Den amerikanska konsumentorganisationen Consumer Reports har som vi tidigare nämnt börjat fokusera på integritet och datasäkerhet. Den här gången är det Teslas förarövervakning som hamnat i sökarljuset.
Tesla kritiseras för att deras förarövervakning sker genom att kupén videofilmas men att det inte garanteras att data/videon inte sparas eller delas [1]. Det uttrycks oro för att sådan information ska kunna komma i orätta händer eller användas på oacceptabelt sätt. Tesla ska kunna identifiera vilka förare som inte följer regler och därmed bli avstängda från Teslas tjänster.
Egen kommentar
Att ha koll på föraren har kommit att bli viktigare för fordonstillverkarna i och med att risken för fokusförskjutning ökar med högre automatiseringsnivåer. Detta bör kunna lösas utan allt för stor integritetskränkning, om intresset finns.
Med allt mer AI tillämpningar för kunder, produkter, anställda och processer, så utfärdar BMW sju principer för etisk utveckling och tillämpning av AI [1].
De sju principerna berör mänskligt åsidosättande av AI:ns beslut, utveckling av robusta och säkra AI lösningar, integritet, transparens, jämlikhet, klimatet, samhällets välbefinnande samt ansvar.
Project AI, en grupp hos BMW som jobbar med dataanalys och maskininlärning, har skapat en portfölj med över 400 områden i företaget som på ett eller annat sätt tillämpar AI. Flera av dessa listas i [1].
AI-relaterad etik är ett område som kommer behöva utvecklas kraftigt. I slutändan kan (och bör) det vara företagets etikprinciper som avgör vilken produkt eller tjänst som en kund väljer.
Källor
[1] BMW. Seven principles for AI: BMW Group sets out code of ethics for the use of artificial intelligence. 2020-10-12 Länk
Europeiska kommissionen har publicerat en rapport om etik för uppkopplade och automatiserade fordon [1]. Rapporten har tagits fram av en oberoende expertgrupp.
Bland frågorna som rapporten behandlar finns: Vem ska vara ansvarig vid en kollision när det inte finns någon mänsklig förare? Hur kan etisk och ansvarsfull delning av uppkopplade och automatiserade fordon säkerställas? Är fotgängare och cyklister mer utsatta för uppkopplade och automatiserade fordon i trafiken?
Rapporten presenterar också ett tjugotal rekommendationer om trafiksäkerhet, integritet, rättvisa, AI-transparens och ansvar för utveckling och implementering av uppkopplade och automatiserade fordon. Dessa beskrivs i termer som är avsedda att kunna genomföras av tre intressentgrupper: tillverkare och distributörer (t.ex. fordonstillverkare, leverantörer, mjukvaruutvecklare och mobilitetstjänstleverantörer), beslutsfattare (personer som arbetar vid nationella, europeiska och internationella byråer och institutioner som Europeiska kommissionen och EUs nationella ministerier) och forskare (t.ex. personer som arbetar vid universitet, forskningsinstitut och forsknings- och utvecklingsavdelningar).
Rekommendationerna kan sammanfattas på följande vis:
Se till att uppkopplade och automatiserade fordon reducerar fysisk skada på personer.
Förhindra osäker användning genom säker design.
Definiera tydliga standarder för ansvarsfull testning på allmän väg.
Överväga att revidera trafikregler för att främja säkerheten av uppkopplade och automatiserade fordon och undersöka möjligheten för undantag från befintliga regler.
Åtgärda ojämlikheter i skador bland trafikanter.
Hantera dilemma i trafiken genom att skapa principer för riskhantering och etik.
Värna informationssekretess och samtycke till informationsdelning.
Möjliggör användarval, samtyckesval för informationsdelning och utveckla relaterade branschstandarder för bästa praxis.
Utveckla åtgärder som främjar skydd av individer på gruppnivå.
Utveckla transparensstrategier för att informera användare och fotgängare om datainsamling och deras rättigheter.
Förhindra diskriminering genom tillhandahållande av olika tjänster.
Granska algoritmer för uppkopplade och automatiserade fordon.
Identifiera och skydda värdefulla data som offentliga och öppna infrastrukturresurser.
Reducera icke-transparens i beslut som fattas av algoritmer.
Främja data-, algoritm- och AI-bildning samt allmänhetens deltagande.
Identifiera skyldigheter för olika aktörer inom området automatiserade och uppkopplade fordon.
Främja en ansvarskultur.
Säkerställ ansvar för hur uppkopplade och automatiserade fordon beter sig (förklaringsskyldighet).
Främja en rättvis tilldelning av moraliska och juridiska skyldigheter för fordonens beteende.
Skapa rättvisa och effektiva mekanismer för att bevilja ersättning till offer i olyckor med uppkopplade och automatiserade fordon.
Egen kommentar
Som det framgår ovan är att dessa riktlinjer är skrivna för att tillämpas av tillverkare, beslutsfattare och forskare. Men jag saknar en viktig aktörsgrupp här – slutanvändare. Som användare av ett automatiserat fordon har man också ett ansvar och det borde belysas bättre i rapporten.
Källor
[1] European Commission. Ethics of Connected and Automated Vehicles Recommendations on road safety, privacy, fairness, explainability and responsibility. 2020-09-18. Länk
Euro NCAPs nya protokoll. Ungefär vartannat år brukar Euro NCAP uppdatera sina testprotokoll. Här kan ni se årets uppdateringar. Länk
Mobileye står fast vid sitt löfte. Mobileye (Intel) har lovat att lansera självkörande taxi 2022, och man står fast vid det löftet. Det redogjorde förtagets VD Amnon Shashua vid årets upplaga EcoMotion. Man kommer börja med Jerusalem och sedan sprida tjänsten vidare till Tel Aviv, Frankrike, Sydkorea och Kina. Länk
Utmaningar med folks uppfattning. Fram till idag har det gjorts en hel del marknadsundersökningar kring förväntningar på och uppfattningar om automatiserade fordon. Nyligen gjorde organisationen PAVE en sådan undersökning som visar att det finns en del utmaningar. Här kan ni höra några experter diskutera det hela och enligt dem kan utbildning och exponering lösa många frågetecken. Länk
Laglig, etisk och robust AI. Detta diskuteras av Fredrik Heintz (adjungerad professor vid Linköpings universitet) och Stefan Larsson (jurist och adjungerad professor vid Lund universitet) inom ramen för Liberal Europe Podcast. Länk
Sociotekniska aspekter. Den amerikanska haverikommissionen NTSB anordnade en frågestund kring automatiserade fordon med professor Missy Cummings från Duke University där hon bl.a. belyser sociotekniska aspekter. Länk
En enkätstudie utförd av SavvySleeper, ett amerikanskt forskningsföretag med fokus på sömn, undersökte om människor kan tänka sig att sova i självkörande bilar [1].
Av de 1000 deltagande i studien så visade det sig att ca 34% var villiga att sova i självkörande bilar, medan ca 41% svarade att de aldrig skulle sova i en självkörande bil, och ca 13% svarade att de skulle vara bekväma med att göra det.
Anledningen till att inte vilja sova i självkörande fordon rapporteras vara bristen på kontroll över fordonet och brist på trilltro för andra bilister.
Egen kommentar
Frågan om att sova i en självkörande bil är delvis lik frågan om att vara alkoholpåverkad i en självkörande bil. Det är i min mening inte säkert att självkörande fordon kan hantera precis alla uppgifter och att passagerare inte har något ansvar alls.
Ni som har tillgång till Wall Street Journal kan också läsa en annan artikel på samma tema – där intervjuas Mikael Ljung Aust, forskare och säkerhetsexpert vid Volvo Cars.
Källa
[1] Connected Automated Driving. Are you willing to sleep in your self driving car? 2020-04-09 Länk
I går 12 september gick årets Drive Sweden Forum av stapeln med ca 270 deltagare. Drive Sweden är ju ett av 17 strategiska innovationsprogram (SIP) som finansieras av Vinnova, FORMAS och Energimyndigheten. Lindholmen Science Park är värdorganisation med Sofie Vennersten som programledare och Jan Hellåker som ordförande och har mer än 120 partners från 13 länder – 4 nya medlemmar presenterades på konferensen. Programmet blir alltmer internationellt, med samverkan såväl i EU- finansiering som gemensamma projekt. Man har också nu en person i Silicon Valley och har samarbete med Singapore.
Drive Sweden finansierar lite mer banbrytande projekt inom hållbar mobilitet, som exempelvis KOMPIS, LIMA och KRABAT. Man ger också ut nyhetsbrevet Smart Mobility samt har ett antal andra aktiviteter. Man gör nu ett omtag och lanserar en ny struktur, med delarna Society Planning, Digital Infrastructure, Policy Development, Business Models och Public Engagement, med fokus på såväl person- som godstransporter. Man har nu en öppen utlysning Innovationer för ett digitaliserat och automatiserat transportsystem för människor och gods som stänger 5 november.
Här korta sammanfattningar från några av konferensens föredrag.
David Green från Lynk & Co pratade om företagets vision att förändra mobilitet med hjälp av digitalisering för att ge en bättre kundupplevelse. För detta krävs samverkan med externa parter och man har skapat en öppen samverkansplattform colab.lynkco.com.
Ulrik Janusson och Marie Bemler från Scania visade några framtida möjliga scenarios för digitalisering inom godstransporter. Två viktiga parametrar är öppenhet i delning av data och hur mycket klimatfrågan slår igenom.
Hur kan man samverka med allmänheten när man designar framtida mobilitetstjänster och därmed nå en bättre acceptans för till exempel självkörande fordon? Detta har Vaike Fors från Högskolan i Halmstad studerat. En lärdom är att man måste gå bortom att bara titta se ”användare” och ”stadsinvånare” till att se alla som människor med olika behov, kunskaper och värderingar.
Våra kollegor Kent Eric Lång och Håkan Burden från RISE Viktoria berättade om policy-labbprojektet PLATT som tittar på möjliga strategier för att underlätta för självkörande fordon även från nya aktörer. En viktig strategi är att kunna bygga förtroende, trust, istället för tidigare typgodkännande-rutiner. Projektet är snart slut och man söker nu nya initiativ runt policy-utveckling.
Samtidigt måste samhället kunna hantera både att skapa goda näringslivsförutsättningar för ny teknologi och också bibehålla och förbättra säkerheten i trafikmiljön och därmed bygga förtroende, vilket Anna Fridén från KOMET, Kommittén för teknologiskt innovation och etik som den svenska regeringen tillsatt, berättade om.
Stefan Myhrberg från Ericsson talade om digital infrastruktur för automatiserade fordon, där man bland annat etablerat Drive Sweden Innovation Cloud, där Drive Sweden-medlemmar kan lagra och dela data från fordon, infrastruktur, parkeringsplatser, kameror etc. 5G är då en möjliggörare för att tillräckligt snabbt hantera de stora datamängderna som krävs när många enheter blir uppkopplade.
Olof Johansson från Trafikverket visade en ny färdplan för ett uppkopplat och automatiserat vägsystem. Färdplanen har identifierat 20 åtgärder i 4 kluster: Ökad kunskap om automatiseringens effekter (t.ex. tester och demonstrationer), Effektivt utnyttjande av kapacitet (t.ex. MaaS), Hållbart och säkert transportsystem genom digitalisering (t.ex. miljözoner) och Nya planeringsstöd för ökad användbarhet (t.ex. simuleringsmodeller). Nästa steg är att implementera åtgärderna. Suzanne Andersson från Trafikkontoret i Göteborg pratade om några utmaningar som då uppstår för samhällsplanerarna, som att städer utvecklas långsamt och man måste ta hänsyn till kommungränser.
En svårighet är att hitta och välja rätt affärsmodell för nya mobilitetslösningar. Rami Darwish från KTH berättade om ett affärsmodell-labb som man jobbar med inom ITRL ihop med Sustainable Innovation. I en paneldiskussion med Li Höglund från SnappCar, Stina Wärn från Folksam, Ulf Hammarberg från DHL och Mikael Rönnholm från CEVT, ledd av Roland Elander från Sustainable innovation, diskuterades detta. En nyckel är att lyssna till användarna och att vara beredd att göra snabba ändringar. Data från fordon och tjänster är också viktiga informationskällor. Men informationen måste då skyddas från intrång. Även regelverken måste kunna anpassas snabbt, med elsparkcyklar som ett aktuellt exempel. E-handel är ett annat område där affärsmodellerna behöver anpassas att bli både mer hållbara men ändå lönsamma. För industrin behöver affärsmodeller och leverantörskedjor också bli mer öppna att inkludera även lösningar från små entreprenörsföretag. Utvecklingen går både fortare och långsammare, beroende på område, än vad många tror. Man måste alltså jobba både kort- och långsiktigt.
Martin Svensson från AI Innovation of Sweden pratade om AI i det framtida transportsystemet, på komponent-, system- och samhällsnivå. Det finns stora möjligheter men mycket återstår att göra. Mats Nordlund från Zenuityvisade exempel på hur de använder AI och maskininlärning i sin verksamhet.
Joakim Jonsson från Volvo Bussar berättade om arbetet med autonoma stadsbussar som är kopplat till KRABAT-projektet. Man kan inte börja med att köra helt autonomt utan har identifierat 3 möjliga användningsfall: hållplatskörning, busståg och rangering i bussdepå. Se filmen nedan.
En grupp forskare vid tyska Institute for Human Development och University of Göttingen har utforskat hur automatiserade fordon borde agera i säkerhetskritiska situationer [1].
I en online frågeformulär genererad via Amazon Mechanical Turk fick 872 deltagare ta ställning till bilen som de färdades i borde stanna i sitt körfält och krocka med en fotgängare eller väja undan och krocka med en annan trafikant. De fick erfara olika scenarier med olika risknivåer.
Resultaten visar att majoriteten av deltagarna föredrog att stanna i sitt körfält. Dessutom var deltagarna mindre benägna att ändra sin ställning efteråt om de hade valt alternativet att stanna i sitt körfält.
En slutsats från studien är att det är moraliskt mer rätt att bilen stannar i sitt körfält om en olycka är oundviklig.
Källor
[1] Meder et al., 2018. Risk Analysis. How Should Autonomous Cars Drive? A Preference for Defaults in Moral Judgments Under Risk and Uncertainty. Länk
”Hur mycket beroende av tekniskt komplexa system – som i framtiden kommer att baseras på artificiell intelligens, eventuellt med maskininlärningsförmåga – är vi villiga att acceptera, för att i gengäld få mer säkerhet, rörlighet och bekvämlighet? Vilka försiktighetsåtgärder måste vidtas för att säkerställa kontrollerbarhet, öppenhet och datautonomi? Vilka tekniska utvecklingsriktlinjer krävs för att inte sudda ut konturerna av ett mänskligt samhälle som ställer individer, deras frihet till utveckling, deras fysiska och intellektuella integritet och deras rätt till social respekt i hjärtat av sin rättsordning?”
Det finns mycket skrivet om etik i samband med självkörande fordon, men oftast hamnar man i ”the trolley problem” om fordonen måste programmeras att välja vilka de ska köra på. Men OS News kommenterar de tyska riktlinjerna med några nya, mer jordnära perspektiv [1]:
”Utöver den etik som är relaterad till liv och död finns det dock också enklare, mer banala etiska överväganden. Till exempel om en biltillverkare för att öka vinsten gör ett avtal med McDonalds och anpassar sitt självkörande bilprogram bara lite grann, så att fordonet kör kunderna förbi McDonalds lite oftare, även om det ökar den totala restiden. Vad händer om en biltillverkare gör liknande avtal med stora affärskedjor så att mindre kedjor eller fristående butiker inte ens dyker upp när du säger ”ta mig till närmaste plats som säljer X”? Är det något vi borde tillåta?
Ska vi över huvud taget tillåta programvara för självkörande bilar att vara stängd? Bilar är ”lagliga mordvapen”, och litar vi verkligen på bilfabrikanterna att inte ”gena” när de utvecklar självkörande bilars programvara, för att möta deadlines, på grund av dålig ledning eller underbetalade utvecklare? Ska inte all denna utveckling och all denna kod vara öppen för världen att se?”
Källor
[1] Thom Holwerda: Germany publishes ethical guidelines for self-driving cars, OS News 2017-08-26 Länk
En grupp forskare från tre olika universitet har publicerat en ny studie som heter The Social Dilemma of Autonomous Vehicles och som diskuterar etik och moral kring automatiserad körning [1].
Studien är baserad på en onlineundersökning där 2000 amerikaner blev tillfrågade hur de skulle vilja att självkörande fordon beter sig när de ställs inför moraliska beslut som kan leda till döden. Deltagarna fick ett antal trafiksituationer presenterade för sig där de fick välja en utgång som de tyckte var lämpligast. De fick exempelvis välja mellan att fortsätta köra rakt fram och döda ett visst antal fotgängare, eller svänga till intilliggande körfält och döda en större grupp djur eller människor. Detta är alltså att klassiskt etikproblem (känt som ”the trolley problem”) där deltagaren tvingas att välja mellan att rädda ett eller flera liv.
Resultaten tyder på att deltagarna hade velat att självförande fordon försöker minimera antalet dödade i trafiken även om det utsätter fordonens egna passagerare för fara. De hade till och med kunnat acceptera att självkörande fordon förstör sig själva för att undvika att skada fotgängare eller andra förare. Det blev dock ett motsägelsefullt svar när de blev tillfrågade vilken typ av fordon som de hade velat köpa : de hade velat köpa fordon som sätter deras egna och passagerarnas säkerhet i första plan.
Här kan ni kolla hur ni hade fattat dessa svåra beslut!
Källor
[1] Warren, T., The Verge. How do you teach an autonomous car when to hurt its passengers? 2016-06-23 Länk
Frågeställningar runt etik med självkörande fordon har återigen aktualiserats, bland annat i två olika artiklar nyligen som båda relaterar till hur sådana fordon ska programmeras att hantera svåra situationer, sådana där idag mänskliga förare tvingas göra snabba beslut. Ibland blir besluten felaktiga och då kan föraren dömas eller förlåtas. Men när man programmerar för sådana situationer i förväg är man inte i en stress-situation och skulle alltså kunna dömas hårdare.
Den första artikeln tar upp en studie som Toulouse School of Economics har gjort av hur människor ställer sig till en given etisk situation [1]. En oförutsedd kedja av händelser leder till att bilen kör mot 10 personer som går över vägen. Bilen kan inte stanna i tid men den kan undvika att köra på och döda dem genom att köra in i en vägg vilket sannolikt dödar föraren och passagerarna. Vad ska bilen göra? Räkna att det är bättre att köra in i väggen och ”bara” döda en eller två i stället för tio? Men vill då någon köpa en sådan bil som är villig att offra sin förare? Resultatet av studien är att även om man i princip tycker att principen att minimera antalet döda är rätt, så vill man inte att ha sådana bilar själv – däremot får gärna andra ha dem.
Den andra artikeln berättar om den mycket välrenommerade professorn Chris Gerdes vid Stanford och hans växande funderingar kring sådana här etiska frågor. ”Folk säger ofta att tekniken är löst, men jag tror inte riktigt det”, säger han. ”Med all ny teknologi finns det en topp i hype-kurvan och därefter kommer en dal av desillusion. Vi är just nu ungefär på toppen. Fördelarna med autonoma fordon är reella men vi har en dal framför oss innan vi ser alla fördelarna med den samhällsförändring som följer.”
Egen kommentar
Vi har tidigare tagit upp etikfrågorna i nyhetsbrevet vid ett par tillfällen (här och här). Det som är intressant nu är att de kommer också från personer som är involverade i själva utvecklingen.
Källor
[1] Why Self-Driving Cars Must Be Programmed to Kill, Technology Review 2015-10-22 Länk
[2] Keith Naughton: In Person: Driverless-car enthusiast raises a caution flag, The Seattle Times 2015-10-25 Länk