Självkörande bussar

Göteborgs-Posten har nyligen publicerat en artikel som argumenterar för självkörande bussar [1].

Man kan göra stora vinster genom att automatisera bussar, bl.a. i termer av lägre personalkostnader samt bättre användning av infrastrukturen. Dessutom kan automatiserad busstrafik på vanliga vägar skapa en mer attraktiv kollektivtrafik.

Det finns mycket pågående arbete kring automatiserade personbilar och man pratar om att tillåta personbilar att köra autonomt på vissa sträckor. Då gäller det att privatbilisten väljer just denna sträcka. Från den aspekten är bussar enklare att automatisera eftersom de alltid kör på bestämda linjer.

Slutsatsen är att fordonsbranschen behöver enas om gemensam utveckling av automatiserad busstrafik. Det är stegvis utveckling som gäller:

  • Automatisera körningen vid busshållplatser för att åstadkomma ett mjukare stopp och för att underlätta påstigningen.
  • Harmonisera bussens hastighet så att bussen anländer till hållplatsen vid exakt tidpunkt.
  • Automatisera hela körningen i bussfiler för att möjliggöra smalare bussfiler.
  • Införa kolonnkörning på gemensamma linjesträckningar där endast första bussens förare behöver köra och på det viset reducera personalkostnaden.

Källor

[1] Börjesson, M. GP. Framtidens bussar kör sig själva. 2014-05-05. Länk

En ny marknadsundersökning

J.D. Power har gjort en ny studie kallad The 2014 U.S. Automotive Emerging Technologies Study [1].

Studien undersöker kundintresse och intention att köpa 61 nya tekniska lösningar, både före och efter att marknadspriset avslöjats för dem.

Det som kunderna är mest intresserade av innan priset avslöjats är ”wireless connectivity systems” som möjliggör kommunikation mellan bärbara enheter och fordonet (83 %), samt ”device/application link” som möjliggör kontroll av bärbara enheter och appar via fast monterad utrustning i fordonet (78 %).  Det är framförallt den förstnämnda som kunderna tycker ska finnas som standard i framtida fordon (60 %). Intresset för denna är dock betydligt mindre om priset för denna är 300 USD. Endast 55 % av de tillfrågade skulle nämligen vara villiga att betala så mycket. Ungefär 79 % av de tillfrågade är villiga att betala 250 USD för device/application link.

Andra teknologier som kunderna är mest villiga att betala för inkluderar surround-view/rear-vision camera system (550 USD), active shutter grille vents (150 USD), wireless charging station (75 USD), advanced accident notification system (25 USD/månad) och smartphone navigation vehicle interface (100 USD).

Handgeststyrda funktioner är den teknik som de tillfrågade har minst intresse för, både före och efter att marknadspriset på 1000 USD avslöjats. En möjlig förklaring till detta är att kunderna har begränsad kännedom om och förtroende för den här typen av teknologi.

Vad det gäller självkörande fordon så är 24 % av de tillfrågade villiga att betala 3000 USD för ett system som möjliggör autonom körning. I förra årets undersökning var motsvarande siffran 21 %, och året innan 20 %.

Undersökningen genomfördes under februari och mars 2014 och omfattade 15 171 amerikanska fordonsägare.

Egen kommentar

Enligt J.D. Powers undersökning har alltså intresset för autonom körning ökat under de senaste åren. Detta skulle kunna vara ett resultat av att allt fler förare blir bekanta med teknologin genom att använda avancerade förarstödfunktioner som autonom parkering och adaptiv farthållare.

Vi har rapporterat om liknande undersökningar som genomförts ganska nyligen av IHS, CarInsurance.com, Ericsson ConsumerLabs, och Intel Corporation. Ett annat exempel är Ciscos undersökning från början av 2013.

J.D. Power är ett globalt marknadsundersökningsföretag med huvudkontor i USA.

Källor

[1] J.D. Power. J.D. Power Reports: Vehicle Owners Willing to Pay for Smartphone Functionality, but Not Connectivity. 2014-05-01. Länk

 

Industrin stödjer testning av automatiserade fordon

Vi har vid flera tillfällen rapporterat om pågående arbete vid University of Michigan i USA.

Nu har det blivit känt att flera företag inklusive Bosch, Econolite, Ford, General Motors, Toyota, and Xerox valt att samarbeta med universitetets Mobility Transformation Center (MTC) som fokuserar på testning och utvärdering av uppkopplade och automatiserade fordon [1]. Centret har sedan tidigare ett samarbete med federala, statliga och lokala myndigheter.

Detta offentliggjordes i samband med en ceremoni för byggstart av en testbana som ska simulera ett tättbebyggt område.

Källor

[1] University of Michigan. Industry leaders join U-M mobility transformation initiative. 2014-05-06. Länk

 

Försäkring av autonoma fordon

Försäkringsbolaget Lloyd’s har släppt en ny rapport som handlar om möjligheter och risker som automatiserade fordon medför för försäkringsbolag [1].

Rapporten påpekar att lagstiftningen och regelverk kring automatiserade fordon är en stor utmaning och att ansvarsfrågor kommer vara avgörande. Problem orsakade av själva automatiseringen och hantering av dessa lyfts fram som en viktig aspekt i det hela.

En annan aspekt som rapporten lyfter fram är att föraren kommer att finnas kvar i det automatiserade fordonet i form av en övervakare. Det kommer därför krävas träning och utbildning som säkerställer att människor som interagerar med automatiserade fordon har rätt kompetens och kan hantera dem på ett säkert och ansvarsfullt sätt.

Rapporten påpekar också att försäkringbolag kommer spela en viktig roll för utveckling och acceptans av den nya teknologin. Försäkringsbolagen behöver definiera säkerhets- och riskhanterings standarder när de utvecklar nya försäkringslösningar. De bolag som kan modellera och mäta produktansvarsrisker med automatiserade fordon kommer definitivt ha en konkurrensfördel framöver.

Källor

[1] Yeomans, G., Lloyd’s. Autonomous Vehicles: Handing over Control: Risks and Opportunities in Insurance. Länk

Audis nya HMI-lösning

Audi har presenterat ett ”Virtual cockpit”-koncept för automatiserade bilar.  Konceptet kallas Audi James 2025 [1].

Det är HMI-lösningar för övergång mellan manuell och automatiserad körning som är i fokus. Som ett exempel kan nämnas att ratt, sittplatsposition samt ljusbaserade indikatorer och knappar förändras när automatiserad körning aktiveras. En skärm åker upp till förarens synfält och visar bilens planerade körmanöver, medan en annan skärm ger föraren tillgång till infotainmentfunktionerna. Ungefär 20 sekunder innan bilen återgår till manuell manövrering återgår interfacet till ursprungsform.

James 2025 visar var Audi (och Volkswagen) vill vara om 10 år. Konceptet presenterades i mitten av mars i samband med CeBIT 2014 och kan ses här.

Egen kommentar

I samband med CeBIT 2014 gjorde tyska förbundskanslern Angela Merkel samt brittiska premiärministern David Cameron positiva uttalanden om automatiserade bilar. Dessa hittas här.

Källor

[1] Volkswagen Group, CeBIT 2014: Volkswagen Group presents visionary automotive functions. 2014-03-10. Länk

Relationen mellan smarthet och tillit

Den sistnämnda slutsatsen i artikeln ovan ”bekräftas” av en nyligen publicerad studie som en grupp amerikanska forskare utfört [1]. De har nämligen studerat relationen mellan bilens antropomorfism-nivå (läs människoliknande egenskaper eller smarthet) och förarens tillit till den.

Studien har utförts i en körsimulator där 100 testförare fick köra a) en konventionell bil, b) en autonom bil, och c) en autonom bil som förstärkts med människoliknande egenskaper som till exempel röst, namn och kön.

För att ta reda på testförarnas uppfattning om bilens antropomorfism fick de själva gradera bilens smarthet, förmåga att uppfatta och förutse olika händelser i trafiken samt dess förmåga att planera en given rutt. De fick också ange hur trivsam körning det var, hur bekväma de var att köra bilen, om de skulle vilja äga en sådan bil, hur mycket tillit de hade till bilen och, i fall av en olycka, om det var bilen som var ansvarig för den.

Utöver dessa kvalitativa mått, tog man hänsyn till testförarnas hjärtfrekvens samt tiden de spenderade på att titta bort från simulatorn. Detta för att kunna bedöma om de var rädda och distraherade.

Resultaten visar att ju mer människoliknande en bil verkar vara, desto mer litar föraren på den. Med andra ord, det var bil c) som förarna uppfattade som smartast och som de litade mest på. Baserat på detta, föreslår forskarna att man kan åstadkomma bättre interaktion med och acceptans av automatiserade fordon genom att göra teknologin mer människolik.

Egen kommentar

Dessa resultat kan vara något skeva eftersom testförarnas medelålder var 26 år. Det är alltså oklart huruvida dessa slutsatser gäller för andra åldersgrupper.

Jag vill också nämna att relationen mellan tillit och bilens (uppfattade) smarthet studerats i förstudien Cognitive Approaches to HMI in Real-World Scenarios (CARS) som utförts av Viktoria Swedish ICT, Högskolan i Skövde och Volvo Cars med stöd från VINNOVA.

En överblick av CARS och dess resultat ges på seminariet Automation and Interaction design som hålls av SAFERs kompetensområde Human Factors Design den 20 maj, kl 13:30-16:30 på Lindholmen i Göteborg (Lindholmspiren 5B, sal Aktiviteten). Andra talare på seminariet kommer från ÅF, Scania, och Chalmers. Mer information om det hela hittar ni här.

Källor

[1] Waytz, A., Heafner, J., Epley, N., J Journal of Experimental Social Psychology. Vol. 52., pp. 113-117. May 2014. The mind in the machine: Anthropomorphism increases trust in an autonomous vehicle. Länk

Autonoma fordon kommer att smyga in

IEEE Spectrum har nyligen publicerat en artikel där det diskuteras hur självkörande fordon kommer smygandes in på våra vägar [1].

Huvudkontentan är att dagens förarstödsystem utgör en grund för självkörande fordon och att dessa är ett sätt att vänja folk vid automation i fordon. Det påpekas dock att sådana system är bara ett mellansteg och att det ultimata målet är att eliminera föraren helt och hållet.

Något annat som tas upp i artikeln är rollen som sensorer och lokalisering av objekt i fordonets omgivning har för självkörande fordon. Man refererar till ett uttalande som BMWs chef för förarstöddsystem gjort för ett år sedan: “The biggest challenge is to bring the sensor signals into an environmental model.”

Artikeln diskuterar också hur Wien-konventionen påverkar det hela. Här hänvisas det till en rapport från IHS där författarna konstaterat följande: ”It may also make sense for self-driving-only cars to get a driver’s license, where each car model has to run through and pass a large battery of driving tests, emergency situations, and unexpected events.”

Slutligen diskuteras det hur folk kommer att reagera på och acceptera självkörande fordon. Slutsatsen är att folk kommer att förmänskliga dem och till och med referera till dem som personer. Fordonet blir ”the guy”.

Egen kommentar

IEEE Spectrum har startat en ny blogg ”Cars That Think” som handlar om teknik och politik kring självkörande fordon.

Källor

[1] Laursen, L., IEEE Spectrum. How Self-Driving Cars Will Sneak Onto Our Roads. 2014-04-30. Länk

Googles bil i stadstrafik

Google har på sin officiella blogg släppt en video som visar hur en av deras självkörande bilar hanterar stadstrafik [1]. Den är inspelad i Mountain View i Kalifornien och illustrerar några olika trafiksituationer, däribland:

  • Situationer involverades fotgängare och cyklister
  • Körning i korsningar
  • Körfältsbyte vid vägarbete
  • Omkörning av stillastående fordon som blockerar en del av körfältet

Googles bilar har nu loggat runt 700 000 miles (motsvarar ca 1,1 miljon kilometer).

Egen kommentar

En av Atlantic Cities journalister fick åka med i Googles självkörande bil. En detaljerad beskrivning av hans upplevelse i hittas här.

Källor

[1] Google Blog. The latest chapter for the self-driving car: mastering city street driving. 2014-04-28. Länk

En robot som ska föra Honda närmare autonom körning

Automotive News China skriver om Asimo, en robot som väntas föra Honda ett steg närmare mot autonoma fordon [1].

Asimo, som är i samma storleksordning som ett barn, har nyligen haft sitt första samtal med USAs president och därefter sprungit och sparkat en boll. Den kan också vinka och följa tre konversationer samtidigt.

Asimo är resultatet av ett mångårigt arbete inom bl.a. bildbehandling, röstigenkänning och artificiell intelligens. Nu hoppas Honda att de kan tillämpa denna kunskap i självkörande bilar.

Honda spenderar ungefär 1 % av sin årliga forsknings- och utvecklingsbudget på robotar. Baserat på årsredovisningen från 2012 motsvarar detta 50 miljoner dollar årligen.

Egen kommentar

Humanoiden Asimo (Advanced Step in Innovative Mobility) har i princip varit med i leken sedan 1986. Den finns i flera olika versioner, och den senaste uppdateringen har resulterat i att den kan springa snabbare och att den har mer människoliknande fingerfärdighet, inklusive förmåga att teckna både på japanska och amerikanska teckenspråk.  En videoinspelning som visar hur Asimo fungerar hittas här samt på Asimos egen hemsida.

Källor

[1] Hagiwara, Y., Automotive News China. Honda taps Asimo for edge in driverless-car race. 2014-04-25. Länk

finansierad och administrerad av RISE Viktoria