Kategoriarkiv: Trafiksäkerhet

Brittisk teststandard publicerad

Det brittiska standardiseringsorganet BSI har nu färdigställt en ny standard för att säkra testning av självkörande fordon, PAS 1881, som vi nämnde i höstas [1].

Standarden är en av de första i världen och täcker såväl tester inom avgränsade områden som på allmänna vägar. Standarden går att ladda ner avgiftsfritt. Inom en månad förväntas BSI komplettera med standard om utveckling och testning av kontrollsystem i självkörande fordon.

Egen kommentar

Standarder är mycket viktiga för såväl utvecklare som försäkringsbolag och väghållare. Den nu publicerade standarden kan därför förväntas öka innovationstakten ytterligare.

Källor

[1] BSI. BSI unveils new safety requirements to help ensure safe trials and tests of automated vehicles 2020-03-03 Länk

Avaktiveringsrapport från DMV

Kaliforniens Department of Motor Vehicles (DMV) har publicerat sin årliga rapport kring hur många gånger som självkörande fordon har behövt överlämna kontrollen till säkerhetsföraren [1]. Rapporten gäller körningar från 2019.

Den här gången har siffrorna redovisats av totalt 64 aktörer med tillstånd för testning i Kalifornien. Det visar sig att Baidu, Waymo och Cruise haft minst antal avaktiverigar per körd kilometer, medans Mercedes-Benz, BMW och Toyota var bland de med flest avaktiveringar per körd kilometer [2]. Här kan ni se flera illustrationer med exakta siffror från respektive företag.

Toppsiffrorna i den här rapporten är högre än toppsifforna från förra årets rapport som gällde körningar från 2018 [2].

Egen kommentar

Flera aktörer inklusive Waymo och Cruise är skeptiska till betydelsen av avaktiveringssiffror och antalet körda mil som ett mått på prestanda. Här kan ni läsa Waymos senaste uttalande om detta.

Källa

[1] DMV. California’s annual disengagement report. 2020-02-26 Länk

[2] Hyatt, K., Road Show. Toyota had the most autonomous vehicle disengagements, 27,000% more than Baidu Apollo. 2020-02-26 Länk

EasyMile hindras köra passagerare i USA

Efter en olycka, där en passagerare fallit av sätet vid ett nödstopp, hindrar nu den amerikanska trafiksäkerhetsmyndigheten NHTSA skyttelföretaget EasyMile från att köra passagerare [1]. Förbudet gäller 16 skyttlar i tio amerikanska delstater.

Skyttlarna får enligt EasyMile fortfarande rulla på allmän väg under utredningsperioden, fast då med enbart säkerhetsförare.

Passageraren rapporteras fått lindriga skador och klagat på smärta i knä och ben [2].

Egen kommentar

Skyttelpassagerare är idag inte fastspända och kan färdas stående. Detta trots att skyttlarna i vissa situationer är programmerade till att tvärnita. Idag begränsas därför dessa fordon ofta till en maxhastighet på 20 km/h. En så låg maxhastighet begränsar nyttan men verkar ändå inte räcka för att undvika skador på passagerare.

Källa

[1] U.S. agency slams brakes on self-driving EasyMile shuttles after passenger injury. 2020-02-25 Länk

[2] EasyMile Autonomous Shuttle Operations Paused in U.S. After Minor Incident in Ohio. 2020-02-27 Länk

NTSBs utredning av dödsolyckan i Kalifornien

Den amerikanska haverikommissionen NTSB har slutfört utredningen av dödsolyckan som skedde i mars 2018 i en Tesla Model X på en motorväg i Mountain View i Kalifornien [1, 2]. 

Förarstödssystemet Autopilot hade aktiverats av föraren ungefär 19 minuter innan bilen körde in i en barriär i 114 km/h där hastighetsbegränsningen var 104 km/h. Systemet ska ha feltolkat väglinjer på motorvägen. 

Föraren uppmanades vid flera tillfällen att vidröra ratten, men han lydde inte uppmaningarna. Vidare så visar utredningen att föraren hade ett spel igång på sin telefon och under sex sekunder innan olyckan hade han inte händerna på ratten trots varningarna. 

Totalt har NTSB identifierat sju säkerhetsproblem relaterat till olyckan:

  • Förardistraktion
  • Bristande monitorering av förarens engagemang
  • Bristande riskbedömning för systemets driftsförhållanden (Operational Design Domain, ODD)
  • Begränsningar i kollisionsundvikande system
  • Otillräcklig federal övervakning av system som möjliggör delvis automatiserad körning
  • Otillräckliga krav för händelseinspelning vid användning av automatiserade körsystem
  • Bristfällig motorvägsinfrastruktur

Baserat på utredningen har NTSB förnyat sina tidigare rekommendationer samt publicerat nio nya rekommendationer som berör flera organisationer, inklusive Tesla, NHTSA och Apple. 

Enligt NTSB kunde olyckan ha undvikts ifall Autopilot designats på ett sätt så att förare inte kan inbilla sig att fordonet är helt självkörande. NTSB utfärdade säkerhetsrekommendationer angående detta 2017 och drar slutsatsen att Tesla inte följt dessa.

NTSB är också kritiska till säkerhetsorganisationen NHTSA för den otillräckliga översikten av Autopilot. Enligt NTSB borde NHTSA ha gjort mer för att skydda förare.

Apple kritiseras för att de inte utvecklat bättre system för att hindra förare från att använda mobilen i bilen.

En slutrapport från olyckan väntas inom ett par veckor. Här kan ni hitta ett tiotal olika rapporter och dokument från utredningen. 

Källor

[1] NTSB News. Tesla Crash Investigation Yields 9 NTSB Safety Recommendations. 2020-02-25

[2] NTSB. Automation and data summary factual report.

Stockholmsdeklaration

Under veckan hölls FNs globala trafiksäkerhetskonferens i Stockholm med 1700 deltagare från 140 länder. Där presenterade infrastrukturminister Tomas Eneroth Stockholmsdeklarationen. Deklarationen är framtagen gemensamt av landsdelegationerna och ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med trafiksäkerhet i världen. Den ska också lämnas in till FNs Generalförsamling för att ligga som grund till en FN-resolution om trafiksäkerhet.

Bland annat uppmanar Stockholmsdeklarationen FNs medlemsländer att minska dödsfall i trafiken med minst 50 procent till 2030, och att begränsa hastigheten till 30 km/h i områden där risken är stor för dödsfall och allvarligt skadade i trafiken.

Deklarationen nämner inte automatiserade fordon direkt utan diskuterar säkerhetsteknologi mer generellt.

Kopplat till detta kan ni också läsa Saving Lives Beyond 2020: The Next Steps. Det är en rapport som tagits fram av en internationell grupp av säkerhetsexperter på uppdrag av Trafikverket. Den presenterar nio olika rekommendationer för hur målen för hållbar utveckling kan bidra till förbättrad trafiksäkerhet över hela världen.

Källor

[1] Regeringskansli. Stockholmsdeklaration ska öka trafiksäkerheten i världen. 2020-02-19 Länk

Auroras framsteg och framtid

Aurora ger i ett blogginlägg insyn på hur de ser sig själva som en aktör i industrin, hur de mäter sin framgång och vart industrin är på väg [1].

De beskriver vikten av virtuell testning, och att kvalitet av körda mil är viktigare än kvantitet. Det sistnämnda är en uppmaning till att skapa värde från data som man samlar från körda mil.

Aurora självkörande system, Aurora Driver, påstås kunna byta körfält, påkalla andra trafikanters uppmärksamhet via s.k. nudging samt göra vänstersvängar i fyrvägskorsningar med mötande trafik. Under 2020 skall fokuset vara på att ta oförutsägbara trafikanter med i beräkningen.

Aurora har också nyligen fått tillstånd att transportera passagerare med sina fordon. Det här tillståndet beviljades av The California Public Commission och har tidigare bara beviljats till fyra andra företag, AutoX, Pony.ai, Waymo och Zoox [2].

Källor

[1] Urmson, C., Aurora Team. Defining Progress in 2020. 2020-01-24 Länk

[2] Korosec, K., TechCrunch. Aurora can now give the public rides in its self-driving cars. 2020-01-29 Länk

Blir bilförsäkringen billigare med ADAS?

Den amerikanska försäkringsförmedlaren The Zebra har gjort en sammanställning med titeln 2020 The State of Auto Insurance som visar hur bilförsäkringspriser förändrats under de senaste nio åren i USA. Den visar att försäkringspriser ökat med 30% i genomsnitt mellan 2011 och 2019. Detta trots att antalet olyckor minskat. 

Anledningar till detta är många, från att väderförhållanden ändrats och att väderkatastrofer blivit mer frekventa och påtagliga till att antalet stölder och kriminella handlingar ökat i större städer, att alltfler förare använder sig av telefoner och annan teknik som gör att de blir distraherade och att antalet körda mil har ökat betydligt (inte minst på grund av låga bränslepriser).  

En annan påtaglig anledning till de ökade priserna är att alltfler fordon blir utrustade med avancerade förarstödsystem (ADAS). Detta förklaras av att fordon utrustade med ADAS är dyrare att reparera. Vid olyckor är det inte ovanligt att hela sensoranordningen behöver bytas ut vilket är dyrt. Sedan behöver de nya sensorerna kalibreras vilket i sig innebär en extra kostnad. Dessutom är det inte bevisat hur stor effekt de olika säkerhetssystemen har på olyckor och det blir svårt för försäkringsbolagen att ta med detta i beräkningen av försäkringskostnaden.

Sammanställningen är baserad på analys av över 73 miljoner unika bilförsäkringspriser från 418 försäkringsbolag under åren 2011-2019 med utgångspunkt från en genomsnittlig försäkringstagare (en 30-årig manlig förare av 2015 Honda Accord EX). 

Egen kommentar

Den här studien visar på vikten av att utveckla försäkringspremier i samma takt som tekniken i fordon. Den visar också på svårigheten att mäta säkerheten – vi är vana att mäta säkerheten i termer av antalet olyckor men det fungerar inte riktigt med förarstödssystemen. Hur många gånger dessa system förhindrar olyckor blir inte synligt i olycksstatistiken.

På så sätt är det oerhört viktigt att utveckla metoder för kort- och långsiktig uppföljning av effekterna som tar hänsyn till andra parametrar än olyckor som exempelvis antalet förhindrade incidenter och förändrat beteende. Här finns det en del kunskap att hämta från bland annat Field Operational Tests (FOT) som var populära i början av 2010-talet. 

Kopplat till detta kan ni läsa artikeln Fatalities Are Falling While Driver Irresponsibility Is Rising

Källor

[1] Davies, A., Wired. New Safety Gizmos Are Making Car Insurance More Expensive. 2020-01-26 Länk

Studie och seminarium om cybersäkerhet

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har publicerat en studie kring cybersäkerhet för uppkopplade fordon och smart vägtrafik [1]. Studien berör frågor om lagrum, standarder, säkerhetsprinciper och bestämmelser gällande cybersäkerhet och syftar till att kartlägga området.

Den här rapporten är en produkt av ett samarbete mellan FOI och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) där målet är att öka kunskapen kring cybersäkerhet i Sverige.  

FOI och MSB arrangerar också ett seminarium på det här temat i Solna den 18 februari.

Egen kommentar

Storbritannien gör också en stor satsning på cybersäkerheten via det strategiska initiativet Zenzic som nyligen beviljat finansiering för sju nya projekt.

Källor

[1] Lag och cybersäkerhet i smart vägtrafik, Totalförsvarets forskningsinstitut 2019-12-31 Länk

Tesla på tapeten

Under de senaste veckorna har Tesla varit ett hett diskussionsämne av lite olika anledningar. 

Det har inträffat tre olyckor i USA (en med Model S och två med Model 3). Två av dem var med dödlig utgång där tre personer miste liv. Det är oklart om Autopilot var aktiverad vid någon av dessa tillfällen, men säkerhetsorganisationen NHTSA misstänker det och har inlett en utredning av respektive olycka. [1, 2]

Efter flera rapporter om att Tesla-bilar accelererat plötsligt har nu NHTSA tagit emot en begäran om att inleda en formell utredning av Teslas fordon (modellår 2012-2019). I anmälan begärs också att Tesla återkallar en halv miljon bilar. NHTSA kommer att inleda en teknisk granskning av begäran och beroende på utgången så kan den antingen avslås eller formellt utredas. Tesla tillbakavisar dessa anklagelser och menar att anmälan gjorts av en person med avsikt att minska värdet på Tesla-aktier för att därmed göra en personlig vinning på detta. [3, 4]

Då och då framträder veteranen Bob Lutz och kommenterar bilvärlden. Hittills har han haft en del negativa kommenterar om Tesla och ska bland annat ha sagt att företaget är på väg i graven. Men i sitt senaste uttalande är han mycket mer positiv och menar att företaget äntligen sköts som det borde. För bara två år sedan trodde han att Model 3 skulle aldrig kunna gå med vinst men nu har nu ändrat sig om detta. Dessutom tycker han att Elon Musk skärpt sig: The encouraging thing to me about Tesla is from Elon there is less talk, less bluster. Lutzs uttalanden kan ha påverkats av Teslas överraskande bra resultatrapport för Q3 2019 som lett till aktier gått upp i pris samt gjort företaget värt mer en Ford och GM tillsammans. [5]

Sist men inte minst har Tesla utlovat ett nytt ljudbasert externt fordonsgränssnitt så att fordon kan ”prata” med omgivande trafikanter [6].

Källor

[1] Krisher, T. , AP. 3 crashes, 3 deaths raise questions about Tesla’s Autopilot. 2020-01-03 Länk

[2] AP. NHTSA is investigating a Tesla crash in California that killed 2 people. 2020-01-02 Länk

[3] Shepardson, D., Autonews. NHTSA to review petition seeking defect probe into 500,000 Tesla vehicles. 2020-01-17 Länk

[4] Korosec, K, TechCrunch. Tesla calls claims of unintended acceleration in NHTSA petition ‘completely false’. 2020-01-20 Länk

[5] Autonews. Lutz changes tune about Tesla and Musk. 2020-01-13 Länk

[6] Porton, J., The Verge. Elon Musk: ‘Teslas will soon talk to people if you want. This is real’. 2020-01-13 Länk

Ett ”upp till bevis” år

I början av förra året försökte jag skåda det nya året och då skrev jag bland annat att 2019 skulle bli ”sanningens år” och ”slutet för irrationell entusiasm”. Detta är så klart svårt att mäta men det vi kunnat se i vår dagliga bevakning är att tonläget dämpats betydligt, både i media och i officiella uttalanden från relevanta aktörer. Flera aktörer har reviderat sina planer och riktat om sina satsningar. Jag ser inte detta som något negativt utan som ett naturligt steg i utvecklingen, och något som vi kan komma att se ännu mer av under 2020. Många har lovat att lansera fordon och mobilitetstjänster med SAE-automationsnivå 3 eller 4 år 2021, men alla kommer inte kunna komma i mål och kommer nog behöva revidera sina planer. 

En annan trend som jag förutsåg för 2019 var att förarstödsystem (ADAS) skulle få mer uppmärksamhet, och det fick de också. Flera aktörer inklusive Nvidia och Mobileye började prata om sofistikerade förarstödsfunktioner, det de kallar ”Level 2+”. Vad det betyder exakt är oklart, speciellt eftersom det saknas en sådan nivå i SAEs klassificeringsschema. Jag tror att ADAS kommer ta ännu mer central roll under 2020 och nya funktioner kommer introduceras på marknaden. Man kommer alltså att fokusera på det som kan spara liv idag i väntan på att tekniken för automatiserad körning ska bli mer mogen. Fördelen med att introducera mer sofistikerade ADAS-funktioner är att användarna blir mer bekanta med tekniken som möjliggör automatiserad körning, och på det viset kommer de inte bli främmande för automatiserad körning när den blir tillgänglig. 

Jag antydde också att SAE-klassificeringen skulle tappa sin relevans under 2019 och att man istället skulle börja prata mer om funktionernas faktiska förmåga, speciellt i kommunikation med användare. Jag tror faktiskt inte att detta har hänt ännu, SAE-klassificeringen används lika mycket och som jag nämnde ovan så har den även nyanserats med en ”Level 2+”. Däremot har diskussionen om att språkbruket behöver ändras och flera amerikanska organisationer har gått samman och föreslagit en gemensam namnlista för förarstödsfunktioner (ADAS). Förhoppningen är att det kommer leda till en harmonisering av ADAS-benämningar i praktiken, men jag är inte helt övertygad att det blir så. Framförallt eftersom problemet är mycket invecklat och skulle kräva en stor omställning hos respektive fordonstillverkare, inte minst i deras marknadsföring.

AI-hysterin blev stor under 2019 och den lär inte avta under 2020. Det är framförallt AI för kartläggning av föraraktiviteter och status som kommer vara i fokus, inte minst kopplat till det nya regelverket om trötthetsvarnandesystem i fordon på EU-vägar som väntas träda ikraft om två år. Smartare AI kräver dock starkare och energieffektiva processorer och en hel del av utvecklingen kommer att vara fokuserad kring detta. 

Jag önskar att jag kunde säga att datadelning har slagit igenom under 2019. Men så är inte fallet. Jag ger dock inte upp här och hoppas att datadelning mellan aktörer blir mer påtaglig under det kommande året. Delning av data i realtid är problematisk av olika anledningar men jag hoppas att man åtminstone kan hitta former för delning av aggregerade data i efterhand. Det skulle gynna verifiering och validering av olika funktioner.

Verifiering och validering kommer att vara A och O under det nya året. Jag tror att fler aktörer kommer att utöka sina testflottor och fler lär börja testa sina fordon med användare. Svårt att inte nämna Waymo i det här sammanhanget som mest sannolikt kommer att börja testa sin mobilitetstjänst utan säkerhetsförare bakom ratten även i Kalifornien. Waymo är ju på väg till Europa och här kommer vi nog se betydligt fler aktiviteter. 

Vad det gäller självkörande minibussar (skyttlar) hade jag hoppats på att de vid det här laget skulle ha blivit kommersiella i större utsträckning. Utvecklingen i området har på ett sätt stagnerat och många frågar sig om det finns någon framtid för sådana fordon? Jag tror att tekniken måste bli betydligt bättre för att kunna uppnå spridning och ”våga” ta bort säkerhetsföraren från hytten, och där kan det hända saker under 2020. Framförallt i Japan på grund av de stundande Olympiska spelen. 

Vad det gäller regelverket har vi inte sett några betydliga förändringar under 2019, varken internationellt eller nationellt. Jag hade hoppats på att vi i Sverige skulle få höra mer om lagförslaget som togs fram av i samband med Vägen till självkörande fordon, och man kan inte låta bli att undra varför? 

Hittills har diskussionen om automatiserade fordon handlat mycket om säkerhet. Under 2020 tror jag att energieffektivitet kommer betonas i större utsträckning. Detta framförallt kopplat till godsleverans under den första och sista milen i tätbebyggda områden och den snabba utvecklingen av självkörande (små) leveransfordon som framförs i låga hastigheter. Att implementering av lätta kommersiella fordon godkänts i Kalifornien gör området extra hett.

För 2019 förutsåg jag många nya (otippade) samarbeten och allianser, och så blev fallet. Genom att dela på utvecklingskostnader hoppas aktörerna accelerera innovationen och säkerställa konkurrenskraft. Under det nya året kommer vi säkert se fler betydelsefulla allianser.  Till skillnad från många tidigare samarbeten som varit av marknadsföringskaraktär är dessa nya samarbeten mer allvarliga och väntas leverera resultat både på kort och lång sikt. Så om 2019 var ”sanningens år” så är 2020 ett ”upp till bevis år”! 

Sist men inte minst så tror jag att vi under det nya året lär se några ”överraskningar” från Tesla och Apple. Och självklart kommer vi höra ett och annat om 5G.