Flera attacker på självkörande bilar rapporteras från Kalifornien skriver Daily Mail [1]. Två av sex rapporter om olyckor med automatiserade fordon har inbegripit personer som gått fram till och attackerat robotbilen enligt Kaliforniens Department of Motor Vehicles (DMV). I ett av fallen var fordonet i autonom mod.
Ett av fallen har enligt Ny Teknik involverat en svensk på motorcykel i San Fransisco [2].
Egen kommentar
På samma sätt som man idag kan bli irriterad på mänskliga förare som beter sig på ett sätt man inte gillar i trafiken, så kan förstås detsamma gälla förarlösa fordon. Om beteendet avviker mycket från normalt mänskligt beteende, om det är svårt att förutse hur de kommer att agera, eller om de som det ibland sägs åtminstone inledningsvis kommer att köra långsammare och försiktigare än mänskliga förare så kan nog irritationen öka.
Än så länge har det funnits säkerhetsförare i de självkörande bilarna, ett krav som ju nu luckras upp. Man kan annars tänka sig att det är lättare att släppa hämningarna och avreagera sig på ett livlöst föremål som ett fordon.
Källor
[1] Cecile Borkhataria, Annie Palmer: Humans ATTACK self-driving cars in California when they crash, report finds, suggesting we might react aggressively to a robot takeover, Daily Mail Online 2018-03-06 Länk
[2] Johan Kristensson: Svensk stämmer GM efter olycka med självkörande bil, Ny Teknik 2018-01-24 Länk
Den amerikanska patentorganisationen USPTO har nyligen godkänt Waymos patent som beskriver en metod och ett system för reducerad åksjuka i automatiserade fordon: Method and System for Determining and Dynamically Updating a Route and Driving Style for Passenger Comfort [1, 2].
En del i detta är att bestämma vägar som kan minimera åksjuka. Till exempel skulle känsliga passagerare få en avslappnad resa på snällare vägar. De som är mer tåliga och har bråttom skulle kunna välja en snabbare och mindre snälla vägar.
Sedan kan olika metoder användas för att uppmuntra passagerarna att inte titta ner eller läsa under resan. De som är känsligare för åksjuka kan också hänvisas till specifika platser i fordonet där de är mindre benägna att känna effekterna.
En annan åtgärd är att undersöka hur hårt fordonet accelererar och svänger för att bestämma sannolikheten för att åksjuka ska uppstå på en given väg.
Egen kommentar
Det här med åksjukan är riktigt knepigt och utmanande, vilket vi skrivit om vid flera tillfällen. Något som jag reagerade på i Waymos patent är att passagerarna skulle uppmuntras att inte titta ner eller läsa – hur går det ihop med den fina bilden som målats upp av många aktörer att folk äntligen kommer få tillbaka sin tid som de kan använda för läsning, att svara på e-mail och liknande aktiviteter?
Källor
[1] McFarland, CNN Tech. Waymo wants to prevent puking in self-driving cars. 2018-02-23 Länk
[2] Method and System for Determining and Dynamically Updating a Route and Driving Style for Passenger Comfort. Länk
Amerikanska institutet IIHS har genomfört en studie där förare fick tycka till om några olika förastödssystem som finns på marknaden idag efter att ha använt dem några dagar [1].
Resultaten visar att förarna uppskattar bäst system som de uppfattar gör långsammare, mjuka, gradvisa förändringar och som konsekvent hittar andra fordon på vägen. Sämst tyckte man om aktiv filhållning som styr på ett annat sätt än de själva skulle göra.
Samtidigt startar nu brittiska forskningsprojektet HumanDrive, som ska just studera hur fordon bör bete sig för att ge passagerarna rätt känsla och upplevelse [2]. I projektet kommer man att bygga en autonom bil som har ett människolikt, naturligt beteende anpassad för olika typer av resor.
Egen kommentar
Föraracceptans blir ett allt viktigare område och det gäller för konstruktörer av förarstödsystem och även framtida automatiserade fordon att skapa system som ger bilarna ett förtroendegivande beteende, vilket ofta är likt det mänskliga.
Källor
[1] IIHS: Drivers prefer automated systems that operate smoothly, Safe Car News 208-02-15 Länk
[2] ITS to lead human-centred design and evaluation of automated vehicle behaviour in a new Innovate UK project: HumanDrive, Institute for Transport Studies Länk
Förra hösten skrev vi om Ubers patent att minska problemen med rörelsesjuka som kan bli mer uttalade när man inte kör och håller blicken på vägen.
Nu har även forskare vid University of Michigan patenterat en lösning [1]. Lösningen bygger på perifer-belysning på passagerarna för att efterlikna vad man skulle se om man tittade ut.
Källor:
[1] Greta Guest: New system could prevent motion sickness in self-driving cars, University of Michigan Record 2018-01-19 Länk
Är man borta i en månad så hinner det hända mycket. Men så är det väl med allt, det gäller att hänga med! Är man inte med i varje ögonblick så hinner andra före. Kanske något att lägga på minnet under det nya året?
Navigants senaste kartläggning av ledande företag inom automatiserad körning tyder i alla fall på det. Förra årets ledare, Ford, har blivit omkörd av GM, Waymo och Daimler-Bosch och hamnat därmed på plats 4 på Navigants Leaderboard. Svenska Volvo-Autoliv-Ericsson-Zenuity har hamnat på plats 9 bland s.k. contenders. Intressant nog har Tesla, Apple och Uber hamnat längst bak bland s.k. challengers. Ja, så kan det gå. Vill ni få en uppfattning om hur det kan gå under 2018 kan ni förslagsvis läsa den här prognosen samt den här.
Nedan följer en sammanställning av det vi missat under den senaste månaden. Mycket av det vi skriver om har visats under årets upplaga av Consumer Electronics Show (CES) i Las Vegas. En intressant sammanfattning av CES återges också av Automotive News.
Ska fordonet kunna förstå förarens hjärnaktivitet? Ja, enligt Nissan som visade ett s.k. brain-to-vehicle gränssnitt (läs: en mössa med många elektroder i) med hjälp av vilken fordonet kan förutspå när föraren exempelvis vill bromsa eller när föraren ogillar dess körsätt. Länk
Självkörande fordon kommer behöva bättre batterier, enligt uppfinnaren av litiumjonbatterier Akira Yoshino. Förutom att fokusera på att göra batterier mer kraftfulla för att utöka räckvidden för privatägda bilar, kommer tillverkarna också behöva utveckla enheter som klarar av svårigheter med nästan konstant körning och kortdistansresor för delade fordonspooler. Länk
Bosch blir delägare av kartföretaget HERE. Att få tillgång till detaljerade kartor och andra datatjänster från HERE är en del av företagets plan att utvecklas inom området smarta städer. Andelen som Bosch kommer att äga är ca 5%. Länk
Baidu inleder samarbete med BlackBerry. I och med detta har Baidu valt BlackBerrys QNX för användning i Apollo, företagets öppna plattform för självkörande fordon. Länk
Aurora i samarbete med VW och Hyundai. Detta för att kommersialisera Auroras mjukvara för självkörande fordon. Hittills har Aurora testat sitt system i Mountain View och Pittsburgh med ett okänt antal fordon. Förhoppningen är att samarbeten ska möjliggöra mobilitetstjänster, och först ut blir VWs Sedic. Länk
Kommersiell platooning 2018? Ja, det är Pelotons ambition. Troligtvis blir det av vid halvårsskiftet ihop med en icke-namngiven kund i Texas. Nyheten kommer strax efter att företaget genomfört tester på allmänna vägar i Florida och Michigan. Länk
Finska Martti i snö. VTT i Finland har visat att dess självkörande bil Martti (en anpassad Volkswagen Touareg) klarar av dåliga vägförhållanden. Den klarar av att köra själv på en helt snötäckt motorväg utan synliga linjemarkeringar i hastigheten 40 km/h. Martti är baserad på samma mjukvara som används i dess föregångare Marilyn som tränades av forskarna under våren 2017 att hantera tätbebyggda områden. Här kan ni se Martti in action. Länk
Självkörande bagagetransport. EasyMile, som gjort sig känt genom att tillverka små självkörande bussar EZ10, har ihop med TLD utvecklat ett självkörande fordon för bagagetransport. Fordonet kallas TractEasy och är baserat på TLDs JET-16 eldrivna traktor som integrerats med EasyMiles självkörande system. Länk
Faurecia och Accenture ska tillsammans bedriva en digital tjänstefabrik. De kommer inledningsvis att fokusera på två områden: kognitiv teknologi för att återuppfinna användarupplevelsen i bilen samt tjänster för att förbättra hälsa och välbefinnande. De har också för avsikt att utnyttja digital teknik som artificiell intelligens (AI), avancerad analys, förstärkt och virtuell verklighet, blockedja och kvantumberäkning. Länk
Autolivs Liv 2.0. Autolivs forskningsfordon Liv 2.0 gjorde debut under CES, och inte bara en utan hela fyra stycken. Dessa är av modellen Lincoln MKZ och är utrustade med externa och interna sensorer, samt artificiell intelligens och en smart ratt. Ambitionen med Liv 2.0 är att skapa en dialog mellan fordon och förare och bidra till att skapa en gemensam förståelse för varandras kunskaper och förmågor. Länk
Självläkande asfalt för självkörande fordon. Dålig infrastruktur skulle kunna vara ett stort hinder för massintroduktion av automatiserade fordon. För att lösa problem med hål och liknande vägdefekter har en grupp forskare vid Delft University tagit fram en ny typ av asfalt som har förmåga att läka själv. Liknande tankar har också forskarna vid ETH Zurich och University of Minnesota Duluth. Länk
Aptivs och Lyfts taxitjänst. Under CES demonstrerade Aptiv (tidigare Delphi) och Lyft sin mobilitetstjänst. De tog dit en flotta på 8 bilar som resenärerna kunde boka via Lyfts app för resor till 20 olika destinationer i Las Vegas. Som ni kan se i filmen nedan är i princip alla sensorer integrerade i bilen. Länk
Toyotas nya fordon och allians. Toyota, som hittills hävdat att de inte har några planer på att ta bort ratten och föraren, har under CES visat e-Palette – ett helt självkörande konceptfordon utan någon ratt. Tanken är att fordonet ska användas för nya mobilitetstjänster. För att kunna förverkliga dessa tjänster har Toyota bildat en allians för e-handel med företag som Amazon, Pizza Hut, Uber, Mazda och Didi Chuxing. På kort sikt kommer alliansen att fokusera på att utveckla den eldrivna e-Paletten som kommer att ha ett gränssnitt för öppen källkod som gör det möjligt för partnerföretag att installera sina egna automatiserade körsystem om så önskas. Dessutom kommer Toyota att erbjuda en rad tjänster för att hjälpa e-Palette-kunderna att använda sina fordon, inklusive leasing, försäkringsstöd och flotthantering. Användarna kommer också ha tillgång till kommunikationsnät och ett så kallat Toyota Big Data Center. Länk
Självkörande och eldrivna bussar by AB Volvo. Ni som bor i Göteborg har säkert sett och åkt med Volvos eldrivna stadsbussar många gånger. Nu ska Volvo också automatisera två av sina elbussar (modell 7900 Electric) och testa dem på en testbana i Singapore ihop med Nanyang Technological University och landets transportmyndighet LTA. Bussarna kommer att utrustas med den nya tekniken i Göteborg och levereras till Singapore i början av 2019. Viktigt att notera är att ABB kommer förse Singapore med snabbladdare för dessa bussar. Länk
Ny forskning inom EU-projektet HF Auto pekar på att automation i SAE nivå 3, där föraren måste övervaka fordonets självkörande funktion, är en potentiellt dålig idé [1]. Daniël Heikoop presenterar sin avhandling ”Driver Psychology during Automated Platooning” [2] den 20/12 vid TU Delft . Genom att bland annat mäta puls och ögonrörelser har Heikoop kunnat dra slutsatser om människans förmåga som övervakare av automation i fordon. Forskningen har tittat på både bilförare (i verklig trafik) och lastbilsförare i konvojkörning (i simulator) med liknande resultat.
Källor:
[1] Highly automated cars are dangerous. TU Delft. Länk
[2] Heikoop, D. D., (2017) ”Driver Psychology during Automated Platooning”. Doktorsavhandling TU Delft. Länk
Amerikanska Phantom Auto utvecklar en lösning där en autonom bil som kommer i svårigheter den inte klarar av själv tas över av en förare i en kontrollcentral [1].
Tanken är att undvika de situationer där föraren i bilen skulle tagit över men som han eller hon inte hinner bli medveten om.
Egen kommentar
Jag får en del funderingar. Kommer personalen i kontrollcentralen vara mer alerta än personerna i bilen? Ska de kontinuerligt övervaka och vara beredda att ta över?
Källor
[1] Dean Takahashi: Phantom Auto uses humans to remotely control self-driving cars in a pickle? Venturebeat 2017-12-06 Länk
Det är ett känt problem att många riskerar att må illa om de inte håller ögonen på vägen, så kallad rörelsesjuka. Orsaken är att ögonen och människans övriga sinnen ger olika signaler till hjärnan. Till exempel känner man rörelser men ögonen ser dem inte.
Men nu har Uber patenterat ett system där man ”haptiskt” rör sätena, riktar luftutblås och även riktar ljus för att ge de åkandes olika sinnen en avstämd information [1].
Dock visar medicinsk forskning att det ger liten effekt att vibrera stolar.
Egen kommentar
Det finns många utmaningar som uppstår när de åkande ska använda tiden i bilen till att göra något annat, rörelsesjuka är en. En annan är krocksäkerheten när de åkande inte längre alltid sitter rakt upp utan kanske halvligger eller sitter vridna åt annat håll – alla nuvarande erfarenheter och testmetoder bygger på dagens konfiguration.
Källor
[1] Yvette Tan: Uber’s new patent aims to combat motion sickness in self-driving cars, Mashable 2017-11-22 Länk
Förra gången rapporterade vi om några föredrag från resultatkonferensen i FFI-projekt AIMMIT och HATric. Här kommer fortsättningen.
Jan Andersson från VTI presenterade å Igancio Solis vägnar en studie som undersökt hur Pilot Assist (automationsnivå 2) påverkar förarbeteende och om det möjliggör bättre engagemang i icke-körrelaterade aktiviteter (ett visuellt spel på en pekplatta) jämfört med manuell körning. Studien utfördes i verklig trafik och involverade 21 förare som delades i två kategorier: de som hade tidigare erfarenhet av Pilot Assist och oerfarna. En generell slutsats är att alla förare tittade mindre framåt och mer mot instrumentpanelen när Pilot Assist var aktiverad (det är på instrumentpanelen som det visas om Pilot Assist är aktiverad eller ej). Däremot var de flesta sämre på att spela när Pilot Assist var aktiverad – något som inte går hand i hand med andra studier och allmänna förväntningar att automationen ska möjliggöra för förare att ägna sig åt andra aktiviteter. En annan slutsats är att erfarna förare använde Pilot Assist längre tid än de oerfarna. Likaså ägnade de sig mer åt spelet samt gjorde fler omkörningar.
Mikael Lung Aust från Volvo Cars pratade om kontrollöverlämning mellan föraren och bilen och vice versa, och om förarna vinner något på att ge kontrollen till bilen. Svaret är ja, givet att förarna litar på bilen tillräckligt mycket och upplever att de inte behöver övervaka trafiken runtomkring. När förarna uppnått denna nivå av tillit är de benägna att helt ägna sig åt andra (och mer intressanta) aktiviteter. Men då är de inte längre förare utan snarare kontorsarbetare eller någon som slappnar av hemma. Designers kan därmed inte förvänta sig topp-prestanda omedelbart efter att bilen ber ”förarna” att återta kontrollen. På det viset är det mer lämpligt att prata om en persons rutiner inför bilkörning (t.ex. hur man ställer ifrån sig läsplatta, ställer stolen, etc.) snarare än förarreaktion. En konsekvens är också att typen av återkoppling från bilen gör att dess design blir oväsentlig och obemärkt.
Lars-Ola Bilgård från Chalmers presenterade preliminära resultat från en studie som utforskat hur bilens körsätt påverkar tillit hos förare. Studien har genomförts på testanläggningen AstaZero och involverat 18 förare. Varje förare fick uppleva två körsätt: ekonomiskt och sportigt. Bilen färdades hela tiden i automatiserat läge och föraren fick ingen återkoppling via grafiska gränssnitt. Initiala resultat tyder på att ekonomiskt körsätt föredras av många i säkerhetskritiska situationer eftersom det på ett tydligare sätt indikerade bilens intentioner. Sportigt körsätt är dock att föredra i andra situationer eftersom det upplevdes mer effektivt.
Helena Strömberg från Chalmers pratade om hur både förarens och fordonets roll förändras med ökad automation och att de behöver skapa ett nytt förhållande till varandra. Detta kräver metoder som adresserar det förhållandet tidigt i designprocessen. En sådan metod skulle kunna vara att välja en metafor som en vägledande princip för samspelet. Detta har utforskats i en serie av studier och resultaten tyder på att denna princip har potential men att valet av en metafor är svårt och att det påverkas av olika faktorer.
Christoffer Kopp från Volvo Cars påpekade vikten av att det ska vara klart för föraren i ett automatiserat fordon vem som är ansvarig för körningen. Designers behöver därför ha som utgångspunkt att skapa ”mode awareness” snarare än att eliminera ”mode confusion”, vilket är något som många fokuserar på idag. Han pratade också om att tillit och hur mycket som en förare engagerar sig att övervaka trafiken när han/hon färdas i ett högt automatiserat fordon förändras över tid. En studie som utförts på testanläggningen AstaZero tyder dock på att tillit kan uppnås snabbare än vad man tror.
Jan Nilsson från Semcon, min kollega Jonas Andersson och jag (Azra Habibovic) presenterade en studie som utforskat upplevelsen av kommandobaseradkörning i högt automatiserade fordon, som möjliggör för föraren att påverka bilens taktiska beslut som t.ex. tala om för fordonet att köra om framförvarande fordon när detta är möjligt. Studien genomfördes i en körsimulator och involverade 16 förare. Varje förare fick testa två olika multimodala gränssnitt som användes för att påverka bilens taktiska beslut. Resultaten tyder på att kommandobeserad körning är önskvärd, speciellt på motorväg och landsväg. Det ger förarna en känsla av att vara i kontroll. Vidare visar resultaten att gränssnittet som baserades på gester och visuell återkoppling upplevdes bäst av förarna.
Den här veckan inleder Cadillac ett utbildningsprogram för återförsäljare av Super Cruise, ett system för automatiserad handsfree körning på motorväg som kommer att finnas i 2018 Cadillac CT6 (säljs som ett tilläggsystem för ca 5000 dollar) [1]. Detta för att undvika eventuella missförstånd och för att säkerställa att kunder får rätt upplysning om systemet och förstå dess begräsningar.
Egen kommentar:
Till skillnad från andra förarstödssystem på SAE-nivå 2 så kräver inte Super Cruise att man har en hand på ratten eller är beredd att ta över kontrollen efter några sekunder [2]. Samtidigt så finns begränsningar och kräver övervakning. Frågan är om föraren kommer att vara alert nog att göra det efter ett par timmars självkörning?
Källor
[1] Wayland, M., Hands-off training for Cadillac dealers. 2017-10-02 Länk
[2] John R. Quain: Hands-Free Caddy: 2018 Cadillac CT6 Launches Super Cruise Semi-Autonomous Feature, Car and Driver 2017-09-26 Länk