  2. Föraren behöver övervaka trafiken och hålla utkik efter variabla trafikskyltar (VMS) samt engagera sig i en visuell icke-körrelaterad uppgift.

Automationen gestaltades av adaptiv farthållare och körfälthållare. Automationens status (tillgänglig/på/av/manuell kontroll) visades via ett gränssnitt i kontrollpanelen. Subtila automationsfel infördes genom att avaktivera automationen och övergå till manuell kontroll. Felen sammanföll med en mycket subtil sidoförflyttning av fordonet (0,2 graders offset i rattvinkel). Ett förarövervakningssystem användes för att studera förarnas ögonbeteende och uppmärksamhet.

Resultaten visade att i båda testfallen upptäckte och reagerade alla förare på samtliga subtila automationsfel så småningom. Att engagera sig i en visuell icke-körrelaterad uppgift när det subtila felet inträffade resulterade dock i betydligt fler körfältsavvikelser och längre övertagningstid. Det ändrade distributionen av förarnas visuella uppmärksamhet före och efter felet samt hur de fördelade uppmärksamheten mellan trafiken och gränssnittet som visade automationens status. 

Resultaten antyder att subtila fel kan trigga förarreaktionen. Detta i kombination med förarövervakningssystem kan användas som ett verktyg att hålla förare alerta och med i kontroll-loopen. 

Egen kommentar

Under de senaste åren har mycket fokus gått åt studier om kontrollöverlämning mellan automation och mänskliga förare. Däremot är effekten av subtila automationsfel ett mindre utforskat område. Något som också studeras i FFI-projektet HARMONISE.

Här kan man också dra paralleller till logiken som vissa fordonstillverkare indikerat att de använder sig av: att medvetet göra förarstödsystem lite skakiga så att förarna behöver hålla händerna på ratten. Det räcker inte med att visa varningar till förare utan man behöver också känna vad som händer, t.ex. att man håller på att glida utanför körfältet. 

Källor

[1] Louw, T., et al., 2019. Engaging in NDRTs affects drivers’ responses and glance patterns after silent automation failures. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour. Länk

EU inför ny lagstiftning för säkerhetsutrustning i bilar

EU-parlamentets kommitté för skyddande av den inre marknaden och konsumenter (IMCO) har beslutat godkänna ett förslag till nya minimikrav för nya fordon [1]. Förslaget kom ursprungligen från EU-kommissionen i maj förra året men har nu stötts och blötts.

I korthet innebär förslaget att nya personbilar måste utrustas med:

  • Automatisk nödbromsning (Automated Emergency Braking, AEB) med fotgängar- och cyklistdetektion
  • Intelligent hastighetsbegränsning (Intelligent Speed Assistance, ISA), ska kunna kopplas ur vid behov
  • Filkörningsassistent (Emergency Lane Keeping, ELK)
  • ”Svart låda” för datainsamling vid incidenter och olyckor (Event Data Recorders) för att stötta olycksutredarnas arbete.

Tunga fordon som bussar och lastbilar måste också förbättra den direkta sikten framåt och åt sidorna, speciellt för att minska riskerna för olyckor med oskyddade trafikanter.

Med de nya förslaget beräknar man minska antalet 25 000 omkomna och 140 000 svårt skadade under perioden 2021 – 2037. Det förväntas också vänja fordonsförare vid en ökad grad av automatisering och på det sättet möjliggöra framtida självkörande fordon.

För att börja gälla ska förslaget också godkännas av EU-parlamentet, medlemsstaterna och EU-kommissionen. Men då förslaget ju ursprungligen kommit därifrån så borde det inte vara några problem. Däremot är det osäkert om det hinner komma upp till beslut innan EU-valet i maj.

Egen kommentar:

Förslaget är egentligen inte kontroversiellt; alla aktörer stödjer det [2],[4],[5] även om det diskuterats om det skulle räcka med att informera föraren om aktuell hastighetsbegränsning istället för en aktiv begränsning [3].

Den viktigaste invändningen är väl att då det bara handlar om nya fordon så måste införandet påskyndas [2]. Samtidigt förordar fordonstillverkarna genom ACEA att införandet istället fördröjs så att det hinner synkas med produktplanerna [5]. Systemtillverkarna ser förstås framtiden ljus [6], [7].

Källor:

[1] Safer roads: More life-saving technology to be mandatory in vehicles, EU Parliament 2019-02-21 Länk

[2] MEPs back life-saving vehicle safety standards in key vote, European Transport Safety Council 2019-02-21 Länk

[3] ETSC IMOC letter ahead of vote Länk

[4] Parliament backs ambitious yet pragmatic approach to vehicle safety, FIA Region 1 Länk

[5] Natalie Middleton: European auto industry expresses concerns over new vehicle safety measures, International Fleet World 2019-02-22 Länk

[6] Latest EU announcement could be a major boon for Seeing Machines, Proactiveinvestors 2019-02-22 Länk

[7] European Parliament: all motor vehicles intended to be equipped with driver drowsiness, attention and distraction warning systems, SmartEye 2019-02-21 Länk

Teslas Autopilot ökar förarens reaktionstid

Seeing Machines har inom ramen för forskningsprojektet CAN Drive genomfört en studie i Australien där de utforskat reaktionstiden hos förare vid användning av Teslas Autopilot [1].

Studien genomfördes på en testanläggning i Canberra i en Tesla Model S. Förarna fick köra på banan med och utan Autopilot aktiverat. Då och då ringde en alarm i bilen som indikerade att förarna behövde manövrera runt ett imaginärt objekt i bilens körfält.

Preliminära resultat visar att förarnas reaktionstid var mellan  0,5 och 1,5 sekunder när de körde själva (dvs. utan Autopilot). Reaktionstiden ökade upp till 3,5 sekunder när de körde med Autopilot.

Studien presenterades vid International Driverless Vehicle Summit (IDVS) som hölls i slutet av oktober i Adelaide.

Källor

[1] CarAdvice. AUTOPILOT MAKES DRIVER REACTIONS UP TO THREE TIMES SLOWER – STUDY. 2018-11-03 Länk

Att ta bort ratten – ett misstag?

Roger Lanctot i bloggen Strategy Analytics är skeptisk till Googles koncept med självkörande fordon helt utan kontroller som ratt och pedaler [1]. Detta inte bara för att det kan vara opraktiskt eller oattraktivt för användare som fortfarande tycker det är roligt att köra bil, utan också för att ratten håller på att bli en viktig del i samverkan mellan användare och fordon.

Flera företag utvecklar teknologier kopplade till ratten, som Neusoft och SeeingMachines som prövar att mäta förarens hälsa och tillstånd genom ratten för att till exempel undvika förardistraktion.

Det svenska företaget Neonode, som bland annat utvecklat Volvo Cars Sensus Touch-skärm, utvecklar en LED-baserad multi-touch-teknologi som kan känna av förarens rörelser. Genom att tillämpa teknologin på bland annat ratten skapas ett helt nytt gränssnitt för samverkan mellan människa och fordon. I kombination med head-up display så skulle man helt kunna eliminera knappar och menyer.

Så att använda ratten även i framtiden som huvudsakligt gränssnitt kan enligt Lanctot vara den förnuftigaste lösningen.

Egen kommentar

Den traditionella fordonsindustrin verkar till skillnad från Google sikta mot fordon som underöverskådlig tid också ibland körs av föraren. Då är ratten ett bra och dessutom ergonomiskt vettigt (man kan variera handställningen) reglage. Se till exempel vår artikel från förra veckan om Fords nya ratt här.

För Googles bil däremot så behövs inte riktigt den typen av samverkan. Däremot kan man tänka sig att använda multi-touch-teknologi för annan samverkan med bilen, till exempel välja vad man vill lyssna till eller vart bilen ska köra.

Källor

[1] Strategy Analytics 2014-11-16: Google Gets It Wrong Again, länk