Arbetsmaskiner, Kommunikation

Självgående gruvtruckar i krock vid wifi-bortfall

En självkörande gruvtruck kolliderade med en stillastående då uppkopplingen via wi-fi fallerade [1].

Det hela skedde nyligen vid australiska gruvföretaget Fortescue Metals Group, som opererar ca 100 självkörande jättetruckar vid sin järnmalmsgruva i västra Australien. Företaget – fjärde största järnmalmsproducenten i världen (Sverige finns inte med på top 10-listan) – har utvecklat teknologin själva och byggt om befintliga fordon. Den samlade körsträckan för dessa är nu nästan 25 miljoner km – mindre än Waymo som har kört ca 16 miljoner km.

Egen kommentar

De flesta självkörande fordonen brukar bygga på att de klarar sig utan uppkoppling och med egna sensorer och reglering ombord. Här verkar det som att man lagt en del av funktionaliteten utanför fordonen vilket förstås gör dem beroende av uppkoppling.

Intressant är att den långa sammanlagda körsträckan inte förhindrat att ett relativt enkelt felfall resulterat i en olycka.

Källa

[1] Cecilia Jamasmie: Not so autonomous: Wifi outage results in driverless truck crash at Fortescue mine, mining.com 2019-02-15 Länk

Bussar, Tester och demonstrationer

Bussar i Sverige

Scania och Nobina inleder försök med fullstora, eldrivna självkörande bussar i linjetrafik [1]. Försöket är uppdelat i två faser. 

Till att börja med handlar det om tester med två bussar av typen Scania Citywide LF som ska trafikera rutten mellan Barkarbystaden och närmaste T-banestation. Hela sträckan är 5 km lång men bussarna kommer att köra autonomt i ca 1 km. Det kommer inte finnas några resenärer ombord, men det kommer att finnas en säkerhetsförare. Planen är att komma igång med detta under 2020.

I fas två kommer man tillåta resenärer. Uppskattningsvis väntas omkring 300 resenärer dagligen utnyttja bussförbindelsen. 

Här är det också värt att nämna att några kommuner i Sverige håller på att införa förarassistans i skolbussar. Två exempel på detta är Skurup, där kommunfullmäktige röstat igenom ett förslag om att eftermontera förarassistans i skolbussar, och Trelleborg där man väntas rösta om detta [2].

Källor

[1] Scania. Nobina and Scania pioneer full length autonomous buses in Sweden. 2019-02-20 Länk

[2] Björklund, F, Ny Teknik. Skurup först med att anta krav om förarassistans i skolbussar. 2019-02-20 Länk

Övriga fordon, Tester och demonstrationer

Rysk självkörande spårvagn

Inom de närmaste två månaderna kommer en rysk självkörande spårvagn att testas i Moskva [1]. Det är företaget Cognitive Technologies som ihop med operatören PC Transport Systems tagit fram spårvagnen.

Tekniskt så är spårvagnen utrustad med 10-20 kameror, ett tiotal radarer samt GPS för positionering och objektidentifiering med stöd av AI.

Spårvagnen kommer alltså att börja testas snart – med en säkerhetsförare ombord – och planen är att spårvagnen ska lanseras på de ryska, kinesiska och tyska marknaderna 2021/2022.

Egen kommentar

Självkörande spårvagnar borde vara en ännu lägre hängande frukt än självkörande bussar, då det inte handlar om reglering i sidled utan ”bara” acceleration och bromsning. Nu känner jag inte Moskvas spårvagnsnät men går de på egna banor så blir det ju ungefär som befintliga självgående tåg på flygplatser. Men ska de samsas med andra trafikanter på gator i centrum så uppstår förstås samma problem med att det riskerar att gå långsamt.

Källa:

[1] Paul Ridden: Autonomous tram to start closed testing ahead of Moscow street debut, New Atlas 2019-02-12 Länk

Funktionell säkerhet, Inspiration, Trafiksäkerhet

Lästips: Säkerhet och dess validering

En grupp forskare från Carnegie Mellon University har nyligen publicerat en artikel under titel Credible Autonomy Safety Argumentation. Utifrån en rad erfarenheter diskuterar de hur man beskriver, utvärderar och validerar säkerheten hos automatiserade fordon.

Det de påpekar speciellt är att vi har en tendens att blint förlita oss på standarder, som exempelvis ISO 26262. Men en standard som appliceras på fel sätt eller med fel ändamål kan vara vilseledande och rentav skadlig. 

Tester och demonstrationer, Trafiksäkerhet

Avaktivering av systemet

Kaliforniska departementet för motorfordon (DMV) har nu publicerat avaktiveringsrapporter för automatiserade fordon som testats på allmänna vägar under perioden december 2017 till november 2018 [1, 2]. 

Det var totalt 48 företag som hade tillstånd för tester och som var skyldiga att lämna in rapporter. Av dem är det 28 som rapporterat att de genomfört testning på allmänna vägar med 467 fordon. Flera företag, inklusive Tesla, har rapporterat att de inte genomfört någon testning på allmänna vägar under denna period. 

Störst fordonsflotta rapporterades av Cruise (GM) med 162 fordon, följt av Waymo med 111 fordon och Apple med 62 fordon. 

Totalt sett körde alla företag 3 258 074 km (2 036 296 miles) i autonomt läge. Under tiden avaktiverades systemet vid 143 720 tillfällen dvs. säkerhetsföraren fick ta över, antingen på egen eller på systemets initiativ. 

Om man tittar på antalet systemavaktiveringar per 1000 körda kilometer så är det Waymo som ligger bäst till med 0,06 avaktiveringar. Därefter kommer Cruise (0,12), Zoox (0,33), Nuro (0,61) och Pony.ai (0,61). Sämst till ligger Uber och Apple med 1630,29 respektive 544,78 avaktiveringar per 1000 km. 

Enligt Waymos egna blog har företaget halverat antalet avaktiveringar sedan 2017. 

Egen kommentar

Innebär det här att Waymo är bäst? Kanske. Men här är det viktigast att fråga sig om antalet körda kilometer och avaktiveringar säger något konkret mer än att man kört mycket? Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är jag ytterst tveksam till det. 

En annan viktig detalj är att antalet avaktiveringar kan bero på flera faktorer, inte minst hur rigorösa säkerhetsförarna är. Exempelvis förtydligade Apple i ett brev till DMV att de tränat upp sina säkerhetsförare att vara extremt försiktiga och ingripa vid minsta lilla otydlighet eller trafiksituation som systemet inte testats för innan.

Källor

[1]  Autonomous Vehicle Disengagement Reports 2018 Länk

[2] The Last Driver License Holder… UPDATE: Disengagement Reports 2018 – Final Results. 2018-02-13 Länk

Trafiksäkerhet

HAde NHTSA fel om Tesla?

I samband med den första kända dödsolyckan med Teslas Autopilot påslagen inledde den amerikanska trafiksäkerhetsorganisationen NHTSA en undersökning [1] om funktionen, genom att bland annat analysera data som Tesla på begäran hade lämnat in. En av slutsatserna från utredningen var att antalet olyckor med Teslas fordon hade minskat med 40% sedan företaget installerat Autopilot (eller Autosteer som NHTSA kallar det). 

På företaget Quality Control Systems ville man dubbelkolla att NHTSA räknat rätt och efter en utdragen process fick de tillgång till datamängden som NHTSA använt som underlag för sina beräkningar. Nu har företaget publicerat sin analys som antyder att NHTSAs analys var gjord på bristfälliga data och med bristfällig analys [2]. 

Enligt Quality Control Systems var det bara 5 714 av 43 781 fordon i NHTSAs beräkning som hade verifierbara data. När de sedan gjorde om analysen på dessa 5 714 fordon fick de fram att installationen av Autopilot lett till en ökning i antalet olyckor. 

Egen kommentar

Med ”rätt” statistisk metod kan man bevisa precis vad man vill! Med detta sagt så vill jag uppmana alla att vara försiktiga med vilka metoder de använder och hur de tolkar resultaten.

Källor

[1] NHTSA. ODI Resume. Automatic vehicle control systems. 2016-06-28 Länk

[2] NHTSA’s Implausible Safety Claim for Tesla’s Autosteer Driver Assistance System. 2019-02-08 Länk

Elektronik och processorer

EMC ett framtida problem för självkörande fordon

I en tid där fordonen får allt fler antenner och sensorer för att bidra till upprätthållandet av säkerhetskritiska funktioner blir det allt viktigare att undvika elektromagnetiska störningar som kan riskera funktionaliteten.

Ett sätt att skydda mot dessa är att skärma av känslig utrustning. Skärmning kräver dock ett ledande material och att skärma av med plåt kan öka både tillverkningskostnad och bränsleförbrukning. Att blanda metallpulver med annat material för att därefter tillverka den form som krävs kan vara ett sätt att spara vikt men ändå uppnå önskade skärmningsegenskaper, se ett exempel från Parker Chomerics [1]. Det är då viktigt att säkerställa att det skärmande materialets egenskaper också uppfyller alla de prestandakrav som ställs på fordonet, som miljökrav, åldringskrav och krav relaterade till tillverkning och underhåll.

Ett problem är att material av denna typ med en felaktig sammanställning kan ge ett material som blir sprött med tiden eller har mycket dålig ledningsförmåga. För att välja korrekt är det därför viktigt att specificera vilka elektromagnetiska fält materialet skall skärma mot, vilka miljökrav (temperaturer och saltstänk eller andra kemikalier) det skall tåla samt hur materialet  skall monteras.

Källa:

[1] Tiberius Recean: EMC design in tomorrow’s semi- and fully autonomous vehicles, Parker Chomerics 2019-02-06 Länk

Distributionsfordon, Tester och demonstrationer

Leveransfordon från Detroit

Startupföretaget Quadrobot från Detroit har tagit fram ett leveransfordon som företaget ämnar testa i Michigan och Kina under 2019 [1]. Det första fordonet heter Quadrobot U1. 

Det lilla fordonet är byggt för närdistribution, har fyrhjulsdrift, fyrhjulsstyrning och sitter på en skateboardliknande modulplattform. Det är också eldrivet med en batteritid på ca 12 timmar och effekten 35 kWatt (=47 hk).

Till att börja med kommer det att finnas en mänsklig förare i fordonet som dels hjälper till med att kontrollera fordonet vid behov och dels hjälper till med lastning och utdelning av paket. Fordonet kommer att kunna följa efter föraren på gatan medan denna delar ut paket.

Runt 30 st Quadrobot U1 kommer att testas på flera platser i Michigan; i Kina kommer testflottan att uppgå till ca 2000 fordon. Fordonet kommer att tillverkas både i Michigan och i Kina. 

Egen kommentar

Idén att det självkörande fordonet följer efter en människa är inte ny, den har vi bland annat sett i Volvos sophanteringskoncept. Frågan är bara vad en sådan lösning ger för ekonomiska vinster i det här fallet eftersom man inte lyckas ”eliminera” den största kostnaden i kedjan – föraren? 

Källor

[1] Phelan, M., Detroit Free Press Robot mail delivery trucks developed in Detroit ready for China, US. 2018-02-10 Länk

Mobilitetstjänster

Självkörande taxi i Kina

I slutet av förra året påbörjade startuppföretaget Pony.ai tester av sin taxiapp och tjänst i stadsdelen Nansha i Guangzhou i södra Kina [1]. 

För tillfället är det bara anställda och några VIP-användare som får åka med. De kan resa till specifika områden som har fastställts av företaget, såsom kontor eller bostadsområden. Resorna är gratis. 

Under årets gång ämnar Pony.ai utöka sin fordonsflotta från 20 till 100 fordon.

Egen kommentar

En intressant detalj här är att Pony.ai:s app är byggd som ett program inom WeChat, som är en av Kinas mest populära kommunikationsplattformar. Det bäddar för storskalig användning av taxitjänsten när den blir redo för det.

Källor

[1] Kharpal, A., CNBC. China’s Waymo rival quietly launched an Uber-style app for driverless cars, making it one of the first to do so. 2019-01-14 Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden