Kategoriarkiv: Trafiksäkerhet

Krav på nivå 3 från Mobileye

I en samförfattad artikel av den verkställande direktören på Mobileye, Amnon Shashua, och den utvecklingsansvarige på Mobileye, Prof. Shai Shalev-Shwartz, diskuteras automationsnivå 3 (enligt SAE skalan) och några förslag på krav presenteras [1].

Enligt standarden J3016 från Society of Automotive Engineers (SAE) som berör automationsnivåer skiljer sig nivå 3-5 från nivå 0-2 på så sätt att 3-5 skall kunna utföra alla köruppgifter (Dynamic Driving Task: DDT) inom given designdomän (Operational Design Domain: ODD). Vidare så skall personen i förarsätet kunna ta över kontrollen av köruppgifterna omedelbart i automationsnivå 0-2 medan övertagandet av kontroll för nivå 3-5 inte sker omedelbart.

Mobileye författarna gör här en poäng kring att man i automationsnivå 3 inte kan anta ett mindre sofistikerat självkörande system än automationsnivå 4 och 5 eftersom vad som helst kan hända under den tid som personen i förarsätet har på sig att ta tillbaka kontrollen, då överföringen inte sker omedelbart. Med andra ord så kan ett automationsnivå 3 system inte endast vara designat att hantera sin ODD, utan bör klara DDT även utanför sitt ODD.

En annan del av artikeln berör det som de kallar för ”Black Swans” vilket innebär att ett system exempelvis kan göra perceptuella missar som på förhand inte går att veta om systemet kommer att göra. Man kan dock få ut en statistisk uppskattning på sådana fel där måttet ”Mean-Time-Between-Failures” (MTBF) ger en genomsnittstid för systemet innan det gör ett ”Black Swan” fel. Författarnas förslag här är att MTBF inte får vara lägre än siffror ifrån olycksstatistik med mänskliga förare för automationsnivå 3-5.

Egen kommentar

Kopplat till det här ämnet kan ni också läsa en nyligen publicerad artikel från den internationella forskargruppen HF-IRADS kallat Can the human driver be made responsible when automation is unable to handle the situation? Där lyfter fram de liknande oro som Mobileye, till och med för avancerade förarstödssytem som idag klassas som SAE-nivå 2.

Källa

[1] Amnon Shashua. Medium. On Black Swans, Failures-by-Design, and Safety of Automated Driving Systems. 2021-03-14 Länk

Ny Daimler-ADAS

Förra veckans lastbilsrapport följs av information om att Mercedes-Benz från och med nu säljer nya versioner av sina förarstödsystem (ADAS) med bland annat nödbroms som upptäcker gående och cyklister i döda vinkeln.

Nytt är bland annat att systemen nu automatiskt kan tvärbromsa till stillastående från hastigheter upp till 50 km/h (20km/h vid svängar) om inte föraren reagerar på varningar.

Systemen presenterades i höstas och lösningen kommer att byggas in i lastbilar efter halvårsskiftet.

Källa

[1] Daimler. Available now: world firsts from Mercedes-Benz Trucks for greater safety on roads. 2021-03-29 Länk

Nyttan av ADAS på lastbilar

Bosch har undersökt kostnadsnyttan med att utrusta lastbilar med förarstödssystem (ADAS) [1].

Genom att analysera olycksstatistik räknade de fram om olyckorna hade kunnat mildras eller undvikas med hjälp av filhållningsstöd (läs: Lane Change Assist och Lane Keeping Support). Resultaten visar att personskador från olyckor med klass 7 och klass 8 lastbilar (amerikanska marknaden) kunde reduceras med 23 %, att dödsfall kunde reduceras med 19%, samt att skador på lastbilarna kunde reduceras med 35%.

Sedan använde de KABCO skalan som är en olyckskostnadsskala framtaget av amerikanska National Safety Council (NSC) för att räkna ut potentiell minskning av kostnader som filhållningsstöd för lastbilar kunde resultera i. De kom fram till att kostnaderna kunde minskas med upp till 3700 dollar årligen per lastbil, om man antar en körsträcka på 100 000 miles (ca 161 000 km) per år.

Egen kommentar

Vi har tyvärr inte tillgång till hela rapporten och vet inte hur beräkningarna gjorts i detalj. Det framgår inte heller exakt vilka egenskaper som förarstödssystemen hade.

Här kan ni läsa om en annan studie kring nyttan med förarstödssystem på lastbilar.

Källa

[1] Bosch. Bosch research shows benefits of driver-assistance systems in heavy trucks. 2021-03-16 Länk

Hur bra är Waymo Driver på att undvika olyckor?

I oktober förra året publicerade Waymo två artiklar som ger insyn i a) företagets säkerhetstänk och b) interaktioner med andra trafikanter. Nu har företaget publicerat en uppföljare där de genom rekonstruktioner av verkliga olyckor i datorsimuleringar undersökt hur deras system för autonom körning, Waymo Driver, skulle ha hanterat dessa olyckor [1]. 

Studien har omfattat alla dödsolyckor som inträffat under perioden 2008-2017 i Chandler i Arizona där företaget testar sina autonoma fordon. Totalt ingick 72 dödsolyckor i studien, varav 20 involverade en fotgängare eller cyklist. För olyckor som involverade två fordon genomfördes simuleringar med Waymo Driver först i det ena fordonets roll, och sedan i det andra. 

Resultaten visar bland annat att:

  • Waymo Driver skulle ha förhindrat helt eller reducerat våldet i alla olyckor, förutom i de fallen där den blev påkörd bakifrån av ett annat fordon. 
  • När Waymo Driver var i rollen av fordonet vars förare initierade olyckan genom att exempelvis bryta mot trafikregler lyckades den undvika alla olyckor. 
  • När Waymo Driver var i rollen av det andra fordonet (dvs. motparten till fordonet som initierade olyckan) lyckades den undvika 82% av olyckor samt reducera våldet i 10% av olyckor. I 8% av fallen blev utgången oförändrad jämfört med verkligheten och Waymo Driver blev påkörd bakifrån antingen när den stod still eller när den var i konstant rörelse. 

Företaget konstaterar att rekonstruktion och simulering av olyckor är en viktig del av valideringsprocessen för den autonoma tekniken. De påpekar också att de simulerat ett begränsat antal olyckor men att resultaten pekar åt rätt håll och visar på säkerhetspotentialen med autonom körning. 

Här kan ni läsa studien i dess helhet.

Egen kommentar

Att rekonstruera olyckor är en metod som även andra aktörer arbetar med. Det är dock imponerande att Waymo valt att publicera sina resultat. Som vanligt är det svårt att låta bli att undra om de hade publicerat sina resultat om resultaten visat motsatsen?! Svårt att veta men, som Waymo själva säger, så är resultaten imponerande och förhoppningen är att inspirera andra till liknande initiativ. För Waymo är detta säkerligen ett sätt att bygga förtroendekapital hos myndigheter och hos allmänheten. 

Källor

[1] Waymo. Replaying real life: how the Waymo Driver avoids fatal human crashes. 2021-03-08 Länk

Volvo verifierar

Volvo Group har ingått partnerskap med det Israeliska verifieringsbolaget Foretellix för att skapa en lösning som kan utvärdera och validera autonoma fordon i stor skala [1].

Lösningen bygger på den plattform vi nämnde i september. Säkerhet, beteenden och effektivitet ska utvärderas för maskiner och fordon i olika slags miljöer, inklusive begränsade utrymmen som till exempel gruvor.

Källor

[1] Volvo Group. Volvo Autonomous Solutions forms Partnership with Foretellix 2021-03-02 Länk

Det här har hänt under julen: Del II

En ny Tesla? Det amerikanska företaget Rivian, som planerar tillverka eldrivna fordon väldigt snart, har fått ytterligare 2,65 miljarder dollar ifrån bl.a. Fidelity och Amazons Climate Pledge Fund. Företaget uppskattas nu vara värt över 27 miljarder dollar och förutspås av vissa att bli en ny Tesla. Länk

Aeva får 200 miljoner dollar i finansiering. Startupföretaget Aeva som utvecklar lidar har fått en kassapåfyllning från en Hong Kong-baserad hedgefond. Aevas lidar sägs även ha tillämpning utanför fordonsbranschen på grund av dess storlek. Länk

Ford testar i Israel. Ford har fått tillstånd ifrån Transportministeriet i Israel till att testa autonoma fordon. De planerar inleda testningen inom snar framtid med hjälp av mjukvara som är utvecklat av Fords israeliska R&D center. Målet för Ford är att lansera en robotaxitjänst i USA, innan 2023. Länk

Mercedes-Benzs massiva infotainment skärm. Mercedes har visat upp en 56 tums pekskärm som ska utrustas först i EQS-modellen, en eldriven sedan med planerad produktion för slutet av 2021. Syftet med utformningen av skärmen är att undvika flera lager av infotainment som användaren behöver skrolla eller klicka sig igenom. Länk

Rykten kring ett Apple-fordon. Det går ett rykte om att Apple i hemlighet jobbat med utveckling av självkörande teknologi, och att Apple nyligen börjat samarbeta med en kretskortstillverkare TSMC för att göra ett kretskort till en framtida Apple-bil. Ryktet går också att den framtida bilen ska tillverkas av Hyundai. Det har varit en spekulation kring en Apple-bil i samband med att Apple projektet Titan blev känt 2014. Nu innan årsskiftet rapporterade Reuter att en Apple-bil kan vara i produktion redan 2024, och med en ny högpresterande batteriteknologi utvecklat inom Titan. Vad tror ni? Kommer vi få se en Icar inom snar framtid? Vi kan en så länge bjuda på den här (en klassiker!) Länk Länk

Euro NCAPs testning av förarövervakning. Nyhetssidan Electronic Engineering Times har frågat ledande aktörer inom Driver Monitoring Systems (DMS) kring fördelarna och utmaningarna inom området där det bl.a. diskuteras om hur man kan testa prestandan av DMS [1]. Euro NCAP utvecklar nu ett testprotokoll för DMS som ska användas för säkerhetsbedömningar. Det finns en del saker att ta i åtanke för sådan här testning som exempelvis: hur väl systemet upptäcker tillstånd och aktiviteter hos föraren, hur stor variation i miljö som det klarar av och hur väl det kan anpassa sig till olika ljus-, väder- och trafikförhållanden, om systemet är integrerat med ADAS eller självstående, samt balansen mellan att uppmärksamma föraren och undvika att irritera eller störa föraren. När det kommer till testning i sig av DMS så finns också viss utmaning att testa för sömnighet eftersom det inte finns sömniga krockdockor, och det finns säkerhetsaspekter av testning med sömniga människor i verklig trafik. Jungo Connectivities VD Ophir Herbst gissar på följande krav i testningen:

  • Identifiering av huvudposition för detektion av distraktion med t.ex. mobiltelefon
  • Identifiering av microsömn och sömnrelaterade tillstånd
  • Identifiering av sömnighet med flera metoder
  • Hänsyn till ljusförhållanden
  • Hänsyn till accessoarer så som hatt, solglasögon, glasögon och masker

Mer om detta via den här länken.

Hur vet vi om ett automatiserat fordon är tillräckligt säkert?

En svår fråga att besvara, men enligt oberoende forskningsorganisationen RAND är vägen dit att definiera och kombinera olika mått, processer och gränsvärden. 

RAND har med hjälp av finansiellt stöd från Uber Advanced Technology Group publicerat en ny studie om metoder kring utvärdering av säkerhet av automatiserade fordon [1]. Studien går under titeln Safe Enough: Approaches to Assessing Acceptable Safety for Automated Vehicles och bygger på en tidigare studie från 2018 där RAND presenterade ett ramverk för utvärdering av säkerheten hos automatiserade fordon [2].

Den nya studien är baserad på intervjuer med ett tjugotal experter från diverse organisationer, onlineenkäter med allmänheten samt en genomgång av relevant litteratur.

Studien särskiljer tre metoder för utvärdering säkerhet – och drar slutsatsen att dessa metoder är kompletterande och stödjer varandra: 

  • Säkerhet som ett mått: Omfattar flera komplexa säkerhetsmått eftersom automatiserad körning är ett omoget område för att kunna förlita sig de enkla reaktiva säkerhetsmått (eng. lagging measures) som används idag för manuellt framförda fordon som exempelvis faktiska antalet olyckor. Utvecklare arbetar istället med mer komplexa mått, s.k. proaktiva säkerhetsmått (leading measures) som mäts innan en olycka inträffat. En sådan lovande mätmetod är bedömningen av det automatiserade fordonets förmåga att bete sig i trafiken (eng. roadmanship), vilket inkluderar dess förmåga att köra på vägen på ett säkert sätt utan att orsaka faror samt dess förmåga att reagera på ett lämpligt sätt på faror som orsakats av andra.
  • Säkerhet som en process. Omfattar olika steg som tas av utvecklare och hur dessa hur dessa steg implementeras och vad de visar om säkerheten av automatiserade fordon. Dessa processer inkluderar också utveckling och tillämpning av säkerhetsrelevanta standarder, säkerhetskultur och säkerhetsfall (samling av påståenden som definierar hur säkerhet främjas och utvärderas). Överensstämmelse med regelverket är också en process.
  • Säkerhet som ett gränsvärde. Omfattar olika kvalitativa och kvantitativa gränsvärden eller referenspunkter som exempelvis jämförelsen med mänskliga förare, uppfyllelse av ett visst prestandamått eller absoluta mål som nollvisionen. Jämförelsen med mänskliga förare är svår och just nu är trenden att använda ”lika säker eller säkrare än genomsnittlig mänsklig förare” som ett gränsvärde. 

En generell slutsats från studien är att aktörerna är överens om att de behöver komma överens om ett lämpligt tillvägagångssätt att bedöma säkerheten av automatiserade fordon samt förbättra kommunikationen med konsumenterna. Kommunikationen bör vara datadriven men ej alltför komplex. Det råder dock viss oenighet bland aktörerna om när det är lämpligt att börja skala upp sina flottor på allmänna vägar. För närvarande finns det inga vedertagna metoder som kan användas för att stödja sådana beslut. Detta är ett typiskt exempel på ett gränsvärde som behöver definieras. 

Vidare visar studien att allmänheten verkar ha störst förtroende för myndigheter som en källa till säkerhetsinformation kring automatiserade fordon, och påpekar att detta bör stärka dialogen mellan branschen och myndigheter på olika nivåer.

Studien ger också några rekommendationer till vad som bör ske för att åstadkomma en acceptabel säkerhetsnivå av automatiserade fordon:

  • Utvecklare av automatiserade fordon och forskare bör fortsätta att utveckla och integrera proaktivasäkerhetsmått. Ett branschkonsortium kan hjälpa till med detta, bland annat genom att vara föregångare för att främja sådana mått. 
  • Utvecklare bör skapa enhetliga och transparenta metoder för att presentera bevis på att deras system uppfyller säkerhetströsklar. 
  • Staten bör i samarbete med privata aktörer stödja ytterligare forskning om mänskliga förare för att möjliggöra jämförelser med automatiserade fordon som exempelvis att förstå hur människor kör i olika operativa designdomäner (ODD), incidenter inom olika ODD, och hur man karakteriserar en säker, snarare än en genomsnittlig, mänsklig förare.
  • Utvecklare av automatiserade fordon bör samarbeta med statliga och lokala ledare för att få ut sina fordon till samhällen runt om i landet.

Egen kommentar

Arbetar man med säkerhet så är den här rapporten absolut värd att läsa (men jag varnar er: den är på 140 sidor så ha en stor skål pepparkakor näratillhands!). Uppdelningen av säkerhetsmått i reaktiva och proaktiva är dock ingen större nyhet, men det är ändå intressant att se hur saker från ”old school” kommer till användning även här. På säkerhetssidan har man nämligen använt dessa mått i flera decennier (och konstaterat att just proaktiva mått är svåra att mäta och tolka). 

Sannolikt kommer studien att bemötas av en del kritik eftersom den är inriktad på att automatiserade fordon bör vara tillräckligt säkra, utan att presentera vad det innebär i praktiken. Min tolkning är att studien förespråkar att automatiserade fordon bör vara minst lika säkra som en säker mänsklig förare. Detta då till skillnad från att vara minst lika säkra som en genomsnittlig förare. Men vad karakteriserar en säker förare? Ja, det krävs mer forskning om det säger RAND – vad säger ni?

Källor

[1] RAND. Safe Enough Approaches to Assessing Acceptable Safety for Automated Vehicles. 2020-11 Länk

[2] Laura Fraade-Blanar, Marjory S. Blumenthal, James M. Anderson, and Nidhi Kalra, Measuring Automated Vehicle Safety: Forging a Framework, Santa Monica, Calif.: RAND Corporation, RR-2662, 2018 Länk

Consumer Reports senaste ADAS ranking

Den amerikanska konsumentorganisationen Consumer Reports har återigen rankat existerande förarstödssystem (ADAS) [1].

I den föregående rankningen som organisationen gjorde 2018 kan vi läsa att fyra ADAS utvärderades, nämligen från Cadillac (Super Cruise), Nissan/Infinity (ProPilot Assist), Tesla (Autopilot) och Volvo (Pilot Assist). Senare generationer av dessa fyra ADAS var med i utvärderingen i år igen, dock med en utökning till totalt 17 ADAS.

Utvärderingen har utförts på testbanan Auto Test Center samt på allmänna vägar i närheten av testbanan. Varje system har genomgått 36 separata tester uppdelade i följande kategorier:

  • Hur kapabelt är systemet?
  • Säkerställer systemet att föraren är uppmärksam?
  • Hur lätt är systemet att använda?
  • Är det tydligt för föraren när systemet kan användas?
  • Hur agerar systemet när föraren inte kan/vill agera?

Det ADAS som hamnat högst upp i rankingen i år, och även år 2018, är Cadillacs Super Cruise. Detta framförallt tack vare sitt förarövervakningssystem som använder sig av en infraröd kamera riktad mot föraren.

På en andraplats kom Teslas Autopilot som fick högst poäng i kategorierna Kapabilitet och Enkel användning. Teslas Autopilot fick bl.a. en låg poäng (3/10) på att hålla föraren engagerad i körningen. I just den kategorin fick Teslas Autopilot i Euro NCAPs utvärdering en lägre placering jämfört med andra motsvarande system. En annan skillnad mellan Cadillacs Super Cruise och Teslas Autopilot rapporteras vara systemets förmåga att veta sin begränsning. Autopilot kan stänga av sig plötsligt utan att notifiera föraren i förväg, medan Super Cruise påstås vara bättre på att i förväg notifiera föraren om att systemet stängs av [2]. Det är ett återupprepande mönster att olika fordonstillverkare inte tar lika allvarligt på det man kallar för ’automation complacency’ d.v.s. människors övertillit till ADAS och automation. National Transportation Safety Board (NTSB) har i anda av det här uppmanat National Highway Traffic Safety Administration (NHTSA) att genomdriva standarder för teknologi som håller förare engagerade i körningen.

Lincoln/Ford Co-Pilot 360, Audi Pre sense, och Hyundai Smart Sense, Kia Drive Wise kom på tredje, fjärde och femte plats i Consumer Reports utvärdering. Volvos Pilot Assist kom på tionde plats.

Egen kommentar

Consumer Reports ger ingen tydlig bild kring vilka förare som deltog i utvärderingen, troligtvis är det företagets egna förare. Detta i sig kan ha påverkat resultaten. Det är också intressant att VCCs Pilot Assist fått låga betyg i både årets utvärdering och 2018-års utvärdering.

Kopplat till Teslas Autopilot som Consumer Reports kritiserat vid flera tillfällen kan vi också rapportera att den senaste statistiken från Tesla själva visar att antal mil körda med Autopilot inte resulterat i färre olyckor än antal mil körda utan Autopilot [3].

Källor

[1] Monticello, M., Consumer Reports. Cadillac’s Super Cruise Outperforms Other Driving Assistance Systems. 2020-10-28 Länk

[2] Lienert, P., Reuters. Tesla Autopilot ’a distant second’ to GM’s Super Cruise in hands-free test: Consumer Reports. 2020-10-28 Länk

[3] Templeton, B., New Tesla Autopilot Statistics Show It’s Almost As Safe Driving With It As Without. 2020-10-28 Länk

Audi och Qualcomm testar V2X i Virginia

Qualcomm har fått två licenser att för att testa prototyper för V2X i den amerikanska delstaten Virginia, dvs. fordon till allt-kommunikation via det nyligen tillgängliggjorda 5.9-GHz spektrat.

Syftet är att visa på trafiksäkerhetshöjande möjligheter av kommunicerande vägsidesteknik och ombordteknik. Funktionerna som står i fokus är information om trafiksignalstatus samt tvåvägs säkerhetsmeddelanden för vägarbetszoner.

Tanken är att testa storskaligt längs några mycket högtrafikerade vägar i trakterna av Washington DC i slutet av året.

Egen kommentar

Liknande initiativ i Europa äger rum bland annat inom ramen för projektet NordicWay 2 och 3 där flera svenska partners deltar. 

NordicWay 2 kommer att visa upp liknande funktioner via ett digitalt event den 23e oktober.

Källa

[1] Seredynski, P. SAE Internationa. Cellular V2X pilot launching in Virginia 2020-09-29 Länk

I Storbritannien

Darwin SatCom Lab är namnet på första kommersiella testanläggningen för automatiserade och uppkopplade fordon i Storbritannien [1]. 5G-kommunikationen nämns som ett kärnämne. Anläggningen ligger i anslutning till Harwell Science and Innovation Campus i Oxfordshire. Den är en del av ett fyraårigt projekt som kallas Project Darwin och som finansieras av teleföretaget O2 samt av landets regering och Space Agency.

Brittiska samarbetsorganet Zenzic har ihop med inkubatorn Plug & Play lanserat ett program som kallas CAM Scale-Up [2]. Programmets mål är att stödja små och medelstora företag (SME) som arbetar med automatiserade och uppkopplade fordon i sin resa mot kommersialisering. Det är framförallt företag som behöver validera informations- och säkerhetsaspekter av sina produkter som kommer att prioriteras. Dessa företag kommer att få tillträde till avancerade testbäddar samt teknisk och affärsmässig support. Totala budgeten är ungefär 6 miljoner kronor (£500 000).

Källor

[1] Road Traffic Technology. Darwin SatCom Lab opens in Oxfordshire to test autonomous cars. 2020-10-01 Länk

[2] Zenzic. Zenzic launches new ‘CAM Scale-Up’ programme. 2020-09-23 Länk