Etikettarkiv: Volvo Cars

Personbilar, Teknologi

Volvo Cars och Autoliv bildar gemensamt bolag för att sälja avancerad AD teknik

Så är nu det som det viskats om ett tag officiellt – Volvo Cars och Autoliv bildar ett gemensamt bolag utveckla mjukvara för både avancerad förarstöd (ADAS) och automatiserade bilar (AD) för att sedan sälja tekniken även till andra OEM:er [1].

Både Autoliv och Volvo Cars kommer att licensiera och överföra sina respektive befintliga immateriella tillgångar avseende ADAS-system till det gemensamma företaget. Med detta som grund kommer de sedan att vidareutveckla nya ADAS/AD-system [2].

Enligt pressmeddelandet ska det nya företaget ha sitt huvudkontor i Göteborg med inledningsvis 200 anställda från de båda företagen men väntas sedan anställa ytterligare 400 personer.

De första produkterna för ADAS från det nya företaget kommer att finnas på marknaden 2019 medan tekniken för automatiserade bilar lanseras först 2021.

Källor

[1] Pessmeddelande: ID: 195888, Volvo Car Group, 2016-09-06 06. Länk

[2] Jordan Golson: Volvo will sell its self-driving car tech to other automakers, The Verge, 2016-09-06. Länk

Mjukvara, Personbilar

Volvo Cars anställer 400 och öppnar utveckling i Lund

Vi är kanske sist på bollen i denna nyhet från i tisdags, men ändå.

Volvo PV planerar alltså att rekrytera ca 400 ingenjörer det närmaste året, huvudsakligen inom mjukvaruutveckling. Dessutom kommer de att öppna ett utvecklingscentrum i Lund, där de har tagit över Intels utvecklingsavdelning [1, 2, 3] och kan på det sättet kick-starta med ett befintligt team. Den del av Intel som tas över av Volvo PV är framför allt specialiserad på algoritmer för bildskärmar, och bygger i sin tur på forskning från matematiska institutionen i Lund.

Källor

[1] Volvo Cars launches large engineering recruitment drive in Sweden, Volvo Cars press release 2016-08-30 Länk

[2] Eskil Fagerström: Volvo Cars satsar på digital utveckling i Lund – 35 ingenjörer börjar jobba inom kort, 8till5 2016-08-30 Länk

[3] Fredrik Norrlid: Volvo tar över Intels utvecklare i Lund, DI 2016-08-30 Länk

Funktioner

En Nivå 4-bil utan ratt och pedaler?

Förra veckans artikel om att Ford 2021 kommer att ha en högvolymbil med automatiseringsnivå L4 enligt SAE, utan ratt eller pedaler på marknaden och avsedd för samåkning och bildelning, har väckt en del frågor bland läsarna.

En L4-bil fungerar självkörande endast på vissa typer av vägar eller scenarios.  Utanför dessa vägar och scenarios så krävs alltså att föraren kan ingripa, vilket ju inte är möjligt om bilen inte har ratt eller pedaler. Hur kan man då nå en högvolym-marknad?

Generellt är L4 och L5 ganska grova beskrivningar. Definitionen anger egentligen inte att en L4-bil ska vara manuellt möjlig att köra på andra typer av vägar. Även en L5-bil kommer ha begränsningar, till exempel dåligt väder, snö på vägen mm. SAE uttrycker inte att en L5-bil inte får ha ratt och pedaler, och inte heller att en L4-bil måste ha ratt och pedaler. Det är nog lite hur man tolkar ”all driving modes” som uttrycks i SAE J3016 [2].

I själva verket så kommer inte Fords bilar att kunna köra överallt. Enligt Ken Washington, chef för forskning och förutveckling hos Ford, kommer fordonen bara att köra inom ett elektroniskt kontrollerat område (med s.k. geo-fencing) som Ford har kartlagt i detalj [1]. Området är ännu inte utvalt, och man kommer att ta hänsyn till både geografi och väderförhållanden när man väljer det.

Det liknar på det sättet Volvos Drive Me-projekt, där bilarna bara kommer att kunna köras autonomt på specifika vägar runt Göteborg och under goda väderförhållanden. Då med den skillnaden att medan Volvos bilar kommer att kunna köras manuellt på andra vägar så kommer Fords inte att kunna göra det.

Kanske Ford vill markera att kunderna inte 2021 ska förvänta sig en fullt autonom bil,  som klarar snö, dimma, grusvägar osv. och väljer att lansera den med en lägre automatiseringsnivå, där den fortfarande är helt självkörande och med en person i bilen som definieras som icke ansvarig. Men vi vet förstås inte hur de faktiskt tänkt.

Återstår hur man då kan kalla detta en högvolymbil? Business Insider sätter citattecken runt högvolym så det är kanske att se som ett relativt mått. Eller så avses att basbilen som man kommer att utrusta med teknologin i sig är en högvolymbil, som t.ex. Ford Fusion, vilket innebär att det sedan blir enkelt att sprida teknologin till fler platser.

Tack till alla som hjälpt till att reda ut detta!

Källor

[1] Cadie Thompson: The self-driving Ford is coming, Business Insider Nordic 2016-08-16 Länk

[2] SAE Levels of Driving Automation Länk

Tester och demonstrationer

Volvo Cars och Uber i samarbete

Volvo Cars och Uber har kommit överens om ett samarbete runt självkörande fordon värt 300 miljoner dollar [1, 2]. Samarbetet innebär i ett första skede att VCC ska leverera 100 st Volvo XC90-bilar till Uber, för användning vid Ubers tester i Pittsburgh om 4 månader. Redan denna månad kommer Ubers kunder i centrala Pittsburgh att kunna beställa fram självkörande bilar via sina telefoner [3].

Uber kommer att köpa bilarna och sedan lägga till sin egen teknologi, med hårdvara som t.ex. lidar, radar, kameror och andra sensorer samt styrenheter och mjukvara. Tillsammans kommer det att göra XC90n självkörande. Volvo, som ju också kommer att använda XC90 till Drive Me-projektet, kommer att stå för teknisk support.

Samarbetet är inte exklusivt utan båda företagen kan samarbeta med andra. Uber har sedan tidigare samarbete med Toyota och har också ett avtal med lastbilstillverkaren Otto [3].

Egen kommentar

Projektet värderas alltså till hela 300 miljoner dollar (2,5 miljarder kr) så det handlar om betydligt mer än om att sälja 100 st XC90-bilar. I stället handlar det om att företagen tillsammans utvecklar en redundant arkitektur i SPA-plattformen för att möjliggöra full AD (Autonomous Drive).

Båda företagen vinner nog också PR-mässigt på att samarbeta – Volvo har ett gediget bra säkerhetsrykte och Uber är fixstjärnan i ”ride hailing”-tjänster.

Källor

[1] Volvo Cars and Uber join forces to develop autonomous driving cars, Volvo Cars press release 2016-08-18 Länk

[2] Alistair Scrutton: Volvo and Uber team up to develop self-driving cars, Reuters 2016-08-18 Länk

[3] Max Chafkin: Uber’s First Self-Driving Fleet Arrives in Pittsburgh This Month, Bloomberg 2016-08-18 Länk

Marknadsundersökningar

Volvo Cars marknadsundersökning

Volvo Cars har genomfört en marknadsundersökning om automatiserad körning med 50 000 förare från olika delar av världen, inklusive USA [1, 2].

Ungefär 72 % av de tillfrågade amerikanerna tycker att manuell körning borde bevaras. Dessutom tycker mer än hälften av de tillfrågade amerikanerna att ratten borde finnas kvar även i helt självkörande bilar.

Något annat som framgår av undersökningen är att förarna vill ha möjlighet att kunna påverka den automatiserade bilens vägval. Många tror också att de skulle bli mer produktiva i automatiserade bilar.

Vidare tror ungefär 72 % av de tillfrågade amerikanerna att revolutionen mot självkörande bilar kommer att ledas av biltillverkarna och inte av något teknikföretag. Överlägset många (86 %) tycker att regeringen och myndigheter är för långsamma gällande planeringen inför automatiserade bilar.

De tillfrågade amerikanerna var ganska överens om ansvarsbiten. Nästan 80 % av dem tror att biltillverkarna snarare än bilägarna borde ta ansvar i fall att det sker en olycka när bilen framförs i automatiserat läge.

Slutligen kan det påpekas att undersökningen visar stora regionala skillnader i förarnas uppfattning. I USA är exempelvis förarna från Kalifornien och New York mer positivt inställda till automatiserade bilar än förarna från Illinois och Texas.

Egen kommentar

Jag kunde inte komma fram till hur många av de 50 000 tillfrågade som är amerikaner. De refererade artiklarna redovisar bara amerikanska resultat.

Källor

[1] Volvo Car USA. Survey: New Yorkers and Californians Ready for Autonomous Cars; Texas and Pennsylvania Residents Skeptical. 2016-06-29 Länk

[2] Krok, A., CNET Road Show. New study shows autonomous-car acceptance is a gradual process. 2016-06-29 Länk

Fordon, Forskningsprojekt, Kolonnkörning, Lastbilar, Personbilar, Tester och demonstrationer

GCDC 2016: Tävlingen avgjord

28-29 maj var det dags för Grand Cooperative Driving Challenge (GCDC) 2016. Det var fem år sedan första GCDC anordnades av TNO i Holland på testmotorvägen A270 mellan Eindhoven och Helmond i Holland.

Tio lag från Lettland, Spanien, Frankrike, Tyskland, Holland och Sverige deltog i tävlingen som handlade om tre scenarion för kooperativ och automatiserad körning.

I tävlingen använde fordon exempel på nästa generations kommunikationsprotokoll för kooperativ körning som bl.a. möjliggör förhandling mellan fordon. Fordonen utförde till exempel automatiskt filbyte på motorväg som föregicks av förhandling för att fordonen skulle bestämma vilket fordon som skulle öppna en lucka för vilket. Det andra scenariot gick ut på att köra igenom en T-korsning utan trafikljus, fordonen förhandlade om vilket fordon som skulle passera som första, andra och tredje fordon genom korsningen.

Det tredje scenariot handlade om att utryckningsfordon, med hjälp av kommunikation och HMI i andra uppkopplade fordon skulle kunna begära i vilken fil de vill ha fri väg när de är under utryckning.

Vinnare i tävlingen var studenter från Högskolan i Halmstad som tävlade med en Volvo S60, på andra plats kom Team AnnieWay från KIT Karlsruhe som tävlade med en personbil från Mercedes och på tredje plats placerade sig KTH som tävlade med en lastbil från Scania.

GCDC 2016 arrangerades inom FP7-projektet i-GAME där TNO, TU/e (Techniche Universitet Eindhoven) från Holland, Idiada från Spanien och Viktoria Swedish ICT.

Här finns senaste nyheterna från GCDC2016 länk: https://twitter.com/hashtag/gcdc2016

Egen kommentar

De svenska lagen som deltog i GCDC 2016 arbetade tillsammans med stöd från SAFER inom projektet CoAct, en fortsättning på det projekt som ledde Högskolan i Halmstad, Chalmers och KTH till placering 2,3 och 4 i GCDC 2011.

Elektronik och processorer

Är dåliga komponenter dåliga för automatiserade fordon?

Forskningsinstitutet Swerea har nyligen konstaterat att nya elektronikkomponenter, bland annat i sensorer för automatiserade fordon, är dåliga och kan därmed vara ett hot mot utveckling av automatiserade fordon [1, 2].

Problemet är tvåfaldigt. I grund och botten är många av dessa komponenter gjorda för hemelektronik och mobiler och har svårt att hålla måttet i dynamiska miljöer som fordon där de utsätts för diverse påfrestningar. Ett annat problem är att komponenterna testas med hjälp av standardiserade metoder som inte fångar upp kritiska förändringar. Som ett exempel anges Takatas krockkuddar där ett åldersrelaterat fel upptäcktes efter 8-10 år.

Enligt Christian Grante från Volvo AB är fordonstillverkarna medvetna om problemet och anpassar sina lösningar efter det. Det gäller att utveckla smarta system som är redundanta under fordonets hela livstid.

Egen kommentar

Att ha pålitliga och redundanta system var ett ämne som diskuterades flitigt under Elektronik i Fordon förra veckan. I vårt nyhetsbrev och på IEEE’s blog kan ni läsa om hur Volvo Cars säkerställer att systemen i automatiserade fordon klarar av att stanna bilen på ett säkert sätt även när ett eller flera delsystem fallerar.

Källor

[1] Ryberg, J., Ny Teknik. Forskare: Billig elektronik hot mot självkörande bilar. 2016-05-04 Länk

[2] Pröckl, E., Ny Teknik. Volvo löser problemet med svaga komponenter. 2016-05-10 Länk

Elektronik och processorer, Konferenser

Elektronik i Fordon 2016

Skrivet av Azra Habibovic och Johan Wedlin

Konferensen Elektronik i Fordon arrangerades för elfte gången den 11-12 maj i Göteborg. Sedan förra året hade den växt betydligt, från ca 330 till ca 450 deltagare från en bredare krets än tidigare. Men fortfarande domineras den av deltagare från den svenska fordonsindustrin.

Förutom drygt 40 presentationer var det också en paneldebatt på ämnet ”En ny leverantörsindustri med många möjligheter”.

Konferensens andra dag var uppdelad i fem spår och vi bevakade inte allt men här är i alla fall en sammanfattning.

Dan Gunnarsson från BMW inledde konferensen med att prata om trender:

  • Ökande komplexitet och kortare ledtider kräver nya strukturer i utveckling och dokumentation av elektronik och mjukvara.
  • Nya spelare som Tesla, Google och Apple förändrar spelreglerna i en allt högre innovationshastighet.
  • För att möta de ökande kundkraven krävs ett revolutionärt angreppssätt. Man måste reducera traditionen, ”legacy”, så mycket som möjligt.
  • Förändring av affärsmodeller från att sälja bilar till att sälja tjänster, som BMWs DriveNow, ParkNow, ChargeNow och Connected Mobility Cloud.
Tekniska förändringar är bland annat:
  • Från fail safe till fail operational – en stor förändring av både elarkitektur och utvecklingsprocess.
  • Från flash updates till remote updates.
  • Från Local processing of sensor data till Big Data.
  • Från signal-based communication till Service and IP-based communication (Ethernet).

Jonny Andersson och Viktor Kaznov från Scania pratade om utmaningarna vid automatisering av tunga fordon, speciellt när man går från nivå 3 till nivå 4 enligt SAE-skalan, då man inte längre kan räkna med att falla tillbaka på föraren att ta över om något problem uppstår. Utmaningarna är betydligt större för tunga fordon, bland annat pga. den annorlunda fordonsdynamiken (längre bromssträckor, vältningsrisk etc).

För att säkra att produkterna har lång livslängd krävs inkrementell utveckling dvs. att man tar tillvara på de erfarenheter som finns – alltså att bevara ”legacy”.

Peter Bardenfelth-Hansen från Tesla Motors berättade om Teslas resa så här långt.

Tesla grundades för 13 år sedan – samma tidsperiod som då New York-trafiken övergick från dominerad av hästar till enbart bilar.

Företagets uttalade uppdrag är att accelerera världens omställning till hållbara transporter. Alla de idag ca 14000 anställda lever efter detta. Hos Tesla är det mycket högt tempo – som att hoppa på en trampkvarn i full fart och försöka hålla masken. Man gör i princip 4 års arbete på ett.

En anledning till att andra biltillverkare inte gör eldrivna högprestandabilar är att de i så fall skulle kannibalisera på sina andra, ICE-drivna bilar. Tesla är accelerator och ju fler andra tillverkare som gör elfordon, desto bättre går det för Tesla.

När man började rekrytera personal så var det, utom på utvecklingssidan, bara möjligt att få jobb hos Tesla om man inte tidigare hade arbetat i bilbranschen. Man ville ha människor med nytt perspektiv och inte få in ”legacy” = så här brukar man göra i fordonsindustrin.

Man har ett kundfokuserat angreppssätt, vilket innebär snabba produktändringar inkl. ”over the air”-uppdateringar och också en snabb köp-process där man i princip eliminerat återförsäljarledet – kunderna beställer bilen på nätet.

Teknikutvecklingen går fort så även kostnaderna minskar snabbt. Insikt om detta har lett till strategin att börja med att lansera en sportbil (Tesla Roadster), därefter dyra lyxbilar (Model S och Model X) för att först därefter komma med bilar för högvolym (Model 3).

I 4 generationer har vi lärt oss att ta bilen till bensinstationen. Att lära sig att ladda bilen tar tid. Ett sätt att minska räckviddsoron är Teslas snabbladdningsstationer, men för vardagsbruk är det bäst med hemmaladdning.

Martin Hiller från Volvo Cars pratade om kommunikationsbehov i automatiserade bilar. Han, liksom några andra föreläsare, lyfte fram vikten av Ethernet. Det har möjliggjort betydligt större bredband jämfört med andra nätverk som CAN och Flexray, något som är av stor betydelse för signalbehandlingen.

Martin pratade också om hur kravet på processorer har förändrats. Från generella CPU (centralenheter) till en kombination av GPU (grafikenheter), DSP (signalbehandlingsenheter) och ASIC (applikations-specifika enheter).

Synkronisering av olika enheter, inom och mellan fordon, är också viktigt att säkerställa. Ett klockfel på tio ms kan innebära 20 cm fel i positionering vid 70 km/h hastighet, hundra ms 2 meter.

Automatiserad körning för också med sig mycket större krav på redundans på olika systemnivåer från sensorer till hårdvara, kommunikation, fordonsreglering (inkl. ställdon) och kraftförsörjning. För att uppnå detta kommer styrenheterna i Drive Me-bilarna att vara ihopkopplade i form av distribuerad stjärntopologi (distributed star topology). På det viset säkerställs att de mest vitala delarna av systemet fungerar och klarar av att stanna bilen på ett säkert sätt även när en eller flera delar av systemet slutar fungera.

Henrik Lind från Volvo Cars pratade också redundans med fokus på objektdetektering. För att uppnå hög redundans i Drive Me-bilarna kommer det finnas upp till tre sensorer som detekterar samma objekt. Följaktligen är antalet sensorer stort, och paketering av dessa sensorer är en tydlig utmaning.

Teststräckan som valts för projektet är relativt enkel, vilket är ingen slump direkt: valideringsmetoder är inte klara ännu, och en lösning är att förenkla förutsättningarna. För att vara på säkra sidan kommer bilarna att lämna kontrollen över till föraren i god tid innan korsningar och trafikljus.

Detektering av små objekt som exempelvis råttor och harar på vägen är en utmaning, speciellt på långa avstånd. En annan utmaning kopplad till detta är hur bilen ska hantera sådana objekt – ska den väja eller köra över dem? Just nu finns det inga konkreta svar, men utvecklingen går framåt både på sensor- och på algoritmsidan.

Eftersom Drive Me är ett forskningsprojekt kommer bilarna att utrustas med datainspelningsenheter och på det viset möjliggöra vidareutveckling av systemet. Det handlar om stora datamängder och troligtvis kommer data behöva laddas ner varannan månad.

En fråga som lyftes fram från publiken var om förarna kommer kunna ta över kontrollen när som helst. Troligtvis kommer detta styras av regler och bestämmelser på internationell nivå.

Annie Rydström, också från Volvo Cars, pratade om användarupplevelsen vid automatiserad körning och hur man säkerställer att användarna litar på automatiserade fordon och upplever dem säkra och behagliga.

Hon nämnde tre olika metoder som Volvo Cars använder för att adressera detta. Utvärdering i körsimulatorer är en sådan metod. Den är applicerbar för exempelvis utvärdering av användbarheten av ett gränssnitt, men för att studera tillit och liknande faktorer behövs andra angreppssätt. Wizard of Oz-metodiken för testbanor, där förarna tror att de använder en automatiserad bil som inte nödvändigtvis är automatiserad, kan delvis ge svar på sådana frågor. För att studera detta fullt ut behöver fälttester utföras. Beteendeförändringar hos förarna är speciellt intressanta att studera när det gäller förarstödsystem och automatiserad körning, något som man i princip kommer åt endast via fälttester.

Azra Habibovic från Viktoria Swedish ICT gav en överblick av pågående aktiviteter inom området runt om i världen. Hon förklarade att det finns två tydliga utvecklingstrender:

  • evolutionär (automationsgraden ökar successivt, ratten är kvar i fordonet)
  • revolutionär (helt automatiserad körning direkt, det finns ingen ratt i fordonet)

Just nu har dessa två trender flera gemensamma nämnare: fokus ligger på utvalda trafikmiljöer och hastigheter, på bra vägar, ljus, och goda väderförhållanden. Aktörerna som arbetar efter den evolutionära principen fokuserar framförallt på motorvägskörning och parkeringsmanövrar, medan aktörerna som följer den revolutionära principen fokuserar på stadskörning och lägre hastigheter.

Inom ramen för den evolutionära principen är interaktionen mellan förare och det automatiserade fordonet en tydlig utmaning. Aktörerna på den revolutionära sidan möts däremot av flera tekniska utmaningar då det inte finns någon förare som kan ta över kontrollen om systemet fallerar.

På personbilssidan kan man säga att alla väletablerade tillverkare arbetar efter den evolutionära principen och att nya aktörer som Google, EasyMile och Navya satsar på den revolutionära principen. På lastbilssidan tillämpas den evolutionära principen för allmänna vägar (typiskt konvojkörning/platooning) medan den revolutionära tillämpas på inhägnade områden (typiskt gruvor).

Azra presenterade också några ”hot topics” inom området:

  • Detaljerade 3D kartor
  • Detektering
  • Situationsmedvetenhet
  • Trafiksäkerhet och hur man säkerställer den
  • Datasäkerhet
  • Sociala interaktioner
  • Lagar och regler

Slutligen påpekade hon att samverkan och samarbeten mellan aktörer och mellan olika typer av aktörer ökar. Dessutom vill många samhällen satsa på automatiserade fordon för att de ser att det kan förbättra samhällena, t.ex. med färre parkeringsplatser och med bättre mobilitet för människor och varor.

Personbilar, Tester och demonstrationer

Volvo testar Drive Me även i London

Volvo Cars planerar att utöka Drive Me-programmet även till London, med tester redan 2017 och sedan 100 bilar 2018 [1] [2] [3].

I projektet kommer vanliga användare, ”riktiga familjer”  att köra autonoma bilar på offentliga vägar.

Volvo kommer att registrera data från användarna för att utveckla självkörande bilar för verkliga körförhållanden – i stället för de mer orealistiska förhållandena på testbanor. Thatcham Research gör en teknisk analys av insamlade data och erbjuder professionella testförare om det skulle behövas.

– Autonom bilkörning är ett stort steg framåt när det gäller säkerhet. Ju fortare självkörande bilar kommer ut på vägarna, desto tidigare kan vi börja rädda liv, säger Håkan Samuelsson, VD och koncernchef.

Egen kommentar

Volvo kommer också att testa sina självkörande bilar i Kina som vi skrivit om tidigare. Med 100 bilar på var plats är det alltså minst 300 självkörande XC90 som kommer att testköras av vanliga användare.

Källor

[1] Volvo Cars startar Storbritanniens största testprojekt med självkörande bilar, Volvo Cars 2016-04-27 Länk

[2] Volvo to begin driverless car trials in London next year, ITV News 2016-04-27 Länk

[3] Linda Nohrstedt: Familjer ska testa självkörande bilar, Ny Teknik 2016-04-27 Länk

Lagstiftning och regelverk, Mobilitetstjänster

Ford och Volvo teamar upp med teknikbolag för att påverka

Biltillverkarna Ford och Volvo Cars har ihop med teknikbolagen Google, Uber och Lyft bildat Self-Driving Coalition for Safer Streets, en amerikansk lobbygrupp med det uttalade syftet att förespråka autonom körning [1].

Teknologier för självkörande fordon kommer att göra amerikas vägar säkrare med mindre trängsel, hävdar man.

Gruppen kommer att ledas av den tidigare chefen för National Highway Traffic Safety Administration (NHTSA) David Strickland.

Källor

[1] Andrew J. Hawkins: Google, Ford, and Uber just created a giant lobbying group for self-driving cars – Lyft and Volvo are also involved, The Verge 2016-04-26 Länk