Kategoriarkiv: Fordon

WEpod snart i bruk i Nederländerna

Från och med november 2015 kommer det att vara möjligt att åka i en helt självkörande eldriven ”minibuss” i Nederländerna [1]. WEpod, som fordonet kallas, kommer att transportera passagerare mellan städerna Wageningen och Ede i Gelderland provinsen (ca 7 km).

WEpod kommer att köra på vanliga vägar i allmän trafik, men under testfasen kommer den inte att färdas under tuffa förhållanden såsom i rusningstrafik, på natten eller i dåligt väder. Ett kontrollrum kommer att övervaka fordonet och säkerställa att det inte medför någon fara för passagerarna och andra trafikanter. Till en viss början kommer fordonet att köra en förbestämd rutt men förväntas expandera till fler linjer och andra regioner i Nederländerna i maj 2016.

WEpod kan transportera upp till sex personer med en maximal hastighet på 25 km/h. Den kan bokas via en app som gör det möjligt för passagerare att reservera en plats och ange var de vill hämtas och lämnas av. Fordonet har utvecklats av företaget EasyMile och liknande fordon har använts inom ramarna för EU-projektet CityMobil2 (där har de kallats för EZ10).

Projektet är en gemensam satsning mellan provinsen Gelderland, Wageningen University & Research Centre och TU Delft.

Egen kommentar

Det är oklart för mig om WEpods ännu fått tillstånd att färdas på allmänna vägar. Vissa medier skriver att den biten återstår att fixa. Ni som kan nederländska får kanske mer information om det hela via projektets hemsida [2].

EasyMile är en gemensam satsning mellan fordonstillverkaren Ligier Group och robotikföretaget Robosoft.

Källor

[1] Murgia, M., The Telegraph. First driverless pods to travel public roads arrive in the Netherlands. 2015-09-21 Länk

[2] WEpods. Länk

 

Överenskommelse mellan 10 tillverkare: alla fordon ska utrustas med AEB

Det amerikanska departementet för transport (DOT), säkerhetsmyndigheten (NHTSA) och försäkringsinstitutet (IIHS) har offentliggjort att 10 fordonstillverkare kommit överens om att alla nytillverkade fordon som säljs i USA ska utrustas med automatisk nödbroms (automatic emergency braking, AEB) [1].

Fordonstillverkarna som ingått överenskommelsen är Audi, BMW, Ford, General Motors, Mazda, Mercedes Benz, Tesla, Toyota, Volkswagen och Volvo Cars. Detaljerna om det hela inklusive tidsplanen för implementationen kommer att utarbetas under de kommande månaderna.

AEB är en viktig ingrediens för automatiserad körning.

Källor

[1] NHTSA. DOT and IIHS announce historic commitment from 10 automakers to include automatic emergency braking on all new vehicles. 2015-09-11 Länk

Yutongs självkörande bussar

I slutet av augusti var det dags för den kinesiska busstillverkaren Yutong att testa sin första självkörande buss [1].

Testet ägde rum på en allmän väg mellan städerna Zhengzhou och Kaifeng. Teststräckan var 32,6 km lång och hade 26 trafikljus. Utöver detta så omfattade körningen flera körfältbyten och omkörningar i ganska tät trafik. Bussens maximala hastighet var på ca 70 km/h. En förare satt bakom ratten men bussen lyckades köra hela sträckan utan någon hjälp från föraren.

Det handlar om en 10,5 meter lång hybridbuss som kan köras i både manuellt och autonomt läge [2]. Den är utrustad med bl.a. två kameror, fyra lidarenheter, en radar och ett navigationssystem.

Utvecklingen av tekniken som ligger bakom den självkörande bussen har pågått i ca 3 år och har involverat samarbete med några välkända forskare. För att kunna lanseras på marknaden behöver utvecklingen genomgå ytterligare tre faser: förbättring av rörelsekontrollen, körning i olika väglag och körning på tävlingsbanor. Utöver det behövs anpassning av lagstiftningen.

Egen kommentar

Yutongs självkörande buss kan vara den första i sitt slag att tests på allmänna vägar. EU-projektet CityMobil2 har dock utfört en hel del tester med något mindre bussar.

Här kan ni se hur Yutongs självkörande buss med passagerare rullar ute i trafiken.

Källor

[1] Yutong Press & Media. Yutong rolls out world’s first unmanned bus. 2015-09-02 Länk

[2] Xinhua Net News. Trial operation of driverless bus successful in China. 2015-09-07 Länk

Tyskar i ett nytt samarbete: Ko-HAF

Ett konsortium bestående av 16 tyska fordonstillverkare, leverantörer, universitet och myndigheter har påbörjat ett nytt projekt kallat Kooperatives hochautomatisiertes Fahren eller Cooperative Highly-Automated Driving (Ko-HAF). Projektet kommer att fokusera enbart på automatiserad körning i högre hastigheter och lösningar för trådlös kommunikation kommer att vara ett prioriterat område.

Projektets budget ligger på 36,3 miljoner euro och det kommer att löpa från juni 2015 till november 2018. Det finansieras av German Federal Ministry for Economic Affairs and Energy (BMWi) som ett första projekt inom deras nya program New Vehicle and System Technologies.

Deltagarna i projektet är [2]:

  • 3D Mapping Solutions GmbH
  • Adam Opel AG
  • Audi AG
  • BMW AG
  • Bundesanstalt für Straßenwesen (BASt)
  • Continental Automotive GmbH
  • Continental Safety Engineering International GmbH
  • Continental Teves AG & Co. oHG
  • Daimler AG
  • Hessen Mobil – Straßen- und Verkehrsmanagement
  • Robert Bosch GmbH
  • Technische Universität Braunschweig – Institut für Fahrzeugtechnik
  • Technische Universität München – Lehrstuhl für Ergonomie
  • Universität Passau – Institut für Softwaresysteme in technischen Anwendungen
  • Universität Würzburg – Interdisziplinäres Zentrum für Verkehrswissenschaften
  • Visteon Electronics Germany GmbH

Ko-HAF koordineras av Continental.

Egen kommentar

Här kan ni läsa pressmeddelanden från några fler involverade organisationer där de ger en överblick över deras planer med projektet: Audi, Bosch, Opel.

Källor

[1] Continental heads research project “Ko-HAF – Cooperative Highly Automated Driving”, Continental Press Portal 2015-08-06 Länk

[2] Zentec. Start Des Bmwi-Leuchtturmprojekts ”Ko-HAF – Kooperatives Hochautomatisiertes Fahren”. 2015-08-06 Länk

Fler självkörande dumprar i australiensiska gruvor

Det indiska gruvföretaget Adani Mining har beställt 55 nya lastbilar från Komatsu som ska levereras under 2016 och som ska användas i kolgruvan Carmichael i Queensland, Australien [1]. Om alla dessa blir helt självkörande är oklart, men i ett uttalande tidigare i år har företagets VD sagt att minst 45 självkörande lastbilar kommer ingå i projektet och att alla fordonen kommer att ha någon form av automation. Han har också sagt att hela transportkedjan från gruvan till hamnen kommer att vara autonom när produktionen trappas upp.

Carmichael kommer att vara en av världens största gruvor och väntas leverera runt 40 miljoner ton kol till Indien per år.

Källor

[1] Perkins, J., Mining Innovation. Komatsu to provide trucks for Adani Mining’s Carmichael mine. 2015-06-20 Länk

Kanada prövar förarlösa dumprar i oljesandutvinningen

Suncor Energy kommer att pröva Komatsus stora 400-tons självgående dumprar i oljesandsutvinningsverksamheten i norra Kanada, skriver Calgary Herald [2]. De 175 fordonen kommer att vara förberedda för att vara självgående dvs. de ska gå att köra både med och utan förare.

Bakgrunden är att de sjunkande oljepriserna i världen minskar företagets lönsamhet. Man har idag runt 1000 förare varav 800 riskerar att bli av med jobbet. Med en snittlön på $200 000 för förarna så ser företaget stora besparingsmöjligheter. Fackföreningen Unifor är förstås oroliga och vill se ett gradvis införande. Företaget å sin sida säger sig vilja hjälpa till med att hitta nya jobb och också omskola förarna.

Även Imperial Oil och Shell Canada funderar enligt artikeln på att börja pröva automatiserade fordon.

Egen kommentar

Komatsus självgående dumprar används även i Australien, New Mexico och Chile.

Vi har flera gånger tidigare skrivit om självgående fordon i svåra miljöer, bland annat:

Autonoma godstransporter i Australien

Fler autonoma lastbilar i australiensiska gruvor

Automatiserade fordon för byggarbetsplatser och gruvor

Stora vinster med autonoma fordon i gruvor

Källor

[1] How Canada’s oilsands are paving the way for driverless trucks — and the threat of big layoffs, Calgary Herald 2015-06-07 Länk

Elektronik i Fordon 2015

22-23 april hölls årets Elektronik i Fordon i Svenska Mässan, Göteborg, med ca 330 deltagare. Första dagens program var gemensamt medan andra dagen var uppdelad i spåren Elektronik & arkitektur, Säkerhet, Transmission & drivlina, Tunga fordon samt Test & validering. Automatisering av fordon fanns med i samtliga delar, mer eller mindre.

Flera presentationer behandlade automatisering med fokus på uppkoppling. Redan idag är de flesta lastbilar i Europa uppkopplade på något sätt, även om de ännu inte delar data med varandra så mycket. Uppkoppling och delning av data möjliggör nya tjänster men skapar också utmaningar för företagen i att hitta lämpliga affärsmodeller. Fordonstillverkarna funderar också på hur mycket de ska öppna upp sig och t.ex. ge tredjepartsutvecklare tillgång till insamlade data. Nya aktörer kommer, frågan är hur mycket man vill hjälpa dem.

Annars fokuserar lastbilssidan mycket på konvojkörning, eller ”platooning”. Tanken är att minska bränsleförbrukningen genom att köra lastbilarna nära efter varandra och få aerodynamiska vinster. Eftersom bränslekostnaden utgör ungefär 40 % av den totala kostnaden för ett åkeri så finns det pengar att spara. Dagens förare gör också detta manuellt och kortare stunder. Med automatisering så skulle man kunna köra med kortare avstånd och längre tid. Om bilarna samtidigt är uppkopplade kan man göra funktionen bättre, bland annat genom att planeringshorisonten flyttas längre bort. Men samtidigt så känner förarna tveksamhet, när de tappar sikt och tvingas förlita sig på ett system. Ofta har man valt chaufförsyrket för att känna sig fri. Ett annat potentiellt problem som nämndes var att bilarna tvingas till frekventa inbromsningar om man ligger nära varandra, vilket leder till energiförluster som äter upp en del av de aerodynamiska vinsterna.

På systemsidan handlar det mycket om att kunna samla in och hantera stora mängder data. Inte minst videoströmmar från kameror kräver mycket bandbredd och dagens fordonsinterna kommunikationsbussar kommer kanske inte att räcka till.

Alla funktioner behöver inte nya sensorer. Volvo Cars visade en lågfriktionsvarning som bygger på information från befintliga källor inklusive informationsutbyte med såväl väghållare, myndigheter som andra fordon. Samma princip kan användas även för andra funktioner som t.ex. att varna för utryckningsfordon och ge information vart man ska styra för att ge dem fri väg, koordinera vävning vid trafikmot eller i framtiden koordinera automatiserade fordon. Den här typen av system brukar kallas kooperativa informations- och kommunikationssystem eller C-ITS. Konvojkörning med uppkopplade och samverkande fordon som nämndes ovan hör också dit.

En annan fråga som togs upp var hur man ska kunna verifiera och validera självkörande fordon. Att köra fältprov skulle kräva att man köra miljardtals km vilket inte är genomförbart. Ett alternativt koncept som studeras är att istället försöka identifiera kritiska situationer från bland annat olycksdatabaser och fältprov och därefter simulera dessa för att se hur det tekniska systemet hanterar dem. Simuleringarna kan då blanda verkliga inspelade data med simulerade så att man till exempel kan lägga till en simulerad älg. Man kan sedan göra snabba mjukvarujusteringar och testa igen. Problemet här blir istället att veta att man hittat tillräckligt många kritiska situationer.

Hur önskvärda automatiserade fordon är och hur man kan ta reda på det har adresserat inom forskningsprojektet MODAS. Drivkrafterna är säkerhet, bekvämlighet, effektivitet och miljövänlighet. Men för att få ut de positiva effekterna krävs användare och system i samverkan. Om man till exempel inte känner tillit till systemet så slappnar man inte av och använder tiden till annat. Undersökningar man gjort visar att det är ungefär lika mellan människor som är positiva till automatisering och de som är skeptiska och vill ha kontroll och köra själva. Bland annat hörde majoriteten av lastbilsförarna till den senare gruppen.

Något annat som diskuterats är vikten av skalbarhet. Det är viktigt att sensorer och tillhörande mjukvara är uppbyggda på ett sätt som möjliggör att de lätt kan anpassas till olika typer av fordon. Ett avancerat kamerasystem som används i premiumbilar ska exempelvis på ett enkelt sätt kunna konfigureras om för en billigare bil.

Man visade också studier av elmotorer i elfordon som kan användas som aktuatorer för aktiv säkerhet. Eftersom elmotorerna har betydligt snabbare respons än förbränningsmotorer och dessutom har god reglerbarhet så kan man till exempel använda dem för att gasa på eller flytta bilen framåt vid risk för en kollision bakifrån.

Ett annat ämne som togs upp i flera föredrag var informationssäkerhet och standarden för funktionell säkerhet (ISO 26262). Man måste kunna säkerställa att den avancerade tekniken i automatiserade fordon alltid uppför sig som det ska och att den lyckas hantera oförutsedda händelser, både i och utanför fordonet. ISO 26262 är inte utvecklad med detta i åtanke och för närvarande är dess begränsningar ganska okända.

Slutligen kan vi också nämna att ett nytt projekt kallat COPPLAR har annonserats. Projektet är för närvarande under uppstart och kommer involvera flera parter, däribland Chalmers. Det går ut på att utveckla teknik för automatiserad körning i stadsmiljö, som utöver bilbaserade sensorer involverar trådlös kommunikation (V2X). Två bilar kommer att utrustas med den utvecklade tekniken som sedan ska utvärderas på testanläggningen AstaZero.

Ryska KAMAZ vill bygga en avancerad testanläggning

Den ryska utvecklaren av kommersiella fordon KAMAZ planerar att utveckla en ny testanläggning för utvärdering av automatiserade fordon [1]. Utvecklingen väntas kosta runt 87 miljoner dollar och kommer att bestå av trafikmiljöer som efterliknar verklig trafik.

KAMAZ ser efterfrågan på självkörande fordon inom olje- och gasindustrin samt inom jordbruks- och byggbranscherna. Fram till 2025 planerar företaget att utveckla runt 20 prototyper av självkörande fordon för olika ändamål.

Företaget vill dock först och främst testa sin självkörande lastbil som är för närvarande under utveckling. Testerna behöver utföras i komplexa miljöer som korsningar och övergångsställen. För att kunna göra detta kommer den nya anläggningen att inkludera olika modeller av bilar, motorcyklister, cyklister och fotgängare.

Lastbilen är baserad på KAMAZ-5350-modellen med 6×6 (6 hjul varav 6 drivna dvs allhjulsdrift). Den utvecklas i samarbete med den ryska mjukvaruutvecklaren Cognitive Technologies.

För att lansera sådana lastbilar på marknaden är lagändringar nödvändiga. Sådana ändringar är planerade för 2017, ungefär samtidigt som KAMAZs pilotstudie väntas inledas på vägarna i Tatarstan.

Enligt Alexey Mikheev, direktören för det ryska departementet för metallurgi, verktygs- och anläggningsmaskiner, kommer självkörande fordon att förhindra många olyckor. Varje år dör det över 2000 människor i Ryssland i olyckor som lastbilschaufförer är ansvariga för.

Egen kommentar

Det här är första gången som vi rapporterar om utveckling av automatiserade fordon i Ryssland. Det har varit ganska tyst om detta i västerländska media, men utifrån den här artikeln kan man se att det är en hel del utveckling på gång även där.

KAMAZ är Rysslands största tillverkare av kommersiella fordon.

Källor

[1] Green Car Congress. Russia’s KAMAZ to create artificial city as autonomous driving testing ground. 2015-03-26 Länk

Bussar ligger efter

National Center for Transit Research i USA har gjort en studie kring automation i bussar [1]. Den visar ganska tydligt att bussarna ligger efter i utvecklingen jämfört med personbilar och lastbilar.

Studien tittade lite närmare på fem olika busstillverkare: New Flyer/NABI, Gillig, El Dorado National, Proterra och Volvo/Nova Bus. Det visade sig att alla förutom den sistnämna hade inga konkreta planer kring automation i sina bussar. Volvo/Nova Bus är ett steg närmare automation – de har nämligen utryckt att de vill utveckla ett förarstödsystem som hjälper bussföraren att undvika olyckor med fotgängare och cyklister.

Studien belyser bara två meningsfulla försök med delvis automatiserade bussar i USA: ett i Minnesota där man testat ett förarstödsystem som hjälper bussföraren att köra på vägrenen när det är mycket trafik i vanliga körfält på motorvägen, och ett i Oregon där man testat ett system som använder sig av magneter för att hjälpa förarna i Bus Rapid Transit (BRT) att hålla sig i busskörfältet.

Enligt forskaren och utvecklaren Craig Shankwitz är det självklart att man kan göra enorma vinster genom att införa helt självkörande bussar i stora städer. Han tror dock att det kommer dröja länge innan vi har sådana bussar i trafiken. Detta har mest att göra med olösta ansvarsfrågor och allmänhetens oro som förknippas med självkörande bussar.

Egen kommentar

Ett sätt att adressera rädslan kring självkörande bussar kan vara att successivt vänja allmänheten vid den nya teknologin. Det kan göras genom att låta folk åka med i autonoma bussar i enklare trafikmiljöer, exempelvis där bussarna har egna körfält och där de inte behöver interagera med andra trafikanter i stor utsträckning.

Mer information om försöken i Minnesota och Oregon hittar ni här och här.

Källor

[1] National Center for Transit Research (NCTR). Evaluation of Automated Vehicle Technology in Transit. 2015-01 Länk

Komatsu vill automatisera alla anläggningsmaskiner

Komatsu har redan automatiserat vissa anläggningsmaskiner för gruvor [1]. Nu hoppas man kunna automatisera många fler funktioner.

För att förverkliga detta har Komatsu köpt runt 5 % andelar i startupföretaget ZMP som gjort sig känt inom teknikutveckling för automatiserad körning, och som tillsammans med Nagoya University påbörjat testning på allmänna vägar i Japan.

Egen kommentar

ZMP verkar vara rätt så attraktivt för olika företag som på ett eller annat sätt vill jobba med automation. I Nyhetsbrev 139 skrev vi att Sony gjort en investering i företaget.

Källor

[1] Nikkei Asian Review. Komatsu to develop fully autonomous construction machinery. 2015-02-12 Länk