Etikettarkiv: HERE

Artificiell intelligens, Elektronik och processorer, Fordon, Funktioner, Infrastruktur, Kartor, Kommunikation, Lagstiftning och regelverk, Lastbilar, Positionering, Sensorer, Teknologi

Nytt inom autonoma lastbilar

Motorvägsfil dedikeras till AD-lastbilar i Japan. En del av motorvägen mellan Tokyo och Nagoya i Japan föreslås att dedikeras till autonoma lastbilar någon gång under nästa år. Vägen är utrustad med sensorer för att möjliggöra övervakning och det ska finnas 5G-uppkoppling längs sträckan. Sträckan är på ca 10 mil. Dessa planer är en del av Japans mål om att uppnå 40 områden där autonoma fordon tillåts innan 2025 samt 100 sådana områden innan 2030. Länk

Ersätta varningstriangel för AD-lastbilar. Waymo och Aurora ansökte nyligen till The Federal Motor Carrier Safety Administration (FMCSA) om att få undantas från regelverk kring placering av varningstriangel när deras autonoma lastbilar står still. Företagen önskar använda andra lösningar monterade på lastbilen i syfte att kunna använda lastbilarna utan förare eller personal. En amerikansk fackförening vid namn The Transport Workers Union of America (TWU) har motsatt sig förslaget och anser att det kan minska säkerheten på vägarna. Länk

Kodiaks nästa generation AD-system. Kodiak Robotics har lanserat en femte generation av sitt självkörande system med förbättrat synfält för sensorerna och med bättre datorkraft. Man flyttar sensorerna till en låda som placeras där sidospeglarna vanligtvis finns, vilket vi skrivit om tidigare här. Utöver detta har man också minskat energibehovet till den självkörande datorplattformen med 50% . Länk

Iveco får förbättrad ADAS. Iveco har ingått i ett samarbete med Continental och kartföretaget Here för att utrusta sina lastbilar med Heres kartor via Continentals plattform. Kartfunktionen ska bidra till förbättrade förarstödssystem i Ivecos lastbilar. B.la ska det gå att tillämpa intelligent hastighetsanpassning, vilket innebär att fordonen kan justera den adaptiva farthållarens (ACC) hastighet när de kommer in i en ny hastighetszon. Den förbättrade ACC kan också minska bränsleförbrukning med mellan 3-5%. Länk

Artificiell intelligens, Kartor, Lagstiftning och regelverk, Okategoriserade, Övriga fordon, Sensorer, Tester och demonstrationer

Detta har hänt under julen: Del II

Här kommer Del II av sammanställningen av det som hänt under julen. Det blev en blandning av CES-nyheter och annat relevant i media. Sammanställningen är skriven av Daban, Tor, Mahdere och Azra.

Mobileyes roll i autonoma fordon. Grundaren för Mobileye, Amnon Shashua, höll på CES 2020 en insiktsfull presentation om Mobileyes roll i dagens ADAS system samt om framtidens autonoma fordon . Intressant är att Mobileye har som ambition att kunna erbjuda full automatisering med endast kamerasensorer. Amnon Shashua pratar i presentationen om sensorteknologin som är planerad att användas i deras robotaxisamarbeten och visar upp systemets körförmåga i verklig trafik. Länk1 Länk2

Leveransrobotar får OK i Kalifornien. Autonoma lätta lastbilar kan nu användas för kommersiella ändamål på allmänna vägar i Kalifornien. Department of Motor Vehicles (DMV) presenterade en tillståndsprocess för företag som vill testa eller sprida förarlösa lastbilar för kommersiellt bruk. Detta kommer säkert som en välkommen nyhet för de företag som är fokuserade på paketleveranser  och food trucks. Länk

Självbalanserande fordon. Segway har lanserat ett självbalanserande fordon som kan köra upp till 39 km/h. Fordonet kallas S-Pod och är utformad för sittande transporter inom avgränsade områden. Segway har också lanserat en e-scooter med en max hastighet på 20 km/h som påstås ha förmågan att hantera 15% lutningar utan att sakta ned. Länk

Toyota bygger ny stad för AI. Toyota har avslöjat sina planer för att bygga en ”hållbar stad för framtiden” nära Mount Fuji. Staden som kommer heta Woven City som kommer att nyttja vätgasbränsleceller och bli en labbmiljö för självkörande fordon, robotik och AI. Woven City kommer täcka 70 hektar och kommer att vara hem för forskare och heltidsboende. Länk

Sydkorea tillåter autonom körning. Från och med juli i år förväntas fordonstillverkare sälja autonoma fordon på nivå 3 i Sydkorea. The Ministry of Land, Infrastructure and Transport kommer att utarbeta detaljerade tillämpningsföreskrifter och testmetoder för att verifiera prestandan för autonoma fordon med nivå 3 innan de introduceras. Ett viktigt krav kommer att vara att fordonen inte kommer att få startas om föraren inte finns på plats för ta kontroll över bilen i nödsituationer under autonom körning. Länk

Qualcomm 5G för autonom körning. Qualcomm har meddelat att de avser att utveckla ett system för autonoma fordon till 2023. Dessa system kommer nyttja 5G-teknologi för att hantera allt från körfältskontroll till autonom körning. Qualcomm har delat upp systemet i hårdvara och mjukvara som kan skalas upp eller ner för att möta olika behov från fordonstillverkare. Länk

Datadelningsinitiativ. World Economic Forum och Deepen AI tillkännager Safety Pool ™ som skall vara en plattform för datadelning av körscenarion och säkerhetsdata. Man hoppas kunna främja utvecklingen av förarstödsfunktioner och självkörande teknologi. Safety Pool kan också utnyttjas för främjandet av bättre förordningar. Länk

HERE fortsätter österut. Kartföretaget HERE Technologies har ingått strategiskt partnerskap med Mitsubishi. HERE etablerar sig på detta viset än tydligare i Asien. Mitsubishi och Japans största telekommunikationsbolag NTT har tidigare rapporterats planerat att köpa 30% av HERE. Länk

Volkswagens laddningsrobot. VW visade upp sitt koncept för en helt autonom laddningsrobot för elfordon. Vid behov åker roboten runt i parkeringshus och parkeringsplatser med ett mobilt laddningspaket, en så kallad batterivagn. Väl på plats så stannar inte roboten kvar utan lämnar laddningsanordningen med elfordonet och går ut för att hitta andra elbilar som behöver laddas. Den helt autonoma roboten använder sig av kameror, sensorer och lasrar för att ta sig runt på parkeringsplatser. Roboten kan också transportera flera batterivagnar samtidigt där var och en av dem har 25 kWh. Länk

Terranets lidar. I förra nyhetsbrevet skrev vi kort om att Terranet lanserat en ny lidar under CES. Det vi inte skrev där var att Terranet är från Lund. Här kan ni se en video som beskriver den berörda lidarsensorn (VoxelFlow) i mer detalj.

Funktionell säkerhet, Informationssäkerhet

Säkerhet Först

Säkerhet först för automatiserad körning, eller som det heter på engelska Safety First for Automated Driving (SaFAD), är en ny rapport som publicerats av 11 organisationer: Audi, BMW, Daimler, Fiat Chrysler, Volkswagen, Continental, Aptiv, Baidu, HERE, Infineon och Intel [1]. 

Den beskriver hur man ställer säkerheten i spetsen för att utveckla, testa och driva automatiserade fordon. Målet är att ”systematically break down safety principles into safety by design capabilities, elements and architectures and then to summarize the V&V methods in order to demonstrate the positive risk balance”.

Rapporten beskriver tolv principer:

  1. Säker drift: Hur systemet reagerar om kritiska komponenter blir instabila eller upphör att fungera. 
  2. Säkerhetslager: Systemet känner igen sina gränser och minimerar risken för att återställa kontrollen till föraren.
  3. Operations Design Domain (ODD): De driftsförhållanden där systemet är utformat för att fungera.
  4. Beteende i trafiken: Systembeteendet måste vara lätt att förstå och förutsägbart för kringliggande trafikanter.
  5. Användarens ansvar: Användarens tillstånd måste vara lämpligt för ett övertagande.
  6. Fordonsinitierad överlåtelse: Om föraren inte följer en övertagandeförfrågan måste det automatiska körsystemet utföra en manöver för att minimera risken.
  7. Förarens initierade överlåtelse: Aktivering och avaktivering av det automatiska körsystemet måste kräva en explicit avsikt från föraren.
  8. Effekter av automation: Övergripande utvärdering av systemsäkerhet ska ta hänsyn till effekter på föraren.
  9. Säkerhetsbedömning: Verifiering och validering ska användas för att säkerställa att säkerhetsmålen är uppfyllda.
  10. Datainspelning: När en händelse eller incident upptäcks ska automatiska fordon registrera relevanta uppgifter på ett sätt som överensstämmer med gällande sekretesslagar.
  11. Informationssäkerhet: Åtgärder ska vidtas för att skydda det automatiska körsystemet från säkerhetshot.
  12. Passiv säkerhet: Fordonslayout ska ta emot förändringar i kraschscenarier som uppstått på grund av automationen.

Samtidigt som SaFAD-rapporten publicerats så har den europeiska fordonsleverantörsorganisationen CLEPA bett Nvidia [2] att leda en arbetsgrupp som ska ta fram utvärderingsmetoder för uppkopplade och automatiserade fordon. En ny standard, ISO 21448 Safety of the Intended Functionality (SOTIF), är också under utveckling [3]. Utöver det utvecklar Underwriters Labs en säkerhetsstandard, UL4600 Standard for Safety for the Evaluation of Autonomous Products [4]. Skillnaden gentemot andra standarder som ISO 26262 och ISO/PAS 21448 beskrivs så här: Rather than require a particular technical approach, UL 4600 concentrates on ensuring that a valid safety case is created. A safety case includes three elements: goals, argumentation, and evidence. 

Egen kommentar

Jag har inte hunnit läsa hela SaFAD-rapporten (den är på 146 sidor) men rent spontant känns det bra med ett sådant dokument, det kommer nog komma till användning. Frågan är bara om andra aktörer som inte varit med och utvecklat rapporten kan och vill ställa sig bakom den och också börja applicera den? Och hur kommer de olika initiativen att förhålla sig till varandra? Tiden får visa.

Källor

[1] Safety First for Automated Driving. 2019-07-02 Länk

[2] NVIDIA to lead European working group on highly connected automated vehicles, Green Car Congress 2019-07-02 Länk

[3] Sam Abuelsamid: Chip Vendors Intel And Nvidia Dive Into Validating Automated Driving Safety, Forbes 2019-07-02 Länk

[4] Koopman, P., Edge Case Research. An Overview of Draft UL 4600: “Standard for Safety for the Evaluation of Autonomous Products”. 2019-06-20 Länk

Kommunikation, Kooperativa system

Delning av säkerhetsdata

Inom ramen för European Data Task Force (DTF) som bildades 2017 har nu flera europiska biltillverkare, tjänsteleverantörer och nationella regeringar enats om ett inleda ett paneuropeiskt pilotprojekt [1].

Syftet är att undersöka delning av trafiksäkerhetsdata genererad från bilar och infrastruktur. Pilotprojektet kommer att pågå i 12 månader och sträcker sig över länder och varumärken.

Bland deltagande organisationer finns Volvo Cars, som nyligen anslutit sig till DTF och som kommer att bidra till pilotprojektet genom att tillhandahålla realtidsdata från säkerhetssystem Hazard Light Alert och Slippery Road Alert [2]. 

Bland andra organisationer finns Holland – Ministeriet för infrastruktur och vattenförvaltning, Spanien – Ministeriet för inrikesfrågor La Subdirección General de Gestión de la Movilidad DGT, Finland – Transport- och kommunikationsbyrån TRAFICOM, Tyskland – Förbundsministeriet för transport och digital infrastruktur, Luxemburg – Ekonomiministeriet, HERE Europe B.V., TomTom Traffic B.V., BMW AG, Ford Smart Mobility Ltd och Mercedes Benz.

Källor

[1] DTF. High Level Round Table on the Data Task Force. 2019-06-03 Länk

[2] Volvo Cars. Media. Volvo Cars deltar i banbrytande paneuropeiskt pilotprojekt för delning av säkerhetsdata. 2019-06-03 Länk

Funktioner, Trafiksäkerhet

Varningar för trafikfaror

Mitsubishi Electric och HERE har offentliggjort att de genomfört fälttester med Lane Hazard Warning i Kalifornien och Ibaraki i Japan [1]. Systemet möjliggör för fordon att automatiskt varna andra om kommande faror inom ett specifikt körfält. Exempel på faror som systemet kan detektera och varna för är bland annat en stillastående eller långsam bil, halka, skräp och vägskador.

Nu är planen är att göra systemet tillgängligt för biltillverkare att testa i sina fordon.

Källor

[1] Smart Highways. Mitsubishi and HERE Technologies pilot hazard system for autonomous vehicles. 2019-05-15 Länk

Personbilar, Tester och demonstrationer

Mercedes på roadtrip i Sydafrika

Vägtrafiken i Sydafrika är utmanade med sina ojämna vägytor, unika eller borttagna vägskyltar, djurliv på landsvägar och många fotgängare som ofta korsar vägen helt oväntat. Automatiserade fordon där måste vara medvetna om dessa särdrag och kunna hantera dem på ett tillförlitligt sätt. 

Som en del av Mercedes-Benz Intelligent World Drive har företaget nu ett automatiserat testfordon körande på Sydafrikas vägar [1]. 

Fokus ligger på detektering av fotgängare i ovanliga situationer, både i tät stadstrafik och på landsvägar. Vidare samlar testfordonet information för detektering av vägmärken som är specifika för landet, validering av det digitala kartmaterialet av HERE MAPS och testning av en prototyp av det innovativa ljussystemet DIGITAL LIGHT.

Källor

[1] Daimler. Automated test drive in South Africa. Fourth leg of the Intelligent World Drive.2018-12 Länk

Konferenser

ITS World Congress

Idag har vi ett specialutskick från ITS World Congress som gick i Köpenhamn förra veckan, med några utvalda referat från sessioner runt mobilitetstjänster och automatiserade fordon.

Realising MaaS – Mobility services –from transport to mobility to liveability

Under sessionen nämndes urbanisering, ökad trängsel, minskad kollektivtrafik samt förändrade användarkrav (individanpassat och mer flexibelt) som drivande anledningar till MaaS-utvecklingen. Melinda Matyas presenterade MaaS maturity index (MMI) från MaaSLab vid University College London, som ett sätt att rangordna hur redo en stad är vad gäller MaaS. Indexet bedömer fem olika områden i staden:

  1. Transport operators data sharing and openness
  2. Citizen familiarity and willingness
  3. Policy, regulation and legislation
  4. ICT infrastructure
  5. Transport services and infrastructure

Varje område har sedan 4-10 faktorer som vägs in med hjälp av information från intervjuer och enkäter, statistik och information från kollektivtrafikaktörerna osv. Området ”Transporttjänster”bedöms till exempel utifrån faktorerna Integration, Frekvens, Densitet och Mångfald, och som helhet är tanken att MMI ska kunna visa på både styrkor och svagheter i staden vad gäller MaaS.

Generellt betonades vikten av åtkomst till realtidsdata och minskade länkkostnader för olika aktörer. Återkommande under hela konferensen betonades användarens behov (före, under och efter resa) samt vikten av att testa iterativt, samarbeta public/private samt se bortom själva tekniken och vad den möjliggör. Annars är risken att ”technology will happen to people” istället för att det fungerar som ett verktyg för ökad livskvalitet.

Rural MaaS –From definition to action

Sessionen ”Rural MaaS –from definition to action” bjöd på presentationer med exempel och insikter från Japan, USA, Skottland, Danmark och Sydafrika. Gemensamt var utmaningar i landsbygdsområden vad gäller åldrande befolkning, stort bilberoende samt lågfrekvent och olönsam kollektivtrafik. Exempel från Danmark beskrev två anropsstyrda tjänster som helt eller delvis ersatt linjetrafik med buss, där turer bokas minst 2 timmar i förväg.  Även här betonades vikten att utgå ifrån lokala förutsättningar och reella användarbehov, och att inte låta tekniken styra för mycket. Exempelvis är inte alla användargrupper redo för helt och hållet app-baserade lösningar utan kan föredra att boka över telefon.

Det lyftes fram att offentliga och privata aktörer behöver ges praktiska och policymässiga förutsättningar för att kunna samverka. Utmaningen ligger i att nå lokalanpassade, kostnadseffektiva, tillgängliga och inte minst attraktiva lösningar som säkerställer ett grundläggande utbud av mobilitet även i mindre tätbefolkade områden.

Behavioural factors

Sessionen innehöll ett antal exempel från beteendestudier kopplade till MaaS och mobilitetstjänster. Olli Pihlajamaa från VTT Technical Research Center i Finland pratade om deras studier med kartläggning av olika turistarketyper med varierande behov av mobilitet i landsbygdsområden i Finland. Här hade de tagit fram fem olika turistarketyper: Hero, Retreat, Explorer, Pilgrim samt Enthusiast, varav alla kunde tänkas ha säregna behov och krav när det kommer till mobilitetstjänster. Utmaningarna ligger sedan i att täcka in dessa olika behov och inte bara fokusera på enstaka användartyper, och att göra detta på ett kostnadseffektivt sätt. Här menade Pihlajamaa att mobiltetssamordnaren behöver dra nytta av kompletterande lösningar och göra dessa synliga och enkelt tillgängliga för turisten. Dessutom förespråkades att använda nudge-metodik för att uppmuntra önskvärda beteenden och ge möjligheter i form av ”Shared mobility market place”, ”social mobility”, ”logistics optimization”, ”win-win pricing”, “cost sharing mechanism” samt “combining with other mobility offerings (rural MaaS)” (varning för buzz-words). Genom att matcha olika researketyper mot specifika mobilitetstjänster blir det också möjligt att se vad som saknas för att nå ett så attraktivt (eller optimerat) utbud som möjligt.

Ensuring integrated mobility services

Intressant paneldebatt om mobilitetstjänsteutveckling utifrån några större aktörer världen över, inklusive HERE, Didi Chuxing, MOIA, Panasonic och EU-kommissionen. Det pågår en enormt snabb utveckling från privata aktörer med en explosion av tjänster och nya ägarmodeller, vilket också skapar friktion mot offentliga aktörer och existerande modeller. Viktiga faktorer för lyckade tjänster är användarvänlighet, komfort, flexibilitet, synliggörande samt att skapa incitament för önskvärda beteenden (vilka beror på aktören). Mobilitetstjänster ska vara miljömässigt hållbara, effektiva, billiga och säkra, och digitalisering fungerar enbart som möjliggörare.

Liu Xidi från Didi Chuxing (Kinas motsvarighet till uber) nämnde hur data som genereras i deras plattform fungerar som ett kraftfullt verktyg för att förstå resemönster och på så sätt kunna utveckla och anpassa tjänsterna. I Kina finns goda möjligheter till storskalig testning och att följa en bestämd vision. Generellt efterfrågades möjligheten att utföra pilottester för att sedan skala upp successivt. Data behöver delas över organisatoriska gränser samtidigt som datasäkerheten säkerställs. På denna punkt föreställde sig Leen Balcaen från HERE en generell ”personal data profile”, där var och får bedöma hur mycket de är villiga att dela med sig, och till vilken vinning. Teknik ”shouldn’t happen to us” och detsamma gäller för regelverk, med behov av en explorativ process där innovation ryms inom tidig reglering, för att sedan mogna inför uppskalning av tjänster och tryggare investering.

En fråga från publiken provocerade fram diskussion om vilken kontinent som kommer ”vinna”. Panelen var enig om att det inte är någon tävling men att USA och Kina möjligen leder utvecklingen och har olika, men starka innovationsklimat. Matthiev Baldwin från Europeiska Kommissionen påpekade dock att det är just EU:s naturliga krav på ”cross-border” lösningar och interoperatbilitet som kommer leda till strategiska fördelar på längre sikt. Han tillade också att kommissionen helst undviker att styra industrin vad gäller typ av lösningar och istället fokuserar på att sätta mål/krav på vad som måste åstadkommas.

Transforming Freight Movement through ITS

Sessionen behandlade rådande läge vad gäller lastbilsplatooning. H2020 EU-projektet ENSAMBLE presenterades som ska testa multi-brand platooning mellan de europeiska tillverkarna, och utvärdera aspekter som bränsleförbrukning, säkerhet, acceptans och trafikflöden. Det betonades att enbart bränslebesparing är skäl nog att implementera, och att det i första hand rör sig om låg automationsgrad. AB Volvos Mats Rosenqvist beskrev hur företagets forskning och försök med automation i mer kontrollerade miljöer (gruvor etc.) och tidiga former (platooning) ger insikter och förkunskap till senare tillämpningar. Steven Schladover uttryckte behovet att ”avmystifiera” platooning och att det inte skapar någon väsentlig skillnad mot den lastbilstrafik vi redan upplever på motorvägar idag, då det inte är förarlösa system (vilket media gärna vill få det till) utan förarstödssystem. Han betonade också att det absolut inte ska krävas några speciella förarbevis för tekniken utan att det redan ryms i den naturliga utvecklingen av förarkompetensen i takt med att nya förarstödssystem introduceras.

User-centric approaches enabling wider acceptance of Automated Vehicles in mixed traffic

Utgångspunkt för sessionen var att ”visa på utvecklingen av forskning och teknik för att underlätta allmänhetens acceptans av självkörande fordon genom ökad säkerhet och samverkan i en mixad trafikmiljö”. Fokus var på olika projekt mot ett eventuellt behov av standardiserade externa gränssnitt (e-HMI) som ett sätt att tydliggöra självkörande fordons intentioner och underlätta samspelet mellan olika trafikanter. Det återkommande temat för detta ämne är om, och i så fall på vilket sätt, självkörande fordon bör förstärka kör-läge, intentioner, rörelser och uppmärksamhet.

Egen kommentar:

Sessionen gav en bra sammanfattning från olika forskningsinitiativ och frågeställningarna i helhet. Det är tydligt hur olika trafikmiljöer och trafikkulturer medför ganska skiftande legala och sociala förväntningar på trafikanter, vilket leder till stora svårigheter att ta fram tydliga riktlinjer för eventuella e-HMI. Det är också tydligt att ett införande av helt autonoma fordon med största sannolikhet kommer leda till nya beteendemönster i trafiken, vilket gör att det är svårt att utgå från dagens beteendemodeller. Till exempel bör en framtida fotgängare eller cyklist ta för givet att ett (godkänt) självkörande fordon har full koll på sin omgivning, frikopplat från den selektiva ögonkontakt vi är vana vid när det gäller mänskliga förare. Svårigheten för fordonet blir snarare att göra en situationsspecifik bedömning av andra trafikanters intentioner och att sedan hålla en lämplig avvägning mellan framdrift och säkerhetsmarginaler. Vi kan sannolikt förvänta oss både omformade sociala normer samt utvecklade legala aspekter, parallellt med standarder för eventuella externa gränssnitt och fordonsbeteenden. 

Impact evaluation

Sessionen tog upp metodik för att utvärdera effekt av olika ITS-lösningar. Det nämndes hur utvärdering ofta glöms bort, bantas ner eller blir en efterkonstruktion. Vid ett pilotförsök är ”fungerade det?”- delen ofta ganska tydlig, medan utvärdering av effekter är långt svårare. Vilken typ av effekt är aktuell? Är detta något som kommer att synas inom projektets tidsram? Är effekten statistiskt signifikant? Vilket urval kan anses representativt? osv.

Existerande utvärderingsmetodik för så kallade Field Operational Tests (FOT) är primärt framtagna för att utvärdera färdigutvecklade system i en statisk miljö. När det kommer till ITS-lösningar är de ofta under kontinuerlig utveckling, och ska de utvärderas i naturalistiska förhållanden ställs krav på mer agila metoder.

Satu Innamaa från VTT gick igenom metodiken inför utvärderingen av H2020-projektet L3-pilot (1000 förare av 100 st SAE nivå 3-fordon i 10 länder), med planen att titta på effekter i alla led från användande hela vägen upp till socio-ekonomisk påverkan.

Egen kommentar:

Samtidigt som vi gärna vill få reda på så många konsekvenser som möjligt av till exempel delade, automatiserade, elektrifierade mobilitetslösningar så är det viktigt att anpassa utvärderingen efter vad som faktiskt testas. Löpande utveckling (av t.ex. mjukvara) är önskvärt men riskerar också att ändra förutsättningarna för utvärderingen. Det blir en fråga om i vilket skede ett system eller en tjänst är redo att genomgå en mer storskalig utvärderingsprocess, framför allt vad gäller långsiktiga effekter av mer mogen användning och tillit, acceptans samt förväntade samhällseffekter.

FOT-Net International Workshop – Strategies for sharing data and knowledge

FOT-Net (nätverksplatform för Field Operational Tests) arrangerade sin elfte internationella workshop i anslutning till kongressen, där regionerna Europa, Asien och Nordamerika samarbetar för att möta gemensamma utmaningar vid pilottest såsom datahantering, metodik och implementering. Workshopen anordnades av EU-projektet CARTRE, men krockade tyvärr med en rad sessioner inom själva konferensen. Sammanfattningen gäller därför första delen av träffen.

Vilka ”Key performance index (KPI)” (till exempel Safety, Efficiency, Land use, Public acceptance och socio-economic effects) som önskas är grundläggande för att veta vilka data som behövs. Vad kan/bör/vill vi med fördel dela mellan olika projekt? Exempel är forskningsfrågor, enkätmaterial, verktyg, scenarion, metodik samt ”baseline” mätningar. Hinder just nu för bra utbyte mellan projekt är saker som IP-rättigheter, men också att projekt inte alltid är bra dokumenterade/lättåtkomliga, att ”vår studie är unik” och behöver unika metoder samt att det är lockande att skapa nya metoder för att motivera större anslag. Sedan finns det också språkliga hinder mellan studier i olika länder och svårigheter att veta vem som vet vad.

I Storbritannien satsar de stort på ITS området och har landat i en upphandlingsprocess där en aktör kommer tilldelas rollen som oberoende och långsiktig samordnare av data (https://www.gov.uk/government/publications/competition-guidance-meridian-2-connected-vehicles-data-exchange). Genom att anonymisera och tillämpa specifika kriterier för åtkomst hoppas man nå ökat och smidigare utbyte mellan olika aktörer, både privata och offentliga. Liknande privata aktörer av transparenta och oberoende ”marknadsplatser” för data är till exempel (https://otonomo.io/) och (https://www.caruso-dataplace.com/).

Kartor

Global standard för kartor på g

 Europeiska och asiatiska aktörer har tagit ett första steg mot en global standard för högupplösta kartor för användning i automatiserade fordon [1].

Kartleverantören HERE, NavInfo (Kina), Increment P (IPC)/Pioneer (Japan) och SK Telecom (Sydkorea) har nämligen bildat OneMap Alliance med målet att kunna erbjuda en global, standardiserad och dynamisk högupplöst karta från 2020. Den kommer att vara anpassad till specifikationen som utvecklats sedan innan för HERE HD Live Map.

OneMap Alliance är öppen för nya strategiska partners.

Egen kommentar

Man kan inte låta bli att undra om högupplösta kartor är verkligen framtiden, eller om andra lösningar som inte kräver detaljerad scanning av (alla) vägar i förhand kommer ta över?

Källor

[1] Geospatial World. HERE Technologies joins forces to establish a global mapping standard for self-driving cars. 2018-05-23 Länk

Infrastruktur, Kartor

Here kartlägger Dubai

Kartföretaget Here har fått i uppdrag att skapa detaljerade kartor över Dubai. Detta som ett steg mot stadens mål att omvandla en fjärdedel av stadens transporter till självkörande år 2030.

Man kommer också att använda Here’s Open Location Platform (OLP) för att uppkoppla fordon till varandra liksom till väginfrastrukturen som trafikljus.

Källor

[1] Scrocton, A. Computer Weekly. Dubai transport authority maps city to support autonomous cars. 2018-02-07 Länk