- Euro NCAPs nya protokoll. Ungefär vartannat år brukar Euro NCAP uppdatera sina testprotokoll. Här kan ni se årets uppdateringar. Länk
- Mobileye står fast vid sitt löfte. Mobileye (Intel) har lovat att lansera självkörande taxi 2022, och man står fast vid det löftet. Det redogjorde förtagets VD Amnon Shashua vid årets upplaga EcoMotion. Man kommer börja med Jerusalem och sedan sprida tjänsten vidare till Tel Aviv, Frankrike, Sydkorea och Kina. Länk
- Utmaningar med folks uppfattning. Fram till idag har det gjorts en hel del marknadsundersökningar kring förväntningar på och uppfattningar om automatiserade fordon. Nyligen gjorde organisationen PAVE en sådan undersökning som visar att det finns en del utmaningar. Här kan ni höra några experter diskutera det hela och enligt dem kan utbildning och exponering lösa många frågetecken. Länk
- Laglig, etisk och robust AI. Detta diskuteras av Fredrik Heintz (adjungerad professor vid Linköpings universitet) och Stefan Larsson (jurist och adjungerad professor vid Lund universitet) inom ramen för Liberal Europe Podcast. Länk
- Sociotekniska aspekter. Den amerikanska haverikommissionen NTSB anordnade en frågestund kring automatiserade fordon med professor Missy Cummings från Duke University där hon bl.a. belyser sociotekniska aspekter. Länk
Kategoriarkiv: Samverkan människa – maskin
Autism och automatiserade fordon
I en rapport från Mineta Transportation Institute (MTI) i Kalifornien undersöker forskaren Caroline Rodier hur olika nivåer av fordonsautomation kan stötta personer med autism när de kör bil [1].
Individer diagnostiserade med autism har till olika grad svårighet med beslutstagande, social perception, motorik, sensorisk perception och sensomotorisk integration, och det antas därmed att det kan påverka deras förmåga att köra bil.
Hon har vidare gjort en teoretisk undersökning kring hur och till vilken nivå olika förarstödssystem kan stötta personer med autism när de kör bil. Exempel på system som hon undersökt inkluderar varningssystem, styrningsstöd och bromssystem.
Slutsatsen är att fordon med automationsnivå SAE 2-4 och givetvis 5 kan vara till hjälp för personer med autism. Som ett nästa steg föreslås en praktisk utvärdering av stödet som dessa system kan ge till personer med autism för att sedan kunna tillgängliggöra finansiering av sådana fordon till personer med autism.
Egen kommentar
Eftersom autism är ett väldigt brett begrepp så kan jag tänka mig att det är utmanande för forskare att generalisera sina resultat kring körförmåga och autism.
Det behövs nog en undersökning på individnivå för att dra slutsatser om en person kan bli hjälpt av nämnda stödfunktioner, och det är just det som författaren föreslår.
Källa
[1] Rodier, C., MIT. The Potential for Autonomous Vehicle Technologies to Address Barriers to Driving for Individuals with Autism. 2020-04 Länk
Honda ämnar använda GMs Super Cruise
Hondas nästa generation av eldrivna bilar ska byggas tillsammans med General Motors (GM). De kommer att drivas med GMs Ultium batterier [1, 2].
Honda avser även att inkorporera GMs säkerhetssystem OnStar samt GMs förarstödssytem Super Cruise i sina bilar. Dessa implementeringar sägs bli tillgängliga i årsmodell 2024, i USA och Kanada. GMs teknik har hittills inte används av någon annan tillverkare.
I en annan Honda-relaterad nyhet får vi reda på att den nya Honda Jazz ska ha fysiska kontroller för grundläggande funktioner. De sägs ha fått användaråterkoppling om sämre användarvänlighet för digitala pekskärmar vad det gäller grundläggande funktioner som luftkonditionering [3].
Egen kommentar
Att gå tillbaka till fysiska kontroller tycks vara emot strömmen, men den här typen av utmaningar med användarvänlighet verkar vara gemensamt för de flesta tillverkare. Frågan är dock om det är problem med digitala pekskärmar som sådana, eller om det är problem med hur de digitala gränssnitten är designade? Jag tror på det sista. Man ska inte behöva söka sig i tre undermenyer för att höja temperaturen! Detta är ett problem som uppmärksammats av bland annat amerikanska Consumer Reports.
Källor
[1] GM. General Motors and Honda to Jointly Develop Next-Generation Honda Electric Vehicles Powered by GM’s Ultium Batteries. 2020-04-02 Länk
[2] Abuelsamid, S., Forbes. Honda To Use GM’s Ultium Battery, Super Cruise Hands-Free Driving System In New Electric Car Models. 2020-04-02 Länk
[3] Burgess, R., Autocar. Honda bucks industry trend by removing touchscreen controls. 2020-03-30 Länk
Storbritannien satsar på automatisering under svåra förutsättningar
Det brittiska finansieringsorganet Defence and Security Accelerator (DASA) har beslutat finansiera en rad nya forskningsprojekt om automatiserade fordon [1].
De kommer dela ut motsvarande 26 miljoner kronor till 21 organisationer för att utveckla lösningar som stödjer det brittiska försvarets satsningar inom automatisering under svåra förhållanden. Satsningen finansierar också utvecklingen av lösningar för utmaningar kopplade till samspel mellan människa och automatiserade system.
Bland mottagarna hittas såväl universitet som stora och små företag.
Egen kommentar
Mycket av kunskap och lösningar som utvecklas inom det militära kan ge en positiv effekt på utvecklingen av automatiserad körning i civila applikationer. DARPA Grand Challenge, som oftast betraktas som starten för automatiserade fordon, finansierades också av militären.
Källa
[1] Storbritanniens Regering. DASA awards £2m to fast-track autonomous vehicles in harsh conditions. 2020-04-02 Länk
Beteendeforskning på Toyota
Toyota anställer nu multidisciplinära forskare till sin nya grupp: Machine Assisted Cognition (MAC) vars fokus är på beteende, kognition och AI [1].
MAC gruppen ska ta sig an teknologiska lösningar som involverar samspelet mellan människa och teknik, samt prediktion av beteenden kopplade till beslutsfattande med hjälp av AI.
Gruppen kommer att hålla till i Silicon Valley.
Egen kommentar
Det är inte uttryckt i pressmeddelandet om gruppen har något specifikt mål inom kort tid. Beskrivningen av vad gruppen ska göra är väldigt generell, och de skriver även att samarbeten och projekt bestäms vid en senare tidpunkt. Oavsett så finns det definitivt ett stort värde med att ha en grupp som kan kombinera tech- och människo-aspekten i fordonsindustrin idag.
Källa
[1] Toyota. Toyota Research Institute Launches Research Into Understanding and Predicting Human Behavior for Decision Making. 2020-03-25 Länk
Begränsad kunskap om förarstöd hos säljare och köpare
Att potentialen av att införa ny teknik beror av hur tekniken används bör vara uppenbart. Både säljare och köpare av bilar med avancerade förarstödssystem borde därför veta hur tekniken fungerar. Ett forskarteam från Nederländerna har nu beskrivit hur det är med den saken. Det är ingen vacker läsning som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Transportation Research Interdisciplinary Perspectives.
Studien är baserad på onlineenkäter. Resultaten från de 713 enkätsvaren från bilköpare visade att nästan en fjärdedel av köparna inte fått någon information om bilens stödsystemen alls. Bland dem som fått information var det bara 9% som kunde testa systemen innan köp.
Dessutom fick 40% av bilförsäljarna inte tillräcklig information om systemen. Märkeshandlare fick oftare än oberoende återförsäljare tillräcklig information.
Egen kommentar
Stödsystemen kommer sannolikt bli än mer avancerade framöver. Om de inte samtidigt blir fullständigt intuitiva kommer det krävas både information och träning för att de ska fungera som tänkt.
För att kunna garantera att alla bilköpare ska ha tillgång till detta krävs kanske såväl tydliga regelverk som standarder och databaser.
Källa
[1] Boelhouwer et al. How are car buyers and car sellers currently informed about ADAS? An investigation among drivers and car sellers in the Netherlands. 2019-03-10 Länk
Försäkringsbolag vill ha förarövervakning
Det amerikanska försäkringsinstitutet för vägsäkerhet, IIHS, har gått ut med forskningsbaserade designrekommendationer för förarstödsfunktioner motsvarande SAE-automationsnivå 2 [1,2]. Dessa är baserade på en litteraturstudie där ett tiotal relevanta akademiska studier granskats och vägts in.
Fokus läggs på hur bilen ska kunna säkra att föraren är fokuserad på trafiksituationen. Stödsystemen rekommenderas även ha automatisk begränsning för användning i situationer de inte är lämpade för. Sammanlagt handlar det om fem rekommendationer, eller nivåer på uppmärksamhetspåminnelser:
- Visuell påminnelse
- Mer brådskande visuell påminnelse + en ljud eller fysisk varning (t.ex. vibrationer)
- Visuella + ljud + fysiska varningar
- Visuella + ljud + fysiska varningar + pulsbromsning
- Om föraren inte reagerar så bör systemet aktivera varningsblinkers och gradvis bromsa fordonet till ett stopp. När den processen inletts ska föraren inte ha möjlighet att påverka färden.
IIHS poängterar vikten av att se helheten då införandet av en isolerad stödlösning kan leda till försämrad säkerhet. De riktar kritik mot Tesla och ger beröm till GMs Super Cruise samtidigt som de påpekar att ingen av systemen ute på marknaden följer alla dessa rekommendationer.
Egen kommentar
Biltillverkare har generellt större fokus på utveckling av teknik som kan lösa klassiska och isolerade ingenjörsproblem än på övergripande säkerhetsproblematik.
Forskare och experter inom säkerhet och beteende har länge pekat på riskerna i att systemen som helhet inte är anpassade till mänskligt beteende och mänsklig intuition. Ett exempel är ABS-bromsar som marknadsförts som säkerhetslösning men som också visade sig få förare att köra mer vårdslöst.
Källor
[1] Insurance Institute for Highway Safety. Automated systems need stronger safeguards to keep drivers focused on the road. 2020-03-12 Länk
[2] Consumer Reports, Inc. Automakers Need Better Driver Monitoring in High-Tech Cars, IIHS Says. 2020-02-12 Länk
Samband mellan kontext och användning av ADAS
En grupp forskare från Chalmers och Volvo Cars har i en nyligen publicerad studie utforskat hur yttre faktorer som trafikmiljö och väder påverkar användningen av avancerade förarstödsystem (ADAS) [1].
Studien är baserad på naturalistisk datainsamling från 132 Volvo-bilar och data har samlats in under sju månader. Utöver data från sensorer har forskarna genomfört kompletterande intervjuer med förarna och därmed kombinerat både kvalitativa och kvantitativa data i sina analyser. Bilarna tillhörde studiedeltagarna och användes av dem för diverse resor i vardagen.
Resultaten visar på samband mellan förarbeteende, systemprestanda och yttre faktorer. Yttre faktorer påverkar prestandan hos ADAS som i sig påverkar förarnas tilltro till och vilja att använda ADAS på lång sikt. Yttre faktorer påverkar också förarens beslut om aktivering och avaktivering av ADAS.
Baserat på dessa resultat föreslår forskarna att systemutvecklare och designers behöver ta yttre faktorer i beräkningen under hela utvecklingsprocessen.
Källor
[1] Orlovska et al., Transportation Research Interdisciplinary Perspectives. Effects of the driving context on the usage of Automated Driver Assistance Systems (ADAS) -Naturalistic Driving Study for ADAS evaluation. 2020-02-07 Länk
Skyttlar som rör sig i svärm
En grupp forskare vid University of Warwick har i samarbete med företaget Aurrigo tagit fram en ny mjukvara och installerat den i en självkörande skyttel (pod) som de kallar Swarm [1].
Den är utrustad med mjukvara som möjliggör koordinering av körbeteendet, eller svärmning, med andra Swarm-skyttlar. Den här funktionaliteten är inspirerad av fåglars och insekters svärmande egenskaper.
I praktiken innebär detta att skyttlarna kan köra i kolonn (platoon). Med hjälp av mjukvaran blir körningen mer harmoniserat och lättare att fjärrövervaka då det räcker att hålla koll på det första fordonet i kolonnen. Mjukvaran gör det också lättare för skyttlarna i en flotta att optimera sitt beteende till efterfrågan och alltid finnas på den plats där behovet är störst för stunden.
Mjukvaran ska ha testats i verklig trafik med goda resultat.
Egen kommentar
Att svärm-inspirerade algoritmer implementerats och testats i en skyttel är nog nytt. Däremot är det långt ifrån nytt att använda sådana algoritmer för navigation av robotar. Det finns bland annat en grupp forskare på Chalmers inom Adaptiva system vid Institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper som utforskat detta ganska länge.
Källor
[1] University of Warwick. Autonomous pods SWARM together like bees in world first demonstration. 2020-01-30 Länk
Paneldiskussion: Trust in mobility
På CES i Las Vegas 2020 samlade Veoneer en panel med experter inom framtidens mobilitet, och en väldigt intressant diskussion tog rum framför publik.
Diskussionen fokuserade på just användare och vilka utmaningar det finns gällande användningen av förarstödssystem i framtidens fordon. Det finns en viss oro kring att värdet av autonoma och semi-autonoma lösningar inte framgår tydligt nog till användaren. Panelen var överens om att ett av de stora målen inför framtiden är att få igenom rätt budskap till användarna. Det här går i enighet med Veoneer’s slogan som är ’Creating trust in mobility’. Flera konstruktiva förslag presenteras från panelen på hur designers, ingenjörer och tillverkare kan ta sig an den här utmaningen.
Här kan ni se hela diskussionen.
Egen kommentar
Ett väldigt bra citat från diskussionen som jag skulle vilja belysa är We don’t drive a vehicle brand x anymore, we drive a vehicle brand x with software version x.y (av Bryan Reimer från MIT).
Det finns en expanderade komplexitet som gör det väldigt svårt för användare att känna sin bil och vad den är kapabel till nu när ett fordon kan bli ett helt annat fordon igenom en enkel mjukvareuppdatering. Det räcker alltså inte att läsa manualen till sin bil, vilket ändå ingen gör, utan man behöver också frekvent läsa och förstå uppdateringsloggar.
Det jag fick med mig från diskussionen var att förbättrad kommunikation till användare är ett fruktsamt fokusområde framåt, och att det finns experter som har bra förståelse av problematiken.