Produktplaner

Ny agil enhet för Audi

Audi meddelar att de tillsätter en ny grupp vars uppgift är att på ett snabbt och obyråkratiskt sätt ta fram nya fordonsmodeller [1].

Gruppen kommer gå under namnet Artemis och ska ledas av Alex Hitzinger som är chef på Volkswagen Groups avdelning för självkörande fordon. Gruppen väntas ha stor frihet och kommer att fokusera på utveckling av eldrivna och automatiserade fordon och ekosystemet kring dessa. Första uppgiften blir att utveckla ett eldrivet fordon som väntas inta marknaden 2024.

Artemisgruppen kommer jobba globalt med basen i Ingolstadt i Tyskland och eventuellt med tillgång till Volkswagen Groups resurser.

Egen kommentar

I början av 2017 skapade Audi ett dotterbolag kallat Autonomous Intelligent Driving (AID). Bolagets uppgift beskrivs som ”With the agility of a start-up and the support of Audi (VW Group), AID is free to craft an autonomous world that works for everyone”. Frågan är då varför Audi skapar en ny enhet med liknande uppgiftsbeskrivning?

I beskrivningen av den nya enheten ligger betoningen på ”snabbt och obyråkratiskt” och min gissning är att detta kan vara en del av svaret.

Källa

[1] Audi. Markus Duesmann launches “Artemis” project. 2020-05-29 Länk

Kommunikation

Mer om 5G

Förra veckan skrev vi att Ericsson och Telia lanserat 5G i Stockholm. I samband med detta missade vi dock att rapportera att Tele2 (Göteborg, Stockholm, Malmö) samt Tre (Malmö, Lund, Helsingborg, Västerås, Uppsala och Stockholm) också lanserat varsitt 5G-nätverk [1, 2]. Spännande tider!

Kopplat till 5G-uppkopplingen så kan ni också passa på att se några illustrationer på hur 5G skulle kunna nyttjas för förarstödssystem (ADAS) i framtiden. Dessa exempel inkluderar varning för vattenplaning (5G aquaplaning alert), varning för dolda fotgängare (Hidden pedestrian alert) och förstärkt information om trafikskyltar (Augmented road sign information). Dessa premiärvisades i slutet av 2019 och har tagits fram i samarbete mellan Ericsson, Audi, TIM, Pirelli, Qualcomm, Italdesign, Tobii och KTH. 

Källor

[1] Tele2. Tele2 har lanserat Sveriges första publika 5G-nät. 2020-05-24 Länk

[2] Tre. ​Tre lanserar 5G i Skåne, Uppsala, Västerås och fler delar av Stockholm i juni. 2020-05-24 Länk

Okategoriserade

Några intressanta investeringar

SoftBank investerar i DiDi. Det har diskuterats länge om att SoftBank är på väg att investera i det kinesiska mobilitetsföretaget DiDi, och så blev det [1]. De valde att investera ca 500 miljoner dollar i DiDis verksamhet kring automatiserade fordon. Det är första gången som DiDi får extern finansiering sedan förtaget blivit självständigt. Pengarna kommer att användas för teknologiutvecklingen samt för valideringen av denna. Syftet är att accelerera kommersialiseringen av mobilitetstjänster baserade på automatiserad körning. Länk

HOPU-Arm investerar i Idriverplus. HOPU-Arm Innovation Fund har investerat ”ett tiotal miljoner dollar” i det kinesiska startupföretaget Idriverplus som utvecklar systemet, eller hjärnan som de själva kallar det, för automatiserade fordon. Pengarna kommer att användas för vidareutvecklingen och kommersialiseringen av lösningen. Arm Limited, som är delägare i HOPU-Arm Innovation Fund, ägs av SoftBank. Länk

ZF köper upp Wabco. Tyska leverantören ZF har nu köpt upp Wabco Holdings för 7 miljarder dollar [1]. Wabco, som fokuserar på att utveckla autonom körteknik inklusive automatisk bromsning för kommersiella fordon, kommer därmed bli en oberoende division i ZF. Länk

Kommer Amazon köpa upp Zoox? För ett par veckor sedan skrev vi att Zoox verkar vara till salu. Nu har det börjats diskuteras i media om att Amazon är en seriös potentiell köpare. Summan som nämns är 1 miljard dollar, vilket är långt under Zoox senaste värdering på 3,2 miljarder dollar. Varken Zoox eller Amazon har uttalat sig kring detta, och vi får återkomma när det finns mer information om det hela. Rent spontant låter det som en bra, dock lite otippad, match. Otippad eftersom Amazon hittills inte visat något starkt intresse för mobilitetstjänster för personer, något som Zoox inriktat sig på. Men har man pengar så kan man lätt utvidga sina vyer. Länk

HMI, Konferenser, Samverkan människa - maskin

Design för välmående

Förra veckan var Högskolan i Halmstad värd för seminariet What’s the fun in parking? – Wellbeing, Interaction Design and Cars med Marc Hassenzahl, som är professor inom Ubiquitous Design / Experience and Interaction vid Universiteit of Siegen. Presentationen sammanfattades i följande fem punkter [1]:

  • All teknologi formar oundvikligen vårt välmående genom försedd funktionalitet och interaktion.
  • Välmående (eng. wellbeing) bör vara startpunkt för all design. Vi behöver mer ”value-fiction” och mindre ”science-fiction”, alltså mer social innovation och mindre rent tekniskt baserad innovation.
  • Utmaningen att designa för välmående är att identifiera, förstå, omformulera eller uppfinna positivt vardagligt handlande, och materialisera detta genom interaktion och form; ”Towards a humanistic approach to technology design”.
  • Designers behöver vara medvetna om normativa påföljder och det ansvar de har för att forma människors välmående.
  • Vi behöver hitta svar på hur vi bäst designar för ”otherware” (dvs. teknik med interaktiva AI-komponenter).

Egen kommentar

Prof. Hassenzahl lyckas bra med att exemplifiera teori om upplevelsedesign och välmående med konkreta exempel. Han betonar vikten att (produkt)utveckling bör följa en viss ordning, enligt aspekterna: 1) Varför (upplevelse/behov), 2) Vad (aktivitet) och 3) Hur (interaktion). De som är med och utvecklar produkter och tjänster (och styr dessa aspekter) har stora möjligheter och likaså ansvar vad gäller utfallet, även om det sedan är mer situationsspecifika aspekter (t.ex. vem/var/när) som formar upplevelser i stunden.

Det ges härmed en tydlig rekommendation att ta del av seminariet i sin helhet. Jag kan också tipsa om två andra ”Zoom-inars” (i härligt amerikanskt debattformat) med teman The driverless new normal och The future of public roadway transit [2].  

Källor

[1] Halmstad Högskola Colloquium. 2020-05-24 Länk

[2] Fishkin, F. Pyle, K. Bino, M. Jeremiah, L.  Zoom-Tank. 2020. Länk

Forskningsprojekt, Funktioner, Samverkan människa - maskin

Mentala modellers påverkan på körsäkerhet

Forskare ifrån University of Iowa i USA har undersökt hur personers mentala modeller om adaptiv farthållare (ACC) påverkar förarbeteende i riskfyllda trafiksituationer [1].

Inför experimentet sorterades de 78 deltagarna utefter deras mentala modell, dvs. förkunskap och förståelse för ACC, i två grupper: starka mentala modeller och svaga mentala modeller. Nivån av mentala modeller bestämdes med hjälp av ett frågeformulär och sorteringen i starka mentala modeller och svaga mentala modeller syftar på hög respektive låg förkunskap och förståelse för ACC.

Experimentet utfördes vid National Advanced Driver Simulator (NADS) i körsimulatorn NADS-1. Innan det verkliga experimentet fick de 78 deltagarna utföra en träningssession där de kunde bekanta sig med den aktuella ACC funktionen. Sedan använde forskarna ytterligare ett frågeformulär (Mental Model Assessment) för att stärka att sorteringen av mentala modeller var korrekt.

I det verkliga experimentet fick deltagarna använda ACC i en körrunda innehållande fem olika riskfyllda trafiksituationer som t.ex. motorvägskörning där ett annat fordon kommer ifrån en påfart och ska ansluta till motorvägen.

I resultaten visade det sig att personer med starka mentala modeller reagerade snabbare på att avaktivera ACC och ta över den longitudinella kontrollen i riskscenariona. Detta tyder på att mentala modeller haft en påverkan på körprestation och körsäkerhet i den här studien. Förklaringen till resultatet är att personer med svaga mentala modeller hade svårare att bedöma ACC-funktionens beteende i riskfyllda situationer.

Källa

[1] Gaspar, J., Carney, C., Shull, E., AAA Foundation for Traffic Safety, SAFER-SIM. The Impact of Driver’s Mental Models of Advanced Vehicle Technologies on Safety and Performance. 2020-05 Länk

Infrastruktur, Kartor, Kommunikation

Kommersiell 5G i Stockholm

Telia har med hjälp av Ericssons 5G Radio Access Network (RAN) lanserat kommersiell 5G uppkoppling i Stockholm Centrum [1].

Områdena Norrmalm, Östermalm och Vasastan i Stockholm beräknas bli uppkopplade härnäst, och därefter satsar Telia på att utöka 5G till hela Sverige efter årets spektrumauktion.

Egen kommentar

5G teknologi förväntas spela en signifikant roll i utvecklingen av självkörande fordon. Framförallt så är applikationsmöjligheterna många inom uppkoppling av fordon och överföring av så kallad big data.

En funktion som kan möjliggöras med 5G är automatisk insamling av data kring vägkvalitet. Sensorer i uppkopplade fordon kan förse oss i realtid med detaljer om skicket på våra vägar. Företaget i-Probe, som är ett joint-venture mellan Softbank och två japanska företag Pacific Consultants (PCKK) och Oriental Consultants Global (OCG), ska ägna sig åt just detta i USA [2].

Källor

[1] Ericsson. Telia Company launches Ericsson-powered commercial 5G in Sweden. 2020-05-25 Länk

[2] Sawers, P., Venture Beat. SoftBank joint venture uses connected car data to improve U.S. roads. 2020-05-26 Länk

Tester och demonstrationer

Testområdet Apollo Park är klart

I slutet av 2018 inledde Baidu byggnationen av vad som påstås vara världens största testsajt för uppkopplade och automatiserade fordon. Nu är testsajten klar [1].

Den heter Apollo Park och omfattar en yta på 13 500 kvadratmeter i Yizhuang Development Zone i Peking. Den inkluderar över 200 fordon, fordon-till-allt (V2X) kommunikation, verkstad för kalibrering och reparation samt ett kontrollcenter med molnsystem för stora datamängder. Utöver det finns det forsknings- och utvecklingsfaciliteter. 

Egen kommentar

Min tolkning är att den här testsajten ligger i en befintlig stadsdel, dvs. det är inte en inhägnad anläggning utan ett område som är öppet för allmänheten. Ytmässigt är jag också tveksam till att Apollo Park är ”världens största” testsajt, men det kan vara så att Baidu tänker på andra aspekter som antalet bilar?

Den inhägnade testanläggningen AstaZero utanför Borås är 2 miljoner kvadratmeter.

Källor

[1] Che, P., South China Morning Post. China’s Baidu finishes building ‘world’s largest’ test ground for autonomous vehicle, smart driving systems. 2020-05-28 Länk

Sensorer, Simulering

FLIRs värmekameradata

FLIR Systems som utvecklar värmekameror för förarstödssystem (ADAS) har meddelat att de tillgängliggjort värmekameradata från sex europeiska städer: London, Paris, Madrid, Toledo, Granada och Malaga [1].

Datasetet innehåller 14 353 annoterade bilder från dagtid, nattetid, olika vägtyper och olika väderförhållanden. Likt företagets två andra dataset som spelats in i San Francisco och Santa Barbara har man även den här gången annoterat bilar, andra fordonstyper, personer, cyklar och skyltar.

FLIRs dataset hittar ni här.

Egen kommentar

Det är oklart om FLIRs nya dataset är gratis, och i så fall till vem. Företagets två tidigare dataset har varit gratis så det kan mycket väl vara så att även det nya är det.

Vi skrev även i förra nyhetsbrevet om att Scale.AI tillgängliggjort kameradata här. Aktörer inom fordonsautomation kan finna nytta i att träna algoritmer med hjälp av existerande ”gammalt” data nu när färsk data blir begränsat på grund de rådande omständigheterna med covid-19 [2]. Några företag som för tillfället riktat in sig på träning i simulatorer och virtuella miljöer är: Embark Trucks, Aurora Innovation, General Motors.

Källa

[1] FLIR. FLIR Releases First European Thermal Imaging Dataset for Automotive Driver Assistance Development. 2020-05-27 Länk

[2] Field, H., MIT Technology Review. Self-driving cars are being trained in virtual worlds while the real one is in chaos. 2020-05-22 Länk

Fordon, Personbilar, Produktplaner

Franska stödpengar

Bilindustrin har likt många andra industrinäringar tagit stryk under Coronaepidemins första våg. Ekonomiskt stöd för att stötta industrin verkar därtill nu vara av mer nationell karaktär än tidigare.

Den franska regeringen har beslutat spendera motsvarande över 84 miljarder svenska kronor på att stötta den franska bilindustrin i att bli Europas största tillverkare av ”gröna bilar”. Stödet kommer till största del ges i form av subventionering vid köp av nya bilar. En del av stödet kommer också att gå till utvecklingen av el- och hybridlösningar samt självkörande fordon [1, 2].

Krav på att behålla och expandera inhemsk produktion ställs av den franska regeringen. Det stödlån på motsvarande över 50 miljarder svenska kronor som den franska regeringen utlovat Renault för att bygga en batterifabrik påstås till exempel inte komma att betalas ut förrän förhandlingar mellan franska företag och franska fackförbund klargjort var produktionen kommer att hamna.

Egen kommentar

Att inom EU satsa på inhemsk produktion och inhemsk industri är känsligt. EU har under epidemin dock öppnat för statliga satsningar av karaktär som tidigare inte skulle godkänts.

Källa

[1] Bergan, B., Interesting Engineering. France Launches $8.7 Billion Auto Industry Recovery Plan. 2020-05-26 Länk

[2] Rose, M., Reuters. Macron wants France to be Europe’s top clean car producer. 2020-05-26 Länk

Distributionsfordon, Mobilitetstjänster, Personbilar

Covid-19 och mobilitetens framtid

Till följd av Covid-19 har affärsrådgivingsbyrån Deloitte ihop med sina samarbetspartners gjort en brainstorming kring hur mobiliteten kan komma att utvecklas under de kommande 3-5 åren. De har identifierat fyra möjliga scenarier som nu finns redovisade i en artikel [1]:

A passing storm. Pandemin skakar om samhället men ”utrotas” snabbt med hjälp av samlade krafter, och tilliten till myndigheter ökar betydligt. Trots detta så har pandemin orsakat långvariga ekonomiska problem, speciellt för små företag och individer med låg inkomst. Den har också lämnat spår på mobiliteten. Konsumenter och resenärer lägger större vikt på hygien och saneringen av bilar, bussar, tåg samt delade cyklar och skotrar. Självrengörande material, certifieringsprogram och formfaktorer som exemplevis möjliggör uppdelning av resenärer är populära. Onlinehandeln har ökat och accelererat utvecklingen av autonoma fordon och andra digitala lösningar för leveranser under den sista milen. Däremot ”pausas” utvecklingen av mobilitetsekosystemet som helhet. Långsiktiga investeringar i ny teknik och nya affärsmodeller är inte många. Myndigheterna i Europa och Asien spelar stor roll och erbjuder diverse incitament för hållbara transporter.

Good company. Medan offentliga organisationer lägger krut på att stoppa pandemin så har den privata sektorn expanderat inom mobilitet. Den har tagit över en stor del av kollektivtrafiken som vanligtvis tillhandahålls av offentlig sektor. På-begäran (on-demand) transporter som erbjuds av teknikjättar har blivit populära. Medan detta har ökat mobiliteten så har det också ökat ojämlikheten i samhället och gjort att städernas inkomster minskat. Det uppstår flera nya samarbeten mellan den privata och offentliga sektorn, innovationszoner och smarta distrikt dyker upp överallt. Allmänheten har blivit mer villig att dela med sig av sin mobilitetsdata till privata företag, vilket ökar innovationen. Elfordon blir alltmer vanliga och testningen av autonoma fordon på allmänna vägar accelererar.

Sunrise in the east. Efter framgångsrik hantering av pandemin i Kina och i andra länder i Asien, har de fysiska och digitala värdekedjorna för elfordon, autonoma fordon och annan teknik konsoliderats i öster, till nackdel för europeiska och nordamerikanska företag. Asiatiska fordonstillverkare samt teknik- och mobilitetsföretag har alltså blivit dominerande världen över. Aktiv mobilitetshantering för att bemöta systemomfattande utmaningar kring trängsel och luftkvalitet blir normen, möjliggjort av robust datainsamling och analys av offentlig sektor. Konsumenterna anammar långsiktiga leasing-, prenumerations- och hyresmodeller som uppkommit i Asien.

Lone wolves. Nationella, regionala och lokala myndigheter ökar sin makt och relevans alltmedan de leder bekämpningen av Covid-19. Städer tvingar till datadelning och reglerar aktivt mobilitet genom övervakning och kontroll, först som ett sätt att kontrollera COVID-19 och sedan som ett sätt att uppfylla andra systemomfattande mål. Datasekretess och cybersäkerhet ger plats för ökad övervakning av allmänheten. Vissa delar av världen, som USA, fortsätter att förlita sig på fossildrivna fordon medan andra delar, som Kina, satsar på eldrivna fordon. Delade mobilitetstjänster tappar i popularitet, men det kan finnas utrymme för mer individanpassade former av sådana tjänster. Autonoma personbilar finns i begränsad mängd då få har råd med dessa. Den offentliga sektorn blir delägare i allt fler mobilitetsföretag. Onlinehandel har ökat kraftigt och lett till storskalig kommersialisering av autonoma leveransfordon.

Utöver dessa scenarier tar artikeln också upp flera andra intressanta aspekter som exemplevis att ”säker mobilitet” som hittills förknippats mest med att undvika olyckor och incidenter kan komma att förknippas med bra hygien.

Egen kommentar

Vissa av dessa scenarier låter mer troliga för Europa och Sverige än andra. Jag har exemplevis svårt att se framför mig att ”Lone wolves” skulle kunna inträffa hos oss. Men man vet ju aldrig, det är speciella tider. Oavsett vilket så visar dessa scenarier vad som behöver göras för att undvika oönskade scenarier, och att alla, individer som företag och myndigheter, behöver hjälpas åt.

En annan reflektion från min sida är att flera av dessa scenarier förutser ökad e-handel och ett ökat behov för autonoma leveransfordon under den sista milen.

Källor

[1] Deloitte Insights. The futures of mobility after COVID-19. 2020-05-22 Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden