Kategoriarkiv: Funktionell säkerhet

Lastbilsnyheter från Daimler

Likt flera andra lastbilstillverkare försöker Mercedes-Benz röra sig i riktning från att enbart sälja fordon mot att istället främst leverera tjänster, så kallad Truck-as-a-Service eller Lastbil Som Tjänst [1].

Bland de lösningar som Daimler för fram i den andan hittas till exempel:

  • Truck Data Center 7 med gränssnitt mot även andra lastbilsmärken.
  • Stödsystemet Fleetboard Transport Management service ersätts av ett nyinköpt system för övervakning och arbetsprocesser, HABBL.
  • Nytt gränssnitt för flotthanterare i Fleetboard som nu lyfts över till Microsoft Azure Cloud

Därtill meddelar Daimler introduktion av två förarstödssystem i lastbilar från och med juni 2021 [2]:

  • Uppdaterad automatisk nödbroms som ”lyfter” lastbilarna till automationsnivå 2.
  • Förarstödssystem för döda vinkeln i till exempel korsningar.

Egen kommentar

För två veckor sedan beskrev vi (här) hur svårt biltillverkare verkar ha för att skapa system för att tjäna pengar på digitala tjänster kopplade till fordonen. De stora lastbilstillverkarna verkar ha kommit längre men kan fortfarande ha en bit kvar innan deras lösningar dominerar.

På lastbilstemat kan ni också läsa en intressant artikel av experten inom området Richard Bishop (här) som menar att utvecklingen av automatiserad körning inte saktar ner men att resan dit blir svårare.

Källor

[1] Automotive World. New digital products and features: Mercedes-Benz Trucks has maximum vehicle availability in focus with digital services. 2020-09-23 Länk

[2] Daimler. Mercedes-Benz Trucks presents two worldwide innovations in their trucks for more safety on the road. 2020-09-23 Länk

TomTom kategoriserar vägens lämplighet

Felaktigt användande av system för förarstöd och självkörning leder till olyckor och död. Det holländska kartföretaget TomTom har lanserat en lösning för fordonstillverkare som behöver stöd i att hitta tydliga gränser för var och när olika automatiseringsnivåer är lämpliga.

Lösningen baseras på TomToms HD-kartor och identifierar under vilka förhållanden som vägar kan antas vara bra nog. Produkten kallas RoadCheck och tar bland annat hänsyn till GPS-signalstyrka, väder och vägskick [1].

RoadCheck ska komma att inkluderas i en produktionsmodell av en ledande global biltillverkare i USA år 2021 [2].

Kommentar

Gränsdragningen för var olika automatiseringsteknologier är lämpliga är svår. Mer om kravställning kan bland annat hittas i första delen av veckans avsnitt av youtubekanalen Only GNSS.

TomTom kommer troligen inte vilja ta juridiskt ansvar för gränsdragningarna men lösningen har ändå potential att spara liv om den leder till att fordonstillverkare tvingar sina förare att använda förarstödsfunktionerna på bättre sätt.

Källor

[1] Mendoza, N. F., TechRepublic. TomTom releases new tech for autonomous vehicles to better manage roads and weather. 2020-09-03. Länk

[2] TomTom. TomTom Launches RoadCheck: A Pioneering Product for Safer Autonomous Driving. 2020-09-03. Länk

Eftermontering av ADAS lönsamt och (ibland) görbart

Vi har tidigare nämnt införandet av regelverk som från och med juni 2022 kommer göra en rad förarstödssystem obligatoriska i nya fordon som säljs i EU. Genomsnittsbilen i EU är dock mer än tio år gammal och det kommer alltså ta ungefär tio år innan majoriteten av bilarna har dessa funktioner.

EU-kommissionen har därför i dagarna publicerat den genomlysning som den finska organisationen VTT och den nederländska konsultfirman Ecorys har tagit fram om förutsättningarna för eftermontering av förarstödsystem [1].

De studerade systemen var:

  • Antikollisionsvarnare
  • Avåkningsvarnare
  • Hastighetsvarnare
  • Trötthet och distraktionsvarnare
  • Parkerings och backsensorer
  • Däcktrycksövervakning
  • System som varnar för cyklister eller fotgängare framför eller vid sidan av fordonet
  • eCall (elektroniska nödanrop)

Genomlysningen bedömde såväl tekniska begränsningar som nyttokostnader där både frivilligt införande och lagkrav togs som utgångspunkter.

De största tekniska begränsningarna konstaterades vara relaterade till fordonstillverkares motvilja till att tillåta tredjepartsaktörer att ta kontroll över ställdon som till exempel bromsar. Studien fokuserade därför enbart på system som informerar och varnar.

Det mest ”lönsamma” av informations- och varningssystemen konstaterades vara system som varnar för cyklister och fotgängare framför eller vid sidan av bussar. Flest liv skulle dock räddas med avåkningsvarnare, hastighetsvarnare, eCall, samt trötthets och distraktionsvarnare.

Ett 100%-igt införande av en kombination av antikollisions-, hastighets- och avåkningsvarnare skulle enligt studien minska antalet dödsolyckor med ca 13−27% jämfört med att ingen skulle ha systemen.

Egen kommentar

Ovilja mot att låta tredje part, helt eller delvis, styra fordonet känns igen från de självkörande fordon som testas. Att tillåta utomstående kontroll kan ge ökad sårbarhet, upphäva certifieringar och dessutom försvåra ansvarsfrågor och potentiellt även annullera försäkringar. Detta är en av utmaningarna för fjärrstyrning, en lösning som har påståtts vara avgörande för införande av självkörande fordon.

I vår artikel om Pronto kan ni läsa om ett ADAS eftermarknadsystem för lastbilar.

Källa

[1] EU-kommissionen/Scholliers et al. Study on the feasibility, costs and benefits of retrofitting advanced driver assistance to improve road safety. 2020-04-14 Länk

Att undvika kedjekollisioner

Att förutsäga framtiden är en av de största utmaningar för självkörande fordon. Men som med många saker så kan det vara lättare om man hjälps åt. Att samordna fordons medvetande och beteende är sannolikt mer effektivt än att varje fordon planerar för sig självt.

Forskare vid Cranfield University har inom ramen för Multi-Car Collision Avoidance (MuCCA)-projektet testat ett system för samarbete mellan självkörande fordon i motorvägsliknande miljö [2]. Testet visade att fordonen kunde ta ett gemensamt beslut om beteenden och på det sättet kunde de undvika både hinder och hastiga inbromsningar [1].

Projektet finansieras av Innovate UK och Centre for Connected and Autonomous Vehicles som är en del av Department for Transport och Department for Business, Energy & Industrial Strategy i Storbritannien.

Källor

[1] Institution of Mechanical Engineers. Autonomous cars given ‘human-like’ reactions to prevent crashes on shared roads. 2020-03-24 Länk

[2] The Multi-Car Collision Avoidance Project website Länk

Ny säkerhetsstandard klar (på rekordtid)

Vi har tidigare berättat om det internationella certifieringsföretaget Underwriters Labs (UL) arbete med en ny standard för självkörande fordon, UL 4600 (här och här). Nu är standarden klar och har publicerats [1]. Standarden togs fram på mycket kort tid men i enlighet ANSIs processer och kommer därför automatiskt bli ANSI-standard.

Till skillnad från till exempel ISO 26262 (Functional Safety) och ISO 214448 (SOTIF) så adresserar UL 4600 specifikt ”de ytterligare utmaningar som fullständigt avlägsnande av förare innebär”. En konsekvens av detta perspektiv är bland annat att UL genomgående refererar till ”sak” [eng. ”item”] istället för ”system” eller ”produkt”.

Standarden finns att köpa men går också att läsa avgiftsfritt online. Rykten gör gällande att fordonstillverkare redan nyttjat standarden utifrån höstens utkast.

I den tekniska panel som jobbat med standarden återfanns bland andra Uber, Nissan, Argo AI, Aurora Innovation, Zenuity, Intel, Infineon, Bosch, Renesas, Ansys, Liberty Mutural, AXA och USAs transportdepartment.

Källor

[1] UL. Underwriters Laboratories publishes autonomous vehicle Standard. 2020-04-01 Länk

[2] Junko Yoshida, Electronic Engineering Times. Safe Autonomy: UL 4600 and How It Grew. 2020-04-02 Länk

Metoder för att upptäcka okänd data utan inlärning

Machine Learning (ML) och speciellt Deep Learning (DL) har visat sig vara mycket effektiva och kraftfulla för att lära sig att känna igen mönster, beteende och egenskaper.

En känd egenskap hos ML är att algoritmerna kan vara extremt bra på data som finns inom den rymd som använts för träning, men extremt dåliga på data som ligger utanför träningsrymden. De är alltså bra på att generalisera, men sämre på att extrapolera. För att detektera data som ligger utanför träningsrymden, tränas ofta nätverk som lära sig se skillnad på ”känd data” och ”okänd data”, genom att presentera exempel från båda klasserna. Problemet är dock att det dels finns många dimensioner i datat (speciellt när indata är bilder) och dels blir det snabbt opraktiskt att samla data på objekt som inte är relevanta för nätverket.

Forskare från Georgia Tech och Samsung, har nyligen publicerat en artikel kring hur nätverk kan tränas, utan att använda data data som ligger utanför träningsrymden [1].

Artikeln presenterar en metod som använder sig av signaler som finns inne i ML nätverken. De skapar sannolikhesfördelningar över hur signalerna beter sig för de olika kända klasserna. Genom att jämföra dessa fördelningar med hur signalerna ser ut för ny data som presenteras för nätverket, lyckas de med hög säkerhet avgöra om den nya datan kommer ifrån den kända eller okända datarymden.

Egen kommentar

Denna metodik har studerats inom Vinnova FFI projektet SMILE II även där med stor framgång [2].

Källor

[1] Hsu, Yen-Chang, et al. ”Generalized ODIN: Detecting Out-of-distribution Image without Learning from Out-of-distribution Data.” arXiv preprint arXiv:2002.11297 (2020).

[2] Slutrapport SMILE II https://www.vinnova.se/globalassets/mikrosajter/ffi/dokument/slutrapporter-ffi/elektronik-mjukvara-och-kommunikation-rapporter/2017-03066eng.pdf

Hyundai känner av baksätespassagerare

Antalet barn som dör av värmeslag i fordon ökar [1]. En väl fungerande lösning för att upptäcka nästintill orörliga personer i bilar är därför eftertraktad.

Hyundai Mobis påstår sig nu har en radarbaserad lösning som klarar att identifiera mycket små tecken på liv, även genom textilier.

Mjukvaran ska vara så bra på att tolka radarsignalerna att Hyundai redan har planer på att expandera systemet till att även kunna mäta hjärtrytmen hos passagerare.

Systemet ska nu erbjudas internationella bilföretag [2].

Egen kommentar

I början av 2019 lanserade Tesla en funktion kallad Dog Mode. Den har två syften: att hålla hundar, och andra husdjur, i en klimatkontrollerad miljö om de lämnas obevakade i ett fordon, och att låta förbipasserande veta deras status. Här handlar det dock inte om någon automatisk detektering, funktionen behöver aktiveras av ägaren.

Här kan ni se exempel på andra fordonsmodeller (i USA) som erbjuder någon typ av detektering av personer och djur inne i fordonet. Sådan teknologi lär bli minst lika viktiga i självkörande fordon.

Källor

[1] National Highway Traffic Safety Administration, US Department of Transport. Help Prevent Hot Car Deaths. 2019-11-18 Länk

[2] Hyundai Mobis, PR Newswire. Hyundai Mobis develops ’in-cabin systems’ utilizing the state-of-the-art autonomous driving sensors one after another. 2020-03-23 Länk

Begränsad kunskap om förarstöd hos säljare och köpare

Att potentialen av att införa ny teknik beror av hur tekniken används bör vara uppenbart. Både säljare och köpare av bilar med avancerade förarstödssystem borde därför veta hur tekniken fungerar. Ett forskarteam från Nederländerna har nu beskrivit hur det är med den saken. Det är ingen vacker läsning som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Transportation Research Interdisciplinary Perspectives.

Studien är baserad på onlineenkäter. Resultaten från de 713 enkätsvaren från bilköpare visade att nästan en fjärdedel av köparna inte fått någon information om bilens stödsystemen alls. Bland dem som fått information var det bara 9% som kunde testa systemen innan köp.

Dessutom fick 40% av bilförsäljarna inte tillräcklig information om systemen. Märkeshandlare fick oftare än oberoende återförsäljare tillräcklig information.

Egen kommentar

Stödsystemen kommer sannolikt bli än mer avancerade framöver. Om de inte samtidigt blir fullständigt intuitiva kommer det krävas både information och träning för att de ska fungera som tänkt.

För att kunna garantera att alla bilköpare ska ha tillgång till detta krävs kanske såväl tydliga regelverk som standarder och databaser.

Källa

[1] Boelhouwer et al. How are car buyers and car sellers currently informed about ADAS? An investigation among drivers and car sellers in the Netherlands. 2019-03-10 Länk

Blickspårning i blickfånget

EU kommer inom ett par år att sälla krav på förarövervakning. För två veckor sedan skrev vi också om de rekommendationer som det amerikanska försäkringsinstitutet för vägsäkerhet, IIHS, gav fordonstillverkarna. Bland annat önskade IIHS övervakning av förares uppmärksamhet.

Det händer därför förstås mycket inom förarövervakingsbranschen. Göteborgsbaserade Smart Eye meddelade till exempel att de precis säkrat kontrakt som förväntas ge inkomster på en halv miljard kronor [1]. Kunderna namnges inte. Grattis Smart Eye!

Den belgiska komponenttillverkaren Melexis och det Schweiziska blickspårningsbolaget Eyeware kontrar med att presentera ett nytt samarbete för att ta fram system för förarövervakning. Deras system påstås klara av blickspårning i dåliga ljusförhållanden. En annan finess som de lyfter fram är ett mer robust spårning av huvudrörelser. För att överkomma begränsningar i infraröd teknik använder de sig av 3D Time-of-Flight kameror.

Källor

[1] Smart Eye. Smart Eye crowned by success, announces 24 new design wins with four different OEMs in one fell swoop. 2020-03-19 Länk

[2] Melexis. Eyeware and Melexis collaborate on 3D ToF sensor-based eye-tracking solutions for driver monitoring systems. 2020-03-17 Länk

Förslag till ny säkerhetsstandardad för passagerare

Den amerikanska säkerhetsorganisationen NHTSA har i syfte att skynda på utvecklingen av självkörande fordon föreslagit anpassade säkerhetsstandarder för passagerarsäkerhet [1, 2]. Förslagen ligger ute för allmän granskning och ska leda till anpassningar för fordon som saknar till exempel ratt och pedaler. Förändringarna kommer inte påverka traditionella fordon.

De områden som bedöms komma att beröras är:

  • Passagerarskydd vid  interiöra islag (Occupant protection in interior impact)
  • Förarskydd vid islag mot styrsystem (Impact protection for the driver from the steering control system)
  • Deformationsförmåga av styrsystem (Steering control rearward displacement)
  • Genomsiktliga material (Glazing materials)
  • Lås och fästanordningar för dörrar (Door locks and door retention components)
  • Säten och tillhörande system (Seating systems)
  • Passagerarskydd i krock (Occupant crash protection)
  • Sidokrockskydd (Side impact protection)
  • Takdeformationsmotstånd (Roof crush resistance; Upgraded standard)
  • Fästen för bilbarnstolar (Child restraint anchorage systems)

Källor

[1] Reuters. U.S. agency proposes revising auto safety rules to speed self-driving cars. 2020-03-17 Länk

[2] The U.S. Department of Transportation’s National Highway Traffic Safety Administration. NHTSA Issues First-Ever Proposal to Modernize Occupant Protection Safety Standards for Vehicles Without Manual Controls. 2020-03-17 Länk