Delphi + Transdev

Delphi, som ju nyligen startat samarbete även med Mobileye, kommer nu också att arbeta ihop med franska operatören Transdev [1]. Tanken är att integrera Delphis sensorplattform med Transdevs ruttplaneringssystem för att skapa ett globalt, helt automatiskt, behovsstyrt transportsystem som inkluderar infrastrukturlösningar som till exempel molntjänster.

De båda företagen kommer att starta två pilotprojekt, ett i Paris-Saclay (sydväst om centrala Paris) och ett i Rouen, där man kommer att på allmänna vägar testa både teknologi och tjänster. I Paris-Saclay kommer att att skapa en första/sista-milen-lösning mellan en järnvägsstation och Paris-Saclays universitetsområde.

Källor

[1] Transdev, Delphi partner on autonomous transportation; testing 1st open-road, driverless on-demand mobility service in EU, Green Car Congress 2017-06-08 Länk

Waymo satsar på lastbilar

Alphabets dotterbolag för automatiserade fordon, Waymo, har nu offentliggjort planer på att utforska hur deras mjuk- och hårdvarulösningar för automatiserad körning kan integreras i lastbilar [1]. Visionen är att lastbilar  inom de närmaste åren själva ska kunna sköta  långdistanskörning medan mänskliga förare hanterar lokala vägar.

För tillfället håller företaget på att samla in data från allmän trafik med hjälp av en manuellt framförd lastbil. Testerna med automatiserad körning utförs på en testbana, men planen är att övergå till testning på allmänna vägar i Arizona senare under året.

Egen kommentar

Jag kan inte påstå att detta var ett oväntat steg från Waymo – godstransporter är ett område som automation kan komma att förändra mycket och där stora vinster kan göras.

I media har den här nyheten dock diskuterats mest på grund av Waymos och Ubers rättstvist om just teknologi för automatiserad lastbilskörning. Bakgrunden är att Waymos tidigare ingenjör Anthony Levandowski påstås ha stulit med sig flera tusentals dokument när han lämnade Waymo, och som han sedan ska ha använt för att utveckla en lidarsensor för automatiserade lastbilar på Otto – som senare blivit uppköpta av Uber.

Källor

[1] FT. Alphabet arm Waymo tests self-driving trucks. 2017-06-02 Länk

Självkörande buss i Kina

Kinesiska företaget CRRT har utvecklat en ny typ av buss som är en blandning av buss och spårvagn/tunnelbana [1]. Den består av flera vagnar som kan kopplas på och av vid behov, och den är helt självkörande. Den behöver däremot vita streckade linjer i mitten av körfältet för att positionera sig rätt på vägen.

Företaget refererar till den nya bussen som ”smart bus” eller Autonomous Rail Rapid Transit (ART). I standardutförandet består en ART av tre vagnar, är ca 32 meter lång och kan transportera upp till 300 passagerare.

Enligt en rapport från den statliga mediebyrån Xinahua, kommer en sådan buss att kosta runt 2 miljoner dollar, vilket är betydligt billigare än att bygga spår för tunnelbana. Att bygga 1 km spår beräknas kosta ca 102 miljoner dollar.

Testerna med den nya bussen inleds under 2018 i staden Zhuzhou på en 6,5 km lång vägsträcka.

Här kan ni se hur ART fungerar.

Källor

[1] Tan, Y.: China debuts driverless train that only needs white painted lines as tracks. Mashable 2017-06-07 Länk

Indisk självkörande skyttelbuss

Det indiska robot-företaget Hi-Tech Robotic Systemz har förutom självkörande gaffeltruckar nu även tagit fram en eldriven skyttelbuss, Novus Drive, för 15 personer som kan köra själv i hastigheter upp till 40 km/h [1]. Se filmen!

Egen kommentar

Som vi tagit upp många gånger tidigare så verkar minibussar och skyttlar vara en tidig och relativt enkel tillämpning av teknologin: de går ofta en fast rutt och i låga hastigheter.

Källor

[1] Cyrus John: Watch: A Ride in Novus Drive, India’s First Self-Driving Vehicle, The Quint 2017-06-01 Länk

Sentient visar samreglering av broms och styrning för autonom körning

Svenska teknikföretaget Sentient har utvecklat en rörelsereglering – Vehicle Motion Control (VMC) – som samreglerar broms och styrning, vilket gör att fordonet inte bara häver sladden, som med konventionell ESP utan också bibehåller förarens önskade kurs [1]. Mjukvaran kan kontrollera fordonet med en ingångshastighet som är 40 % högre än med konventionell ESP.

I filmen nedan visar man en manöver som är möjlig med hjälp av VMC.

Varför är detta intressant för autonoma fordon? För att det krävs en högre säkerhetsnivå för dessa jämfört med manuellt framförda bilar. Sentients VMC tillhandahåller en säkerhetsnivå som ligger i paritet med en testförares.

Egen kommentar

Även om några har visat autonom körning på racerbanor o.d. så har de flesta tester med autonoma fordon hittills – förståeligt nog – handlat om att klara vardagliga situationer. Men bilen måste förstås också kunna hantera kritiska situationer som körning på halt väglag.

Sentient passar för övrigt också på att göra en ”teaser” i form av en inför-video, på samma sätt som AB Volvo gjorde inför den berömda filmen ”The Epic Split”:

Källor

[1] Autonomous Vehicle Motion Control, Sentient Länk

Nyhetsbrev 321: Teknikföretagen satsar

Världens teknik- och internetföretag som Tesla, Google, Apple, Baidu och nu också Yandex satsar på den framtida fordonssektorn, men på lite olika sätt. Google verkar ha gått från att ta fram egna bilar för att istället satsa på tekniken och algoritmerna bakom, och intrycket är att Baidu gör likadant. Däremot satsar Tesla och Yandex på själva bilarna medan det ännu är oklart vad Apple har för avsikter. Oavsett inriktning så är dessa företag uppenbart ute efter att kapa åt sig marknadsandelar vilket då sker på bekostnad av den traditionella fordonsindustrin, som alltså riskerar att bara stå för den fysiska plattformen.

Överlämning av kontroll mellan förare och fordon är ett lurigt ämne – hur går det bäst till? En studie visar att det förstås beror på situationen, men ljud verkar generellt vara bra.

Ni är väl medlemmar i SVEA, svenska fordonsingenjörers förening? De har bl.a. ett årligt seminarium som i år hölls hos Scania i Södertälje. Ett tillfälle att få gräva lite djupare bakom PR-kanalerna. Vi har ett kort referat därifrån.

Vi rapporterar också från Japan där polisen nu offentliggjort vilka krav de ställer för test av självkörande bilar, och från Australien där man också klargjort vad som krävs.

Riktlinjer för testning i Australien

Den australiensiska transportmyndigheten NTC och Austroads har nu publicerat riktlinjer för testning av autonoma fordon på allmänna vägar i Australien [1]. I dessa adresseras bland annat testplats, försäkringsskydd, dataöverföring och trafiksäkerhet.

Varje testorganisation behöver lämna in en ansökan till transportmyndigheterna där det framgår hur organisationen adresserat kriterier definierade i riktlinjerna. Varje testorganisation behöver också förse transportmyndigheterna med information om exempelvis eventuella olyckor, incidenter och klagomål från allmänheten som inträffat under testningen.

Källor

[1] Austroads, NTC. Guidelines for trials of automated vehicles in Australia. Maj 2017. Länk

Audiosignaler ger bättre interaktion

Nuance Communication och det tyska forskningscentret för artificiell intelligens DFKI har gjort en studie där de studerat förares reaktionstid och uppfattning av olika systemmeddelanden i ett automatiserat fordon. Detta har studerats i kontexten av kontrollöverlämning från föraren till fordonet, och vice versa.

Studien har utförts med en simulerad automatiserad personbil i olika trafikscenarier. Medan testdeltagarna (förarna) var engagerade i olika aktiviteter, som läsning, skrivning och musiklyssning, meddelade fordonet dem att ta över kontrollen genom vibration, visuella och ljudsignaler. Efter varje interaktion blev testdeltagarna ombedda att uppskatta bland annat sin upplevelse, användbarheten av informationen och tillit till den.

En generell slutsats är att multimodala gränssnitt bestående av ljud, vibration och visuella signaler var mest effektiva. Vilken typ av signal som testdeltagaren föredrog berodde på aktiviteten som han/hon var engagerad i. Det innebär i princip att varningssystemet behöver baseras på kontextuell information, inklusive den om förarens aktiviteter.

En annan slutsats är att ljudsignaler upplevdes behagligast och ledde till snabbast reaktion, oberoende av testdeltagarens aktivitet. Dessutom hade testdeltagarna mest tillit till ljud- och vibrationssignaler.

Överlag hade testdeltagarna längst reaktionstid när de exempelvis lyssnade på musik eller ljudbok.

Detta är en kompletterande studie till en enkätundersökning som Nuance gjort i USA och Storbritannien där 400 förare var tillfrågade om vilka aktiviteter som de skulle sysselsätta sig med om de färdades i automatiserade fordon [2]. Den visade en tydlig skillnad i aktiviteterna beroende på om den tillfrågade skulle färdas ensam i bilen eller med en passagerare. Av de tillfrågade skulle exempelvis 42% prata i telefon om de färdades ensamma, men om de åkte med någon annan i bilen skulle endast 19% prata i telefon.

Nuance har nu öppnat ett kontor i anslutning till DFKI för att fördjupa deras samarbete om bland annat kognitiv och konversabel AI för interaktion mellan människor och fordonssystem.

Källor

[1] Nuance Press Release. Nuance and DFKI Jointly Advance Cognitive and Conversational AI for Autonomous Driving. 2017-05-23 Länk

[2] Nuance. Autonomous cars – What passengers want to do instead of driving. April 2017. Länk

Fordonsdynamik för automatiserad körning

Onsdag 31 maj arrangerade svenska fordonsingenjörsföreningen, SVEA, ihop med SAFER och kompetenscentret ECO2 årets seminarium, denna gång med temat fordonsdynamik för automatiserad körning [1]. Här kommer ett kort referat från seminariet.

Malte Rothämel från Scania pratade om behovet av redundans i chassisystemen när föraren inte längre finns redo att ta över, och visade exempel från tunga fordon med en aktiv styrnings-aktivator med dubbla elmotorer, och en bromsaktivator placerad direkt vid bromspedalen – bromssystemet är i övrigt redan redundant.

Per Ola Fuxin och Matthijs Klomp från Volvo Cars föredrog Volvos utveckling avseende förarstödssystem, från tidiga ABS-funktioner via många TBF (TreBokstavsFörkortningar) till dagens Pilot Assist. Målet är att skapa en ”sömlös” körupplevelse, där alla funktioner samspelar optimalt. Pilot Assist är i princip en vidareutveckling från adaptiv farthållare, ACC, där bilen också kan hålla sig i filen i farter upp till 130 km/h – men fortfarande är föraren ansvarig och måste hålla minst en hand på ratten (utom vid kökörning i lågfart). Detta eftersom systemet (ännu) inte kan identifiera alla objekt. Noterbart också att Volvos hybridbilar har ”by-wire”-bromsar och att alla deras framtida bilar också kommer att ha det.

Fredrik Bruzelius från VTI gjorde en översikt av resultaten från Wanna Svedbergs utredning av rättsliga principer med automatiserade fordon som vi skrivit om tidigare. Det är då viktigt att skilja på civilrätt och brottmål. I civilrätt, där man alltså ”stämmer” någon, kan ansvaret ligga på en juridisk person, till exempel en fordonstillverkare. Men i brottmål, där alltså ett brott mot trafiklagstiftningen skett, måste det (i Sverige) vara en fysisk person som är ansvarig. Detta ställer förstås till det för helt självkörande bilar (SAE-nivå 4 och 5). Ett förslag är att skapa en ”kontrollcentral” med operatörer som ger godkännande för start av varje enskild automatiserad körning (se t.ex. GMs gamla reklamfilm).

Peter Nilsson från Volvo GTT och Chalmers redogjorde för sitt projekt där man studerat principerna för hur man ska reglera långa fordonskombinationer vid körning i multipla filer. Långa fordon har ofta problem att byta fil i tät trafik och kan då tvingas till att ”bryta sig in” i nästa fil. Denna situation måste även framtida automatiserade långa lastbilar kunna hantera.

Jim Crawley från Haldex Brakes gjorde en djupdykning i ABS-reglering och visade hur deras nya snabba reglerventil kan både ge kortare bromssträckor men också spara energi och med separata enheter kan ge redundant reglering av avancerade funktioner för t.ex. automatiserade fordon.

Niklas Lundin från Asta Zero berättade om utmaningarna med testning både av aktiva säkerhetsssystem med alla varianter, och automatiserade fordon. De senare innebär en betydligt komplexare testning med tusentals testfall där det i praktiken är omöjligt att testa alla. Grundprincipen är då att genomföra huvuddelen av testerna med modeller som valideras med tester. Niklas nämnde också ett tänkbart cyberhot: om någon planterar falsk kartinformation så kan fordonen svänga av vägen för att de tror att det finns en anslutande väg där. Även sådana situationer måste man kunna säkra med testningen.

Slutligen berättade Lars Drugge från KTH om ITRLs plattformar, RCV och RCV-E1/-E2, som kontinuerligt utvecklas nu även med LIDAR, radar och kamera föru atomatiserad körning.

Totalt sett en givande dag som gick lite mer på djupet än många andra seminarier. (Dessutom tack till Mattias Lidberg som visade vad alla fordonsingenjörer med självaktning alltid måste bära med sig!)

Källor

[1] SVEA FORDON: Seminarie Vehicle Dynamics for Automated Driving Länk

Japans krav för att testa självkörande fordon

Japanska polismyndigheten NPA har nu släppt de krav de ställer för att företag ska få testa självkörande fordon i landet [1].

Kraven innebär bland annat att det måste finnas en – och bara en – operatör med körkort som övervakar bilen, antingen i bilen eller på annat ställe där hon/han kan fjärrstyra den och kunna stoppa den om den t.ex. tappar kommunikationen. Fordonen måste också vara utrustade med säkerhetssystem som kan stoppa bilen i en krissituation.

Fordonen får bara köras i områden med bra kommunikation och invånarna i området måste informeras i förväg. Det ställs också krav på dokumentation.

Testningen av självkörande fordon i Japan väntas öka inför de olympiska spelen i Tokyo 2020 då myndigheterna vill erbjuda transportjänster med sådana fordon.

Källor

[1] Jiji: Japan sets approval criteria for driverless vehicle road tests, Japan Times 2017-06-01 Länk

utgiven av RISE Research Institutes of Sweden