Etikettarkiv: Volvo Cars

Seminarium om teknologier för automatiserade fordon

Den 3 november arrangerar Sveriges Fordonstekniska Förening, SVEA, tillsammans med Volvo Personvagnar ett seminarium om teknologier för automatiserade fordon.

Agenda:
Inledning med översikt av området automatiserade fordon
Sensor fusion/Positionering
Reglermetoder/Beslutsalgoritmer
Elarkitektur/Infotainment
Systemperspektiv med HMI-utmaningar
Paneldiskussion

Mer information och anmälan på SVEAs hemsida.

Överenskommelse mellan 10 tillverkare: alla fordon ska utrustas med AEB

Det amerikanska departementet för transport (DOT), säkerhetsmyndigheten (NHTSA) och försäkringsinstitutet (IIHS) har offentliggjort att 10 fordonstillverkare kommit överens om att alla nytillverkade fordon som säljs i USA ska utrustas med automatisk nödbroms (automatic emergency braking, AEB) [1].

Fordonstillverkarna som ingått överenskommelsen är Audi, BMW, Ford, General Motors, Mazda, Mercedes Benz, Tesla, Toyota, Volkswagen och Volvo Cars. Detaljerna om det hela inklusive tidsplanen för implementationen kommer att utarbetas under de kommande månaderna.

AEB är en viktig ingrediens för automatiserad körning.

Källor

[1] NHTSA. DOT and IIHS announce historic commitment from 10 automakers to include automatic emergency braking on all new vehicles. 2015-09-11 Länk

Volvo goes Down Under

I november kommer Volvo Cars i samarbete med Telstra och Bosch att utföra första tester med automatiserade bilar på allmänna vägar i Australien [1]. Testerna kommer att involvera Volvo XC90 bilar och att utföras på tre ställen i Adelaide: runt Tonsley Innovation Park, på Southern Expressway och vid Adelaide Airport.

Förhoppningen är att det här ska få allmänheten intresserade av automatiserade fordon och på lång sikt leda till nya investeringar.
Projektet koordineras av Australian Road Research Board och stöds av South Australian Government.

Källor

[1] Powell, R., The Sydney Morning Herald. Driverless cars to hit the road in Adelaide test. 2015-07-22 Länk

EU-projekt: AdaptIVe, SARTRE, iGAME, CityMobil2

I början av juni skrev Horizon Magazine om fyra EU-projekt som har med automatiserade och uppkopplade fordon att göra: AdaptIVe, SARTRE, iGAME och CityMobil2 [1].

Inom AdaptIVe håller man på att utveckla avancerade automatiserade funktioner för 7 olika fordonsmodeller. Vissa av dessa kommer att möjliggöra för fordon att parkera sig själva. Två stora utmaningar inom projektet är sensordatafusion samt hur föraren ska hållas i loopen när bilen framförs i automatiserat läge. Just nu håller man på att testa interaktion med förarna i körsimulatorer, och planen är att påbörja tester på avlysta vägar under 2016. Projektet leds av Volkswagen och AB Volvo är en av deltagarna.

SARTRE, som handlade om konvojkörning med både lastbilar och personbilar, avslutades för tre år sedan. Det första fordonet i konvojen framfördes av en förare, medans de efterföljande fordonen framfördes i automatiserat läge. I slutet av projektet genomfördes en demonstration i verklig trafik med goda resultat. Projektet leddes av Ricardo Ltd och AB Volvo, Volvo Cars och SP fanns bland deltagarna.

iGAME har som mål att organisera en internationell tävling för konvojkörning kallad Grand Cooperative Driving Challenge (GCDC). Första GCDC tävlingen hölls 2011 och nästa arrangeras 2016. Varje lag kommer att bedömas utifrån hur väl och hur snabbt de utför givna köruppgifter. Just nu håller man på att utveckla exakta bedömningskriterier. Det är fritt fram att anmäla sig till utmaningen. iGAME koordineras av TNO och Viktoria Swedish ICT finns bland deltagarna.

Till skillnad från projekten ovan så fokuserar CityMobil2 på helt självkörande fordon. Där har man utvecklat självkörande minibussar som precis testats i fem månader i La Rochelle i Frankrike. Förhoppningen är att detta ska leda till förändringar i nuvarande trafikbestämmelser som kräver att det sitter en förare bakom ratten. Projektet leds av Sapienza University of Rome.

Here testar säkerhetsvarningar i Finland

Under 2016 kommer kartföretaget Here tillsammans med IT-företaget Infotripla att starta ett nytt pilotprojekt i Finland [1, 2]. Projektet kallas Coop och har initierats av Finnish Transport Agency (FTA) och Finnish Transport Safety Agency (Trafi).

Projektet går ut på att möjliggöra för förare att kommunicera säkerhetsvarningar till varandra, som till exempel halk-, kö- och olycksvarningar. Målet är att utforska hur existerande kommunikations- och positioneringsteknologier kan användas för att öka trafiksäkerheten. Till att börja med kommer projektet att involvera runt 1000 förare som frivilligt utbyter information med varandra via smarttelefoner. Förhoppningen är att systemet så småningom ska inkludera information från fordons- och infrastrukturbaserade sensorer.

Det är första gången som varningsmeddelanden som specificerats i EU-direktivet om Intelligent Transport Systems (ITS) tas i bruk.

Egen kommentar

Volvo Cars har tillsammans med Trafikverket och den norska Statens Vegvesen ett liknande pilotprojekt inriktat på halkvarningar. I Volvos projekt samlas dock relevant information från bilbaserade sensorer som sedan delas till andra bilar genom ett molnbaserat system.

Man kan tänka sig att sådan information används vid automatiserad körning för att avgöra när kontrollen ska lämnas över till föraren. Frågan är då vad som skulle krävas för att en automatiserad bil skulle ”våga” lita på information genererad av förarna?

Källor

[1] Pardiwala, A., NDTV Gadgets. Nokia’s Here Chosen to Lead Vehicle Hazard Warning Pilot Project in Finland. 2015-07-01 Länk

[2] Car-IT. Here entwickelt intelligente Gefahrenwarnung. 2015-06-30 Länk

Towards Zero

Förra veckan hölls två konferenser i Göteborg med inslag om automatiserade fordon: Towards Zero och International Technical Conference on Enhanced Safety of Vehicles (ESV). Jag deltog på den förstnämnda, och här kommer några av mina minnesanteckningar:

  • Automatisering av järnvägstransporter har pågått i över 30 år och idag finns helt självkörande tåg i drift i flera länder. Det handlar dock om relativt få sträckor och implementationen är, enligt Michel Ruesen från EEIG ERTMS, väldigt långsam. Järnvägstransporter är komplexa, och för att genomföra en förändring behöver mycket annat ändras. Järnvägstransporter har länge skötts nationellt vilket har resulterat i många olika men ändå sammanhängande system. Det är också så att den tekniska livslängden för sådana system är mycket lång, typiskt trettio till femtio år.
  • Många undrar om lagstiftningen kommer att stå i vägen för automatisering av vägtransporter. Enligt Peter Larsson från Transportstyrelsen är det ingen fara så länge det finns en förare som ansvarar för fordonets färd. Han betonar att det med ökad automatiseringsgrad kommer att finnas behov av ”smart lagstiftning”, med funktions- och systemorienterade förordningar som tas fram i samarbete mellan myndigheter och andra involverade aktörer. Håkan Samuelsson från VCC påpekade att reglerna behöver anpassas för att främja den tekniska utvecklingen.
  • Kontrollöverlämning mellan föraren och fordonet är en tydlig utmaning. Hur lång tid ska en förare få på sig att ta över kontrollen, och vem ska hållas ansvarig om han/hon inte lyckas med detta? Detta var en av frågorna som togs upp. Just nu finns det inga tydliga svar, men förhoppningen är att forskningsprojektet Drive Me ska kasta ljus på denna och andra liknande frågor.
  • Körkorts- och utbildningskrav diskuterades också. Slutsatsen är att det i dagsläget inte krävs några explicita förändringar i körkortsutbildningen. På sikt kan man tänka sig att det krävs mindre kunskap att framföra ett automatiserat fordon och att man får särskilda körkort för detta. För fordonstillverkare som VCC är det dock viktigt att säkerställa att förarna kan hantera nya tekniska lösningar på ett säkert sätt. En av utmaningarna är därför att skriva bra manualer, men också att designa intuitiva gränssnitt som inte lämnar någon möjlighet för missförstånd.

Presentationsmaterialet hittar ni på Trafikverkets hemsida; Trafikverket var värd för konferensen.

Elektronik i Fordon 2015

22-23 april hölls årets Elektronik i Fordon i Svenska Mässan, Göteborg, med ca 330 deltagare. Första dagens program var gemensamt medan andra dagen var uppdelad i spåren Elektronik & arkitektur, Säkerhet, Transmission & drivlina, Tunga fordon samt Test & validering. Automatisering av fordon fanns med i samtliga delar, mer eller mindre.

Flera presentationer behandlade automatisering med fokus på uppkoppling. Redan idag är de flesta lastbilar i Europa uppkopplade på något sätt, även om de ännu inte delar data med varandra så mycket. Uppkoppling och delning av data möjliggör nya tjänster men skapar också utmaningar för företagen i att hitta lämpliga affärsmodeller. Fordonstillverkarna funderar också på hur mycket de ska öppna upp sig och t.ex. ge tredjepartsutvecklare tillgång till insamlade data. Nya aktörer kommer, frågan är hur mycket man vill hjälpa dem.

Annars fokuserar lastbilssidan mycket på konvojkörning, eller ”platooning”. Tanken är att minska bränsleförbrukningen genom att köra lastbilarna nära efter varandra och få aerodynamiska vinster. Eftersom bränslekostnaden utgör ungefär 40 % av den totala kostnaden för ett åkeri så finns det pengar att spara. Dagens förare gör också detta manuellt och kortare stunder. Med automatisering så skulle man kunna köra med kortare avstånd och längre tid. Om bilarna samtidigt är uppkopplade kan man göra funktionen bättre, bland annat genom att planeringshorisonten flyttas längre bort. Men samtidigt så känner förarna tveksamhet, när de tappar sikt och tvingas förlita sig på ett system. Ofta har man valt chaufförsyrket för att känna sig fri. Ett annat potentiellt problem som nämndes var att bilarna tvingas till frekventa inbromsningar om man ligger nära varandra, vilket leder till energiförluster som äter upp en del av de aerodynamiska vinsterna.

På systemsidan handlar det mycket om att kunna samla in och hantera stora mängder data. Inte minst videoströmmar från kameror kräver mycket bandbredd och dagens fordonsinterna kommunikationsbussar kommer kanske inte att räcka till.

Alla funktioner behöver inte nya sensorer. Volvo Cars visade en lågfriktionsvarning som bygger på information från befintliga källor inklusive informationsutbyte med såväl väghållare, myndigheter som andra fordon. Samma princip kan användas även för andra funktioner som t.ex. att varna för utryckningsfordon och ge information vart man ska styra för att ge dem fri väg, koordinera vävning vid trafikmot eller i framtiden koordinera automatiserade fordon. Den här typen av system brukar kallas kooperativa informations- och kommunikationssystem eller C-ITS. Konvojkörning med uppkopplade och samverkande fordon som nämndes ovan hör också dit.

En annan fråga som togs upp var hur man ska kunna verifiera och validera självkörande fordon. Att köra fältprov skulle kräva att man köra miljardtals km vilket inte är genomförbart. Ett alternativt koncept som studeras är att istället försöka identifiera kritiska situationer från bland annat olycksdatabaser och fältprov och därefter simulera dessa för att se hur det tekniska systemet hanterar dem. Simuleringarna kan då blanda verkliga inspelade data med simulerade så att man till exempel kan lägga till en simulerad älg. Man kan sedan göra snabba mjukvarujusteringar och testa igen. Problemet här blir istället att veta att man hittat tillräckligt många kritiska situationer.

Hur önskvärda automatiserade fordon är och hur man kan ta reda på det har adresserat inom forskningsprojektet MODAS. Drivkrafterna är säkerhet, bekvämlighet, effektivitet och miljövänlighet. Men för att få ut de positiva effekterna krävs användare och system i samverkan. Om man till exempel inte känner tillit till systemet så slappnar man inte av och använder tiden till annat. Undersökningar man gjort visar att det är ungefär lika mellan människor som är positiva till automatisering och de som är skeptiska och vill ha kontroll och köra själva. Bland annat hörde majoriteten av lastbilsförarna till den senare gruppen.

Något annat som diskuterats är vikten av skalbarhet. Det är viktigt att sensorer och tillhörande mjukvara är uppbyggda på ett sätt som möjliggör att de lätt kan anpassas till olika typer av fordon. Ett avancerat kamerasystem som används i premiumbilar ska exempelvis på ett enkelt sätt kunna konfigureras om för en billigare bil.

Man visade också studier av elmotorer i elfordon som kan användas som aktuatorer för aktiv säkerhet. Eftersom elmotorerna har betydligt snabbare respons än förbränningsmotorer och dessutom har god reglerbarhet så kan man till exempel använda dem för att gasa på eller flytta bilen framåt vid risk för en kollision bakifrån.

Ett annat ämne som togs upp i flera föredrag var informationssäkerhet och standarden för funktionell säkerhet (ISO 26262). Man måste kunna säkerställa att den avancerade tekniken i automatiserade fordon alltid uppför sig som det ska och att den lyckas hantera oförutsedda händelser, både i och utanför fordonet. ISO 26262 är inte utvecklad med detta i åtanke och för närvarande är dess begränsningar ganska okända.

Slutligen kan vi också nämna att ett nytt projekt kallat COPPLAR har annonserats. Projektet är för närvarande under uppstart och kommer involvera flera parter, däribland Chalmers. Det går ut på att utveckla teknik för automatiserad körning i stadsmiljö, som utöver bilbaserade sensorer involverar trådlös kommunikation (V2X). Två bilar kommer att utrustas med den utvecklade tekniken som sedan ska utvärderas på testanläggningen AstaZero.

Volvo Cars demonstrerar i Kina

I slutet av förra veckan visade Volvo Personvagnar sin självkörande teknik för media och viktiga beslutsfattare i Kina [1].

Lars Danielsson, Senior Vice President på Volvo Cars China Operations, förtydligade att smarta fordon har en viktig roll för bättre säkerhet, minskade utsläpp och bättre mobilitet men att ett brett samhällsperspektiv är nödvändigt för hållbar transport i framtiden. Volvos unika samarbete med den svenska regeringen i Drive Me-projektet är därför avgörande för framgångsrik implementering av automatiserade fordon.

Sveriges statsminister, Stefan Löfven, deltog också på visningen. Liksom Lars var Stefan också övertygad om att självkörande fordon har potential att bana väg för säkrare och mer hållbar transport samt att Drive Me är viktigt för att förstå utmaningar och möjligheter med den nya tekniken. Han påpekade också att det här kan vara ett område där Sverige och Kina kan utöka samarbetet.

Källor

[1] Volvo Cars Press Releases, Swedish Prime Minister Stefan Löfven attends Volvo Cars’ demonstration of self-driving cars in Beijing. 2015-03-27 Länk

Googles krockkudde för fotgängare

Google har fått ett patent beviljat som går ut på att ha externa krockkuddar integrerade bakom stötfångaren på självkörande bilar och som aktiveras för att skydda fotgängare i fall en olycka är oundviklig [1].

Enligt patentet kommer traditionella stötfångare och krockkuddar att få fotgängare att studsa från bilen och skada sig när de faller ner på marken. För att komma runt sådana problem föreslås en stötfångare gjord av viskoelastiska material. Huvudfunktionen är att skydda fotgängare vid krock mot deras ben.

Egen kommentar

Google är inte ensamma om att föreslå krockkuddar för fotgängare. Volvo Cars har exempelvis sådana krockkuddar på vissa bilmodeller men de är inte gjorda av viskoelastiska material som Google nämner i patentet. Jag kunde inte utläsa några detaljer om materialet som Google tänker sig, men vissa medier misstänker att rör sig om något material som liknar det som används i öronproppar.

Vi vill förtydliga att patentet inte handlar om typiska krockkuddar som blåses upp vid krock, vilket vår beskrivning kan antyda.

Googles ”krockkudde” utgörs av en stötfångare av viskoelastiskt material och/eller luftfyllda polymerbubblor. Vid krock mot fotgängarens ben pressas det viskoelastiska materialet samman och förblir deformerad en viss tid efter krocken. På liknande sätt pressas bubblorna samman och när deformationen blir stor nog ger de efter genom att punkteras. Därmed minskar risken att fotgängaren studsar från bilen och faller ner på marken.

För att undvika möjliga missförstånd rekommenderar vi våra läsare att läsa patentbeskrivningen på USPTOs hemsida.

Det här är bara ett patent som blivit godkänt och det är inte givet att Google  faktiskt kommer att använda sådana lösningar i sina bilar.

Källor

[1] USPTO, System for pedestrian leg protection in vehicle impact. 2015-03-24 Länk