Funktionell säkerhet, Lastbilar, Produktplaner, Trafiksäkerhet

Ny Daimler-ADAS

Förra veckans lastbilsrapport följs av information om att Mercedes-Benz från och med nu säljer nya versioner av sina förarstödsystem (ADAS) med bland annat nödbroms som upptäcker gående och cyklister i döda vinkeln.

Nytt är bland annat att systemen nu automatiskt kan tvärbromsa till stillastående från hastigheter upp till 50 km/h (20km/h vid svängar) om inte föraren reagerar på varningar.

Systemen presenterades i höstas och lösningen kommer att byggas in i lastbilar efter halvårsskiftet.

Källa

[1] Daimler. Available now: world firsts from Mercedes-Benz Trucks for greater safety on roads. 2021-03-29 Länk

Lastbilar, Sensorer, Tester och demonstrationer

Lastbilar

Idag har vi med tre färska nyheter från tunga sidan: 

  • Under veckan bjöd Waymos avdelning för lastbilar, Via, journalister på en virtuell åktur i en av företagets autonoma lastbilar [1]. Med en fördröjning på ungefär en minut kunde de via videolänken åka med i hytten och uppleva hur lastbilen hanterar diverse trafiksituationer på en motorväg. Med i lastbilen satt en säkerhetsförare som höll sina händer nära ratten och en tekniker som övervakade körsystemet via en laptop. Bloombergs rapporter konstaterar att lastbilen hanterade körfältbyten på ett smidigt sätt liksom situationer där körfälten gick ihop. Trafiken var inte så tär men lastbilen blev vid flera tillfällen omkörd av andra bilar på båda sidor. Vid ett tillfälle bytte lastbilen till mittfilen efter att ha upptäckt att ett fordon stannat på vägrenen lite längre fram. När det var dags att lämna motorvägen tog säkerhetsföraren över kontrollen. Länk
  • Startuppföretaget Embark beskriver i ett blogginlägg hur deras självkörande system för lastbilar gjort framsteg, framförallt när det gäller hantering av vägarbeten och avstängda körfält på motorvägar. Här kan ni se en film som visar hur Embarks lastbil känner av att körfältet som den färdas i är avstängt och byter därefter till ett annat körfält. Länk
  • Startuppföretaget Kodiak Robotics, med huvudkontor i Kalifornien, har inlett ett samarbete med kinesiska lidartillverkaren Hesai Technology. Det framgår inte vilken typ av lidar som kommer att installeras på Kodiaks lastbilar. Här kan vi också nämna att Hesai och en annan kinesisk lidartillverkare, RoboSense, blev för något år sedan stämda av amerikanska lidarföretaget Velodyne för patentintrång. Det hela löstes med att de numera har ett licensavtal. Länk
Affärsmodeller, Distributionsfordon, Forskningsprojekt, Infrastruktur, Teknologi, Tester och demonstrationer

Robotar och leveranser under pandemin

Små självkörande leveransfordon testas på gatorna i Punggol i Singapore [1, 2]. Testerna ska pågå i ett år och leds av statliga Infocomm Media Developmen Authority (IMDA) tillsammans med Housing & Development Board (HDB), Land Transport Authority (LTA), Urban Redevelopment Authority (URA), logistikföretaget CM Logistics, matvarukedjan NTUC FairPrice och teknologiföretaget OTSAW.

Fordonen som är tillverkade av OTSAW ska leverera paket och livsmedel till konsumenter som kan boka och ta emot leveranser med hjälp av en mobilapplikation.

Målet är att utvärdera teknologiska och infrastrukturella aspekter samt affärsmodeller relaterat till små självkörande leveransfordon.

Här kan ni se hur roboten ser ut.

Egen kommentar

Vi ser en ökning av robotar och små självkörande fordon under pandemin. En studie som gjordes i somras på Pompeu Fabra universitetet i Barcelona i Spanien undersöktes tillämpningen av 195 robotar och små självkörande fordon som satts i bruk under pandemin [3]. Av dessa fanns det 94 fall där det handlade om robotar och små självkörande fordon som utförde leveranser. En annan stor kategori var sociala robotar som möjliggör för sjuka patienter på sjukhus att ha kontakt med sina nära och kära.

Det blir spännande att se vad allmänheten tycker om robotar och små självkörande fordon efter pandemin, med tanke på behovet och den breda användningen som finns just nu.

Källor

[1] IMDA. Autonomous Robots Trial to Provide on-demand Parcel and Grocery Delivery to Punggol Residents. 2021-03-11 Länk

[2] Wheeler, P., Movemnt. Singapore trials autonomous robot parcel and grocery deliveries. 2021-03-23 Länk

[3] Wiggers, K., VentureBeat. Study finds 195 robot deployments worldwide in response to the pandemic. 2020-07-14 Länk

Etik, Personbilar

Integritet i Teslabilar

Den amerikanska konsumentorganisationen Consumer Reports har som vi tidigare nämnt börjat fokusera på integritet och datasäkerhet. Den här gången är det Teslas förarövervakning som hamnat i sökarljuset.

Tesla kritiseras för att deras förarövervakning sker genom att kupén videofilmas men att det inte garanteras att data/videon inte sparas eller delas [1]. Det uttrycks oro för att sådan information ska kunna komma i orätta händer eller användas på oacceptabelt sätt. Tesla ska kunna identifiera vilka förare som inte följer regler och därmed bli avstängda från Teslas tjänster.

Egen kommentar

Att ha koll på föraren har kommit att bli viktigare för fordonstillverkarna i och med att risken för fokusförskjutning ökar med högre automatiseringsnivåer. Detta bör kunna lösas utan allt för stor integritetskränkning, om intresset finns.

Källa

[1] Barry, K., Consumer reports. Tesla’s In-Car Cameras Raise Privacy Concerns. 2021-03-22 Länk

Lastbilar, Trafiksäkerhet

Nyttan av ADAS på lastbilar

Bosch har undersökt kostnadsnyttan med att utrusta lastbilar med förarstödssystem (ADAS) [1].

Genom att analysera olycksstatistik räknade de fram om olyckorna hade kunnat mildras eller undvikas med hjälp av filhållningsstöd (läs: Lane Change Assist och Lane Keeping Support). Resultaten visar att personskador från olyckor med klass 7 och klass 8 lastbilar (amerikanska marknaden) kunde reduceras med 23 %, att dödsfall kunde reduceras med 19%, samt att skador på lastbilarna kunde reduceras med 35%.

Sedan använde de KABCO skalan som är en olyckskostnadsskala framtaget av amerikanska National Safety Council (NSC) för att räkna ut potentiell minskning av kostnader som filhållningsstöd för lastbilar kunde resultera i. De kom fram till att kostnaderna kunde minskas med upp till 3700 dollar årligen per lastbil, om man antar en körsträcka på 100 000 miles (ca 161 000 km) per år.

Egen kommentar

Vi har tyvärr inte tillgång till hela rapporten och vet inte hur beräkningarna gjorts i detalj. Det framgår inte heller exakt vilka egenskaper som förarstödssystemen hade.

Här kan ni läsa om en annan studie kring nyttan med förarstödssystem på lastbilar.

Källa

[1] Bosch. Bosch research shows benefits of driver-assistance systems in heavy trucks. 2021-03-16 Länk

Lastbilar, Samhällspåverkan

Makroekonomiska effekter av självkörande långfärdslastbilar

Antaganden om hur ett införande av självkörande lastbilar skulle slå mot arbetsmarknaden för lastbilsförare har länge varit relativt pessimistisk läsning. OECD bedömde till exempel 2017 att gapet mellan behov och efterfrågan på förare hade potential att öka drastiskt.

En färsk rapport från USA:s transportdepartment pekar däremot på att övergångschocken inte måste komma bli så hård, i alla fall inte för långdistanstransporter [1]. Rapporten beskriver effekter ur ett större perspektiv och ser att teknologin skapar en produktivitetsökning som i sin tur genererar bland annat ökad BNP, ökad sysselsättning, samt höjda löner.

Vad det gäller specifikt lastbilsföraryrket så är rapporten också positiv. Ett ”värstascenario” med snabbt teknologiupptag bedöms bara generera uppsägningar av färre än 2% av arbetsstyrkan årligen (under en femårsperiod med början nio år efter det att lastbilarna automatiserats).

Den 42-sidiga rapporten finns att ladda ned från Bureau of Transportation Statistics.

Egen kommentar

Värt att påpeka här är att det idag råder brist på lastbilsförare i USA, speciellt vad det gäller långdistanstransporter. Trenden väntas fortsätta. På så sätt menar vissa experter att man borde ora sig mer för vad som händer om automationen uteblir, snarare än att automationen kan leda till arbetslösheten.

Källa

[1] Stone, T. Traffic Technology Today. USDOT report shows autonomous trucks will only lead to minimal layoffs in the sector. 2021-03-16 Länk

Funktioner, Samverkan människa - maskin

Högre hastigheter med förarstödssystem

Den amerikanska organisationen Insurance Institute for Highway Safety (IIHS) har ihop med MIT gjort en studie som visar att förare är mer benägna att köra över hastighetsgränserna när de använder förarstödssystem [1].

Studien ägde rum i Boston och omfattade 40 förare. Hälften av dem fick använda en 2016 Land Rover Range Rover Evoque utrustad med vanlig adaptiv farthållare (ACC), medan hälften använde en 2017 Volvo S90 utrustad med ACC med körfältscentrering (läs: Pilot Assist) under en fyra veckors period.

Resultaten visar att för det mesta så väljer förare hastigheten själva för adaptiv farthållare, och ofta ställer de in funktionen på en hastighet som är över hastighetsgränsen för vägen. Resultaten visade också att förarna var 24% mer benägna att köra över hastigheterna. Dessutom körde förarna i högre hastigheter med förarstödssystemen än utan. Studien visade dock inga signifikanta skillnader i hastigheter för de två olika förarstödsysstemen som testades.

Egen kommentar

Som IIHS skriver själva i den aktuella källan så spelar andra faktorer också in för olycksrisken. Exempelvis tittade forskarna inte på avståndsinställningarna till framförvarande fordon.

Sedan är det värt att påpeka att adaptiv farthållare anpassar ju sig efter framförvarande fordons hastighet, så även om man ställer in på högre hastighet så kör fordonet inte fortare än framförvarande fordon. Resultaten här bli därmed paradoxala om vi inte antar att alla andra fordon på vägen också hade adaptiv farthållare, eller att det helt enkelt inte fanns något framförvarande fordon i den större delen av datat.

Till sist vill vi påminna om ett svenskt initiativ just för mer hållbara hastigheter som startats av Trafikverket och en rad andra aktörer: Tillsammans för hållbara hastigheter!

Källa

[1] IIHS. Adaptive cruise control spurs drivers to speed. 2021-03-11 Länk

Lagstiftning och regelverk

Självcertifiering av autonoma fordon

De första fallstudierna inom ramen för Drive Sweden Policy Lab har nu avrapporterats.  För OmADs publik kan särskilt en rapport vara av intresse – Självcertifiering av autonoma fordon [1].

Bakgrunden till rapporten är det växande intresset för autonoma fordon på depåer för att effektivisera arbetet där. Fordonen skulle däremot vara manuellt framförda på väg. På dagen är de typgodkända för vägtrafik med manuell förare (SAE-nivå 0-2) och på natten är de i autonom drift på depån (SAE-nivå 4). Under ett och samma dygn kommer fordonen därför att glida mellan regelverken för inhägnat område (depå) respektive inte inhägnat område (väg), mellan att vara autonoma och inte autonoma. 

Utmaningen är att ett autonomt fordon per definition inte kan vara typgodkänt, så långt har inte UNECE hunnit än. Hade det framförts autonomt på väg hade man kunnat ansöka om ett försök hos Transportstyrelsen och därmed få fordonet godkänt för vägtrafik genom de undantag man anger i ansökan. Men Transportstyrelsen kan inte tillämpa försöksförordningen på fordon inom SAE-nivåerna 0-2. Eftersom fordonet inte är ett typgodkänt fordon när det är autonomt så faller alla undantag som kan göras från maskindirektivet och fordonet är då egentligen en maskin.

Rapportförfattarnas slutsats är att sådana fordon ska självcertifieras genom CE-märkning utifrån maskindirektivet för att anses säkra i autonomt läge inom depån. Och det blir Arbetsmiljöverket som får granska certifieringen om det skulle behövas. Slutsatsen är inte nödvändigtvis representativ för de andra parter som varit med i arbetet men delas av handläggare på respektive myndighet.

Egen kommentar

Vi förutspår att vi kommer att få se mer självcertifiering av autonoma fordon i framtiden. Dels för att det är så den nordamerikanska marknaden arbetar (se OmAD 19 januari 2021), dels för att det möjliggör en snabbare marknadsintroduktion av autonoma fordonskoncept (bl.a. motiveringen bakom den tyska lagändringen som medger viss självcertifiering, se OmAD 19 februari 2021). UNECEs arbete med funktionella krav kommer också kräva mer självcertifiering då varje tillverkare måste visa hur deras lösning är säker och uppfyller specifikationerna.

Med mer självcertifiering kommer också behovet av standardisering öka, både för processer och produkter. När det gäller processer kan det röra sig om hur man certifierar ett fordon, framförallt hur man gör riskanalysen. För produkter kommer standardiserade beskrivningar av teknikens funktionalitet underlätta den egna självcertifieringen då man vet hur man ska beskriva sin produkt, men också hur man kan bygga sin certifiering utifrån de ingående, redan certifierade komponenterna.

Källor

[1] Andersson K., Burden H., Stenberg, S., RISE. Självcertifiering av autonoma bussar. Mars 2021. Länk

Distributionsfordon, Tester och demonstrationer

Einride på SKF

Elektriska och självkörande lastbilar utvecklade av Einride börjar testköras på SKF i Göteborg [1]. Sedan tidigare används Einrides lastbilslösningar av Coca Cola, Electrolux, Lidl, och Oatly. Syftet med testverksamheten på SKF är att effektivisera godskedjan från produktion till lager och därmed minska utsläppen. En mer hållbar logistiklösning med andra ord.

Testerna väntas starta i april och kommer att ske under helger och nattetid på SKF:s område. Unikt för testverksamheten är att den utöver körningar även innehåller automatiserade på- och avlastningar, vilket också kommer att kräva en del utveckling. Under testkörningarna finns testpersonal från Einride på plats vid SKF, men fordonen övervakas även av en fjärrchaufför lokaliserad i Einrides lokaler, i en helt annan del av staden.

Automation och självkörande teknik är inget nytt hos SKF som sedan tidigare har självkörande truckar i verksamheten, samt en hög nivå av automation i produktionen. Sammankopplingen med automatiserade transporter väntas bidra ytterligare till industriföretagets miljömål.

Källor

[1] Dagens Infrastruktur. Kör självkörande i Göteborg – på nätterna. 2021-03-17 Länk

Forskningsprojekt, Samhällspåverkan, Simulering

Effekter av självkörande fordon

Forskare från Imperial College i London har försökt svara på hur självkörande fordon ska användas bäst inne i städer [1]. Arbetet är del av det brittiskt finansierade projektet SHIFT.

Studien bygger på data från verklig trafik. Denna har sedan använts för att simulera olika slags användning av självkörande fordon: Hur fordonen styrs, var de placeras, etc. Resultaten ger svar på hur trängsel, utsläpp, kollektivtrafik och samåkningstjänster kan komma att påverkas.

Slutsatserna kan bli viktiga för formandet av affärsmodeller och stadsutveckling. De finns att läsa i (den 25 sidor korta) delrapporten SHIFT Autonomous Vehicle Deployment Report. Bland annat visas det att uppkopplade självkörande fordon kommer leda till en ökad energianvändning per rest kilometer.

Källor

[1] Dunning, H., Imperial College London. Simulation of self-driving fleets brings their deployment in cities closer. 2021-03-15 Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden