Etikettarkiv: Ford

Governance of Automated Vehicle Safety Workshop

För två veckor sedan deltog jag på en workshop som handlade om hur myndigheterna bör förhålla sig till automatiserade fordon för att säkerställa en hög grad av trafiksäkerhet. Den anordnades av den amerikanska trafiksäkerhetsorganisationen NHTSA, United Nations Economic Commission for Europe(UNECE) och Center for Automotive Research at Stanford (CARS). Workshopen ägde rum på CARS och lockade till sig runt 100 deltagare från olika delar av världen. En tredjedel av deltagarna var representanter från myndigheter, en tredjedel från fordonsindustrin och en tredjedel från universitet, forskningsinstitut och liknande organisationer.

Workshopsdiskussionen var både bred och djup, och de uttalanden som gjordes av föredragshållarna var inte nödvändigtvis den officiella hållningen från de organisationer och myndigheter som föredragshållarna representerade. Syftet med workshopen var att utbyta tankar och idéer utan att göra några utfästelser.

En generell slutsats från diskussionen är att en internationell harmonisering av myndigheternas styrmedel kring automatiserade fordon kommer att behövas för att bidra till nollvisionen. Myndigheternas styrmedel måste vara utformade för att stödja innovationen. Dagens styrmedel är inte utformade på så sätt och nya tag behövs. Givet att varje innovation innebär ett risktagande måste regeringar och myndigheter ta risken och stödja innovationen, och detta behöver göras omgående.

Här är några av mina övriga minnesanteckningar:

  • Mark Rosekind (NHTSA) påpekade att den frekventa rapporteringen i media kring automatiserade fordon har bidragit till att allmänheten har stora förväntningar på dem. Allmänheten ställer inte lika stora krav på mänskliga förare som på teknologin, vilket i sig är en stor utmaning när vi har mer och mer teknologi i våra fordon.
    Rosekind påpekade också att automatiserade fordon är en global möjlighet och att säkerhetsaspekter därmed behöver hanteras på ett globalt plan.
  • Luciana Iorio (ordförande för UNECE WP.1) tydliggjorde att vi har en ny mobilitets-era framför oss och att UNECE och andra liknande organisationer behöver säkerställa att rättsliga instrument återspeglar förarens nya roll och övergången till artificiell intelligens.
    Iorio påpekade också att nya styrmedel kommer att behövas och att dessa styrregler behöver fånga upp följande: trafiksäkerhet, sekretess, ekonomisk och social tillväxt samt tillgång till utbildning. För att identifiera dessa nya styrmedel behöver vi ställa oss frågan vad som gör mänskliga förare pålitliga enligt dagens lagstiftning.
  • Nat Beuse (NHTSA) konstaterade att antalet dödade i trafiken uppnått en ”mättnadsnivå” och att det behövs ett holistiskt angreppsätt för att uppnå nollvisionen. Hittills har myndigheten hanterat fordonet och föraren olika, detta behöver förändras. Generellt sett räcker inte självreglering till att uppnå hög grad av trafiksäkerhet. Ämnen som datasäkerhet finns inte i de traditionella verktygen och arbetsprocessen som används av tillsynsmyndigheterna. Den snabba teknikutvecklingen ryms inte där heller.
    Slutligen tydliggjorde Beuse att myndigheterna inte kan fortsätta att hantera säkerhetsaspekter så som de hanterats traditionellt. Nya metoder som omfattar industri behövs, såväl som en betydligt större flexibilitet hos regeringar och myndigheter.
  • Robert Nowak (sekreterare i UNECE WP.1) ställde en retorisk fråga till publiken: olycksdata visar att distraktion är en orsak till många olyckor, speciellt i påkörningar bakifrån, men varför är det så att dagens tekniska lösningar inte adresserar den orsaken?
  • Joel Valmain (fransk representant i UNECE WP.1) redogjorde att unga i åldersgruppen 18-21 år är överrepresenterade i fransk olycksstatistik och att förhoppningen är att nya tekniska lösningar kommer att förändra detta. Samtidigt konstaterade han att vissa länder har svårare att anpassa sig till förändringar i offentlig sektor än andra.
  • Emily Frascaroli (Ford) pratade om svårigheten att uppnå hög säkerhet och bra prestanda för ett stort antal fordon. Hon listade bl.a. erfarenhet, redundans, testning och samverkan som nyckelord i företagets arbete kring automatiserade fordon.
  • David Strickland (Self-Driving Coalition for Safer Streets) påpekade att trafiksäkerheten behöver demokratiseras på en global nivå. Han pratade också om att konsumentacceptans är en förutsättning för att nya tekniska lösningar ska slå igenom, men frågan är hur förarna ska övertygas att de ganska ofta gör fel när de själva kör, och att tekniken är överlägset bättre på att hantera de flesta trafiksituationer än de själva?
    Strickland pratade också om datamodernisering.
    Trafiksäkerheten utvärderas idag genom analys av olycksdata (antalet olyckor, skadade och dödade i trafiken). Nu behövs en annan tolkning av data – hur många liv räddade ett visst säkerhetssystem? Detta i sig är en utmaning för myndigheterna eftersom det kräver nya metoder och en hel del omställning i arbetsprocessen.
    Något annat som kräver omställning är hur myndigheterna ser på samhällseffekter. Hur kommer samhällseffekter av automatiserade fordon att mätas och hanteras?
  • Mykel Kochenderfer (Stanford University) pratade om sina erfarenheter kring utveckling av olycksundvikande system för flygplan (CAST och ACASTX). Systemet är extremt effektivt idag men för att nå dit krävdes massor med modeller, stora mängder data och över 15 miljarder simuleringar. Allt detta resulterade i en 1800 sidor lång systemspecifikation. Systemet är standardiserat idag men det krävdes enormt internationellt samarbete.
    Kochenderfer recept för framgång skulle kunna sammanfattas på följande sätt:
    a) intressenter måste förstå tekniken bakom funktionen,
    b) bevisa under vilka villkor som systemet kommer alltid att vara säkert,
    c) se till att det är inget som gömmer sig i aggregerad statistik,
    d) stresstester är inte så effektiva efter ett tag, svårt att hitta scenarion där systemet inte fungerar,
    e) simulering och modellering är nyckeln till att bygga förtroende för systemet,
    f) använd tidshistorik för att få en uppfattning exempelvis om föraren bakom är aggressiv,
    g) förtroendet för tekniska system är möjligt att bygga upp genom öppenhet, transparens och internationellt samarbete.
    Kochenderfer konstaterade också att det finns stora skillnader mellan flygplan och vägfordon. Det är mycket osannolikt att ha scenarier med mer än 3-4 flygplan, men för vägfordon är det vanligt med många fler aktörer. En annan skillnad är att varje flygplan är utrustat med transpondrar och att det är känt i varje ögonblick var de befinner sig, men det kommer inte vara fallet med vägtrafikanter på ett bra tag. Komplexiteten för automatiserade vägfordon är grovt uppskattat minst dubbelt så stor som för flygplan.
  • Peter Larsson (svensk representant i UNECE WP.1) påpekade att dagens styrmedel inte är tillräckligt flexibla för att kunna bemöta den snabba teknikutvecklingen. Idag ligger mycket säkerhetsansvar på myndigheterna men frågan är om och hur ansvaret kan fördelas mellan olika aktörer i framtiden för att främja innovationen snarare än att bromsa den. Skillnaden mellan reglering och ”självverifiering” är något som bör utredas i mer detalj. Det är viktigt att utreda vad som kommer lösas av marknaden och vad som behöver regleras av myndigheterna. Han påpekade också att nya styrprinciper bör ta systemeffekter i beaktande i mycket större utsträckning än dagens principer.
  • Don Arendt från (Federal Aviation Administration, FAA) påpekade att det saknas tydlig definition av säkerhet. Ett annat konstaterande som han gjorde var att brist på data inte får vara en bromskloss för säkerhetstester – fixa data som behövs!
  • Edwin Nas (nederländsk representant i UNECE) pratade om hur nederländska myndigheter skapat undantagsregler för testning av automatiserade fordon på allmänna vägar. Det är i princip fyra steg som ett system behöver genomgå: Intake – Desk Research (FMEA )– Testing at closed loop – Real world traffic.
    Nas var tydlig med att myndigheterna i framtiden behöver beskriva ”vad” som behöver bevisas av berörda aktörer för att säkerställa att ett givet system är säkert att använda, snarare än ”hur” detta ska bevisas.
  • Bryant Walker Smith (University of South Carolina) konstaterade att vi har en övergång framför oss – hittills har konsumenter förlitat sig på produkter men i framtiden, speciellt vad det gäller automatiserade fordon, kommer de behöva förlita sig på utvecklarna. Myndigheterna måste också inrikta sitt arbete mot att utvärdera utvecklarna i stället för som idag, produkterna. Han var också inne på att myndigheterna reglerar för att åtgärda marknadens misslyckanden. Trafiksäkerhet är ett sådant misslyckande.
  • Bryan Reimer (MIT) pratade om situationsmedvetenhet hos förarna idag. Han konstaterade att en viss nivå av situationsmedvetenhet kommer att behövas hos förare/passagerare oavsett automationsnivån i fordonet – förmodligen kommer det att variera för olika nivåer av automation men en viss nivå kommer alltid att behövas. Det är därför viktigt att studera hur olika nivåer av situationsmedvetenhet uppstår. Han konstaterade också att internationella styrstrategier gällande mänskliga faktorer (Human Factors) kommer att behövas i framtiden men att detta är riktigt utmanande med tanke på så stora rationella, kulturella och liknande skillnader.

Tester med kooperativa fordon

Jaguar Land Rover, Ford och Tata Motors testar kooperativa och automatiserade fordon på testbanan HORIBA MIRA Technology Park i centrala England [1]. Detta görs inom ramen för programmet UK Autodrive.

Det handlar framförallt om fordon som med hjälp av trådlös kommunikation kan utbyta information mellan varandra, varna varandra när något av dem bromsar plötsligt, samt kommunicera med trafikljus för att anpassa sin hastighet efter ljussignalen. Sådana funktioner väntas leda till färre olyckor och bättre trafikflöde och anses vara viktiga byggstenar för automatiserade fordon.

Det är första gången som kooperativa funktioner involverande olika bilmärken testas i Storbritannien.

Källor

[1] Jaguar Land Rover Media. Jaguar Land Rover Tests Connected and Autonomous Vehicle Technology. 2016-10-20 Länk

Valeo samt Wheego får tillstånd

Det kaliforniska departementet för motorfordon (DMV) har utfärdat tillstånd för testning av automatiserad körning till teknikleverantören Valeo samt elbilstillverkaren Wheego [1]. Tillståndet ger dessa företag rätt att testa ett automatiserat fordon vardera.

Egen kommentar

Nu är det totalt 18 organisationer som får utföra tester med automatiserade fordon på kaliforniska vägar: Volkswagen Group of America, Mercedes Benz, Google, Delphi Automotive, Tesla Motors, Bosch, Nissan, GM Cruise LLC, BMW, Honda, Ford, Zoox, Inc., Drive.ai, Inc., Faraday & Future Inc., Baidu USA LLC, Wheego Electric Cars Inc., Valeo North America, Inc. och NextEV USA, Inc [2].

Källor

[1] Etherington, D, TechCrunch. Wheego and Valeo get California road driverless testing permits. 2016-10-07 Länk

[2] Departmnet of Motor Vheicles. Länk

Självkörande Uber är igång

Under veckan inledde Uber testning av sin ”självkörande” taxitjänst i Pittsburgh [1]. Under testperioden kommer det att finnas en förare och en ingenjör i framsätet som kan ta över manövreringskontrollen vid behov.

Det är första gången som en sådan tjänst finns tillgänglig för den amerikanska allmänheten.

Taxiflottan består av Ford Fusionbilar som Uber modifierat för att möjliggöra automatiserad körning, bland annat genom att installera 3D-kameror, lidarsensorer och GPS i dem. Planen är att utöka flottan med Volvo XC90-bilar som ska modifieras på ett liknande sätt.

Egen kommentar

Representanter från media som haft möjlighet att provåka i Ubers självkörande bilar konstaterar vanligen att självkörning fungerat bra för det mesta men att föraren måste agera och ta kontrollen i vissa situationer.

Källor

[1] Somerville, H., Automtive News. Uber debuts self-driving vehicles in landmark Pittsburgh trial. 2016-09-14 Länk

Ford ska sälja självkörande bilar 2025

Enligt ett uttalande som gjordes nyligen av Fords VD Mark Fields kommer företaget att börja försäljning av självkörande bilar till vanliga kunder runt 2025 [1]. Försäljningen av självkörande bilar för taxitjänster väntas starta år 2021 och efter det är planen att reducera kostnaden så pass mycket att självkörande bilar kan köpas av vanliga kunder.

Egen kommentar

Det är oklart för mig om Fords VD menar att bilarna som ska göras tillgängliga till en bredare kundkrets kommer att ha liknande egenskaper som företagets bilar för självkörande taxitjänster, dvs. om de kommer att vara utan ratt och gas- och bromspedaler.

Källor

[1] Naughton, K., Automotive News. Ford to sell driverless cars to public by 2025, Fields says. 2016-09-12 Länk

Kartor med förstärkt verklighet

Kartföretaget Civil Maps har lanserat en kartplattform där 3D-kartor kan kombineras med förstärkt verklighet (augmented reality, AR) för att förbättra användarupplevelsen i automatiserade fordon [1]. Diverse sensorer används i realtid för att komplettera redan existerande kartdata som sedan ”överlappas” med olika element för att visa till bilens passagerare vad bilen ämnar göra. På det viset kan exempelvis bilens intention att följa en viss rutt åskådliggöras i omgivningen.

Egen kommentar

Ford har nyligen startat samarbete med Civil Maps.

Källor

[1] Green Car Congress. Civil Maps debuts augmented reality maps for self-driving cars. 2016-09-08 Länk

En Nivå 4-bil utan ratt och pedaler?

Förra veckans artikel om att Ford 2021 kommer att ha en högvolymbil med automatiseringsnivå L4 enligt SAE, utan ratt eller pedaler på marknaden och avsedd för samåkning och bildelning, har väckt en del frågor bland läsarna.

En L4-bil fungerar självkörande endast på vissa typer av vägar eller scenarios.  Utanför dessa vägar och scenarios så krävs alltså att föraren kan ingripa, vilket ju inte är möjligt om bilen inte har ratt eller pedaler. Hur kan man då nå en högvolym-marknad?

Generellt är L4 och L5 ganska grova beskrivningar. Definitionen anger egentligen inte att en L4-bil ska vara manuellt möjlig att köra på andra typer av vägar. Även en L5-bil kommer ha begränsningar, till exempel dåligt väder, snö på vägen mm. SAE uttrycker inte att en L5-bil inte får ha ratt och pedaler, och inte heller att en L4-bil måste ha ratt och pedaler. Det är nog lite hur man tolkar ”all driving modes” som uttrycks i SAE J3016 [2].

I själva verket så kommer inte Fords bilar att kunna köra överallt. Enligt Ken Washington, chef för forskning och förutveckling hos Ford, kommer fordonen bara att köra inom ett elektroniskt kontrollerat område (med s.k. geo-fencing) som Ford har kartlagt i detalj [1]. Området är ännu inte utvalt, och man kommer att ta hänsyn till både geografi och väderförhållanden när man väljer det.

Det liknar på det sättet Volvos Drive Me-projekt, där bilarna bara kommer att kunna köras autonomt på specifika vägar runt Göteborg och under goda väderförhållanden. Då med den skillnaden att medan Volvos bilar kommer att kunna köras manuellt på andra vägar så kommer Fords inte att kunna göra det.

Kanske Ford vill markera att kunderna inte 2021 ska förvänta sig en fullt autonom bil,  som klarar snö, dimma, grusvägar osv. och väljer att lansera den med en lägre automatiseringsnivå, där den fortfarande är helt självkörande och med en person i bilen som definieras som icke ansvarig. Men vi vet förstås inte hur de faktiskt tänkt.

Återstår hur man då kan kalla detta en högvolymbil? Business Insider sätter citattecken runt högvolym så det är kanske att se som ett relativt mått. Eller så avses att basbilen som man kommer att utrusta med teknologin i sig är en högvolymbil, som t.ex. Ford Fusion, vilket innebär att det sedan blir enkelt att sprida teknologin till fler platser.

Tack till alla som hjälpt till att reda ut detta!

Källor

[1] Cadie Thompson: The self-driving Ford is coming, Business Insider Nordic 2016-08-16 Länk

[2] SAE Levels of Driving Automation Länk

Sammanfattning – del II

Helsingfors testar självkörande bussar. Under augusti påbörjades tester med två små självkörande bussar i centrala Helsingfors på (förbestämda) allmänna vägar [1]. De är tillverkade av franska EasyMile, kan transportera upp till 12 personer och kommer att åka med en maximal hastighet av 10 km/h. Det handlar om samma typ av bussar (Easymile EZ-10) som testats inom ramen för EU-projektet CityMobil2 i bland annat Vaanta i Finland. Testet kommer att pågå i en månad och ingår i stadens plan att inom 10 år göra bilägande meningslöst [2]. Enligt planen ska detta åstadkommas med hjälp av tjänster som möjliggör för Helsingforsbor att på ett enkelt sätt beställa transport från ett till ett annat ställe. Olika transportmedel från cyklar till självkörande bilar, självkörande bussar och vanlig kollektivtrafik ska fungera sömlöst och vara bekväma och enkla att använda så att de konkurrerar ut privatägda bilar. Självkörande bussar väntas ha en särskild roll för områden där nuvarande kollektivtrafik inte byggts upp (en roll liknande den som ”dollar vans” har idag i exempelvis New York, Dallas och Phoenix).

Mercedesbuss visas upp i Nederländerna. I juli var det dags för Mercedes-Benzs Future Bus att visas upp [3]. Demonstrationen ägde rum i Nederländerna på en 20 km lång sträcka mellan flygplatsen Schiphol i Amsterdam och närliggande staden Haarlem. Rutten innehöll flera korsningar och områden med fotgängare. Bussen körde själv med en maximal hastighet av 70 km/h utan något ingripande av föraren som fanns bakom ratten. Systemet som möjliggör automatiserad körning i den kallas CityPilot och är baserat på Daimlers Highway Pilot för lastbilar. Bussen kan också kommunicera med trafikljus och annan relevant infrastruktur och är särskild lämpad för Bus Rapid Transit (BRT).

Audi ska få information från trafikljus. Med start 2017 planerar Audi att möjliggöra för utvalda bilmodeller (Audi Q7, A4 och A4 allroad) att kommunicera med trafikljus via cellulära nätverk (LTE) i vissa amerikanska städer [4]. På det visset kan föraren informeras om trafikljusets status och hur lång tid det återstår till rött/grönt, med målet att åstadkomma mjukare körning med färre plötsliga inbromsningar. Sådan information anses också vara en viktig byggsten för automatiserade fordon. Kan det här vara början till slutet för trafikljus? – Det är i alla fall en fråga som tas upp av MIT Technology Review [5].

Australien antar europeisk standard. Australian Communications and Media Authority (ACMA) har beslutat att allokera frekvensbandet 5,9 GHz  för kooperativa transportsystem (C-ITS) och att följa den europeiska kommunikationsstandarden [6]. De har också publicerat ett dokument som beskriver regelmässiga åtgärder som behövs för nationell uppbyggnad av C-ITS. Detta anses vara ett viktigt första steg mot ett integrerat, automatiserat och uppkopplat transportnätverk.

Baidu och Ford investerar i lidarteknologi. Vi har rapporterat om att Ford ämnar investera i lidartillverkaren Velodyne. Detta kommer göras i samarbete med Baidu, den kinesiska motsvarigheten till Google som håller på att utveckla teknologi för automatiserad körning [7]. Tillsammans investerar de 150 miljoner dollar och planen är att göra Velodynes sensorer billigare att masstillverka.

Lidar på ett enda chip. En grupp forskare vid MIT håller på att utveckla en lidarenhet implementerad på ett enda chip [8]. Enheten är mindre än ett mynt, har inga rörliga delar och kan massproduceras till en låg kostnad. Självkörande fordon är ett tänkt applikationsområde.

Comma.ai öppnar upp sin data. Många är överens om att tillgång till relevant data är en avgörande faktor för utveckling av automatiserade fordon. I början av augusti publicerade startupföretaget comma.ai över 7 timmars kördata på nätet som genererats med hjälp av företagets system för automatiserad körning under utvärderingen i Bloomberg i Nevada [9]. Detta för att uppmuntra andra till att utveckla automatiserad körning samt att dela med sig data. Företagets VD, George Hotz, som blivit känd efter att ha lyckats hacka en iPhone, passade på att skicka en hälsning till andra företag: Zoox, Tesla, Google, and Cruise, we are waiting for your Open releases. Comma.ais kördata hittar ni här.

Kartutveckling i Japan. Nio japanska fordonstillverkare och sex navigationsföretag har startat ett nytt gemensamt företag som kallas Dynamic Map Planning och leds av Mitsubishi Electric [10]. Målet är att utveckla högupplösta 3D-kartor över japanska vägar som ska kunna användas för automatiserad körning och som ska ha en 20 gånger bättre noggrannhet jämfört med dagens navigationssystem i bilar. Kartorna väntas vara redo 2020.

Självkörande varuleverans i Japan. Distributionsföretaget Yamato och it-företaget DeNA påbörjar samarbete inom ett projekt kallat Roboneko Yamato [11]. Projektet går ut på att testa självkörande distributionsfordon. Det är två tjänster som kommer att vara i fokus: en on-demand tjänst som lämpar sig för exempelvis förflyttning av bagage och större föremål, samt en online shopping tjänst som planerar och levererar beställda varor hem. Testningen påbörjas 2017 i utvalda områden och väntas pågå i ett år. Viktigt att notera är att det kommer att finnas en förare bakom ratten i dessa fordon under testfasen.

Självkörande fordon och funktionshindrade. Bättre mobilitet för de som inte kan köra själva är något som ofta nämns i samband med självkörande fordon. Enligt den amerikanska organisationen för blinda National Federation of the Blind är det inte självklart att det blir så eftersom självkörande fordon som är under utveckling är inte riktigt designade för att tillmötesgå de funktionshindrade [12].

Övrig intressant läsning och inspiration:

Källor

[1] Gibs, D., The Guardian. Self-driving buses take to roads alongside commuter traffic in Helsinki. 2016-08-18 Länk

[2] Greenfield, A., The Guardian. Helsinki’s ambitious plan to make car ownership pointless in 10 years. 2016-07-10 Länk

[3] Daimler Media. World premiere: Mercedes-Benz Future Bus with CityPilot – a milestone on the way to the autonomous city bus, and a revolutionary mobility system for the future. 2016-07-18 Länk

[4] Audi Media. Audi announces the first vehicle to infrastructure (V2I) service – the new Traffic light information system. 2016-08-15 Länk

[5] Reilley, M., MIT Technology Review. Audi’s New Technology Is the Beginning of the End of Traffic Lights. 2016-08-17 Länk

[6] ITS International. Australia moves towards C-ITS systems. 2016-08-16 Länk

[7] Vincent, J., The Verge. Ford and Baidu invest $150 million in LIDAR technology for autonomous cars. 2016-08-17 Länk

[8] Poulton, C.V., Watts, M. R., MIT and DARPA Pack Lidar Sensor Onto Single Chip. 2016-08-04 Länk

[9] Electrek. comma.ai releases 7 hours of self-driving car data, calls for Tesla, Google and others to do the same. 2016-08-03 Länk

[10] The Japan Times. Japan firms developing 3-D maps for autonomous driving. 2016-08-19 Länk

[11] Bolton, A., CNet. Delivery company to trial self-driving vans in Japan. 2016-07-26 Länk

[12] Simpson, B., Driverless Transportation. Blind Don’t Have a Seat at Driverless Planning Table – Advocate. 2016-08-05 Länk

Ford tar bort ratten

Under veckan blev det officiellt att Ford kommer att lansera helt självkörande fordon för massproduktion år 2021 [1]. Dessa fordon ska alltså motsvara SAE-automationsnivå 4 (dvs. de kommer ha varken ratt eller gas- och bromspedaler). De kommer att användas för mobilitetstjänster som samåkning och bildelning som Ford ämnar lansera. Detaljer kring dessa tjänster och storleken på flottan är inte kända ännu.

Enligt Mark Fields, Fords VD, har företaget valt att satsa på att helt självkörande fordon eftersom de inte kunnat hitta något bra sätt att överlämna kontrollen från fordonet till föraren i kritiska situationer.

För att uppnå målet kommer Ford att fördubbla antalet anställda i Silicon Valley från ca 130 till ca 260. Dessutom kommer företaget att investera och bedriva samarbete med följande företag:

  • Velodyne: ett lidarföretag från Silicon Valley som levererar lidarenheter till flera aktörer, däribland Google.
  • SAIPS: ett israeliskt företag som fokuserar på datorseende- och maskinlärning.
  • Nirenberg Neuroscience LLC: ett företag från New York som fokuserar på datorseende.
  • Civil Maps: ett kartföretag med basen i Berkeley som har tagit fram en ny metod som gör 3D kartor mer skalbara och effektiva jämfört med motsvarande produkter på marknaden.

Det här initiativet är en del av Ford Smart Mobility, företagets plan att bli ledande inom autonoma fordon, kommunikation, mobilitet, användarupplevelse och dataanalys.

Källor

[1] Ford Media Center. Ford Targets Fully Autonomous Vehicle For Ride Sharing In 2021; Invests In New Tech Companies, Doubles Silicon Valley Team. 2016-08-16 Länk

Drönare som en extra sensor

Detroit News rapporterar om ett patent som Ford fått beviljat av den amerikanska patentmyndigheten och som går ut på att använda drönare som ett komplement till fordonsbaserade sensorer [1]. Automatiserade fordon nämns som ett möjligt applikationsområde. Genom att skicka drönare framför sig kan automatiserade fordon få längre sikt framåt. Enligt patentet kan drönare komma att användas för att leverera varor till och från fordonet.

Det är värt att notera att Ford och drönartillverkaren DJI har i början av året utlyst en utmaning med syfte att utveckla spaningssystem som FNs utvecklingsprogram skulle kunna använda för att kartlägga svåråtkomliga områden vid exempelvis naturkatastrofer. Det är totalt 25 lag som anmält sig till tävlingen, varav 10 har gått vidare till final. Vinnaren utses i augusti och kommer att belönas med 100 000 dollar.

Egen kommentar

En liknande applikation av drönare hittar vi hos Komatsu inom ramen för deras Smart Construction tjänst. Där används drönare för att guida självkörande lastbilar och grävmaskiner. Mer om detta kan ni läsa i vårt nyhetsbrev.

En annan observation är att utmaningsdriven utveckling börjar bli alltmer vanlig hos både fordonstillverkarna och andra aktörer inom området automatiserade transporter.

Jag har tyvärr inte kunnat hitta Fords patentansökan och har ingen mer detaljerad information om det hela.

Källor

Martinez, M., The Detroit News. Ford patents drone that acts as autonomous car lookout. 2016-05-10 Länk