Kategoriarkiv: Samverkan människa – maskin

Grönt ljus för Drive Me-bilarna

Som ni säkert redan läst eller hört så har nu Transportstyrelsen givit Volvo Cars tillstånd till test av självkörande bilar i Göteborg, projektet Drive Me [1]. Men bilarna får inte köra fortare än 60 km/h när de är självkörande, inte göra filbyten och föraren måste hålla minst en hand på ratten.

Intressant nog har Volvo Cars under sommaren publicerat en studie, Automation Expectation Mismatch: Incorrect Prediction Despite Eyes on Threat and Hands on Wheel, som i princip säger att det inte hjälper att föraren tittar på vägen och har händerna på ratten, de kommer ändå inte att reagera om en kritisk situation uppstår. I studien har 106 testförare deltagit i 3 prov på testbana, varav 28% misslyckades att undvika en simulerad krock.

Egen kommentar

Om Volvos studie stämmer så borde man aldrig gå på SAE-nivå 3 för det kommer inte att fungera.

Källa

[1] Fredrik Björkman: Efter vändorna: Volvo får grönt ljus för tester av självkörande bilar, Dagens Industri 2018-09-14 Länk

Riktlinjer från NHTSA för nivå 2 och 3

Den amerikanska säkerhetsorganisationen NHTSA har nyligen publicerat en rapport under namnet Human Factors Design Guidance for Level 2 And Level 3 Automated Driving Concepts [1].

Syftet med rapporten är att hjälpa interaktions- och gränssnittsutvecklare att ta fram gränssnitt och interaktionsprinciper som överensstämmer med förares begränsningar, kapacitet och förväntningar. Detta för att säkerställa säker och effektiv körning av automatiserade fordon motsvarande automationsnivå 2 och 3 enligt SAE-skalan.

I bakgrundsavsnittet återges kända utmaningar inom området utifrån forskningen inom fordonsbranschen, men också från andra branscher där automation funnits länge. Bland dessa är tillit till automation, missbruk eller missbehandling av automationen, problematiken kring att föraren hamnar utanför kontroll-loopen, fel i automationen, (o)medvetenhet om automationsläget, och mental belastning orsakad av automationen.

Avsnittet med själva vägledningen består av sex olika kapitel. Där beskrivs både generella principe,r som exempelvis hur man säkerställer att föraren samverkar med det automatiserade systemet på ett korrekt sätt, samt mer specifika som exempelvis vilka frekvenser och ljudstyrka som bör användas vid design av ljudsignaler så att de inte uppfattas som nödvarningar.

Egen kommentar

Jag har inte studerat dessa riktlinjer i detalj, men min uppfattning är att de ger väldigt lite guidning om kontrollöverföringen vid automationsnivå 2 och 3 och hur man säkerställer att föraren är med på detta. Nuvarande SAE-standard för adaptiv farthållare (SAE J2399) tillåter exemplevis inte övergång från adaptiv till normal farthållare. Ska man tillämpa samma logik för övergången mellan nivå 2 och 3 (om nivå 3 ska nu finnas i fordonen överhuvudtaget)?

Det är också intressant att rapporten på vissa ställen åberopar studier gjorda under 50-talet!

Källor

[1] Campbell, J. L., Brown, J. L., Graving, J. S., Richard, C. M., Lichty, M. G., Bacon, L. P., … & Sanquist, T. (2018, August). Human factors design guidance for level 2 and level 3 automated driving concepts (Report No. DOT HS 812 555). Washington, DC: National Highway Traffic Safety Administration. Länk

Volvos nya koncept

I samband med Telematics Valley som hölls den här veckan i Göteborg visade Volvo Cars upp sin framtidsvision i form av en eldriven automatiserad bil utan ratt eller gas- och bromspedaler [1].

Konceptet kallas för 360c och gestaltar fyra miljöer: sovplats, mobilt kontor, vardagsrum och en plats för nöjen. Utvändigt har man arbetat med olika ljus- och ljudbaserade gränssnitt för att förmedla bilens intentioner till omgivningen och på det viset säkerställa en säker interaktion med andra trafikanter, något som företaget hoppas blir en universal standard.

Enligt företagets strategiansvarige Mårten Levenstam hoppas Volvo Cars med det nya konceptet starta en ny era där bilen bland annat utmanar flyget: Att ta inrikesflyget känns som en bra idé när du köper din biljett, men är det i själva verket inte. 360c representerar vad som kan komma att omdefiniera branschen. Sovkupén låter dig njuta av en tyst resa i första klass natten igenom och där du vaknar upp utvilad på din destination. Det skulle kunna göra det möjligt för oss att konkurrera med världens ledande flygplanstillverkare.

Egen kommentar

Volvo Cars har inte uttalat sig om eller när det här konceptet kommer att lanseras på marknaden.

Volvos tankegångar liknar också dem som Warren Schramm från konsultfirman Teague för fram i en artikel [2]. Han nämner ”The check-in vehicle”, ”The driving restaurant”, ”The trip is the appointment”, ”Go to sleep, wake up in Las Vegas” samt ”New mobility for elderly people”.

Angående standard för kommunikation som nämns ovan så pågår det diskussioner om detta på ISO-nivå med liknande tankegångar. För er nyfikna kan jag också tipsa om vår nyligen publicerade artikel: Communicating Intent of Automated Vehicles to Pedestrians.

Källor

[1] Volvo Cars Media. Volvo Cars’ new 360c autonomous concept: reimagining the work-life balance and the future of cities. 2018-09-05 Länk

[2] Angelo Rychel: The interior of driverless cars: 5 game-changing business models, 2025 AD 2018-08-22 Länk

Ubers VD: samverkan mellan människa och maskin är ofta bästa lösningen

I en intervju i Yahoo Finance berättar Ubers VD Dara Khosrowshahi om hur de ser på automatiserad körning [1]. Han säger bland annat att teknologin fungerar bäst i samverkan med mänskliga förare. Han säger också att Uber kommer att fortsätta satsa på autonoma och självkörande fordon.

Egen kommentar

Det har ryktats om att Uber skulle lägga ner sin satsning på självkörande fordon efter dödsolyckan i Arizona i våras, och istället fokusera på delningstjänster även med elscootrar [2]. Nu avfärdar Khosrowshahi alltså detta.

Samtidigt tonar han, liksom många andra industriföreträdare på senare tid, ner förväntningarna på utvecklingen av främst nivå 5-fordon.

Källa
[1] Uber CEO: The ’hybrid mode’ is the best way to use autonomous-vehicle technology, Yahoo Finance Video 2018-09-06 Länk

[2] Elizabeth Woyke: Uber is jumping into the scooter wars, Technology Review 208-08-30 Länk

All eyes on me?

Externa gränssnitt på automatiserade bilar för att underlätta samspelet med andra trafikanter var ett tabuämne för bara 3 år sedan. Nu är det annat som gäller och många aktörer håller på att utforska om sådana gränssnitt behövs och hur de ska vara designade i så fall. Senaste tillskottet i gänget är Jaguar/Landrover som demonstrerat hur de föreställer sig att ett sådant gränssnitt skulle kunna se ut – rullande ögon.

Thatcham börjar oberoende testning

Som filmklippet ovan visar så är det stor skillnad mellan dagens bilar med förarstödsystem och faktiskt självkörande bilar – sådana finns ännu inte på marknaden och det kommer att dröja innan de gör det. Men media, PR och inte minst fordonstillverkarnas namn på funktionerna (t.ex. Teslas ”Autopilot”) leder många till att tro att förarstödsfunktionerna faktiskt redan finns framme – och använder dem därefter.

Nu har brittiska trafiksäkerhetsinstitutet Thatcham Research beslutat att testa, utvärdera och ranka bilarna och deras system utifrån 10 kriteria [1][2].

Dessutom kommer man att titta på tillverkarnas reklammaterial och instruktionsböcker för att se hur tydligt man beskriver systemens förmåga och förarnas ansvar, hur man ska hantera systemen och utvärdera vad som händer när föraren måste ta tillbaka kontrollen. Man kommer också att se hur väl systemen följer trafikregler, som till exempel hastighetsgränser.

Egen kommentar

Oberoende utvärdering av tekniken kring automatisering av fordon har diskuterats och efterfrågats av många. Thatchams initiativ är därför bra och kommer troligen att följas av andra.

Observera att detta handlar om automatiserade bilar, främst personbilar,  på allmänna vägar. Några självkörande sådana finns ännu inte på marknaden. Däremot finns ju många exempel på självkörande skyttelbussar som kör definierade rutter och arbetsmaskiner inom avgränsade områden, även om det även där huvudsakligen handlar om demonstrationer.

Källor

[1] Jack Stewart: Finally, a real world grading system for autopilot tech, Wired 2018-06-11 Länk

[2] Carmaker Use of the Word ‘Autonomous’ a Danger to UK Roads, Thatcham Research 2018-06-12 Länk

Drive Sweden Seminarium med Dr. Steven Shladover

Igår 14 maj arrangerade Drive Sweden ett seminarium med Dr. Steven Shladover, pionjär inom forskning kring automatiserade transportsystem med lång erfarenhet från University of California Berkeley. Temat för föreläsningen var de praktiska utmaningarna kring introduktionen av automatiserade fordon och vikten av uppkoppling för att möjliggöra att automatiserade fordon ska gynna transportsystemet istället för att ha motsatt effekt.

Här är ett kort referat av de olika punkterna som Dr. Shladover berörde.

Historisk översikt

Vi har redan haft automatiserade fordon utan både ratt och pedaler i över 40 år (t.ex. de tåg som kör mellan olika terminaler på större flygplatser). Skillnaden med dessa fordon mot de som nu utvecklas är att de brukas i ett stängt system där de inte behöver interagera med andra fordon eller objekt. Utmaningen nu är att utveckla system som kan hantera ett öppet system som ständigt förändras, och som dessutom inkluderar flera olika typer av objekt (människor, djur, väghinder etc.). Dr. Shladover påpekade också att den hajp som finns kring att automation ligger väldigt nära i tiden inte stämmer överens med vad tekniken faktiskt klarar av i dagsläget.  En anledning till detta är att de som rapporterar inom området (av naturliga skäl) inte är helt insatta i teknologin och övertolkar vad de olika OEM:erna och mjukvaruföretagen predikterar är möjligt inom en snar framtid.

Terminologin 

Ibland kan vissa termer stå i vägen för förståelsen för teknologin. Självkörande (self-driving) är en term som Google uppfunnit som egentligen inte säger så mycket. Robotfordon är ett annat sådant ord som kan vara vilseledande.

För att verkligen kategorisera vad ett automatiserat fordon kan göra är det viktigt att ha en förståelse för:

  1. Vilken förarens roll är.
  2. Vilken systemets roll är.
  3. Graden av uppkoppling i fordonet.
  4. Operativ designdomän (ODD) – de specifika förhållanden ett specifikt automationssystem är utformat för att fungera i, som exempelvis på motorväg eller i ett geografiskt område.

Betydelsen av uppkoppling

Uppkoppling är mycket viktigt för att möjliggöra högre nivåer av automation.  Utan aktiv uppkoppling är det mer sannolikt att automatiserade fordon kommer att försämra det nuvarande transportsystemet. Fordonen behöver kunna förhandla med varandra för att koordinera sin körning utan att utgöra en säkerhetsrisk.

Exempel på prestanda som endast kan uppnås med hjälp av kooperativa system inkluderar kolonnkörning (V2V) och hastighetsharmonisering (V2I).

Dr. Shladover menade också på att 3G/4G är tillräckligt bra för automation, det vill säga 5G är inget krav för att möjliggöra automation.

Utmaningar relaterade till detekteringssystem

Automatiserade fordon måste inte bara kunna detektera objekt, utan de behöver också kunna förutsäga hur objekten kommer att röra sig. Här ligger utmaningen i hur man kravställer tröskeln för känslighet för systemet, så att fordonet inte stannar så fort det detekterar något som uppenbarligen inte skulle orsaka skada. Sensorer behöver inkludera radar, LiDAR, högupplösta kartor, kameror och trådlös kommunikation.

För att garantera en hög nivå av säkerhet behöver systemet detektera allt, men för funktionalitetens skull behöver det endast detektera det som kan utgöra ett hot.

Utmaningar relaterade till säkerhet

För att visa på att automatiserade fordon är säkra är den första utmaningen att kartlägga vilken kombination av scenarion som ska bedömas. Det som också behöver definieras är vilken kombination av testning i sluten testmiljö, testning på offentliga vägar och simulering som är nödvändigt för att visa på att det automatiserade fordonet är säkert. Här behöver man också undersöka hur mycket som behövs av varje testtyp och hur man ska gå tillväga för att validera simuleringarna.

Utmaningar relaterade till hur media rapporterar om autonoma fordon

Dr. Shladover är också väldigt skeptisk till hur olika medier rapporterar om utvecklingen kring automatiserade fordon och bygger upp förväntningar hos allmänheten. Frustrationen ligger i hur media rapporterar att det kommer finnas fullt automatiserade fordon på vägarna inom en snar framtid, vilket skiljer sig avsevärt från det faktum att teknologin fortfarande är väldigt ung och obeprövad.

Apple attackerar åksjukan

För inte så länge sedan skrev vi om Waymos patent med potential att reducera rörelsesjuka i självkörande fordon. Där handlade det framförallt om att välja rätt rutt.

Nu har den amerikanska patentmyndigheten USPTO godkänt ett patent från Apple som också adresserar rörelsesjukan [1]. I det här fallet ska man göra det med hjälp av skärmar och virtuell verklighet. Patentet går under namnet Immersive Virtual Display.

Enligt patentet ska lösningen ta itu med problem med fordonsrörelser som kan leda till rörelsesjuka för passagerare genom att ersätta den verkliga världen med virtuella miljöer. Utöver detta föreslår patentet minst en VR-kontroller som genererar virtuellt innehåll för projektion och en mekanism för att projicera detta på fordonets vindrutor. Bilden kan sedan synkroniseras med ett ”aktivt säte” och rörelsesensorer som integrerar de fysiska effekterna av körning i dessa virtuella miljöer. Förstärkt verklighet nämns också, där digitalt innehåll visas ihop med den verkliga världen framför fordonet.

Källor

[1] USPTO. Immersive Virtual Display (US 2018/0089901 A1). 2018-03-29Länk

Ubers första dödsolycka

Under natten mellan söndag och måndag var en av Ubers självkörande bilar med i en olycka med en kvinnlig fotgängare som dessvärre avled av sina skador [1]. Det är oklart hur olyckan gått till exakt, men bilen ska ha varit i självkörande läge när den inträffat och en backupförare ska ha funnits bakom ratten. Olyckan inträffade i Tempe i Arizona när fotgängaren försökte gå över gatan.

Till följd av detta har Uber valt att pausa sina tester i Phoenix, Pittsburgh, San Francisco och Toronto. Företaget har inte offentliggjort några detaljer kring olyckan eller bekräftat att bilen varit i självkörande läge när olyckan inträffade.

Den amerikanska National Transportation Safety Board kommer att inleda en utredning av olyckan.

Egen kommentar

Som vi rapporterat om vid flera tillfällen har det under de senaste åren inträffat flera olyckor och incidenter involverande automatiserade fordon och fotgängare. Det är dock första gången som en så allvarlig fotgängarolycka inträffar. Utredningen får visa om fordonet gjort något fel, om olyckan kunde ha undvikits med rätt kommunikation från fordonet till fotgängaren (se artikeln om Ubers patent), eller om den tillhör olyckor som är helt enkelt oundvikliga oavsett med teknik eller med mänskliga förare bakom ratten.

I skrivande stund har vi begränsat med information om händelsen men det verkar som att en cykel var också involverad, antagligen ledde den nu avlidna personen cykeln eftersom olyckan rapporteras att vara en fotgängarolycka. Vissa medier beskriver också att fotgängaren korsade gatan vid ett övergångsställe, men på bilder och filmer som jag sett finns inget markerat övergångsställe synligt.

Källor

[1] Bergen, M, Bloomberg. Uber Halts Autonomous-Car Testing After Fatal Arizona Crash. 2018-03-19 Länk

Ubers patent för kommunikation med fotgängare

Uber har nyligen tagit patent på hur automatiserade fordon kan kommunicera sina avsikter till fotgängare [1]. Systemet, som kallas Light Output System, är kopplat till systemet som reglerar det automatiserade fordonets beteende. Beroende på vad fordonet avser göra kan det använda sig av olika ytor och gränssnitt för att kommunicera detta till fotgängare i dess närhet. Det kan handla om både visuella och ljudbaserade signaler.

Egen kommentar

Under 2013 inledde vi på RISE ihop med industriaktörer Volvo Cars, AB Volvo, Scania och Autoliv ett forskningsprojekt om kommunikation mellan just automatiserade fordon och omgivande fotgängare. Projektet resulterade bland annat i ett externt gränssnitt kallat AVIP som består av en ljusslinga som informerar fotgängare om fordonet i fråga framförs i autonomt läge, om det ämnar ge företräde och när det ämnar köra vidare efter att ha lämnat företräde. I början var intresset för dessa frågor generellt sett vagt, men några år senare fick det en hel del uppmärksamhet och inspirerade många andra aktörer att utforska ämnet, däribland Ford som visat ett snarlikt gränssnitt. Det har också bidragit till att en ISO-grupp börjat titta på om sådan kommunikation behöver standardiseras. Under tiden har vi också utökat projektet till att utforska kommunikation med andra trafikanter och fått sällskap av fler svenska aktörer. Hör av er om ni är intresserade av våra artiklar!

Källor

[1] Light Output System for a Self-Driving Vehicle. 2018-03-15 Länk