Veoneer som utvecklar och tillverkar förarstödssystem har fått en ny kund som sägs vara en global fordonstillverkare med bas i Asien [1].
Veoneers förarstödssystem består av flera avancerade funktioner så som motorvägsstöd, filhållningsstöd, adaptiv farthållare med start och stop-funktionalitet, automatisk nödbroms, trafikskyltsigenkänning och automatisk helljuskontroll.
Källa
[1] Veoneer. Veoneer Selected to Supply System Based on Next Generation Vision and Radar System. 2020-02-05 Länk
Dubai har tagit fram ett regelverk för testning av autonoma fordon på allmänna vägar [1].
Syftet med regelverket är att uppmärksamma de berörda parterna på bestämmelser som reglerar provkörningar för autonoma fordon och definiera de berörda statliga enheternas roll och ansvar.
En av dessa förordningar är bland annat att autonoma fordon som testas måste ha en omfattande försäkring mot olyckor och personansvar. Försäkringen måste dessutom vara giltig under hela testperioden.
Källa
[1] Oommen, A., Dubai’s RTA enacts laws for trial runs of autonomous vehicles. ConstructionWeekOnline 2020-02-05 Länk
Uber har fått tillbaka sitt tillstånd att testa autonoma fordon på allmänna vägar i Kalifornien [1]. Detta nästan två år efter att företaget bromsade sitt testprogram efter den dödliga kraschen i Arizona där en fotgängare omkom.
Uber har meddelat att det inte finns omedelbara planer på att inleda testningen på allmänna vägar i San Francisco (där de tidigare genomförde tester). De har däremot börjat kartlägga Washington, D.C. och planerar att börja testa sina självkörande fordon där i år.
Källa
[1] Korosec, K., Uber issued permit to test self-driving vehicles on California public roads. TechCrunch 2020-02-05 Länk
Nyligen släppte Apex.AI sin open source stack Apex.OS som ska förenkla utvecklingen av lösningar för autonoma fordon [1]. En mjukvara har gjorts tillgänglig för alla och vem som helst kan bygga vidare på eller utnyttja delar av den. Med hjälp av Apex.OS behöver utvecklare inte lägga lika mycket tid på att utveckla grunden för autonoma lösningar.
Apex.AI har tidigare lanserat open source-lösningen Robot Operating System (ROS) som varit mer specificerad för robotik. Även om Apex.OS främst är utvecklad för automatiserade fordon kan det också användas inom områden som robotik och flyg.
Apex.AI utvecklar även en open source-lösning som är mer specifikt riktad mot automatiserade fordon: Apex.Autonomy.
Egen kommentar
Jag kan tänka mig att det finns en trade-off i hur specifika (för applikationsområden) open source-lösningar man vill tillgängliggöra, eftersom högre specialisering minskar friheten i problemlösning för de som använder koden.
Källa
[1] Ackerman, E., IEEE Spectrum. Apex.OS: An Open Source Operating System for Autonomous Cars. 2020-01-30 Länk
Inom ramen för EU-projektet FABULOS planerar man fem nya kommersialiseringspiloter med självkörande minibussar eller skyttlar under 2020 [1]. Planen är att skyttlarna ska testas som en del av ordinarie kollektivtrafik.
Piloterna körs under våren i Gjesdal (Norge), Helsingfors (Finland) och Tallinn (Estland). Under hösten 2020 kommer man lansera piloter i Lamia (Grekland) och Helmond (Nederländerna). Varje pilot kommer att omfatta tre fordon och kommer att pågå i sex månader.
Piloterna kommer att fokusera på att validera funktionaliteten, driftskompatibiliteten och säkerheten. Bland funktionaliteten som kommer att testas nämns fjärrstyrning från kontrollrummet och förmågan att köra om hinder som parkerade bilar. Alla piloter kommer att äga rum i urbana områden, men varje pilotplats påstås vara unik med sina egna utmaningar.
Dessa piloter kommer att genomföras av totalt tre olika konsortier:
Varje konsortium har fått upp till 740 000 euro från projektet.
Källor
[1] FABOLUS. Three consortia will pilot self-driving shuttles as part of regular traffic in five european cities. 2020-02-04 Länk
I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel ges en överblick över studier genomförda de senaste 10 åren med fokus på miljökonsekvenserna som förväntas i samband med introduktionen av uppkopplade och autonoma fordon [1].
Det finns två typer av studier som ingår i denna kartläggning. Den första typen använder sig av slutsatser om hur uppkopplade och autonoma fordon samt eldrivna fordon kommer att förändra bränsleförbrukningen, gasutsläpp, etc. Den andra typen använder sig av matematiska ramverk och tillgängliga data för att påvisa kvalitativa resultat.
I dessa studier hittades 11 faktorer som påverkade uppkopplade och autonoma fordons miljöpåverkan baserat på om det relaterade till fordonet, vägnätet eller användaren. Bland de faktorer som nämns ingår fordonsstorlek eller design, rutt, konsumentens val och penetrationsnivåer.
Källa
[1] Kopelias, P., Demiridi, E., Vogiatzis, K., Skabardonis, A. and Zafiropoulou, V.(2020). Connected & autonomous vehicles – Environmental impacts – A review. Länk
En grupp forskare vid University of Warwick har i samarbete med företaget Aurrigo tagit fram en ny mjukvara och installerat den i en självkörande skyttel (pod) som de kallar Swarm [1].
Den är utrustad med mjukvara som möjliggör koordinering av körbeteendet, eller svärmning, med andra Swarm-skyttlar. Den här funktionaliteten är inspirerad av fåglars och insekters svärmande egenskaper.
I praktiken innebär detta att skyttlarna kan köra i kolonn (platoon). Med hjälp av mjukvaran blir körningen mer harmoniserat och lättare att fjärrövervaka då det räcker att hålla koll på det första fordonet i kolonnen. Mjukvaran gör det också lättare för skyttlarna i en flotta att optimera sitt beteende till efterfrågan och alltid finnas på den plats där behovet är störst för stunden.
Mjukvaran ska ha testats i verklig trafik med goda resultat.
Egen kommentar
Att svärm-inspirerade algoritmer implementerats och testats i en skyttel är nog nytt. Däremot är det långt ifrån nytt att använda sådana algoritmer för navigation av robotar. Det finns bland annat en grupp forskare på Chalmers inom Adaptiva system vid Institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper som utforskat detta ganska länge.
Källor
[1] University of Warwick. Autonomous pods SWARM together like bees in world first demonstration. 2020-01-30 Länk
En fråga som många ställt sig under de senaste åren är om 5G behövs för automatiserad körning. En annan minst lika relevant fråga är om det behövs några infrastrukturanpassningar för att möjliggöra automatiserad körning.
Det finns så klart många olika svar på dessa frågor. Här kan ni läsa vad experter från Boston Consulting Group och Ford tycker om detta.
För att sammanfatta deras svar: 5G är bra att ha men inte nödvändigt. Om man ska prioritera mellan 5G och bättre vägmarkeringar så är det vägmarkeringar som bör prioriteras.
En metaanalys har publicerats om acceptans gällande automatiserade fordon i Japan [1]. Den utgår ifrån ett urval av 20 300 svar ifrån 108 undersökningar. Analysen tar hänsyn till två parametrar: fördelar och nackdelar och avsikt att använda.
I enkäter där det fokuserats på fördelar och nackdelar har man ställt frågor så som ”Samtycker du till ett samhälle där automatiserade fordon är implementerade och används i stor utsträckning?”. I enkäter där det fokuserats på avsikt att använda så har man ställt frågor så som ”Avser du att använda en förarlös taxi?”.
Resultaten visar bland annat att deltagare generellt hade en positiv inställning till automatiserade fordon från perspektivet av fördelar och nackdelar. Det visade sig också att positiva svar i frågor kring avsikt att använda korrelerade med positiva svar i frågor kring fördelar och nackdelar, men ej tvärtom. Kortare uttryckt så kunde deltagarna svara att aspekter av automatiserade fordon är bra, men samtidigt svara att de inte avser att använda dem.
En annan studie som också berör acceptans har riktat in sig på blinda användare [2]. Studien gjordes i Storbritannien och hade ett urval på 211 blinda deltagare. Resultaten från enkätfrågorna i den här studien visade att ca 40% av deltagarna uttryckte en positiv inställning, ca 45% uttryckte skepticism eller oro kring säkerhet, och ca 20% uttryckte bekymmer kring kostnad. Författarna uppmanar till kommunikation till allmänheten om fördelar i form av frihet för synskadade personer som automatiserade fordon kan medföra.
Egen kommentar
Studier kring acceptans av automatiserade fordon är speciellt känsliga för målgruppsskillnader, och båda dessa studier tar upp att skillnader i t.ex. ålder hos deltagarna var avgörande för svaren.
Källor
[1] Nishihori et al, International Journal of Intelligent Transportation Systems Research. What Affects Social Acceptance and Use Intention for Autonomous Vehicles – Benefits, Risk Perception, or Experience? -Meta-Analysis in Japan. 2020-01 Länk
[2] Benett et al, Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour. Willingness of people who are blind to accept autonomous vehicles: An empirical investigation. 2020-02 Länk