Kategoriarkiv: Konferenser

Affärsmodeller, Bussar, Forskningsprojekt, Infrastruktur, Konferenser, Lagstiftning och regelverk, Mobilitetstjänster, Trafiksäkerhet

Mobility Summit 2022

Telematics Valley höll den årliga Mobility Summit på Lindholmen i Göteborg den 27-28 september. Vi var där den 28e september, lyssnade på presentationer och pratade med folk. Här kommer en sammanfattning från några av de föredrag som hölls.

Victor Trent, Director of Safety Research and Best Practices på Waymo, berättade om företagets hängivenhet till trafiksäkerhetsarbete. Trent presenterade kollisionsdata från drygt 10 miljoner körda kilometer, som visade att Waymos autonoma fordon var involverade i 18 verkliga kollisioner, och 29 simulerade kollisioner där man simulerat vad som hade hänt om inte säkerhetsföraren hade tagit över. Alla 47 incidenter klassificerades som mindre allvarliga (S0 och S1 enligt ISO 26262) och man bedömer också att andra trafikanter var signifikant bidragande till incidenterna genom att antingen inte ha kört säkert eller rentav brutit mot trafikreglerna (läs rapport med siffrorna här). Trent avslutade med att uppmana publiken att resa till Phoenix, ladda ner Waymo-appen och ta sig en tur om man tvekade på Waymos autonoma fordon.

På en paneldiskussion med deltagarna Jon Linden från Ekkono, Laura Quinn från Publicis Sapient och Arash Afsarian från Capgemini Invent diskuterades det hur man skulle kunna använda individualiserade tjänster och data för att göra framtidens mobilitet hållbar. Panelisterna diskuterade om man först behöver definiera syfte och samla en viss typ av data, snarare än att samla allt och sedan hoppas på att det är värdefullt. I slutändan är kunderna människor och problemen som löses är mänskliga problem. det innebär att datan som samlas måste gå till att individualisera tjänster. Samtidigt är detta väldigt svårt då man skjuter mot ett rörligt mål, då vi inte vet vad människor vill ha i framtiden.

Vi fick också höra från Trafikverkets Magnus Palm som berättade om hur de planerar att förbättra transportsystemet med hjälp av fordonsgenererad data. Ett exempel på detta är i AI Aware projektet där man med ett brett samarbete mellan flera aktörer undersökt hur man kan förutsäga olyckor innan de sker, samt att kunna kommunicera till bilförare i syfte att förhindra olyckor. Palm berättade också om två fokusområden som de jobbar med nu. Det ena är att skanna vägar (fordonsgenererad data) för att identifiera riskområden där olyckor kan ske. Det andra initiativet är att hitta mätmetoder och kartlägga luftföroreningar, samt att undersöka lösningar för att begränsa och minska luftföroreningar. Trafikverket fick i uppdrag av regeringen att skapa en nationell plan för transportinfrastruktur som nu blev godkänd av regeringen i Augusti 2022, ni kan läsa mer här. Trafikverket har också publicerat Trender i Transportsystemet som kommer vara en grund till nästa planeringsperiod. Vi passar också på att tipsa om trafikverkets färdplan 2022 som vi skrev om här.

Cindi Lindsborg, Acting Head of Mobility Solutions på Scania, och Rebecka Granqvist, Senior Vice President på Volvo Buses, pratade om Scania och Volvos arbete som görs för att, med hjälp av data, utforska nya affärsmodeller och utveckla nya hållbara tjänster. Båda företagen var måna om att bjuda in aktörer till samarbete.

Konferenser, Okategoriserade

Drive Sweden Forum 2022

Drive Sweden Forum hölls på Lindholmens Conference Center den 8:e september, där aktuella lösningar och perspektiv gällande trafik och mobilitetslösningar presenterades, med ett stort fokus på automatiserad körning.

Ett återkommande tema var hur tekniken ligger före lagstiftningen, och att flertalet lösningar är redo att både sjösättas och expandera i en produktionsliknande kontext.

Bland de första att presentera var Trafikverket (Roberto Maiorana) och Transportstyrelsen (Jonas Bjelfvenstam) där de klargjorde var deras fokusområden låg för tillfället, vilket innebar fokus på lagstiftning och internationellt samarbete genom EU.

Ett relevant samarbete var gällande ”Regulation (EU) 2022/1426”, som behandlar processer och tekniska specifikationer gällande typgodkänning av ADS (Automated Driving System) hos helt autonoma fordon.

Ericsson genom Stefan Myhrberg presenterade teknik och användningsområden relaterat till Ericsson Innovation Cloud, för vilket det primära användningsområdet är att dela data mellan flera domäner, som kan användas för att åstadkomma tekniska lösningar med stor variation i vad det aktuella tillämpningsområdet kan vara.

Ett exempel på denna variation var deras SMARTHEM lösning, där de visade en brevlåda som var uppkopplad till deras Innovation Cloud, men även data relaterad till fordon som är uppkopplade ska vara tillgänglig att använda för lösningar involverande fordon/trafik.

Stig Persson på Ericsson presenterade även konceptet ”Perception as a Service”, där Innovation Cloud kan användas. Ett exempel som visade hur uppkopplade fordon, trafikljus och trafikanter kan dela data med deras Innovation Cloud, där denna kan användas vid t.ex. en trafikkorsning och för att vidga datan som ett autonomt fordon har tillgång till (s.k extended perception).

Berge genom Carl Berge visade upp sin autonoma leveransrobot HUGO som är till för ”last mile delivery” som har sett användning i en kontext som är nära produktion – roboten hade levererat paket från ett klädföretag i Borås helt autonomt, men hade haft en person som övervakade roboten och gick bredvid p.g.a juridiska skäl. Vi har tidigare skrivit om Hugo b.la här.

En uppdatering gällande Eldsjäl II presenterades av Lennart Persson från Trivector och Fredrik Larsson från Göteborgs Stad, gällande elektriska fordon i framtiden och ett transportsystem utan utsläpp av koldioxid. De hade utfört simuleringar av hur tillgängligheten av fordon (t.ex. autonoma fordon, bil, tåg) påverkar användningen av fordon, givet att fordonen låg i en pick upp drop off (PUDO) zon på 100m. Resultatet var att tillgängligheten av fordon baserat på en PUDO starkt påverkar i vilken utsträckning folk använder fordonen, även vid kombinerade resor dvs. att resan använder mer än en typ av fordon.

Stig Persson från Ericsson visade även upp resultat från deras ”Autonomous Site” projekt och TARA systemet från Volvo Construction Equipment, där Ericssons 5G teknik hade använts tillsammans med Telias Innovation Network. Demonstrationen bestod av en arbetsgrupp på 4 fordon i en produktionsliknande miljö i Eskilstuna där fordonen autonomt åkte mellan olika grushögar. Huvudmålen med TARA projeket är att förbättra produktivitet, minska koldioxidutsläpp och att förbättra säkerheten.

Gällande infrastruktur som krävs i trafiken presenterade Amritpal Singh från Viscando upp resultat från deras projekt ”Intelligent and Self-learning Traffic Control With 3D & AI”, där sensorer hade satts upp i en trafikkorsning i Uppsala som läste av omgivningen för att identifiera motorfordon, cyklister och fotgängare. Sjösättning av en fungerande lösning blev uppskjuten på grund av pandemin, men Viscando har ambitionen att testa detta i framtiden.

Felix Andlauer från SANGO presenterade mobilitetskonceptet NEVS som är ett självkörande fordon med en flexibel insida, d.v.s. att säten kan justeras i ett så kallat ”privacy mode”, ”social mode”, och ”family mode”. Dessa lägen är tänkt att öka acceptansen för ride-sharing hos individer, eftersom en stor anledning till skepticism var just att man behöver åka med personer man inte känner. Privacy mode justerar sätet så att man får mer av en privat sfär och t.ex. kan fokusera på arbete.

Artificiell intelligens, Bussar, Distributionsfordon, Forskningsprojekt, HMI, Konferenser, Lastbilar, Mjukvara, Mobilitetstjänster, Okategoriserade, Personbilar, Samverkan människa - maskin, Sensorer, Simulering, Tester och demonstrationer, Trafiksäkerhet

Guldkorn från svensk forskning

Det här är svenska guldkorn från er läsare. Tack för ert fantastiska jobb.

Autonoma leveransfordon i interaktion. Inom projektet GLAD (Goods deliveries under the LAst mile with autonomous Driving vehicles) genomfördes under maj månad en användarstudie där en ADV (Automated Delivery Vehicle) utrustad med s.k. eHMI:er (visuella medel som kommunicerar till människor i omgivningen) körde en kortare rutt. Syftet var att utvärdera hur individer uppfattade och förstod eHMI:erna i olika situationer, samt hur de kan utvecklas. Preliminära resultat indikerar att eHMI:erna i sig inte kommunicerade sina specifika budskap, men att de i sina givna sammanhang blev begripliga. Resultaten visade även på tydliga inlärningseffekter, d.v.s. deltagarna lärde sig snabbt eHMI:ernas budskap. Projektet är finansierad av Trafikverket och utförs av RISE, Clean Motion, Aptiv, Combitech och Högskolan i Halmstad. Kontakt: Mikael Söderman, RISE, (mikael.soderman@ri.se)

Förstudie SMART-projektet. Som en del av det EU-finansierade SMART-projektet genomför RISE en förstudie kring förutsättningarna för att komplettera kollektivtrafiken med förarlösa tjänster i Skaraborg. Projektet leds av Destination Läckö/Kinnekulle som är ett kommunalt bolag ägt av Götene och Lidköping. Preliminära resultat visar att det i några av tätorterna finns intressanta systemeffekter värda att studera närmare men att det är svårt att hitta lämpliga lösningar för lite längre avstånd mellan kollektivtrafikens hållplatser och populära utflyktsmål eller uppför Kinnekulles de branta vägar. Det finns också sträckor i området där det antagligen finns en marknad för kommersiella tjänster med manuellt framförda fordon. Kontakt: Håkan Burden, RISE, (hakan.burden@ri.se)

Generering av dimma och väderklassificering. RISE och Veoneer har under våren 2022 genomfört en förstudie ”Dimhöljt” för lära hur dimma kan skapas i klimatkammare. Syftet med den genererade dimman är att testa lidar, t ex för att filtrera bort störningar, för att validera simuleringsmodeller, för att verifiera sensorprestanda eller för att verifiera att en funktion är inom ODD. Det finns i princip tre olika sätt att slå sönder vatten till fina droppar: med vibrationer, med trycksatt vatten eller med tryckluft; man kan även generera dimma genom att kondensera ånga. Dimma är våta aerosoler i storleksordning från våglängden av synligt ljus till en faktor 20-50 ggr större. Projektet har också undersökt hur mätning av dimmans karaktäristik utförs på lämpligt sätt. Mätningar måste bland annat inkludera storleksfördelning av partiklar och mängden vatten i flytande form. Det är viktigt att skapa repeterbart testsystem med dimma. I projektet studerades därtill hur man med en lidar kan klassificera vädertyper såsom dimma, regn, snö, klart väder. Studien baserades på mätningar utomhus och i klimatkammare. De inledande försöken har varit framgångsrika och tanken är att förstudien ”Dimhöljt” följs av en fördjupad ansats. Förstudien delfinansierades av Vinnova/FFI, 2021-02582. Kontakt: Martin Sanfridson, RISE, (martin.sanfridson@ri.se)

Autonoma fordon för blinda, döva och dövblinda. I en nyligen publicerad journalartikel vid namn ”Vibrotactile guidance for trips with autonomous vehicles for persons with blindness, deafblindness, and deafness” presenteras resultat från Drive Sweden projektet ”Guidning till autonoma fordon för blinda, döva och dövblinda”. Studien visar bland annat på vikten av att beakta användarperspektivet för hela resan, inte bara fordonet i sig. Artikeln finns att läsa här. Kontaktperson Jonas Andersson (jonas.andersson@ri.se)

Best student paper på IEEE konferens. Vid konferensen IEEE Intelligent Vehicles Symposium vann doktoranden José Manuel Gaspar Sánchez och industridoktoranden Truls Nyberg från KTH och Scania första pris i kategorin ”Best student paper” med artikeln ”Foresee the Unseen: Sequential Reasoning about Hidden Obstacles for Safe Driving”. I samarbete mellan KTH och Scania har studenterna utarbetat en algoritm för autonoma fordon för att hantera skymda trafikanter på ett säkert och effektivt sätt. Forskningen har finansierats genom Vinnovas center TeCOSA och forskningsprogrammet WASP.
Andra pris i kategorin gick till industridoktoranden Magnus Gyllenhammar vid KTH och Zenseact för artikeln ”Uncertainty Aware Data Driven Precautionary Safety for Automated Driving Systems Considering Perception Failures and Event Exposure”, också den finansierad genom WASP. Kontaktperson Truls Nyberg (truls.nyberg@scania.com)  & Magnus Gyllenhammar (gyllenhammar@zenseact.com). 

Syntetisk data för validering. En vanlig utmaning inom maskininlärning är att ta fram realistisk data både för att träna sina nätverk samt för att validera dem. I dag är en vanlig metod att samla in data i den miljö där nätverket ska appliceras, t.ex. i trafiken, och sedan hoppas att det resulterande datasetet ska vara representativt. Detta är tyvärr sällan fallet eftersom att det är svårt att få med alla tänkbara scenarion. Inom FFI-projektet DIFFUSE utvecklas metoder för att skapa syntetisk data och bilder primärt för valideringssyften. Tanken är att förbättra de maskininlärningsmetoder som i dagsläget bara i begränsad omfattning ger kontroll över vad den resulterande bilden innehåller. Kontaktperson Martin Torstensson (martin.torstensson@ri.se)

Future mobility services in Ride the future-project. Ride the future is a multi-brand pilot where 8 partners join forces in running three autonomous buses along a 4 km route in Linköping’s Valla district. The partners are VTI, Linköping University, Linköping Science Park, Transdev Sweden AB, Östgötatrafiken, Linköpings kommun, Akademiska Hus and RISE. The area includes residential housing, businesses and the campus of Linköping University (LiU). 
Ride the future is furthermore one of the sites in the larger Horizon 2020-project called SHOW (SHared automation Operating models for Worldwide adoption), and a platform for several projects related to future mobility solutions. To date over 20 studies and research projects – completed and ongoing – are related to Ride the Future. A result conference was held 26 April and presented findings about the following topics:

  • Lessons learned from setting up a demonstration site with autonomous shuttle operation; paper (funding: SHOW)
  • Mobility for all – but who is ”all”?  paper (funding: Drive Sweden)
  • 5 feasibility studies (funded by VTI and summarised in here) about
    • Towards a digital twin of campus Valla for co-simulation of road users 
    • Exploring spatio-temporal accessibility in Lambohov: a pre-study. 
    • Data processing and visualization of mobile air quality measurements. 
    • Road surface unevenness and its impact on comfort and vibrations in low speed vehicles
    • Infrastructure needs at bus stops. 
  • The following studies were also presented at the conference. (funding in brackets):
    • Säkerhetsförarens uppmärksamhet och vakenhet (FFI)
    • The digital infrastructure of ELIN’s data collection (SHOW=EU)
    • Automated Vehicles as Social Agents: A Research Agenda (ELLIIT)
    • Cybersecurity of autonomous vehicles (Drive Sweden)
    • Digital guidance in public transport (funding: ERA-net)
    • Children’s perspective on future travels by autonomous bus (SHOW)
    • Autonomous shuttles for all – Experiences from children with intellectual disability (WASP-HS)
    • Game engine simulation of autonomous buses in a student project (LiU)
    • Ljudsignaler i interaktion mellan autonoma bussar och oskyddade trafikanter (LiU)
    • For more information and contact to project leaders, please get in touch with Ingrid Skogsmo (ingrid.skogsmo@vti.se)

Säkerhetskultur för automatiserade fordon. Målet för projektet Säkerhetskultur för automatiserade fordon är att utveckla metoder och verktyg för att kunna hantera säkerhetskulturen i organisationer som konstruerar och implementerar automatiserade fordon och maskiner. Projektet kommer att utforska befintlig säkerhetskultur och nya risker, samt utveckla mätinstrument för säkerhetskultur och pröva hur de kan appliceras på hållbarhet- och jämställdhetskultur. Säkerhetsfokus har länge legat på fordon och förare. Nu behövs organisationens och kundens betydelse lyftas fram. I projektet kommer därför en modell och verktyg utarbetas för att integrera säkerhetskultur i utvecklingsarbetet och för att stötta en lärandeprocess. Modellen utvecklas och utvärderas på två fallstudier från olika domäner, dels autonoma truckar samt automatiserade bussar i projektet Ride the future. En viktig aspekt av projektet är kunskaps och metodiköverföring mellan de olika tillämpningarna och mellan parterna VTI, RISE, Volvo GTT, Combitech och Toyota material handling. Projektet finansieras av Vinnovas FFI-program och genomförs på två år under ledning av VTI. Kontaktperson: Christina Stave (christina.stave@vti.se).

Studie om lastbil-VRU interaktioner inom FFI-projekt. Inom ramarna för FFI-finansierade projektet ”Externa interaktionsprinciper för förtroende och acceptans av tunga autonoma fordon” som bedrivs av Scania, RISE och Högskolan i Halmstad har doktoranden Victor Fabricius och kollegor publicerat en vetenskaplig tidskriftsartikel ”Interactions Between Heavy Trucks and Vulnerable Road Users—A Systematic Review to Inform the Interactive Capabilities of Highly Automated Trucks”. Artikeln syftar till att ge en översikt av den vetenskapliga litteraturen gällande dagens interaktioner mellan tunga lastbilar och oskyddade trafikanter – mer specifikt fotgängare och cyklister. En av insikterna från studien är att en stor del av interaktionen består av implicit kommunikation som till exempel fordons körsätt och rörelsemönster, och att den här typen av kommunikation i framtiden troligtvis kommer utgöra grunden även för interaktioner med automatiserade fordon. En annan insikt från studien är också att explicit kommunikation, i form av exempelvis ljussignaler på lastbilen i syfte att förtydliga lastbilens avsikter och handlingar, kan vara till nytta för interaktionerna. Utformning och nyttan av sådan kommunikation undersöks vidare i projektet som pågår fram till mitten av oktober 2022. Kontaktpersoner: Yanqing Zhang (yanqing.zhang@scania.com) och Daban Rizgary (daban.rizgary@ri.se)

Autonomous vehicle interactions in the hub. Scania, RISE, Boliden and Icemakers are working together in a research project “In the Hub – Samspel mellan operatörer och förarlösa fordon i framtidens transportsystem” funded by FFI. The aim is to investigate how natural interaction technologies can be integrated into autonomous transport systems to facilitate efficient and engaging experience in the hub contexts. An exploratory study have examined the potential of using verbal interaction and augmented reality (AR) to facilitate collaborations between professional human operators and unmanned self-driving heavy vehicles. Concepts that support operators in loading situations were designed and evaluated with forklift operators and rock-loading operators during a video-based study. Overall, the concepts received high scores in perceived efficiency and user experience. The results from the forklift operators supported the idea that more natural and social verbal interaction between operators and unmanned vehicles could lead to increased trust and acceptance compared to using simple voice commands. However, the results from the rock-loading operators showed that extensive use of voice interaction could become disturbing. The exploratory study thus supports the potential of using and further exploring verbal interaction and AR to facilitate human operators’ collaboration with self-driving vehicles, and the proposed concepts provide promising examples of interaction models for further investigation and implementation. The results have been presented in a paper which will be published in the conference “Applied Human Factors and Ergonomics” this year. Contact person: Yanqing Zhang (yanqing.zhang@scania.com) and Johan Fagerlönn (johan.fagerlonn@ri.se)

Heavy Automated Vehicle Operation Center (HAVOC) – Requirements and HMI design is a recently completed FFI-funded research project conducted by RISE and Scania with the following final project summary: Development trends suggest that, in spite of the optimistic announcements made by some stakeholders a few years ago, there are still technological challenges and regulatory constraints making heavy automated vehicles (HAVs) dependent on human control. Indeed, most HAV still require a human safety operator in the vehicle, and automated driving without a human “fallback” might be distant. At the same time, having a human safety operator in the vehicle jeopardises major anticipated benefits of HAVs – transport safety and efficiency. To bridge this gap, stakeholders are exploring remote operation technology, which enables HAV to be remotely operated by a human operator to some extent. The purpose of the HAVOC project was to study operator work and HMI for remote monitoring and control of heavy autonomous vehicles. The aim was to answer the following research questions:

  • What requirements are imposed on people and heavy vehicles for assessment, assistance, and driving?
  • What is required to scale the ratio between the number of operators and the number of monitored vehicles?
  • How should operator work be designed for transitions between assessment, assistance, and driving?
    A simulator was developed in Unity game engine with corresponding 3D-world and operator HMI to enable exploration of remote operation of ten vehicles in parallel. In a user study, 15 participants were invited to work for 1.5 hours and evaluate the system and work in terms of human-automation interaction. Human factors and HMI requirements were elicited for remote assessment, remote assistance, and remote driving operator tasks. The results show the importance of taking a systems perspective in developing and implementing remote operation control centers. See this link for an overview of the study and its results.
  • One of the major takeaways from the user study and the HAVOC project is the importance of a systems perspective in the analysis and design of future remote operation centers. The answer to questions such as “How many operators are needed?, How many vehicles can be monitored and controlled?, What is the best HMI?, What are the most important operator tasks?”  etc., will always rely on the dependencies between multiple human, technical and organizational factors. The ability to deal with the dependencies between factors such as operators’ skills and knowledge, operator tasks and training, HMI, vehicle capabilities, operational context, etc., lies in defining the envisioned work system and deciding what to design for. If a viable business case for remote operation is an operator:vehicle ratio of 1:1, 1:10 or 1:100 will place very different demands on overall human-automation systems design and work organisation. In this project, we have only considered single operator work. In a real application, teamwork between remote operators, traffic planners, and field personnel can be expected, further stressing the socio-technical systems approach. Contact person: Jonas Andersson (Jonas.andersson@ri.se)
Konferenser

Vehicle Electronics and Connected Services conference 2022

Ett spår på denna välbesökta tillställning på Svenska mässan i Göteborg handlade om automatisering och dess möjligheter och utmaningar.

Insikten om att vägfordonen idag främst är mjukvaruprodukter och hur denna ska hanteras var ett genomgående tema.

Ödgärd Andersson, vd för det två år unga Volvo Cars-bolaget Zenseact och Magnus Östberg, Chief Software Officer, på det 92 år äldre bolaget Mercedes-Benz, förde bland annat fram sina respektive operativsystem: CAR.OS och MB.OS. Kampen om kontrollen över egna plattformen är med andra ord igång.

Samtidigt pekade Matthew Avery, Chief Research Strategy Officer hos Thatcham research, på svårigheterna med att prissätta försäkringar för bilar som kan ändra karaktär från en timma till en annan genom mjukvara som uppdateras trådlöst, OTA.

Helge Neuner, Head of Automation på Volkswagen, valde istället att fokusera på affärsmodellen och konstaterade att användning av automatisering inom mobilitet som tjänst (MaaS) drivs av totala ägandekostnaden till skillnad från privatanvändande som drivs av systemkostnaden. VW:s transportlösning baserad på autonoma ID.BUZZ, som vi skrivit om tidigare här, påstods komma att rulla i Hamburg ”mycket snart” och vara klar för marknadsintroduktion 2025.

En flera gånger upprepad åsikt var också att övergången från avancerade förarstödsystem, ADAS, till autonoma fordon inte kommer ske genom en en kontinuerlig förändring utan kommer att kräva ett abrupt kliv.

Ulrik Janusson, Technology Leader Connectivity & IoT hos Scania, vågade sig på några (personliga) gissningar om framtiden. Bland annat att:

  • Mobilsystembaserad V2X (fordon till allt-kommunikation) kommer utgöra en central ”sensor” för fordon. Produkter med sådana, så kallade JCAS-lösningar, bedömde han vara tillgängliga om ungefär fem år.
    Autonoma fordon kan då komma att få realtidsuppdatering av var de har möjlighet att användas och inte (realtids-ODD).
  • Användningen av kraftfulla digitala tvillingar kommer öka men kan hotas av integritetshänsyn.
Forskningsprojekt, Konferenser, Samverkan människa - maskin

Konferens: Human Factors and Ergonomics Society

Human Factors and Ergonomics Society höll en konferens i Turin den 20-22 april, där presentationer hölls inom b.la kategorin ’Highly Automated Vehicles’. Vi ska här kort återberätta några intressanta delar av innehållet i konferensen som vi deltog på.

Forskare från Technical University of Munich presenterade en studie som studerat om man kan använda fordonsrörelser för att öka förarens medvetenhet kring den pågående köruppgiften i automatiserade fordon och på så sätt minimera så kallat ’out of the loop’ (att föraren helt kopplas bort från köruppgiften). Man testade två fordonsrörelser: stigningsrörelse (pitch motion) när fordonet detekterat ett framförvarande fordon, och rullningsrörelse (roll motion) när fordonet ska byta fil. 47 testpersoner fick köra Audi i verklig trafik på en 100km lång motorvägssträcka i Tyskland. Fordonet hade adaptiv farthållare och filhållningsstöd. I ena fallet behövde föraren övervaka fordonet (L2) och i andra fallet behövde inte föraren övervaka fordonet (L4). Förarna fick också köra utan automation. Testpersonen fick även utföra en icke körrelaterad uppgift (NDRT) under turen. Resultaten visade ingen påverkan av fordonsrörelserna på medvetenhet kring köruppgiften. Forskarna upptäckte däremot att förarna hade bättre medvetenhet om fordonets tillstånd utan automation aktiverad och i L4. Därtill visade sig förarnas övervakning av fordonet och trafikmiljön minska i övriga automationslägen efter förarna testat körning i L4.

Forskare ifrån Würzburg Institute for Traffic Sciences (WIVW) har genomfört en enkätstudie om intresse av att sova i autonoma fordon. Målet var att identifiera en målgrupp. 264 personer med medelålder 47 svarade på enkäten . Resultaten visade att 40% av deltagarna svarade att de hade för avsikt att sova i autonoma fordon. Yngre personer uppgav sig vara mer benägna att sova i autonoma fordon. Hur ofta och hur länge enkätdeltagarna rapporterat sova i kollektivtrafik korrelerade med en högre avsikt att nyttja autonoma fordon som sovplats. Yrkesförare uppgav sig vara mindre benägna. Kön, frekvens av tupplurer och pendlingsvanor korrelerade inte med avsikten att sova i autonoma fordon. Slutsatsen från studien är att man inte kunde hitta någon distinkt målgrupp för en sömnfunktion i autonoma fordon. Bland användarfallen fann forskarna att pendling, besöka vänner och familj som inte bor nära, semesterresor med långa avstånd var de mest förekommande i enkätsvaren. Att sova i autonoma fordon uppgavs främst komma ske i syfte att göra frekventa och obekväma resor mer bekväma.

Forskare från Franska forskningsinstitutet Vedecom har inom ramarna för ett EUprojektet Drive2TheFuture undersökt hur utbildningsprotokoll för villkorad automatiserad körning påverkade förares kunskap, acceptans, och blickbeteende efter körning av ett fordon med den kompetensen. Forskarna utformade två nivåer av utbildning: en enkel och en avancerad. 26 testdeltagare fick köra ett fordon som kunde upplevas ta över köruppgiften helt och hållet från föraren under vissa tillfällen. Fordonet kördes på allmän väg i användarfall som till exempel i trafikljussituationer och rondeller. Resultaten visade att utbildningsprotokollet inte hade någon påverkan på acceptansen av det automatiserade fordonet men att upplevd nytta, upplevd tillfredställelse, och tillit ökade med det avancerade utbildningsprotokollet. Efter utbildningen, men innan körningen, hade deltagare som fått den avancerade utbildningen en bättre kunskap men en lägre tillit till fordonet än de deltagare som fick den enkla utbildningen. Efter körningen så hade deltagarna en ökad tillit jämfört med sig själva innan körningen, men fortfarande en lägre tillit än deltagarna som fick den enkla utbildningen. Resultaten ifrån blickbeteendemätningarna visade att deltagare med avancerad utbildning sökte av trafikmiljön längre än deltagarna med enkel utbildning. Slutligen ansåg forskarna att den enkla utbildningen ändå var tillräcklig.

Informationssäkerhet, Konferenser

SAFECOMP-proceedings

Den 40:e versionen av den internationella konferensen SAFECOMP hålls den här veckan (8e till 10:e september). De vetenskapliga artiklarna (”proceedings”) finns att ladda ned gratis [1].

Konferensen kommer beröra cybersäkerhet och tillämpningar för maskininlärning där autonoma fordon ingår.

Källa

[1] SAFECOMP: International Conference on Computer Safety, Reliability, and Security. Proceedings. Länk

Forskningsprojekt, Konferenser, Samverkan människa - maskin

Automated Vehicles konferens

Del två av Automated Vehicles konferensen som hålls av Chartered Institute of Ergonomics & Human factors ägde rum nyligen och fokuserade på villkorad automatiserad körning dvs. nivå tre enligt SAE-automationsskalan. Vi ska här kort återberätta några intressanta delar av innehållet i konferensen som vi följde.

När det gäller villkorad automatiserad körning så ligger den största diskussionen kring överlämning av kontroll mellan förare och fordon. Presentatörer och deltagare på konferensen diskuterade bl.a. tid för att ta över, typer av signaler för överföring av kontroll, och körförmåga efter att föraren tagit tillbaka kontrollen.

När det gäller ”tid för att ta över” och ”typer av signaler” så presenterade Christian Janssen ifrån Utretch universitet i Nederländerna resultat från en doktorand Remo Van der Heidens och hans kollegors resultat där man sett en minskning i förarens hjärnaktivitet som ska motsvara upptäckandet och bearbetandet av ljudsignaler när hen åkte autonomt i en körsimulator. Vidare så noterades ännu större minskning i den relevanta hjärnaktiviteten när föraren utförde en sekundär uppgift i samband med att åka autonomt i simulator. För att undvika den här effekten nämnde Janssen att en ljudsignal inte räcker, att 10 sekunders tidsmarginal kanske inte heller räcker, och att en gradvis ökande frekvens av ljudsignalen kan tillämpas.

Alexander Eriksson från Volvo Cars diskuterade bl.a. problemen med att anta att fordonet i alla situationer inser att den inte klarar av situationen och hinner be föraren att ta över [1]. Han betonade också att kvalitén av körförmågan efter att föraren tagit tillbaka kontrollen beror dels på trafiksituationens förutsägbarhet och dels på tidsmarginalen föraren haft för att ta över.

Emily Shaw från universitetet i Nottingham i England berättade om en studie där deltagare fick köra fordon med villkorad automation och där överföring av kontroll skedde med 60 sekunders tidsmarginal under vilken deltagarna skulle förbereda sig för att ta över [2]. Deltagarna fick köra vid fem olika tillfällen under fem dagar. Resultaten visade att ju mer erfarenhet som deltagarna fick desto mer nyttjade de tidsmarginalen för sekundära uppgifter istället för att förbereda sig för kontrollövertagandet.

Källor

[1] de Winter, J., Stanton, N., & Eisma, Y. B. Is the take-over paradigm a mere convenience? 2021-01 Länk

[2] Large, D.R., Burnett, G., Salanitri, D., Lawson, A., Box, E. A Longitudinal Simulator Study to Explore Drivers. Behaviour in Level 3 Automated Vehicles in Automotive User Interfaces and Interactive Vehicular Applications. 2019-09 Länk

Konferenser

Konferenstips

Fler konferenser hittar ni i vår kalender via https://omad.tech.