Etikettarkiv: Deloitte

Marknadsundersökningar

Nya konsumentsiffror från Deloitte

Resultaten från årets jätteenkät med individer i bilköpande ålder är här. I likhet med förra årets rapport så intervjuades personer från över tjugo länder men inte någon från Skandinavien. Som vanligt skiljer sig åsikter och förväntningar mellan länder, både i trend och nivå.

Några huvudslutsatser är dock att

  • Pandemin försenar efterfrågan på nya (dyra) fordon.
  • Fler börjar ifrågasätta nyttan med uppkopplade fordon men upptäcker nyttan med aktivt förarstöd.
  • Konsumenterna har sedan förra mätningen blivit något mindre intresserade av elbilar och funderar fortfarande över laddinfrastruktur och räckvidd.
  • Slaget mellan att köpa bil online eller hos bilhandlare är inte över.

Källa

[1] Deloitte. 2021 Global Automotive Consumer Study. Länk

Distributionsfordon, Mobilitetstjänster, Personbilar

Covid-19 och mobilitetens framtid

Till följd av Covid-19 har affärsrådgivingsbyrån Deloitte ihop med sina samarbetspartners gjort en brainstorming kring hur mobiliteten kan komma att utvecklas under de kommande 3-5 åren. De har identifierat fyra möjliga scenarier som nu finns redovisade i en artikel [1]:

A passing storm. Pandemin skakar om samhället men ”utrotas” snabbt med hjälp av samlade krafter, och tilliten till myndigheter ökar betydligt. Trots detta så har pandemin orsakat långvariga ekonomiska problem, speciellt för små företag och individer med låg inkomst. Den har också lämnat spår på mobiliteten. Konsumenter och resenärer lägger större vikt på hygien och saneringen av bilar, bussar, tåg samt delade cyklar och skotrar. Självrengörande material, certifieringsprogram och formfaktorer som exemplevis möjliggör uppdelning av resenärer är populära. Onlinehandeln har ökat och accelererat utvecklingen av autonoma fordon och andra digitala lösningar för leveranser under den sista milen. Däremot ”pausas” utvecklingen av mobilitetsekosystemet som helhet. Långsiktiga investeringar i ny teknik och nya affärsmodeller är inte många. Myndigheterna i Europa och Asien spelar stor roll och erbjuder diverse incitament för hållbara transporter.

Good company. Medan offentliga organisationer lägger krut på att stoppa pandemin så har den privata sektorn expanderat inom mobilitet. Den har tagit över en stor del av kollektivtrafiken som vanligtvis tillhandahålls av offentlig sektor. På-begäran (on-demand) transporter som erbjuds av teknikjättar har blivit populära. Medan detta har ökat mobiliteten så har det också ökat ojämlikheten i samhället och gjort att städernas inkomster minskat. Det uppstår flera nya samarbeten mellan den privata och offentliga sektorn, innovationszoner och smarta distrikt dyker upp överallt. Allmänheten har blivit mer villig att dela med sig av sin mobilitetsdata till privata företag, vilket ökar innovationen. Elfordon blir alltmer vanliga och testningen av autonoma fordon på allmänna vägar accelererar.

Sunrise in the east. Efter framgångsrik hantering av pandemin i Kina och i andra länder i Asien, har de fysiska och digitala värdekedjorna för elfordon, autonoma fordon och annan teknik konsoliderats i öster, till nackdel för europeiska och nordamerikanska företag. Asiatiska fordonstillverkare samt teknik- och mobilitetsföretag har alltså blivit dominerande världen över. Aktiv mobilitetshantering för att bemöta systemomfattande utmaningar kring trängsel och luftkvalitet blir normen, möjliggjort av robust datainsamling och analys av offentlig sektor. Konsumenterna anammar långsiktiga leasing-, prenumerations- och hyresmodeller som uppkommit i Asien.

Lone wolves. Nationella, regionala och lokala myndigheter ökar sin makt och relevans alltmedan de leder bekämpningen av Covid-19. Städer tvingar till datadelning och reglerar aktivt mobilitet genom övervakning och kontroll, först som ett sätt att kontrollera COVID-19 och sedan som ett sätt att uppfylla andra systemomfattande mål. Datasekretess och cybersäkerhet ger plats för ökad övervakning av allmänheten. Vissa delar av världen, som USA, fortsätter att förlita sig på fossildrivna fordon medan andra delar, som Kina, satsar på eldrivna fordon. Delade mobilitetstjänster tappar i popularitet, men det kan finnas utrymme för mer individanpassade former av sådana tjänster. Autonoma personbilar finns i begränsad mängd då få har råd med dessa. Den offentliga sektorn blir delägare i allt fler mobilitetsföretag. Onlinehandel har ökat kraftigt och lett till storskalig kommersialisering av autonoma leveransfordon.

Utöver dessa scenarier tar artikeln också upp flera andra intressanta aspekter som exemplevis att ”säker mobilitet” som hittills förknippats mest med att undvika olyckor och incidenter kan komma att förknippas med bra hygien.

Egen kommentar

Vissa av dessa scenarier låter mer troliga för Europa och Sverige än andra. Jag har exemplevis svårt att se framför mig att ”Lone wolves” skulle kunna inträffa hos oss. Men man vet ju aldrig, det är speciella tider. Oavsett vilket så visar dessa scenarier vad som behöver göras för att undvika oönskade scenarier, och att alla, individer som företag och myndigheter, behöver hjälpas åt.

En annan reflektion från min sida är att flera av dessa scenarier förutser ökad e-handel och ett ökat behov för autonoma leveransfordon under den sista milen.

Källor

[1] Deloitte Insights. The futures of mobility after COVID-19. 2020-05-22 Länk

Marknadsundersökningar

Små förändringar över tid – stora skillnader mellan länder

Förra månaden berättade vi att American Automobile Association (AAA) kunde konstatera att förhoppningarna och oron för självkörande fordon stagnerat över tid. Konsultföretaget Deloitte rapporterar nu liknande slutsatser [1].

Förändringar kring tilliten till självkörande fordon rapporteras till exempel även av Deloitte vara relativt små. Ungefär 50% av konsumenterna uppfattar inte självkörande fordon som säkra. En markant ökning kan dock konstateras i Indien och Kina.

Ointresset för att betala extra för självkörning rapporteras dock minskat något. Skillnaderna är därtill mycket stora mellan länder. I Tyskland kunde 41% av de svarande inte tänka sig att betala extra för att teknologi för självkörande fordon. Motsvarande siffra i Kina är 7%.

Studien genomfördes i form av online-enkäter och omfattade över 35 000 deltagare i 21 länder. Ingen respondent från någon nordisk marknad var inkluderad. Anledningen är troligtvis att de nordiska länderna utgör för liten kundbas.

Källa

[1] Deloitte. 2020 Global & European Automotive Consumer Study Länk

Marknadsundersökningar

Teknologi skapar jobb och inte tvärtom

Förr eller senare kommer våra taxibilar att vara självkörande. Många är oroliga över att sådana bilar, liksom andra liknande tekniska lösningar, kommer att göra folk arbetslösa. Men det är inte sant visar en ny studie som konsultföretaget Deloitte gjort [1].

Den visar att ny teknologi skapar mer arbetstillfällen än vad den tar bort. Visst tar maskiner över repetitiva och mödosamma uppgifter, men de har inte under de senaste 150 åren eliminerat behovet av mänsklig arbetskraft.

Studien är baserad på censusdata för England och Wales som går tillbaka ända till 1871.

Egen kommentar

Den negativa sidan av självkörande fordon lyfts fram i artikeln Autonomous Vehicles Will Cost Local Governments Big Bucks [2]. Där listas en rad förväntade förluster som sådana fordon kan komma att medföra för samhället som t.ex. ökad arbetslöshet, mindre intäkter från trafikförseelser och parkeringar samt mindre intäkter från bränsleskatter och avgifter för utsläpp.

Källor

[1] Allen, K., The Guardian. Technology has created more jobs than it has destroyed, says 140 years of data. 2015-08-18 Länk

[2] Desouza, K. C., Future Tense. Autonomous Vehicles Will Cost Local Governments Big Bucks. 2015-06-16 Länk