Med framtidens självkörande fordon (nivå 4 och 5) där man kan använda restiden till annat än att köra så kan hur lång tid man är villig att arbetspendla öka från dagens ca 1 timme en väg. Det innebär att det blir lättare att bosätta sig i förstäder en bit från de stora städerna. Då samtidigt bostadspriserna ökar och tryggheten minskar i storstäderna söker sig många unga familjer ut. Sammantaget kan det innebära att storstädernas centrum avfolkas och förstäderna växer [1].
Egen kommentar
Artikelns slutsatser är inte nya, och vi har också tidigare bl.a. skrivit om ”Marchettis mur”. Men artikeln är ändå läsvärd, bland annat för sin tydliga beskrivning av automatiserade fordon.
Källa
[1] Lance Eliot: Millennials Exodus From Big Cities Will Be Accelerated Via Self-Driving Cars, Forbes 1 oktober 2019 Länk
Konsultföretaget KPMG har släppt en rapport om hur en övergripande mobilitetsplattform kan hjälpa till att bygga tillit till automatiserade fordon [1].
Rapporten heter Autonomy: Enabling trust for the masses och handlar om datautbyte mellan myndigheter, fordonstillverkare och leverantörer, transportföretag och mobilitetsoperatörer för att säkra att hela transportekosystemet hänger samman.
Källor:
[1] Autonomy: Enabling trust for the masses, KPMG 27 september 2019 LänkLänk
Japan har en åldrande befolkning och med det följer problem att rekrytera busschaufförer och lastbilsförare, speciellt på landsbygden. Automatiserade fordon, som UDs nivå 4-lastbilar och självkörande skyttlar kan vara en lösning, men den ligger forfarande minst 10 år bort, skriver Japan Times [1]. Behoven ligger alltså före lösningarna.
Samtidigt jobbar de japanska myndigheterna med regelverk, och från mars 2020 kommer nya lagar som bland annat kan ge böter i storleksordningen 1 000 kr för den som låter ett nivå 3-fordon köra självt trots att förutsättningarna i form av ODD, som vägtyp, hastighet, väder, tidpunkt etc, inte längre uppfyllts, eller om systemen inte är fullt funktionsdugliga [2].
Källor:
[1] Takuya Okamoto: Japan faces urgent need to develop autonomous transport due to graying society and driver shortage, Japan Times 22 september Länk
[2] Jiji Kyodo: Cabinet paves way for self-driving vehicles on Japan’s roads next year with new rules, Japan Times 20 september Länk
Tekniken för självkörande fordon har visat sig svårare än vad Volvo Cars trodde. Det handlar främst om att göra systemen tillräckligt säkra och samtidigt att inte invagga förarna i falskt förtroende för dem, skriver Ny Teknik [1].
– Vi kommer att vara väldigt försiktiga med att lansera något som kan ses som automatiserat utan att vara det, att hamna i en situation där föraren är imponerad med vad han kan göra med systemet och sedan överskattar dess förmåga. Vi vill leverera något som är lika säkert eller säkrare än den uppfattning du får. Det kommer att komma, och då först för motorvägsanvändning, säger Håkan Samuelsson.
Men trots detta planerar VCC att relativt snart komma med automatiserade bilar i produktion.
I tisdags hölls FFIs delprogram Trafiksäkerhet och Automatiserade Fordon sin årliga resultatkonferens. Programledaren Ulrika Landelius inledde med att berätta om den nya övergripande färdplanen för FFI, kopplad till Agenda 2030-målen. Vidare så pågår det en utvärdering av hela FFI-programmet som ska vara klar i slutet av året.
Därefter visade Rikard Fredriksson från Trafikverket en analys av trafiksäkerhetsindikatorer och dödsolyckor 2018:
2018 ökade antalet omkomna i trafiken med ca 30%.
I stort sett hela ökningen är på statliga vägar. Den största delen av ökningen står bilförarna för, medan cyklisterna dominerar bland de allvarligt skadade. Äldre bilar står för en oproportionellt stor andel av olyckorna.
Som det ser ut just nu kommer Sverige att missa det uppsatta trafiksäkerhetsmålet för 2020 då flera indikatorer pekar åt fel håll. Det är bland annat bättre hastighetsefterlevnad som behöver uppnås liksom nykter trafik samt bättre drift och underhåll av infrastrukturen och bättre användning av cykelhjälm. Dessutom behöver gamla bilar skrotas!
En intressant reflektion är att det bör finnas en starkare koppling mellan indikatorer och FFI-portföljen.
Projektpresentationer från den strategiska cykelsatsningen:
Att dela olika världar, Katja Kircher, VTI.Beeendeanalyser i projekten TRACE och ADVanCE visar att cyklister och bilister ställs inför olika utmaningar. Högre komplexitet för cyklister är normalt, och framförallt ändras det snabbare för cyklisterna. Ofta råder det oklarhet om vilka regler som gäller för cyklister. Man kan inte låta bli att undra: Hur kommer det då gå för automatiserade fordon i sådana situationer?
Cyclist Collision Avoidance Using Imagery Sensor, Tobias Aderum, Veoneer. Veoneers trackingsystem för att identifiera och autobromsa för cyklister sitter bl.a. i nya Mercedes A-klass. För att vidareutveckla systemet har projektet också försökt att, genom att identifiera hjulens ellipser, räkna fram cykelns tillståndsparametrar och prediktera cyklistens avsikter. Resultaten är inte perfekta men lovande. Behöver vidareutveckling för att kunna hantera exempelvis dåliga väder- och ljusförhållanden.
V2Cyclist: Kan V2X bli en användbar teknik för cyklister? Johan Fagerlönn, RISE. Hjälmprototyper för V2X kopplade till en molntjänst samt användargränssnitt via ljud och vibrationer via en ben-ledare. Prototypen ha utvärderats med ett begränsat antal deltagare med lovande resultat. En reflektion är om smarta hjälmar kan öka användning av hjälmar generellt sett? Och hur upplevs det när man bara får varning från en del fordon men inte alla?
Bengt Pipkorn från Autoliv föredrog humanmodellering: var är vi och vart är vi på väg? Med humanmodeller menas modeller av den mänskliga kroppen. Modellerna kan sedan skalas för att representera olika människor: stora och små, män och kvinnor etc. Några resultat:
Nyare bilar ger ökade skaderisker i vissa fall, som hjärnskakning, höftskador. Riskgrupper är kvinnor, äldre, överviktiga. Humanmodellen SAFER THUMS kan idag prediktera risken för vissa frakturer för olika åldrar. För att möjliggöra utveckling av ett mer generellt skyddssystem utvecklas humanmodeller för olika storlekar av åkande.
I framtiden när bilarna blir mer automatiserade och de åkande kan välja olika sittpositioner kommer det att krävas nya metoder för att prediktera skaderisken och nya skyddssystem.
Nya sittpositioner i automatiserade fordon som väntas bli farliga: bakåtlutad och bort från främre airbags, bakåtvänd, roterad, sovande.
Johan Svahn från Scania drog därefter projektet ARCHER – Arkitektur och säkerhet för autonoma tunga fordon. ARCHER:s syfte var att utforska problemställningarna kring utveckling av automatiserade tunga fordon. Projektet startade relativt tidigt i utvecklingen av AD vilket gjort att omvärlden hann förändras och det tänkta projektupplägget blev mindre relevant, samtidigt som svårigheterna visade sig vara större än väntat. Projektets fokus hamnade därför istället på förståelse, metoder och principer samt modellering och simulering. Säkerhetsmekanismer, redundanskoncept, gapanalyser, verifieringsstrategier och utvärdering av säkerhetskultur var andra delar som ingick. Arbetet fortsätter delvis inom ramen för PRYSINE-projektet (Programmable systems for intelligence in automation)
Efter Horizon 2020 (H2020) kommer nu nästa stora EU-forskningsprogram Horizon Europe (2021-2028). Mats Rosenquist från AB Volvo berättade om programmet och hela det stora nätverket som finns i EU-sammanhang. Han poängterade att det är viktigt att FFI-projekt används för att skapa argument och driva fram viktiga frågor på EU-nivå. Och fortfarande återstår två utlysningar inom Automated Road Transport 2020!
Trent Victor från Volvo Cars diskuterade sedan hur vi säkrar att under färd lämna tillbaka kontrollen till föraren från ett automatiserat fordon?, ett aktuellt ämne bl.a. med tanke på incidenter och olyckor. Några slutsatser:
En studie utförd av Volvo Cars visade att förarna inte reagerar eller reagerar försent när de behöver snabbt ta tillbaka kontrollen från automationen, oavsett om man har händerna på ratten eller inte, om man tittar på vägen eller inte. Det finns helt enkelt begränsningar i människans reaktion- och kognitivförmåga.
Det är stor skillnad på självstyrande fordon och självkörande fordon, vilket inte framgår av SAE-skalan.
Problem uppstår när man byter roll. Är jag tillräckligt bra på att hantera bilen efter att ha fått ta över? Vilket tillstånd är jag i efter att ha varit ur loopen ett tag? Vad händer om den så kallade operativa kördomänen (ODD) plötsligt ändras? Om systemet fallerar? Systemen måste kunna stödja föraren i en mer utdragen överlämningsprocess.
En slutsats är att man borde ta fram ett alternativ till SAE-skalan. Nivåerna bör förenklas till: manuell – övervakad körning – ej övervakad körning.
Slutligen föredrag Lars Hammarstrand från Chalmers projektet COPPLAR – Robust visual localization for self-driving vehicles in every season. För automatiserade fordon är det viktigt att de kan lokalisera sig i omgivningen. Men det är ingen enkel uppgift. De viktigaste utmaningarna här är att kunna utföra lokaliseringen med tillräcklig noggrannhet. En svårighet är att omgivningen ändrar sig såväl över längre tid (sommar-vinter) som kortare (dag-natt) tid och till och med ögonblick (stationära objekt). COPPLAR har använt semantiska annoteringsmetoder i maskininlärning för att sortera ut några av dessa problem.
Och till sist var det ett par öppna frågor som diskuterades:
Är det bra eller dåligt att man ser många bekanta ansikten i publiken?
Hur ser vi till att resultaten från FFI-projekt kommer till användning i industrin och samhället? Hur mäter man effekten av FFI-projekt?
En ny studie från Storbritanniens transportforskningslaboratorium TRL som betraktat ett scenario där traditionella och automatiserade fordon samexisterar i Storbritannien visar att 22% av olyckorna skulle kunna undvikas om ett av fordonen ersatts med ett fordon av automationsnivå 4 [1].
Studien visar också att det kommer att bli en minskning av korsningsolyckor (10%), olyckor som involverar oskyddade trafikanter (10%) och singelolyckor (12%).
En annan slutsats är att år 2040 kommer det att förebyggas upp till 650 dödsolyckor och allvarliga skadekollisioner på grund av införandet av automatiserade fordon i Storbritannien. Detta baseras på att mellan 8% och 19% av den totala bilparken består av automatiserade fordon.
Studien utgår från olycksdata i Storbritannien och presenterar en metod för beräkning av potentialen med automatiserade fordon.
Användarsupport: Information, namngivning och användarplikt. Information och manualer måste vara lätta att förstå för användaren/föraren.
Platsspecifikt: Operativ designdomän (ODD). Det automatiserade systemet ska bara fungera där det är programmerat att fungera, och systemet måste själv kunna känna igen såna områden.
Säker körning: ADS-funktioner (Automated Driving System) och beteende. Fordonet ska vara uppdaterat med rådande trafikregler så att hastighetsbegränsningar och skyltar följs.
Användarövervakning. Systemet ska övervaka förarens uppmärksamhetstillstånd så att överlämning mellan förare och bil går rätt till.
Sekundära uppgifter. Att kunna skicka email med mobilen eller liknande så kallade sekundära uppgifter bör vara lagligt.
Aktivering av automationen. Automatiserad körning ska bara vara möjlig när alla kriterier för det är uppfyllda.
Användning av automationen. Föraren ska alltid vara uppmärksam och redo att ta över fordonet om förhållandena kräver det.
Avaktivering av automationen. Det ska finnas flera sätt att ta över körningen på, både planerade och oplanerade, och samtliga ska användas genom ett ”begära och bekräfta”-system.
Kollisionsskydd: Undvikande och skydd. Fordonet måste ha fungerande teknik för att olyckor ska förhindras automatiskt.
Cybersäkerhet. Systemet måste ha skydd för att minska risken för dataintrång.
Kollisionsdata. Systemet måste kunna skicka information om varje kollision, framför allt för att föra statistik över om det varit föraren eller bilen som ansvarat för bilen vid kollisionen.
Hållbarhet. Tekniken för det automatiska bromssystemet måste fungera och kunna uppdateras i tio års tid. Periodisk besiktning måste uppdateras för att säkerställa att sådana systeme är intakt.
I ett pressmeddelande skriver Veoneer att de står bakom dessa riktlinjer [2]. Företagets forskningschef Ola Boström påpekar att: Under en period kommer gamla bilar, bilar med aktiva säkerhetsfunktioner och helt självkörande bilar samsas på vägarna. Då är det viktigt att de teknologier som installeras i de första autonoma bilarna kompletterar människan. De ska inte bara reagera och kommunicera på ett säkert sätt utan detta måste ske så att människor verkligen förstår.
Här kan ni se en film där vissa av dessa riktlinjer förklaras.
https://youtu.be/_FBspKBUK8o
Egen kommentar
Jag blir helt förvirrad av alla riktlinjer, ramverk, färdplaner, säkerhetsrapporter…Här är några av dem: Safety First for Automated Driving (11 företag), Safety Case Framework (Uber), Holistic Safety Impact Assessment Framework (Volvo Cars), PEGASUS: Scenario-based Method to Assess Highly Automated Driving Functions (tysla aktörer), Measuring Automated Vehicle Safety (RAND), Responsibility-Sensitive Safety (RSS) (MobilEye), Safety Force Field (SFF), Open Autonomous Safety (Voyage).
I går 12 september gick årets Drive Sweden Forum av stapeln med ca 270 deltagare. Drive Sweden är ju ett av 17 strategiska innovationsprogram (SIP) som finansieras av Vinnova, FORMAS och Energimyndigheten. Lindholmen Science Park är värdorganisation med Sofie Vennersten som programledare och Jan Hellåker som ordförande och har mer än 120 partners från 13 länder – 4 nya medlemmar presenterades på konferensen. Programmet blir alltmer internationellt, med samverkan såväl i EU- finansiering som gemensamma projekt. Man har också nu en person i Silicon Valley och har samarbete med Singapore.
Drive Sweden finansierar lite mer banbrytande projekt inom hållbar mobilitet, som exempelvis KOMPIS, LIMA och KRABAT. Man ger också ut nyhetsbrevet Smart Mobility samt har ett antal andra aktiviteter. Man gör nu ett omtag och lanserar en ny struktur, med delarna Society Planning, Digital Infrastructure, Policy Development, Business Models och Public Engagement, med fokus på såväl person- som godstransporter. Man har nu en öppen utlysning Innovationer för ett digitaliserat och automatiserat transportsystem för människor och gods som stänger 5 november.
Här korta sammanfattningar från några av konferensens föredrag.
David Green från Lynk & Co pratade om företagets vision att förändra mobilitet med hjälp av digitalisering för att ge en bättre kundupplevelse. För detta krävs samverkan med externa parter och man har skapat en öppen samverkansplattform colab.lynkco.com.
Ulrik Janusson och Marie Bemler från Scania visade några framtida möjliga scenarios för digitalisering inom godstransporter. Två viktiga parametrar är öppenhet i delning av data och hur mycket klimatfrågan slår igenom.
Hur kan man samverka med allmänheten när man designar framtida mobilitetstjänster och därmed nå en bättre acceptans för till exempel självkörande fordon? Detta har Vaike Fors från Högskolan i Halmstad studerat. En lärdom är att man måste gå bortom att bara titta se ”användare” och ”stadsinvånare” till att se alla som människor med olika behov, kunskaper och värderingar.
Våra kollegor Kent Eric Lång och Håkan Burden från RISE Viktoria berättade om policy-labbprojektet PLATT som tittar på möjliga strategier för att underlätta för självkörande fordon även från nya aktörer. En viktig strategi är att kunna bygga förtroende, trust, istället för tidigare typgodkännande-rutiner. Projektet är snart slut och man söker nu nya initiativ runt policy-utveckling.
Samtidigt måste samhället kunna hantera både att skapa goda näringslivsförutsättningar för ny teknologi och också bibehålla och förbättra säkerheten i trafikmiljön och därmed bygga förtroende, vilket Anna Fridén från KOMET, Kommittén för teknologiskt innovation och etik som den svenska regeringen tillsatt, berättade om.
Stefan Myhrberg från Ericsson talade om digital infrastruktur för automatiserade fordon, där man bland annat etablerat Drive Sweden Innovation Cloud, där Drive Sweden-medlemmar kan lagra och dela data från fordon, infrastruktur, parkeringsplatser, kameror etc. 5G är då en möjliggörare för att tillräckligt snabbt hantera de stora datamängderna som krävs när många enheter blir uppkopplade.
Olof Johansson från Trafikverket visade en ny färdplan för ett uppkopplat och automatiserat vägsystem. Färdplanen har identifierat 20 åtgärder i 4 kluster: Ökad kunskap om automatiseringens effekter (t.ex. tester och demonstrationer), Effektivt utnyttjande av kapacitet (t.ex. MaaS), Hållbart och säkert transportsystem genom digitalisering (t.ex. miljözoner) och Nya planeringsstöd för ökad användbarhet (t.ex. simuleringsmodeller). Nästa steg är att implementera åtgärderna. Suzanne Andersson från Trafikkontoret i Göteborg pratade om några utmaningar som då uppstår för samhällsplanerarna, som att städer utvecklas långsamt och man måste ta hänsyn till kommungränser.
En svårighet är att hitta och välja rätt affärsmodell för nya mobilitetslösningar. Rami Darwish från KTH berättade om ett affärsmodell-labb som man jobbar med inom ITRL ihop med Sustainable Innovation. I en paneldiskussion med Li Höglund från SnappCar, Stina Wärn från Folksam, Ulf Hammarberg från DHL och Mikael Rönnholm från CEVT, ledd av Roland Elander från Sustainable innovation, diskuterades detta. En nyckel är att lyssna till användarna och att vara beredd att göra snabba ändringar. Data från fordon och tjänster är också viktiga informationskällor. Men informationen måste då skyddas från intrång. Även regelverken måste kunna anpassas snabbt, med elsparkcyklar som ett aktuellt exempel. E-handel är ett annat område där affärsmodellerna behöver anpassas att bli både mer hållbara men ändå lönsamma. För industrin behöver affärsmodeller och leverantörskedjor också bli mer öppna att inkludera även lösningar från små entreprenörsföretag. Utvecklingen går både fortare och långsammare, beroende på område, än vad många tror. Man måste alltså jobba både kort- och långsiktigt.
Martin Svensson från AI Innovation of Sweden pratade om AI i det framtida transportsystemet, på komponent-, system- och samhällsnivå. Det finns stora möjligheter men mycket återstår att göra. Mats Nordlund från Zenuityvisade exempel på hur de använder AI och maskininlärning i sin verksamhet.
Joakim Jonsson från Volvo Bussar berättade om arbetet med autonoma stadsbussar som är kopplat till KRABAT-projektet. Man kan inte börja med att köra helt autonomt utan har identifierat 3 möjliga användningsfall: hållplatskörning, busståg och rangering i bussdepå. Se filmen nedan.
UK Connected and Automated Mobility Roadmap (CAM) to 2030 är namnet på Storbritanniens nya färdplan för testning och utveckling av uppkopplade och automatiserade fordon som tagits fram av Zenzic i samarbete med 150 andra organisationer [1].
Färdplanen innehåller över 500 milstolpar som behöver uppnås för att sådana fordon ska finnas på brittiska vägar i stor skala senast 2030. Färdplanen bygger på fyra huvudteman: samhälle och människor, fordon, infrastruktur och tjänster.
Varje milstolpe är knuten till minst ett av sex så kallade ”Golden Threads” – nyckelområden:
Informationssäkerhet och tålighet (resiliance)
Lagstiftning och reglering
Säkerhet
Uppkopplade och automatiserade mobilitetstjänster
Acceptans
Infrastruktur
En av insikterna från färdplanen är att samarbete mellan olika aktörer kommer att bli avgörande för att uppnå det som föreslås i planen. (Om jag tolkar rätt så skulle det utan samarbete ta fram till 2079 att uppnå det som är planerat att uppnås fram till 2030!)
Exempel på några andra insikter från färdplanen inkluderar:
2025 kommer att markera en vändpunkt för då förutspås landet växla från testning och utveckling av tekniken till verklig användning och uppskalning.
Att landet har stark kompetens inom cybersäkerhet är en stor konkurrensfördel.
Det är nödvändigt att ändra och vidareutveckla lagar och regler. Detta inkluderar bland annat ett konsekvent ramverk godkännande och licensiering av automatiserade fordon.
Den viktigaste faktorn för att uppnå allmänhetens acceptans är en tydlig och öppen metod för säkerställning av säkerheten.
Egen kommentar
Jag har inte läst hela färdplanen och vet inte huruvida man tagit hänsyn till ev. Brexit och hur detta kommer att påverka det hela. Av samma anledning är det svårt att säga på vilket sätt som den här färdplanen skiljer sig från liknande färdplaner i andra länder och EU. Det kan hända att denna är något mer konkret? Tycker dock att det är intressant att man lagt så stor betoning på informationssäkerhet.
Ja, vi är på väg dit enligt nyhetssajtens Quartz editor och CEO Kevin Delaney [1]. Detta eftersom dagens automatiserade fordon är osäkra och kan leda till att folk börjar resa mer.
För att inte hamna i helvetet bör vi introducera automatiserade fordon i vågor. Börja med tillämpningar med låg risk, som exempelvis låghastighetsbussar och platooning med två lastbilar. En annan nödvändig lösning är delning av fordon.
I ett annat inlägg kan ni läsa om att nyckeln till platooning är enkelhet.
Källor
[1] CBS News. ”We’re heading towards hell”: Expert shares concerns with self-driving cars. 2019-08-31 Länk