Kategoriarkiv: HMI

Finansiering, Forskningsprojekt, HMI, Okategoriserade

Virtuell verklighet för underhållning

Det tyska startupföretaget holoride som nyttjar virtuell verklighet (VR) för att skapa underhållning för resor i (självkörande) fordon har nu avslutat en Serie A finansieringsrunda och fått in 10 miljoner Euro [1]. Finansieringsrundan har letts av det svenska företaget Terranet som utvecklar teknologi för förarstödssystem (ADAS).

Holorides VR-underhållning använder sig av fordonets accelerationer och rörelser för att stimulera användaren. Utryckt på ett annat sätt, det man ser i VR-glasögonen synkroniseras med det man fysiskt upplever i fordonet. Det blir som ett lager av gamification på verkligheten. Holoride har nyligen också vunnit en pitchtävling inom kategorin Entertainment, Gaming & Content som anordnas årligen av South By Southwest, en festival med fokus på media och underhållning [2].

Om vi skiftar fokus ifrån underhållning till säkerhet, så har forskare från Cambridges Universitet, Oxfords Universitet och University College London i Storbrittanien testat en 3D head-up-display som via förstärkt verklighet visar föraren information från LiDAR [3]. Syftet är att möjliggöra för föraren att ”se igenom” objekt för att bättre kunna undvika olyckor vid skymd sikt, eller detektera trafikskyltar som är skymda. Planen är att anpassa systemet så att det får plats i ett fordon och sedan testa det i fordon, vilket ännu inte gjorts.

Egen kommentar

Både virtuell och förstärkt verklighet är attraktiva teknologier som utforskats ganska länge. Ingen av dem har dock varit tillräckligt mogen för storskalig användning i fordonsbranschen. Men nu tycks dessa tekniker mognat något, och det är inte osannolikt att de får en viktig roll i autonoma fordon. Många aktörer i underhållningsbranschen ser nämligen autonoma fordon som en stor affärsmöjlighet.

Källor

[1] holoride. holoride Completes Series A Funding Round. 2021-04-22 Länk

[2] holoride. WE WON! holoride Honored at 13th Annual SXSW Pitch. 2021-03-22 Länk

[3] University of Cambridge. 3D holographic head-up display could improve road safety. 2021-04-26 Länk

Artificiell intelligens, Etik, Fordon, HMI, Inspiration, Mjukvara, Okategoriserade, Samverkan människa - maskin

Varför behövs Explainable AI (XAI)?

Våra liv är fyllda av förklaringar. Vi går till doktorn för att få vår onda axel undersökt. Doktorn säger till dig att vila armen och undvik tunga lyft. Dessutom får du ett recept på ett läkemedel. Du undrar direkt, varför behöver jag ta medicin? Du vill också få reda på vilken diagnos doktorn ställt på min axel? Och hur lång tid kommer det ta innan den blir bra? Du frågar efter mängder av förklaringar.

Legendaren Lance Eliot har skrivit en artikel om varför förklarande AI (Explainable AI, XAI) behövs för autonoma fordon [1].

Utmaningen ligger i att ställa rätt fråga och att den som förklarar förstår på vilken nivå förklaringen ska ges. Inte sällan sker förklaringen under en dialog allteftersom mer och mer information faller på plats hos den som ställer frågor.  

När människor interagerar sker denna dialog naturligt. Men vad händer om vi interagerar med en maskin, ett system eller ett autonomt fordon? Inga av dagens AI-baserade system har tillräcklig förmåga att fullständigt känna igen en människas beteende eller tal och därmed får AI-systemet problem att kunna engageras i en naturlig dialog med sina användare.

Tänk dig situationen när du åker i ett autonomt fordon som plötsligt tar en annan rutt än den vanliga eller att fordonet du färdas i plötsligt bromsar kraftigt. I ett vanligt fordon skulle du fråga chauffören varför detta plötsliga beteende. Men hur ska det ske i ett fordon utan mänsklig förare? Ska passageraren koppla upp sig till kundtjänst eller fjärrkontrollcenter?  Det skulle inte skala särskilt bra med flera hundra tusen fordon som samtidigt är ute och kör.

XAI är en mycket viktig komponent för att skapa autonoma fordon. Lämpliga och lägliga förklaringar till fordonets beteende kan vara avgörande för att vi användare ska kunna lita på fordonet.

Sammanfattningsvis, vi som åker med autonoma fordon kommer vilja ha förklaringar av olika slag från fordonet. Ett kostnadseffektivt och lättillgängligt system som kan ge dessa förklaringar skulle förkroppsligas av ett XAI som baseras på det AI-system som kör fordonet.

Egen kommentar

Som AI forskare inses lätt nyttan med denna typ av system, tänk om Alexa eller Siri förstod allt jag vill eller undrar! Samtidigt finns ett spännande kunskapsgap mellan vad som är möjligt att visualisera med avseende på information som ligger till grund för ett beslut i ett AI/Machine learning-system och ett system som kan interagera med en användare och som förstår innebörden av grunderna i beslutet.

Källa

[1] Lance, E, Forbes. Explaining Why Explainable AI (XAI) Is Needed For Autonomous Vehicles And Especially Self-Driving Cars. 2021-04-24 Länk

Funktioner, HMI, Mjukvara, Okategoriserade, Positionering, Sensorer, Teknologi, Tester och demonstrationer

Huaweis nya AD Tech

Det kinesiska telekomföretaget Huawei har introducerat fem nya fordonsrelaterade produkter och lösningar: en radar, en bilskärm med förstärkt verklighet (augmented reality heads-up display, AR-HUD), en plattform för autonoma fordon, ett värmehanteringssystem, och en smart förarhytt [1].

Huaweis nya radar som kallas 4D imaging radar ska ha en rad nya förbättringar jämfört med existerande radarer. Exempelvis ska den kunna klara av svårare ljus- och väderförhållanden, ha bättre förmåga att upptäcka objekt utanför siktlinjen, och dessutom se i högre upplösning.

Ni kan läsa mer om resterande produkter i källan.

Ni kan också se en video här när Huaweis autonoma system utrustat på en Arcfox bil ifrån fordonstillverkaren BAIC demonstreras i Shanghai.

Källa

[1] Udin, E., Gizchina. HUAWEI RELEASES FIVE NEW CAR-RELATED PRODUCTS – HUAWEI OCTOPUS, 4D IMAGING RADAR, & MORE. 2021-04-18 Länk

HMI, Personbilar

Same same, but different?

Hur ska interiören i framtidens automatiserade fordon se ut, och hur påverkas designen utifrån kulturella aspekter? Det är en fråga som studerats av forskare vid universitetet i Aachen med nära koppling till Audi [1]. 

Enkätstudien med 28 experter på området från Kina, Tyskland och USA pekar på att behoven runt design för välbefinnande faktiskt är ganska lika, men att skillnader finns i hur olika funktioner bör designas. Till exempel så lyfter de kinesiska experterna behovet att kunna ”cocoona” och skärma av omvärlden, medan de tyska experterna trycker på vikten av funktionell design och god ergonomi.

Studien kommer dock med brasklappen att experternas åsikter inte nödvändigtvis speglar kundernas.

Egen kommentar

Även designen av dagens fordon och tillhörande tjänster präglas av kulturella skillnader. I Japan är till exempel mycket vanligare med diverse ikoner jämfört med Europa. Men att identifiera exakta skillnader för framtida fordon är svårt och kräver en kombination av olika studier och metoder.

Källor

[1] Suaer et al., Designing automated Vehicle interiors for Different Cultures: evidence from China, Germany, and the United States. Feature, Oktober 2020 Länk

HMI, Konferenser, Samverkan människa - maskin

Design för välmående

Förra veckan var Högskolan i Halmstad värd för seminariet What’s the fun in parking? – Wellbeing, Interaction Design and Cars med Marc Hassenzahl, som är professor inom Ubiquitous Design / Experience and Interaction vid Universiteit of Siegen. Presentationen sammanfattades i följande fem punkter [1]:

  • All teknologi formar oundvikligen vårt välmående genom försedd funktionalitet och interaktion.
  • Välmående (eng. wellbeing) bör vara startpunkt för all design. Vi behöver mer ”value-fiction” och mindre ”science-fiction”, alltså mer social innovation och mindre rent tekniskt baserad innovation.
  • Utmaningen att designa för välmående är att identifiera, förstå, omformulera eller uppfinna positivt vardagligt handlande, och materialisera detta genom interaktion och form; ”Towards a humanistic approach to technology design”.
  • Designers behöver vara medvetna om normativa påföljder och det ansvar de har för att forma människors välmående.
  • Vi behöver hitta svar på hur vi bäst designar för ”otherware” (dvs. teknik med interaktiva AI-komponenter).

Egen kommentar

Prof. Hassenzahl lyckas bra med att exemplifiera teori om upplevelsedesign och välmående med konkreta exempel. Han betonar vikten att (produkt)utveckling bör följa en viss ordning, enligt aspekterna: 1) Varför (upplevelse/behov), 2) Vad (aktivitet) och 3) Hur (interaktion). De som är med och utvecklar produkter och tjänster (och styr dessa aspekter) har stora möjligheter och likaså ansvar vad gäller utfallet, även om det sedan är mer situationsspecifika aspekter (t.ex. vem/var/när) som formar upplevelser i stunden.

Det ges härmed en tydlig rekommendation att ta del av seminariet i sin helhet. Jag kan också tipsa om två andra ”Zoom-inars” (i härligt amerikanskt debattformat) med teman The driverless new normal och The future of public roadway transit [2].  

Källor

[1] Halmstad Högskola Colloquium. 2020-05-24 Länk

[2] Fishkin, F. Pyle, K. Bino, M. Jeremiah, L.  Zoom-Tank. 2020. Länk

Forskningsprojekt, HMI

Teknik för överlämning av kontroll

Det finns en primär utmaning med delvis automatiserade fordon och den utmaningen är överlämning av kontroll mellan fordon och förare. Med fokus på scenariot där föraren tar tillbaka kontrollen ifrån fordonet har nu en grupp forskare från Singapore, Kanada och Kina utforskat en teknik som skall göra övergången säkrare [1].

Tekniken som är baserad på haptisk feedback i två faser och gör överlämning av kontroll till en stegvis händelse, till skillnad från att ge över kontrollen direkt och fullständigt. Den haptiska feedbacken är i form av ett vridmoment i ratten som i första fasen vid överlämning av kontroll från fordonet till förare är mer bestämd (haptic guidance), och i andra fasen mindre bestämd (haptic assistance). Den förstnämnda syftar till att göra stora korrigeringar för att snabbt hjälpa föraren att återfå rätt situationsmedvetenhet och körförmåga. När förarens kontroll av fordonet nått en högre nivå så går systemet in i haptic assistance som gör lätta korrigeringar tills överföringen av kontroll är klar.

I tester fick 26 deltagare utföra två uppgifter med systemet på en testbana. Det första var att ta över kontrollen ifrån bilen, och det andra var att ta över kontrollen ifrån bilen under ett filbyte. Varje deltagare fick erfara de ovan beskrivna haptiska korrigeringsmetoderna, vilket möjliggjorde en jämförelse mellan dem.

Metoden som gjorde stora korrigeringar visade sig kräva mindre tid i överlämningen och resulterade i bättre prestanda med avseende på standardavvikelse av styrvinkel och vridmoment än metoden med långsammare korrigering. Den gav också en bättre girhastighet.

Egen kommentar

Det är ett intressant tillvägagångssätt att leda föraren till en tillräcklig situationsmedvetenhet genom en sådan här lösning i kontrast till att försäkra sig om att föraren är medveten innan systemet initierar överföring av kontroll.

Fördelen här är onekligen att överföringen blir en mer interaktiv process där föraren blir samförare under kontrollöverlämningen. Nackdelen som jag ser det är i kritiska situationer där den här processen av samkörning kan leda till en förvirring kring vem som är i kontroll. Det kan alltså bli en brottningsmatch i situationer där föraren snabbt vill ta över kontrollen men inte lyckas uppfylla parametrarna för att systemet ska bedöma att föraren är redo för det.

Källa

[1] Lv et al., Electrical Engineering and Systems Science: Systems and Control. Human-Machine Collaboration for Automated Vehicles via an Intelligent Two-Phase Haptic Interface. 2020-02 Länk

Funktionell säkerhet, HMI, Lagstiftning och regelverk, Personbilar, Samverkan människa - maskin, Trafiksäkerhet

Begränsad kunskap om förarstöd hos säljare och köpare

Att potentialen av att införa ny teknik beror av hur tekniken används bör vara uppenbart. Både säljare och köpare av bilar med avancerade förarstödssystem borde därför veta hur tekniken fungerar. Ett forskarteam från Nederländerna har nu beskrivit hur det är med den saken. Det är ingen vacker läsning som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Transportation Research Interdisciplinary Perspectives.

Studien är baserad på onlineenkäter. Resultaten från de 713 enkätsvaren från bilköpare visade att nästan en fjärdedel av köparna inte fått någon information om bilens stödsystemen alls. Bland dem som fått information var det bara 9% som kunde testa systemen innan köp.

Dessutom fick 40% av bilförsäljarna inte tillräcklig information om systemen. Märkeshandlare fick oftare än oberoende återförsäljare tillräcklig information.

Egen kommentar

Stödsystemen kommer sannolikt bli än mer avancerade framöver. Om de inte samtidigt blir fullständigt intuitiva kommer det krävas både information och träning för att de ska fungera som tänkt.

För att kunna garantera att alla bilköpare ska ha tillgång till detta krävs kanske såväl tydliga regelverk som standarder och databaser.

Källa

[1] Boelhouwer et al. How are car buyers and car sellers currently informed about ADAS? An investigation among drivers and car sellers in the Netherlands. 2019-03-10 Länk

Fordon, HMI, Lagstiftning och regelverk

Kinesisk klassificering föreslås till 2021

Kinesiska departementet för industri och it, MIIT, har lagt fram en klassificeringsstandard för automatiserade vägfordon [1].

Standarden ska gälla från och med januari 2021 och påstås vara mycket lik den standard som används flitigast idag: SAEs standard J3016. Skillnader uppges främst gälla nivå 1-3 och beröra ansvarsfördelningen mellan förare och fordon.

Processen för skapandet av standarden har redan kritiserats för att främst ha inkluderat traditionella fordonstillverkare [2].

Egen kommentar

Som ni vet har även SAEs klassificeringsstandard fått mycket kritik. Det finns indikationer att flera viktiga organisationer, som exemplevis UNECE, slutat använda den. I sina skrivningar har de valt att själva beskriva funktioner och regler för dem utan att nämna SAE-nivåer.

Källor

[1] Safe Car News. MIIT released autonomous driving classification standards. 2020-03-17 Länk

[2] ouyangshaoxia, Technology-Info. Chinese version of autonomous driving is released, and no autonomous driving star company has participated in the formulation. 2020-03-11 Länk

HMI, Kommunikation, Sensorer

Några intressanta patent

  • GMs patent Using an external vehicle display for vehicle communication har blivit godkänt. Tanken är att två efterföljande fordon ska kunna utbyta information med varandra utan att blanda in Wifi eller telefonkommunikation. Det första fordonet kommer att visa viktig information på en extern skärm monterad på dess baksida. Det efterföljande fordonet kommer med hjälp av sensorer som t.ex. en kamera att läsa av denna information.  Länk
  • GM har också beviljats ett annat patent som går under namnet Traffic light occlusion detection for autonomous vehicle. I grova drag handlar det om en metod som ska ge noggrannare och snabbare bedömning av trafikljusets status även när sikten skyms av exempelvis regn eller andra fordon. Länk
  • I Toyotas patent Systems and methods for promoting driver engagement using active feedback föreslås en metod som jämför förarens körsätt med systemets uppskattning av vilket körsätt som behövs i den givna situationen. Om dessa avviker från varandra kan systemet ”guida” föraren genom fysisk återkoppling (t.ex. göra det svårare för föraren att accelerera eller styra åt ett visst håll). Länk
Funktionell säkerhet, HMI, Lagstiftning och regelverk, Okategoriserade, Personbilar, Samverkan människa - maskin

Försäkringsbolag vill ha förarövervakning

Det amerikanska försäkringsinstitutet för vägsäkerhet, IIHS, har gått ut med forskningsbaserade designrekommendationer för förarstödsfunktioner motsvarande SAE-automationsnivå 2 [1,2]. Dessa är baserade på en litteraturstudie där ett tiotal relevanta akademiska studier granskats och vägts in.

Fokus läggs på hur bilen ska kunna säkra att föraren är fokuserad på trafiksituationen. Stödsystemen rekommenderas även ha automatisk begränsning för användning i situationer de inte är lämpade för. Sammanlagt handlar det om fem rekommendationer, eller nivåer på uppmärksamhetspåminnelser:

  • Visuell påminnelse
  • Mer brådskande visuell påminnelse + en ljud eller fysisk varning (t.ex. vibrationer)
  • Visuella + ljud + fysiska varningar
  • Visuella + ljud + fysiska varningar + pulsbromsning
  • Om föraren inte reagerar så bör systemet aktivera varningsblinkers och gradvis bromsa fordonet till ett stopp. När den processen inletts ska föraren inte ha möjlighet att påverka färden.

IIHS poängterar vikten av att se helheten då införandet av en isolerad stödlösning kan leda till försämrad säkerhet. De riktar kritik mot Tesla och ger beröm till GMs Super Cruise samtidigt som de påpekar att ingen av systemen ute på marknaden följer alla dessa rekommendationer.

Egen kommentar

Biltillverkare har generellt större fokus på utveckling av teknik som kan lösa klassiska och isolerade ingenjörsproblem än på övergripande säkerhetsproblematik.

Forskare och experter inom säkerhet och beteende har länge pekat på riskerna i att systemen som helhet inte är anpassade till mänskligt beteende och mänsklig intuition. Ett exempel är ABS-bromsar som marknadsförts som säkerhetslösning men som också visade sig få förare att köra mer vårdslöst.

Källor

[1] Insurance Institute for Highway Safety. Automated systems need stronger safeguards to keep drivers focused on the road. 2020-03-12 Länk

[2] Consumer Reports, Inc. Automakers Need Better Driver Monitoring in High-Tech Cars, IIHS Says. 2020-02-12 Länk