Metoder för att upptäcka okänd data utan inlärning

Machine Learning (ML) och speciellt Deep Learning (DL) har visat sig vara mycket effektiva och kraftfulla för att lära sig att känna igen mönster, beteende och egenskaper.

En känd egenskap hos ML är att algoritmerna kan vara extremt bra på data som finns inom den rymd som använts för träning, men extremt dåliga på data som ligger utanför träningsrymden. De är alltså bra på att generalisera, men sämre på att extrapolera. För att detektera data som ligger utanför träningsrymden, tränas ofta nätverk som lära sig se skillnad på ”känd data” och ”okänd data”, genom att presentera exempel från båda klasserna. Problemet är dock att det dels finns många dimensioner i datat (speciellt när indata är bilder) och dels blir det snabbt opraktiskt att samla data på objekt som inte är relevanta för nätverket.

Forskare från Georgia Tech och Samsung, har nyligen publicerat en artikel kring hur nätverk kan tränas, utan att använda data data som ligger utanför träningsrymden [1].

Artikeln presenterar en metod som använder sig av signaler som finns inne i ML nätverken. De skapar sannolikhesfördelningar över hur signalerna beter sig för de olika kända klasserna. Genom att jämföra dessa fördelningar med hur signalerna ser ut för ny data som presenteras för nätverket, lyckas de med hög säkerhet avgöra om den nya datan kommer ifrån den kända eller okända datarymden.

Egen kommentar

Denna metodik har studerats inom Vinnova FFI projektet SMILE II även där med stor framgång [2].

Källor

[1] Hsu, Yen-Chang, et al. ”Generalized ODIN: Detecting Out-of-distribution Image without Learning from Out-of-distribution Data.” arXiv preprint arXiv:2002.11297 (2020).

[2] Slutrapport SMILE II https://www.vinnova.se/globalassets/mikrosajter/ffi/dokument/slutrapporter-ffi/elektronik-mjukvara-och-kommunikation-rapporter/2017-03066eng.pdf

Kampen mot Coronakrisen

Till följd av det rådande läget i landet har regeringen gett Myndigheten för Digital förvaltning, DIGG, uppdraget som projektledare i Hack for Sweden. Som ett första steg i detta anordnas Hack the Crisis Sweden mellan den 3-6 april. Det är ett digitalt hackathon som genomförs online med målet att skapa digitala lösningar och koncept som kan hjälpa Sverige under eller ur Coronakrisen och som kan implementeras snabbt i vårt samhälle.

I samma anda öppnar Vinnova en ny satsning som vänder sig till initiativ som har potential att genom innovation stötta omställning av samhälle, verksamheter och produktion i spåren av coronaepidemin. De nya lösningarna ska kunna användas inom sex till tolv månader. Satsningen är öppen till 17 april.

Vad har du för idéer? Något som har med automation att göra?

TuSimple och ZF i samarbete

Stratupföretaget TuSimple, som fokuserar på självkörande lastbilsteknik, inleder ett samarbete med fordonsleverantören ZF [1]. Samarbetet går ut på att utveckla och kommersialisera teknik för självkörande lastbilar på tre marknader: Nordamerika, Europa och Kina. 

Bland tekniker som de gemensamt kommer att utveckla och integrera nämns kameror, lidar, radar, styrning och ZFs dator ZF ProAI. Tanken är att ZF ska i slutändan fungera som standardleverantör för TuSimples massproduktion av självkörande lastbilsteknik.

Egen kommentar

För leverantörer som ZF är det nu viktigt att hitta långsiktiga samarbeten för att säkerställa sin marknadsandel. TuSimple påstås ha över 40 självkörande lastbilar och har knutit till sig 18 strategiska kunder däribland UPS. Med ZFs mångåriga erfarenhet får TuSimple en pålitlig leverantör. På så sätt är detta ett win-win samarbete.

Källor

[1] TuSimple. TuSimple and ZF Partner to Develop Technology for Mass Produced Autonomous Trucks. 2020-03-26 Länk

Ett nytt gyroskop

På universitetet i Michigan har forskare utvecklat ett nytt gyroskop som är litet, relativt billigt och sägs ha väldigt bra precision [1].

Gyroskop hjälper till att orientera objekt i miljöer när det inte finns GPS täckning och har en viktig relevans för autonoma fordon. Det nya gyroskopet påstås ha 10 000 större noggrannhet men är bara 10 gånger dyrare än gyroskop i dagens mobiltelfoner. Vidare sägs det vara 1 000 gånger billigare än andra gyroskop som är större och har likvärdig prestanda.

Detaljer om det nya gyroskopet kommer att presenteras i en artkel med titel 0.00016 deg/√hr angle random walk (ARW) and 0.0014 deg/hr bias instability (BI) from a 5.2M-Q and 1-cm precision shell integrating (PSI) gyroscope inom ramen för 7th IEEE international Symposium on Inertial Sensors & Systems (finns inte online ännu).

Källa

[1] Michigan News. Small, precise and affordable gyroscope for navigating without GPS. 2020-03-23 Länk

Toyota och NTT i samarbete

Toyota och Nippon Telegraph and Telephone Corp (NTT) inleder ett samarbete som går ut på att utveckla smarta städer [1]. 

Tillsammans ska de utveckla en dataplattform som kommer att sammanställa och analysera information från hem, fordon och offentliga institutioner. Planen är att detta ska användas för att skapa nya tjänster med fokus på transport, hälsa och energianvändning.

Plattformen kommer att lanseras först i Woven City i Mt. Fuji i Japan. Det är en smart stad som Toyota utvecklar för att integrera bland annat smarta hem, robotik och autonom körning.

Källa

[1] Reuters. Toyota, NTT team up on developing smart city platforms. 2020-03-24 Länk

MITs nya simulator

Forskare från Massachusetts Institute of Technology (MIT) har tillsammans med forskare från Toyota publicerat en studie där de visar potentialen av MITs simulator kallad Virtual Image Synthesis and Transformation for Autonomy (VISTA) [1].

När automatiserade fordon samlar data från verklig körning så lär de sig manövrera fordonet i de trafiksituationer som de blir utsatta för. Så kallade edge-cases där fordonet är nära olyckor sker dock inte så ofta, och det är utmanande att träna algoritmerna till att lära sig hantera sådana situationer. Med hjälp av simulatorer så är det möjligt att träna algoritmerna på edge-cases utan några verkliga konsekvenser.

VISTA sägs använda sig av en liten mängd data från verklig körning, för att sedan utforska ett stort antal möjliga scenarier för fordonet på vägen. Fordonet i simulatorn motiveras till att inte hamna i olyckor på vägen till sitt slutmål, och blir därmed bättre och bättre på att hantera edge-cases.

Vanligtvis har man i simulatorer en miljö som är artificiellt designad. VISTA använder sig av den videodata från den verkliga körningen, och sägs därmed ge resultat som bättre överförs mellan simulator och verklighet.

I tester så visade det sig att ett fordon som tränats i VISTA under 15 timmar och kört 10,000 km efteråt kunna köra på obekanta vägar.

Mer om det hela kan ni läsa om i MITs artikel med titel Learning Robust Control Policies for End-to-End Autonomous Driving From Data-Driven Simulation.

Egen kommentar

VISTA sägs även använda sig av förstärkt lärande utan inmatade regler förutom ”krascha inte”. Jag är nyfiken på om det är möjligt för fordonet att alls lära sig att förhålla sig till trafikregler genom den metoden. Syftet med VISTA är förmodligen inte att lära sig trafikregler, utan kanske snarare bara fokus på manövrering av fordonet i edge-cases.

Källor

[1] MIT News. System trains driverless cars in simulation before they hit the road. 2020-03-23 Länk

[2] Wiggers, K., Venture Beat. MIT CSAIL’s VISTA autonomous vehicle simulator transfers skills learned to the real world. 2020-03-23 Länk

Hyundai känner av baksätespassagerare

Antalet barn som dör av värmeslag i fordon ökar [1]. En väl fungerande lösning för att upptäcka nästintill orörliga personer i bilar är därför eftertraktad.

Hyundai Mobis påstår sig nu har en radarbaserad lösning som klarar att identifiera mycket små tecken på liv, även genom textilier.

Mjukvaran ska vara så bra på att tolka radarsignalerna att Hyundai redan har planer på att expandera systemet till att även kunna mäta hjärtrytmen hos passagerare.

Systemet ska nu erbjudas internationella bilföretag [2].

Egen kommentar

I början av 2019 lanserade Tesla en funktion kallad Dog Mode. Den har två syften: att hålla hundar, och andra husdjur, i en klimatkontrollerad miljö om de lämnas obevakade i ett fordon, och att låta förbipasserande veta deras status. Här handlar det dock inte om någon automatisk detektering, funktionen behöver aktiveras av ägaren.

Här kan ni se exempel på andra fordonsmodeller (i USA) som erbjuder någon typ av detektering av personer och djur inne i fordonet. Sådan teknologi lär bli minst lika viktiga i självkörande fordon.

Källor

[1] National Highway Traffic Safety Administration, US Department of Transport. Help Prevent Hot Car Deaths. 2019-11-18 Länk

[2] Hyundai Mobis, PR Newswire. Hyundai Mobis develops ’in-cabin systems’ utilizing the state-of-the-art autonomous driving sensors one after another. 2020-03-23 Länk

Begränsad kunskap om förarstöd hos säljare och köpare

Att potentialen av att införa ny teknik beror av hur tekniken används bör vara uppenbart. Både säljare och köpare av bilar med avancerade förarstödssystem borde därför veta hur tekniken fungerar. Ett forskarteam från Nederländerna har nu beskrivit hur det är med den saken. Det är ingen vacker läsning som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Transportation Research Interdisciplinary Perspectives.

Studien är baserad på onlineenkäter. Resultaten från de 713 enkätsvaren från bilköpare visade att nästan en fjärdedel av köparna inte fått någon information om bilens stödsystemen alls. Bland dem som fått information var det bara 9% som kunde testa systemen innan köp.

Dessutom fick 40% av bilförsäljarna inte tillräcklig information om systemen. Märkeshandlare fick oftare än oberoende återförsäljare tillräcklig information.

Egen kommentar

Stödsystemen kommer sannolikt bli än mer avancerade framöver. Om de inte samtidigt blir fullständigt intuitiva kommer det krävas både information och träning för att de ska fungera som tänkt.

För att kunna garantera att alla bilköpare ska ha tillgång till detta krävs kanske såväl tydliga regelverk som standarder och databaser.

Källa

[1] Boelhouwer et al. How are car buyers and car sellers currently informed about ADAS? An investigation among drivers and car sellers in the Netherlands. 2019-03-10 Länk

Där drönarna redan flyger

Vi har tidigare berättat om Alphabetsägda Waymos samarbete med UPS inom leveranser med självkörande vägfordon. Samarbeten om självkörande fordon stannar dock inte på marken. Både Alphabet och UPS har skaffat nya samarbetspartners för att också utvecklas inom drönarleveranser.

Alphabets drönarbolag Wing levererar sedan i höstas kostnadsfritt i Christiansburg i Virginia. Syftet är bland annat att undersöka acceptansen hos allmänheten. Hur många leveranser som genomförts vill inte Wing berätta. En videoillustration av hur det ser ut hittas här [1].

UPS har sedan förra året utfört tusentalet leveranser inom ett sjukhusområde i Raleigh i North Carolina. Genom sitt utvecklingsbolag UPSFF har de nu startat samarbete med tyska Wingcopter [2]. Kärnan i Wingcopters lösning är möjligheten att kombinera traditionella drönares vertikala lyft och landningar (s.k. VTOL) med räckvidden och den relativt låga ljudnivån hos luftfartyg med fasta vingar.

Egen kommentar

När vi är ändå i luften så kan ni passa på att läsa preliminära resultat från utredningen om Boeing 737 MAX Aircraft som kraschat i Indonesien och Etiopien.

Källa

[1] Input Mag. We visited a small Virginia town where drone deliveries have begun for real. 2020-03-23 Länk

[2] UPS. UPS Flight Forward and Wingcopter to develop versatile new drone fleet. Länk

Konferens- och kurstips

Här är några tips på online konferenser och kurser:

  • ERTICO Academy Webinar: Mobility as a Service (Maas). 27 mars 2020, kl 15-16:15.  Länk
  • Nvidias GTC Digital: Autonomous Vehicles Presentations, Demos, and Posters. Konferensen pågick under veckan men det ska gå att komma åt presentationerna i efterhand. Länk
  • Designing the Waymo Driver. Presentationen var planerad för SXSW Conference. Länk
  • Gratis tillgång till utbildningar från Udacity i en månad. Länk
  • En blandning av online gratis kurser vid diverse utbildningsinstanser sammanställt av Fordonskomponentgruppen (FKG). Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden