Kategoriarkiv: Infrastruktur

RoadX i Colorado

I oktober förra året startade Colorado Department of Transportation (CDOT) och det amerikanska energidepartementet via dess National Renewable Energy Laboratory (NREL) ett samarbetsprojekt [1]. Projektet heter RoadX och har en budget på ca 20 miljoner dollar.

Målet är att i samarbete med fordonstillverkare, informationsleverantörer och federala och statliga myndigheter kombinera olika forskningsdomäner som dataanalys, energieffektivisering, fordonsautomation och beteende för att uppnå ett hållbart transportsystem. Inom ramen för projektet startas ett nytt laboratorium, Sustainable Mobility Initiative.

Här kan ni läsa mer om RoadX samt se en film om det.

Egen kommentar

CDOT bjuder in partners till RoadX-projeket. Under Transportation Research Board (TRB)-konferensen som jag deltog på i januari offentliggjordes att projektet fått en första industripartner. Kartleverantören HERE kommer nämligen att utföra en pilotstudie kallat I-70 Mountain Pilot.

Inom studien kommer ungefär 1000 fordon och infrastrukturen att kopplas upp via cellulära nätverk till HERE Location Cloud och Digital Transportation Infrastructure Solution (DTI) för att utbyta relevant information mellan varandra. Mycket fokus kommer att ligga på att förbättra trafiksäkerheten genom att exempelvis varna för halka i realtid men också på utbyte av information om trafikflödet för att förhindra trafikköer. Första fas i studien påbörjas under vintersäsongen 2016-2017.

HERE har relevant erfarenhet från dess samarbete med Finnish Transport Agency inom Nordic Way-projektet där HERE DTI blev implementerat för första gången.

Källor

[1] NREL. NREL Launches Sustainable Mobility Initiative, Joins CDOT Partnership. 2016-01-22 Länk

Parkeringars framtid

Idag står en bil parkerad i genomsnitt 95 % av tiden [1]. Med anledning av detta har många parkeringsplatser byggts upp. Enligt en studie från University of California-Berkeley finns det över en miljard parkeringsplatser i USA, fyra gånger fler än antalet fordon i landet. Detta kostar väldigt mycket, speciellt om man tar hänsyn till 30-60 % av fordon som kör i centrala delar av städer cirkulerar runt i jakt på lediga parkeringsplatser.

Hittills har stadsplanerarna kunnat göra bara marginell reducering i antalet parkeringsplatser. Men med självkörande fordon har de nu en chans som de inte haft förut. Enligt Gabe Klein, f.d. transportminister i Chicago och Washington D.C., kommer självkörande fordon kunna bidra till att ett stort antal parkeringsplatser försvinner och att en stor yta frigörs för annat. Därmed kommer de skapa ett stort värde för samhället.

Källor

[1] Thompson, C., Europé News Week. Future of Parking. 2016-01-24 Länk

Telstra visar vinster med självkörande fordon i Australien

Telekommunikationsföretaget Telstra har gjort en studie i samarbete med United States Studies Centre vid University of Sydney som visar att autonoma fordon kan spara Australien miljarder dollar i vägnätsinfrastrukturinvesteringar [1].

Studien har kommit fram till att med konventionella fordon skulle vägnätskapaciteten behöva öka till 250 % under de kommande 35 åren för att tillgodose den ökade efterfrågan på mobilitet. Med den kombinerade effekten av delad ekonomi, distansarbete och autonoma fordon kommer vägnätskapaciteten år 2050 att vara ungefär densamma som i dag. Innan autonoma fordon blivit många på marknaden kommer det dock krävas en ökning av vägnätskapaciteten till ca 150 % av dagens kapacitet. Detta värde kommer att nås runt år 2033, och sedan kommer den att gå ner igen till dagens nivåer.

Dessa uppskattningar är baserade på antagandet att autonoma fordon kommer att introduceras på marknaden år 2020 och att deras marknadsandel kommer att växa linjärt i ca 20 år tills alla fordon kan köra själva.

Slutsatsen från studien är att digital infrastruktur möjliggör en betydande minskning av investeringar i fysisk infrastruktur. Med en aktiv och progressiv politik gentemot autonoma fordon kommer man undvika överinvesteringar i fysisk infrastruktur.

Källor

[1] Bradlow, H., Jayachandra, A., Telstra Corporation Ltd. How digital infrastructure can substitute for physical infrastructure. 2015-09 Länk

KAK uppmanar Sverige att vara pådrivande

Kungliga Automobil Klubbens, KAK, Expertråd uppmanar i en debattartikel [1] svenska politiker, försäkringsbolag och ansvariga myndigheter att på allvar börja ta ett grepp om de frågeställningar som autonoma fordon skapar. Det är viktigt att det sker en samordning mellan länder skriver man, och att Sverige bör vara pådrivande. Utvecklingen har redan kommit långt och det räcker inte längre att bara avvakta utan nu krävs handling.

Man lyfter fram 3 viktiga frågeställningar som man bör ta tag i:

1. Ny körkortsutbildning och separata körfält för olika typer av fordon. En blandning av dagens bilar, delvis automatiserade och helt autonoma bilar kommer att finnas under en lång övergångsfas. Detta innebär en stor utmaning för trafiksystemet då dessa olika typer av fordon ska samexistera och interagera. Möjligheten att införa olika körkortsutbildningar för olika typer av fordon, beroende på graden av automatisering, bör utredas. Dessutom bör möjligheten till olika körfält för olika sorter av fordon undersökas, så att onödiga motsättningar mellan olika typer av trafikanter undviks.

2. Ansvarsfrågan måste klarläggas. I en bil där en dator styr körningen blir frågan om vem som bär ansvaret vid en olycka komplicerad. Detta kan kräva en helt ny typ av lagstiftning och denna bör också harmoniseras med andra länder. Kanske kan kravet på att föraren alltid måste kunna ta över kontrollen av fordonet bli en lösning på ansvarsfrågan.

3. Föraren bör hållas aktiv. Tekniken är i grunden bara ett hjälpmedel som ska vara i människans tjänst – inte tvärtom. Det finns en risk att mänskligheten, i sin iver att skapa effektiva system, rationaliserar bort sig självt. Det är inte rimligt att människan bara blir en passiv övervakare av maskiner som utför allt jobb. Vi människor mår bra av att aktivera våra hjärnor med arbetsuppgifter. Rationaliserar vi bort oss själva riskerar vi att bli helt passiva och steget att återta kommandot över ett fordon i en krissituation försvåras. I stället borde vi sträva efter en utveckling där människa och maskin samverkar för att uppnå bästa möjliga trafiksäkerhet.

Egen kommentar

Sverige har stora möjligheter att genomföra test-piloter typ Drive me, vilket borde kunna lägga grunden för att också vara pådrivande i internationella sammanhang så som KAK förespråkar. Om det är just dessa förslag som ska drivas eller om övriga svenska aktörer har andra uppfattningar kan man fundera över. Det viktigaste är säkert ändå att inte bara vänta och se.

Källor

[1] ”Självkörande bilar ställer nya krav på alla i trafiken”, DN Debatt 2015-05-23 Länk

Körfält för självkörande fordon i Dubai

I Dubai håller man på att bygga en ny bro kallad Bluewaters Bridge som kommer att länka samman Bluewaters Island och Sheikh Zayed Road [1].

Den har en futuristisk design, är ca 1400 meter lång och 25 meter bred. Den kommer bl a att inkludera två körfält för självkörande elektriska fordon. Enligt landets Roads and Transport Authority kommer körfälten att nyttjas av automatiserade pendelfordon (personal rapid transit system) eller pods (små kapselliknande bilar).

Källor

[1] Barnard, L., The National. Dubai’s Dh475 million Bluewaters bridge project gets driverless car link to Sheikh Zayed Road. 2015-05-02 Länk

Hur trafikmyndigheterna påverkas av självkörande fordon

Amerikanska Governing skriver i [1] om hur självkörande fordon kan påverka trafikmyndigheterna:

  • Kvalitetssäkring av vägräfflor i vägkant och vägmitt så att självkörande fordon kan använda dem för positionering.
  • Standardisering av vägskyltar, signaler och vägmarkeringar så att kameror kan tolka dem.
  • Innovationer inom regelverk och lagstiftning, till exempel för var, när, hur olika automatiseringsgrader är tillåtna.
  • Kortare produktlivscykler vilket kan göra att man leasar teknologi i stället för att köpa den, till exempel för informationsinsamling och analys.
  • Informationssäkerhet och integritetsfrågor.
  • Förarlösa taxibilar och samåkning, med påverkan på ansvar, tillstånd, beskattning etc.
  • Färre lagöverträdelser när automatiserade fordon håller fartgränser och inte kör berusade, vilket kan frigöra polisresurser till annat.

Källor

[1] Governing the States and Localities 2015-01-15: 7 ways self-driving cars could impact states and localities länk

Vad händer inom infrastruktur för automatiserade fordon?

I förra nyhetsbrevet efterlyste vi information om vad som händer inom infrastrukturområdet och vi fick in ett antal tips:

  • TRAMAN21 (Traffic Management for the 21st Century), ett program för utveckling av koncept och verktyg för framtida motorvägstrafik. Länk
  • EUs DG-MOVE-initiativ för kooperativ ITS (C-ITS), med målsättning att identifiera barriärer för C-ITS och vägar att eliminera dem. Länk
  • Nästa generations intelligenta trafikljus från HER och SWARCO, med målsättning att förse automatiserade fordon med info om bästa körvägar i realtid. Länk
  • TM2.0, en nybildad samverkansplattform för trafikledning. Länk
  • En vision från projektet Shockwave 2011 om framtidens trafiksystem finns i en 5 minuters film här.
  • Amerikanska programmet Connected Vehicle Pilot Deployment som syftar till att ta fram nya lösningar för uppkopplade fordon. Länk
  • Under Automated Vehicles Symposium 2014 diskuterades infrastrukturfrågor och vad som bör göras.

Tack för dessa tips!

En reflektion jag gör är att det verkar ännu handla mer om diskussioner och utlysningar, men jämfört med vad som händer på fordonssidan inte så mycket om utveckling eller praktiska demonstrationer. Jag kan förstås ha fel.

Självlysande väg i Nederländerna

Wired UK skriver att en s.k. glow-in-the-dark-väg kommer att testas i Nederländerna [1].

Detta ingår i en proof-of-concept-utvärdering där ljusabsorberande vägmarkeringar kommer att ersätta vanlig gatubelysning på en 500 m sträcka av motorväg N329. Den självlysande effekten har uppnåtts genom att tillsätta luminiscerande pulver till vanlig färg för vägmarkeringar. När färgen utsätts för ljus under en hel dag kan den lysa upp till åtta timmar efter det. Det finns ännu inga uppgifter om hur färgen påverkas av slitage.

Den här prototypen har utvecklats av designföretaget Studio Roosegaarde och vägkonstruktionsföretaget Heijmans. De planerar att på en lite längre sikt testa andra typer av självlysande information som till exempel stora snöflingor som blir synliga på vägytan när temperaturen sjunker till en viss nivå.

Här är en film som illustrerar det hela.

Egen kommentar

Det här påminner om projektet där Volvo Cars och Trafikverket undersöker hur magneter nedgrävda under vägytan kan hjälpa till att navigera självkörande bilar. Det återstår att se om självlysande markeringar kan användas för bättre positionering av självkörande fordon.

Källor

[1] Clark, L. Wired UK. Glow-in-the-dark roads make debut in Netherlands. 2014-04-11. Länk

Körfält för självkörande bilar

Både traditionella fordonstillverkare och andra företag är med i leken om självkörande fordon, men oavsett vilka företag som blir ledande på marknaden så kommer vägen framåt att vara lång och oviss, skriver Live Science [1].

Detta eftersom tekniken utvecklas mycket snabbare än vad människor, organisationer och myndigheter kan förändras och anpassas för att utnyttja dess potential till fullo.

För att kunna utnyttja potentialen av självkörande fordon krävs det bl.a. att myndigheterna satsar mer på att lösa juridiska oklarheter samt att bygga upp nödvändig infrastruktur.

Körfält dedikerade för självkörande fordon är ett exempel på infrastruktur som myndigheterna kan utveckla för att underlätta och snabba på introduktionen av autonoma fordon. Sådana körfält skulle fungera ungefär på samma sätt som dedikerade busskörfält fungerar idag. När föraren vill lämna kontrollen till fordonet väljer han/hon det dedikerade körfältet och när han/hon vill återta kontrollen väljer han/hon ett vanligt körfält.

Motorvägsträckor som är underutnyttjade är lämpliga att börja med. Att bygga sådana körfält är relativt billigt och företag kommer kunna utnyttja dessa för att göra tester med självkörande fordon och för att få fram värdefull data från verklig trafik.

Egen kommentar

Artikeln ovan handlar om möjligheten att bygga dedikerade körfält för autonoma fordon i USA, men samma tankesätt är nog applicerbart för andra länder.

Källor

[1] Kurman, M., Live Science. Where Are the Autopilot Lanes for Driverless Cars? 2013-12-06 Länk

En smart väg med snabb internetuppkoppling


Så blir det i alla fall på A14, en av Storbritanniens mest trafikerade motorvägar, skriver The Guardian [1]. Motorvägen A14 kommer att ingå i ett pilotprojekt som väntas bana väg för allt från vägtullar till självkörande fordon och reglering av fordonhastigheter.

Projektet är ett samarbete mellan British Telecom, det brittiska Department of Transport, och Neul (ett nystartat företag i Cambridge). Målet är att utrusta motorvägen (ca 80 km) med sensorer som skickar och tar emot signaler från mobiltelefoner i fordonen.

Istället för att förlita sig på mobiltelefonins nätverk, kommer A14-projektet att använda små basstationer där kommunikationen sker via de s.k. white spaces (outnyttjade frekvenser i det frekvensband som används för TV-sändningar).Dessa basstationer är billigare (jämför flera hundratusen kr med några tiotal kr) och lättare att installera. Dessutom gör det låga frekvensbandet möjligt att signaler skickas över längre avstånd.

Inledningsvis kommer projektet att samla in information om personbilar för att möjliggöra studier kring trafikflöden. Förhoppningen är att i ett senare skede kunna utöka insamlingen till andra trafikslag och använda informationen för andra syften, t.ex. att föreslå variabla hastigheter för att undvika trafikstockningar.

A14-projektet ingår i ett större projekt om white spaces och dess potential för bredband som initierats av Ofcom (kommunikationsmyndigheten i Storbritannien) och där ett 20-tal organisationer inklusive Google och Microsoft deltar [2].

Egen kommentar:A14-projektet och liknande initiativ kan komma att öppna många nya dörrar, tycker jag. White space är en ganska outnyttjad resurs i många länder, och om man lyckas utnyttja dessa frekvenser för robust överföring av trafikrelaterad information så kommer man kunna utveckla många nya tjänster som gör vårt resande säkrare, effektivare och miljövänligare.

Källor

[1] Garside, J.,The Guradian. Super highway: A14 to become Britain’s first internet-connected road. 2013-10-03 Länk

[2] Ofcom. Ofcom unveils participants in wireless innovation trial. 2013-10-03 Länk