Etikettarkiv: Volvo Cars

Okategoriserade

Aptiv och Hyundai bildar JV

Koreanska biltillverkaren Hyundai och amerikanska teknikleverantören Aptiv bildar ett joint-venture för utveckling av automatiserade fordon med SAE-nivå 4 och 5 [1]. Företaget, som ännu inte har något officiellt namn, ska ha huvudkontor i Boston. De ca 700 anställda, huvudsakligen från Aptiv, ska ta fram en plattform för autonom körning som ska vara klar 2022 och då kunna användas av robottaxi-operatörer och andra, inklusive andra fordontillverkare.

Egen kommentar

Upplägget verkar snarlikt det med Zenuity, som ju samägs av Volvo Cars och Veoneer.

Källa

[1] Aptiv and Hyundai Motor Group to Form Autonomous Driving Joint Venture, Aptiv News Release 23 september Länk

Produktplaner, Trafiksäkerhet

Volvo: Svårare än vi trodde

Tekniken för självkörande fordon har visat sig svårare än vad Volvo Cars trodde. Det handlar främst om att göra systemen tillräckligt säkra och samtidigt att inte invagga förarna i falskt förtroende för dem, skriver Ny Teknik [1].

– Vi kommer att vara väldigt försiktiga med att lansera något som kan ses som automatiserat utan att vara det, att hamna i en situation där föraren är imponerad med vad han kan göra med systemet och sedan överskattar dess förmåga. Vi vill leverera något som är lika säkert eller säkrare än den uppfattning du får. Det kommer att komma, och då först för motorvägsanvändning, säger Håkan Samuelsson.

Men trots detta planerar VCC att relativt snart komma med automatiserade bilar i produktion.

Egen kommentar

Volvochefens uttalande följer i spåren av vad flera andra industriledare, som till exempel Waymos John Krafcik, uttryckt på senare tid.

Källa

[1] Felix Björklund: Volvochefen: Självkörande bilar mer utmanande än vi trodde, Ny Teknik 20 september Länk

Artificiell intelligens, Konferenser, Kooperativa system, Samverkan människa - maskin, Trafiksäkerhet

FFI Trafiksäkerhet och Automatiserade Fordon 2019

I tisdags hölls FFIs delprogram Trafiksäkerhet och Automatiserade Fordon sin årliga resultatkonferens. Programledaren Ulrika Landelius inledde med att berätta om den nya övergripande färdplanen för FFI, kopplad till Agenda 2030-målen. Vidare så pågår det en utvärdering av hela FFI-programmet som ska vara klar i slutet av året.

Därefter visade Rikard Fredriksson från Trafikverket en analys av trafiksäkerhetsindikatorer och dödsolyckor 2018:

  • 2018 ökade antalet omkomna i trafiken med ca 30%. 
  • I stort sett hela ökningen är på statliga vägar. Den största delen av ökningen står bilförarna för, medan cyklisterna dominerar bland de allvarligt skadade. Äldre bilar står för en oproportionellt stor andel av olyckorna. 
  • Som det ser ut just nu kommer Sverige att missa det uppsatta trafiksäkerhetsmålet för 2020 då flera indikatorer pekar åt fel håll. Det är bland annat bättre hastighetsefterlevnad som behöver uppnås liksom nykter trafik samt bättre drift och underhåll av infrastrukturen och bättre användning av cykelhjälm. Dessutom behöver gamla bilar skrotas!
  • En intressant reflektion är att det bör finnas en starkare koppling mellan indikatorer och FFI-portföljen. 

Projektpresentationer från den strategiska cykelsatsningen:

  • Att dela olika världar, Katja Kircher, VTI.Beeendeanalyser i projekten TRACE och ADVanCE visar att cyklister och bilister ställs inför olika utmaningar. Högre komplexitet för cyklister är normalt, och framförallt ändras det snabbare för cyklisterna. Ofta råder det oklarhet om vilka regler som gäller för cyklister. Man kan inte låta bli att undra: Hur kommer det då gå för automatiserade fordon i sådana situationer?
  • Cyclist Collision Avoidance Using Imagery Sensor, Tobias Aderum, Veoneer. Veoneers trackingsystem för att identifiera och autobromsa för cyklister sitter bl.a. i nya Mercedes A-klass. För att vidareutveckla systemet har projektet också försökt att, genom att identifiera hjulens ellipser, räkna fram cykelns tillståndsparametrar och prediktera cyklistens avsikter. Resultaten är inte perfekta men lovande. Behöver vidareutveckling för att kunna hantera exempelvis dåliga väder- och ljusförhållanden. 
  • V2Cyclist: Kan V2X bli en användbar teknik för cyklister? Johan Fagerlönn, RISE. Hjälmprototyper för V2X kopplade till en molntjänst samt användargränssnitt via ljud och vibrationer via en ben-ledare. Prototypen ha utvärderats med ett begränsat antal deltagare med lovande resultat. En reflektion är om smarta hjälmar kan öka användning av hjälmar generellt sett? Och hur upplevs det när man bara får varning från en del fordon men inte alla?

Bengt Pipkorn från Autoliv föredrog humanmodellering: var är vi och vart är vi på väg? Med humanmodeller menas modeller av den mänskliga kroppen. Modellerna kan sedan skalas för att representera olika människor: stora och små, män och kvinnor etc. Några resultat:

  • Nyare bilar ger ökade skaderisker i vissa fall, som hjärnskakning, höftskador. Riskgrupper är kvinnor, äldre, överviktiga. Humanmodellen SAFER THUMS kan idag prediktera risken för vissa frakturer för olika åldrar. För att möjliggöra utveckling av ett mer generellt skyddssystem utvecklas humanmodeller för olika storlekar av åkande. 
  • I framtiden när bilarna blir mer automatiserade och de åkande kan välja olika sittpositioner kommer det att krävas nya metoder för att prediktera skaderisken och nya skyddssystem.
  • Nya sittpositioner i automatiserade fordon som väntas bli farliga: bakåtlutad och bort från främre airbags, bakåtvänd, roterad, sovande.

Johan Svahn från Scania drog därefter projektet ARCHER – Arkitektur och säkerhet för autonoma tunga fordon. ARCHER:s syfte var att utforska problemställningarna kring utveckling av automatiserade tunga fordon. Projektet startade relativt tidigt i utvecklingen av AD vilket gjort att omvärlden hann förändras och det tänkta projektupplägget blev mindre relevant, samtidigt som svårigheterna visade sig vara större än väntat. Projektets fokus hamnade därför istället på förståelse, metoder och principer samt modellering och simulering. Säkerhetsmekanismer, redundanskoncept, gapanalyser, verifieringsstrategier och utvärdering av säkerhetskultur var andra delar som ingick. Arbetet fortsätter delvis inom ramen för PRYSINE-projektet (Programmable systems for intelligence in automation)

Efter Horizon 2020 (H2020) kommer nu nästa stora EU-forskningsprogram Horizon Europe (2021-2028). Mats Rosenquist från AB Volvo berättade om programmet och hela det stora nätverket som finns i EU-sammanhang. Han poängterade att det är viktigt att FFI-projekt används för att skapa argument och driva fram viktiga frågor på EU-nivå. Och fortfarande återstår två utlysningar inom Automated Road Transport 2020!

Trent Victor från Volvo Cars diskuterade sedan hur vi säkrar att under färd lämna tillbaka kontrollen till föraren från ett automatiserat fordon?, ett aktuellt ämne bl.a. med tanke på incidenter och olyckor. Några slutsatser:

  • En studie utförd av Volvo Cars visade att förarna inte reagerar eller reagerar försent när de behöver snabbt ta tillbaka kontrollen från automationen, oavsett om man har händerna på ratten eller inte, om man tittar på vägen eller inte. Det finns helt enkelt begränsningar i människans reaktion- och kognitivförmåga. 
  • Det är stor skillnad på självstyrande fordon och självkörande fordon, vilket inte framgår av SAE-skalan. 
  • Problem uppstår när man byter roll. Är jag tillräckligt bra på att hantera bilen efter att ha fått ta över? Vilket tillstånd är jag i efter att ha varit ur loopen ett tag? Vad händer om den så kallade operativa kördomänen (ODD) plötsligt ändras? Om systemet fallerar? Systemen måste kunna stödja föraren i en mer utdragen överlämningsprocess.
  • En slutsats är att man borde ta fram ett alternativ till SAE-skalan. Nivåerna bör förenklas till: manuell – övervakad körning – ej övervakad körning. 

Slutligen föredrag Lars Hammarstrand från Chalmers projektet COPPLAR – Robust visual localization for self-driving vehicles in every season. För automatiserade fordon är det viktigt att de kan lokalisera sig i omgivningen. Men det är ingen enkel uppgift. De viktigaste utmaningarna här är att kunna utföra lokaliseringen med tillräcklig noggrannhet. En svårighet är att omgivningen ändrar sig såväl över längre tid (sommar-vinter) som kortare (dag-natt) tid och till och med ögonblick (stationära objekt). COPPLAR har använt semantiska annoteringsmetoder i maskininlärning för att sortera ut några av dessa problem.

Och till sist var det ett par öppna frågor som diskuterades:

  • Är det bra eller dåligt att man ser många bekanta ansikten i publiken?
  • Hur ser vi till att resultaten från FFI-projekt kommer till användning i industrin och samhället? Hur mäter man effekten av FFI-projekt?
Flyg

Självflygande med passagerare

Den kinesiska tillverkaren av självflygande bilar eHang har genomfört sin första flygning med en passagerare ombord [1]. 

EHang-fordonet är i själva verket en mycket stor multirotor drönare (med 16 rotorer) som kan transportera en till två personer. Det kan flyga ungefär 35 km med hastigheten upp till 130 km/h.

eHang har utfört en mängd testflygningar utan passagerare, men denna flygning indikerar en ny nivå av förtroende och utveckling. Det var bara en (till synes ganska lätt) passagerare ombord. 

Företaget har tätt samarbete med myndigheterna i Guangzhou där man diskuterar anpassning av regler samt anpassning av infrastrukturen för start/landing av självflygande bilar. 

Egen kommentar

En intressant detalj är att Volvo Cars ägaren Geely nyligen gjort en stor investering i tyska Volocopter som också utvecklar flygande bilar.  

Källor

[1] Kharpal, A., CNBC. China could be the first in the world to start regular flights on pilotless passenger drones. 2019-08-28 Länk

Kartor

TomToms egna testfordon

Den nederländska kartleverantören TomTom har nu i samverkan med Volvo Cars tagit fram två testfordon som ska användas för att bättre ta fram och anpassa HD-kartor till självkörande fordonen [1].

Det handlar om två Volvo XC90 med ett stort antal sensorer där TomTom fått tillgång till att reglera gas, broms och styrning. Fordonen sägs vara kapabla till självkörning nivå 5 (!).

Källa:

[1] Paul Sawers: TomTom launches a fully autonomous test car to develop HD maps, VentureBeat 5 september 2019 Länk

Konferenser, Trafiksäkerhet

Säkerhet och risk

Få ämnen diskuteras lika ofta som säkerheten med automatiserade fordon, och så har det också varit under sommaren. En återkommande fråga är ”Hur vet man att ett automatiserat fordon är tillräckligt säkert, och vad exakt är tillräckligt säkert?” Ironin i det hela är att automationen ju väntas förbättra säkerheten.

Baserat på det som framförts i media är min slutsats att hela branschen börjat tänka om och omvärdera sina säkerhetsstrategier. Detta eftersom man insett att säkerställa säkerheten är mycket mer komplext (och kostsamt) än vad man trott från början. Det visar inte minst alla olyckor som inträffat med automatiserade fordon.

Många menar att det är mer transparens och samarbete som krävs, och att man inte har råd att tävla om säkerhet. För detta har man i Storbritannien skapat ett standardiseringsprogram som bland annat ska skapa riktlinjer för bedömning av säkerhetsnivåer. Enligt EE Times som samtalat med flera säkerhetsexperter och analytiker behöver fordonstillverkare och leverantörer göra följande för att övertyga allmänheten om att automatiserade fordon är säkra: 

  • Ta fram mätvärden för testning
  • Anamma en “safety by design”-process
  • Dela data som samlats in under tester
  • Bygga en återkopplingsloop 
  • Ta fram mer sofistikerade simuleringar på systemnivå

Detta ligger ganska mycket i linje med diskussionerna på årets upplaga av Automated Vehicle Symposium (AVS) 2019 som hölls i mitten av juli i Orlando (ja, det var varmt och fuktigt!).

Flera presentationer där tydde på en förändring i tänkandet om att mäta och säkerställa säkerhet. Det verkar som att man börjat flytta fokus från antal körda kilometer, hur ofta systemet frånkopplas samt antal olyckor, mot en mer nyanserad uppskattning av risk. Detta är positivt tycker jag och tyder på en viss mognad hos de olika aktörerna när det gäller säkerhetstänkandet. Däremot finns det fortfarande många oklarheter och vissa fall rena motsägelser:

  • Vi strävar efter att uppnå en säkerhetsnivå som är ”better than human but not perfection” och ”it means being free of unreasonable risk” konstaterade Chris Urmson från Aurora (tidigare Waymo/Google). På Aurora har man tagit fram en säkerhetsstrategi som omfattar en riskbaserad analys där målet är att uppnå en nivå som är ”better than human but not perfection”. 
  • I tyska projektet Pegasus har man tagit fram ett scenariobaserat ramverk som är tänkt att användas för att verifiera att en viss säkerhetsnivå uppnåtts. Där menar man dock att en ”reference needs to be established”, dvs. man vet inte vilken säkerhetsnivå som man strävar efter exakt. För att komma närmare detta föreslår de användning av drönare för att samla mer information om trafiken. 
  • Volvo Cars strategi är, enligt säkerhetsexperten Trent Victor, att åstadkomma en säkerhetsnivå som matchar mänskliga förare när de presterar som bäst. Alltså referensen är ”attentive, skilled, experienced driver performance”. 
  • På Uber menar man det finns inte ett enskilt sätt att bevisa säkerheten, men ett företag kan skapa argument som visar att “the risk of harm from the system has been reduced to an acceptable level”. Vad som är en acceptabel risknivå framgår dock inte. 

Personligen tycker jag att diskussionen missat att lyfta fram två viktiga aspekter: hur typgodkännadeprocessen behöver anpassas samt rollen av tredjepartsaktörer för säkerhetsbedömningen.

Materialet från vissa presentationer från AVS hittar ni här.

Miljöpåverkan, Personbilar

Bränsleförbrukning i fordon med ACC

En grupp forskare från amerikanska National Renewable Energy Laboratory (NREL) och Volvo Cars har publicerat en ny studie benämnd An Automated Vehicle Fuel Economy Benefits Framework Using Real-World Travel and Traffic Data [1]. Precis som titeln indikerar handlar studien om kvantifiering av bränsleförbrukningen i automatiserade fordon, eller rättare sagt i fordon med adaptiv farthållare (ACC). 

Studien har nämligen tagit fram ett utvärderingsramverk och tillämpat det på data genererad av Volvobilar med och utan ACC. Själva datasetet omfattar ca 18 500 resor insamlade i Göteborg gjorda av Volvo Cars anställda och deras familjemedlemmar som kör liknande Volvobilar. 

Slutsatsen är att användningen av ACC resulterade i en minskning av bränsleförbrukningen på 5-7%.

Källa:

[1] NREL. News Release: NREL/Volvo Partnership Demonstrates Approach to Quantify Automated Vehicle Fuel Savings. 2019-07-16 Länk

Konferenser

AI in Automotive – Reality check

Telematics Valleys årliga konferens går 1-2 oktober i Volvohallen med temat ”AI in Automotive – Reality check”, med syftet att ta nästa steg i att titta in i hur artificiell intelligens påverkar fordonsindustrin, nu och i framtiden.

Talare från Veoneer, Volvo Cars, AB Volvo, Ericsson, CEVT, Sensible4, EmbeDL m.fl. kommer att diskutera läget för och effekterna av AI idag, hur man kan hantera etikfrågor och hur vi alla kan samverka så att AI ger mervärde åt våra organisationer. Det kommer som vanligt också att bli mycket tid för nätverkande.

Mer information och anmälan via https://www.telematicsvalley.org/conf2019

Forskningsprojekt, Positionering, Samhällspåverkan, Samverkan människa - maskin

Svensk forskning imponerar

Som utlovat så kommer här en sammanställning av relevant svensk forskning. Den är långtifrån heltäckande, dock inte mindre imponerande för det. Den visar på både bredd och djup samt det unika samarbetet som vi har mellan olika aktörer. Stort tack för alla bidrag! // As promised before, here comes a summary of relevant Swedish research. It is far from comprehensive, yet very impressive. It shows both depth and width, and the unique collaborative environment that we have in Sweden. Thanks to all contributors!

Sound design for self-driving cars. The recently started FFI project Sound Interaction in Intelligent Cars explores the role of sound in enhancing user experience during unsupervised autonomous driving. The work focuses on a set of design challenges that could have important effects on people’s willingness to use and buy self-driving cars, including lack of trust in the new technology and increased risk of motion sickness. For instance, the project examines the potential for sound to subtly inform users about upcoming vehicle maneuvers before they actually take place, allowing the users to better anticipate the vehicle’s imminent behavior. In addition to addressing established challenges, the project identifies and examines completely new ways to use sound and meet users’ needs in an environment where they no longer have responsibility as drivers. The work is a collaboration among Volvo Cars, RISE, and the audio production company Pole Position Production and will result in prototypes of complete sound design solutions for self-driving cars. The solutions will be evaluated with users in a VR setting as well as in a real demo car during 2020. For more information contact Fredrik Hagman at Volvo Cars (fredrik.hagman@volvocars.com). 

Adapting new city districts for autonomous vehicles. Halmstad University, together with ten other organisations in seven different countries, has received EU funding for a new research project for the development of smart cities. The project aims to facilitate the planning and development of new city districts so that they are adapted for electric autonomous vehicles. The project is called SUV (Stimulating the Up-take of Shared and Electric Autonomous Vehicles by Local Authorities) and brings together universities, transport organisations and municipalities for a sustainable development of urban environments. Halmstad University will in the project contribute with technologies for connected and collaborative autonomous vehicles. One example of such technology is the communication between vehicles, as well as between vehicles and the infrastructure. The University will also contribute with technical competence in modelling different scenarios with autonomous vehicles. Examples of these scenarios are the traffic flow in cities and how to connect autonomous driving in different environments, such as between a restricted harbour area and the public road network. Varberg municipality is also a project partner. For more information contact Magnus Jonsson (magnus.jonsson@hh.se) at Halmstad University.

System-av-system för effektiv hantering av nödsituationer. HIEM (Holistisk och integrerad nödsituation hantering med hjälp av avancerad teknik och utrustning vid trafikolyckor) är ett Vinnovafinansierat bilateralt projekt med Kina, och SoSER (System av system för effektiva räddningsinsatser och mobilitet i städer) är ett Vinnovafinansierat projekt inom system-av-system för urban mobilitet (SoSSUM). Båda dessa projekt handlar om effektiv hantering av nödsituationer men med olika fokus. I HIEM avser vi utveckla avancerad teknik för hantering av nödsituationer som inkluderar prehospital diagnostik, sjukhusval, navigering av utryckningsfordon, smart infrastrukturanpassning, kontroll av trafikflöden och hantering av trafikstockningar, trådlöskommunikation och systemintegration. I SoSEER fokuserar vi på system-av-system (SoS) och utvecklar SoS metoder för räddningsinsatser, inklusive arkitektur, modellering, simulering och integration.  Tillsammans kommer projekten att leverera ett effektivt system-av-system för räddningsinsatser som förbättrar mobilitet i städer vid trafikolyckor, och bidra till utveckling av framstående kunskapsbas i Sverige och utbildning av specialister inom området system-av-system. Både HEIM och SOSEER involverar fyra forskningsinstanser (Chalmers tekniska högskola: trafikflödesstyrning; RISE: systemintegration; Uppsala universitet: optimal ruttval; och VTI: trafiksäkerhet och nödhantering) och fyra industriaktörer (Medfield Diagnostics AB: utrustning för snabb prehospital diagnostik; H&E Solutions: fordonsutrustning för trådlöskommunikation; WSP AB: Intelligent infrastruktur och tjänsteleverantör; FellowBot AB: platsplanering för nödfordon). Det kinesiska forskarteamet leds av Changjiang Professor Wei Wang som är en av de mest inflytelserika transportforskarna i Kina med över 30 års erfarenhet inom nödhantering. Projekten kommer att pågå i tre år från 2019-04 till 2022-04 och välkomnar intressenter inom räddning och sjukvård att ta kontakt med konsortiet för diskussion och utveckling. För mer information kontakta Xiaobo Qu (xiaobo@chalmers.se) på Chalmers eller Lei Chen (lei.chen@ri.se) på RISE.

Hur upplevs olika körstilar? I slutet av FFI-projektet HaTric (Användargränssnitt för automatiserade fordon) genomförde Design & Human Factors försök på AstaZero med Wizard-of-Oz-bil från Volvo Cars. En Wizard-of-Oz-bil är gjord för att upplevas som helt självkörande, men framförs i verkligheten av en dold testförare i baksätet. Under försöket fick deltagarna uppleva två olika körstilar med fordonet som körde en bana med ett antal vanliga trafiksituationer. Fordonet körde ett varv med en mer offensiv stil och ett varv med en mer defensiv stil. Deltagarna fick skatta tillit i de olika situationerna och de intervjuades om sin uppfattning om hur fordonet uppförde sig och fungerade. Nu har vi analyserat klart resultaten från studien och några intressanta slutsatser är att människors tillit till fordonet påverkas mycket av situationerna, t.ex. om det finns oskyddade trafikanter med i situationen. Det var inte en körstil som upplevdes som mest tillitsskapande i alla situationer, men på det stora hela föredrog deltagarna den mer defensiva stilen. När det gällde deltagarnas förståelse och mentala bild av fordonet så byggde deltagarna tydligt upp en omfattande bild av hur fordonet fungerade och tänkte på baserat den väldigt begränsade input de fick. De tolkade in tekniska funktioner och komponenter, egenskaper, förmågor och till och med personlighet baserat på fordonets körning i de olika situationerna. För mer resultat, håll utkik efter kommande publikationer i Transportation Research Part F och licentiatsseminarier under hösten. Kontaktperson är Lars-Ola Bilgård (lars-ola.bligard@chalmers.se) på Chalmers. 

NPAD (Nätverks-RTK Positionering för Automatiserad Körning) är ett FFI-projekt som löper från maj 2018 till april 2020.Projektets mål är att möjliggöra Nätverks-RTK GNSS-positionering för ett stort antal mobila plattformar genom att tillämpa den standard som utvecklats av 3GPP samt anpassa Lantmäteriets befintliga infrastruktur (SWEPOS). Nätverks-RTK är en GNSS-teknologi som har potential att kunna svara mot krav på kostnad, noggrannhet och tillgänglighet. Denna teknologi bygger på att korrektionsdata från en fast referensstation kan tas emot av GNSS-mottagaren. Dagens distribution av korrektionsdata är inte byggt för en massmarknad av t.ex. automatiserade fordon eller smartphones. 3GPP arbetar nu med standardisering kring hur korrektionsdata skulle kunna distribueras via mobilnätet vilket skulle kunna möjliggöra positionering på cm-nivå för en massmarknad.  Projektet syftar till att sammanställa kravbilden utifrån automatiserade fordon, undersöka hur befintliga system för distribution av korrektionsdata skall anpassas och hur en komplett arkitektur skall se ut för distribution via mobilnätet. En demonstrator skall tas fram för att utföra tester och demonstrera tekniken dels på AstaZero och dels längs utvalda vägsträckor. Testerna skall validera den tekniska lösningen och testa både basstationsbyte och skifte mellan referensstationer.Projektet koordineras av RISE och övriga deltagare är AstaZero, Caliterra, Einride, Ericsson, Lantmäteriet, Scania, AB Volvo och Waysure. För mer information kontakta Stefan Nord (stefan.nord@ri.se) på RISE. 

Positionering på AstaZero. A0REF består av 3st Nätverks-RTK referensstationer monterade på tre olika ställen på testanläggningen AstaZero. Dessa har i samarbete mellan Lantmäteriet, MT och AstaZero placerats på AstaZero för att erbjuda referenspunkter med en noggrannhet på mm-nivå (s.k. ankarpunkter). Dessa kan sedan användas för att mäta in andra objekt på banan eller mätinstrument för att mäta på fordon, t.ex. position och hastighet, med spårbar noggrannhet. För mer information kontakta Stefan Nord (stefan.nord@ri.se) på RISE. 

Implementering av självkörande bilar: Överblick av problem och möjligheter avseende samhälleliga och etiska aspekter är ett projekt vid Institutet för Framtidsstudier i samarbete med KTH, som löper under delar av 2019 och 2020 inom ramen för Trafikverkets forskningsprogram ”Vision Zero Academy”. Som projekttiteln antyder är målet med projektet är att analysera etiska och samhälleliga aspekter avseende implementeringen av självkörande fordon. Projektet syftar å ena sidan att ge en bred överblick över vilka etiska frågor som förtjänar att belysas ytterligare. Å andra sidan kommer projektet bidra till att genomföra två djupare analyser av två sådana frågor. Först kommer vi analysera etiska maskinbeslut med avseende på självkörande fordon. Sedan kommer vi att analysera ansvarsfrågor rörande informationsflöden och människors personliga integritet. För mer information besök projektets websida eller kontakta Björn Lundgren (bjorn.lundgren@iffs.se) på Institutet för Framtidsstudier. 

Human Interaction with Automated Vehicles in Cities. This topic will be addressed in a new EU-project called Supporting the interaction of Humans and Automated vehicles: Preparing for the Environment of Tomorrow (SHAPE-IT) that will start in October 2019 and be coordinated by Chalmers. The main objective of SHAPE-IT is to facilitate safe, acceptable (and, ideally, desirable) integration of user-centred and transparent AVs into tomorrow’s mixed urban traffic environments, using both existing and new research methods, designing advanced interfaces and control strategies. This project spans three complementary facets of AV/human factors research: 1) understanding the behaviour of different road-users (inside and outside AVs) when interacting with AVs, investigating cognitive processes, predictability, trust, acceptance and safe interaction following an initial, and long-term exposure to AVs; 2) researching design strategies for the interfaces used for communication and interaction between AVs and humans (inside and outside AVs), and 3) integrating knowledge on human/AV interactions into models to perform prospective mixed traffic-AV safety assessments. As Artificial Intelligence (AI) is a core technology for AV development, in this project, we will also seek to integrate knowledge of human factors with that of AI in AV development, reducing the gap between human-factors and AI scientists, and AV software developers. Fifteen PhD-students will be performing research in the project (the recruitment is ongoing), together with their academic and industrial supervisors. For more information visit the project website or contact Jonas Bärgman (jonas.bargman@chalmers.se) at Chalmers.

Kunskapsunderlag om uppkopplade, samverkande och automatiserade fordon, farkoster och system. Under våren har Trafikanalys haft regeringens uppdrag att ta fram ett trafikslagsövergripande kunskapsunderlag som belyser utmaningar och möjligheter med uppkopplade, samverkande och automatiserade fordon, farkoster och system. Nu har detta publicerats i en rapport som hittas här. Där konstateras bland annat att utvecklingen kommer att ha störst påverkan på vägtrafiken, dels för att denna delsektor är ekonomisk störst och dels för att nyttorna blir mest påtagliga där. Det finns också risk för negativa effekter, som exempelvis risk för ökad vägtrafik som kan motverka de positiva effekterna och bidra till ett mer utspritt boendemönster och försämra underlaget för kollektivtrafik. Delat resande kommer att bli mycket viktigt för att lyckas begränsa den förväntade trafikökningen i urbana miljöer. Vidare konstateras det att utvecklingen rymmer också en rad potentiella målkonflikter; mellan ett kostnadseffektivt och integrerat transportsystem respektive samhällets sårbarhet för extrema risker, mellan enkel och effektiv datakommunikation respektive datasäkerhet, och mellan en storskalig tillgång till data för verksamhetssamordning respektive integritetsrisker. En rekommendation från studien är att det nationella ansvaret för riskhantering klarläggs och att resurser sätts av. Beaktat de osäkerheter som finns om den framtida utvecklingen konstateras att en bred palett av styrmedel kommer att behöva analyseras inför framtiden. För mer information kontakta Lennart Thörn (lennart.thorn@trafa.se) på Trafikanalys. 

Autobike – självkörande cykel. Syftet med studentprojektet Autobike är att utveckla en självkörande cykel som ska användas i testmiljöer för autonoma bilar. Innan autonoma bilar lanseras på marknaden testas de i testmiljöer för att säkerställa att de fungerar som de ska och till exempel kan väja för en cyklist som dyker upp helt oväntat.  Projektet sker i samverkan mellan Mälardalens högskola, Chalmers, AstaZero, Cycleurope och Volvo Cars. Under hösten och våren har studenterna arbetat med alltifrån val av cykel och utvecklingen av elektroniken, mjukvaran, programmeringen och mekaniken, till implementering av kontrollsystemet och testning av cykeln. Att få cykeln att balansera var inte det enklaste. Utvecklingen fortsätter efter sommaren. Här och här hittas mer information. 

V-Com. It is a precautionary system that communicates safety-critical information between truck drivers and vulnerable road users that was presented by six final year MSc students from Blekinge Institute of Technology and Stanford University together with Volvo Group Connected Solutions and its Silicon Valley based Innovation Lab Hub at this year’s Stanford EXPE – design experience. In Stanford’s capstone project, ME310, which runs from October to June, they move in a Design Thinking process through phases of needfinding, ideation, prototyping and more to arrive at a final detail designed product to display at the final exhibition, the EXPE. V-Com is a system of sensing, computation and communication components that the students mounted as an add-on on a truck. For more information visit this site or contact Jenny Elfsberg (jenny.elfsberg@volvo.com) at Innovation Lab Hub US at Volvo Group. 

Funktioner, Marknadsundersökningar

Vad tycker användarna om ADAS?

Consumer Reports har publicerat en sammanfattning av användarnas intryck och erfarenheter av avancerade förarstödssystem (Advanced Driver Assistance Systems, ADAS) i sina fordon [1]. 

Rapporten är baserad på information om ca 72 000 fordon som samlats in i samband med en enkätstudie i USA under perioden oktober-december 2018. Bland systemen som användarna kommenterade på fanns frontalkollisionsvarning (FCW), adaptiv farthållare (ACC), automatisk nödbromsning (AEB) och döda vinkelnvarning (BSW) i årsmodeller 2015-2019.

Några av insikterna:

  • Ungefär 57% av de tillfrågade rapporterade att minst ett förarstödssystem hade hindrat dem från att krocka. 
  • De tillfrågade var mest nöjda med AEB, ACC och BSW. 
  • BSW (döda vinkelnvarning) ska ha hjälpt 60% av de tillfrågade från att krocka. BSW var också det system som de tillfrågade bedömde som minst irriterande och som de stängde av minst frekvent. 
  • Ungefär 52% av de tillfrågade påstod att system som varnar och/eller automatiskt bromsar för bakomvarande faror hjälpt dem att undvika olyckor. 
  • Ungefär 47% påstod att FCW och/eller AEB hjälpt dem att undvika olyckor. 
  • De tillfrågade var minst nöjda med körfilshållningssystem, framförallt på grund av irriterande varningssignaler, vibrationer eller alltför aggressiva styrkorrigeringar, vilket lett till att användarna avaktiverat dessa system oftare än andra.
  • Ungefär 20% av de tillfrågade hade inte specifikt önskat att få AEB i sina fordon. Men ungefär 42% av dem angav att just AEB hjälpt dem att undvika en olycka.  

I sin sammanfattning noterar Consumer Reports att det är få fordonsmodeller som har avancerade förarstödsystem som standard. Vanligtvis får man köpa dem som tillägg, något som inte borde vara fallet – ”Safety shouldn’t be optional”.

Consumer Reports har också tagit fram en rankning för olika fordonsmodeller för respektive förarstödsystem utifrån de tillfrågades svar. Volvo Cars har hamnat på listan för bäst FCW/AEB och ACC. 

Källor

[1] Monticello, M., Consumer Reports. Car Safety Systems That Could Save Your Life. 2019-06-25 Länk